Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop: Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomarDela
  1. Jag ska prata om fysisk aktivitet
    och vaskulär funktion-

  2. -vid livsstilsrelaterade sjukdomar.
    Danny gav en bra presentation-

  3. -om hur artärerna förändras
    vid livsstilsrelaterade sjukdomar.

  4. Jag ska prata om det
    ur ett annat perspektiv.

  5. Varför är det viktigt
    med friska blodkärl?

  6. En av två saker som jag ska ta upp-

  7. -är att artärernas elasticitet
    är viktig.

  8. Den påverkas av artärernas struktur,
    som kan förändras.

  9. Dålig elasticitet ökar blodtrycket
    och belastningen på hjärtat.

  10. Minskad elasticitet-

  11. -är en faktor vid livsstilsrelaterade
    sjukdomar som ateroskleros.

  12. Den andra aspekten är tillförsel
    av syre och näring till vävnad.

  13. Det kan förstås påverkas
    av begränsad hjärtfunktion-

  14. -men också
    av blodkärlens förmåga att öppna sig-

  15. -vilket jag ska prata om,
    liksom kapillärisering i muskeln.

  16. Dålig tillförsel av syre och näring-

  17. -kan försämra muskelfunktionen
    och prestationen.

  18. Det är också, som Danny var inne på,
    en tidig indikation-

  19. -på att det kardiovaskulära systemet
    inte är friskt.

  20. Endotelet gör inte
    vad det ska i ett friskt kärl.

  21. Hur kan vi mäta vaskulär funktion
    hos människor?

  22. Danny pratade om flödesmedierad
    dilatation, vilket är en bra metod.

  23. Man kan också mäta flödet
    under träning i armen eller benet.

  24. Flödet vid passiv rörelse
    är en annan möjlighet.

  25. Vi använder ofta Bengt Saltins
    knästräckmuskel-metod-

  26. -och tittar
    på den vaskulära funktionen i benet.

  27. Det är främst sådan data ni ser i dag.

  28. Man kan också göra invasiva tester
    med vasoaktiva sammansättningar-

  29. -till exempel ATP eller adenosin.

  30. Vi tittar på hur mycket blodflödet ökar
    med de olika ämnena.

  31. Annars kan man
    hämma kärlutvidgningen-

  32. -för att undersöka
    dess roll under träning.

  33. Om blodflödet minskar så vet man
    att kärlutvidgningen fyller en funktion.

  34. Det finns molekylära
    och kemiska aspekter-

  35. -som nivåer av vasoaktiva ämnen
    i plasma och interstitiell muskelvätska-

  36. -och avgivning av proteiner som har
    att göra med kärlutvidgningssystemet.

  37. I ett friskt system
    har man en viss vaskulär ton.

  38. Den regleras av kärlsammandragning
    och kärlutvidgning.

  39. Sammandragningar
    orsakas av sympatisk aktivitet-

  40. -men även av vasokonstriktorer.

  41. Kärlutvidgning å sin sida orsakas av
    vasodilatatorer som bildas i muskeln-

  42. -och fungerande sympatikolys-

  43. -en metabolisk modulering
    av den sympatiska effekten.

  44. Jag ska prata om vasodilatatorer och
    Stefan Mortensen om sympatikolys.

  45. I skelettmuskulaturen
    finns det flera vasodilatatorkällor.

  46. Vi har erytrocyter som kan producera
    ATP och kväveoxid.

  47. Endotelceller kan producera kväveoxid,
    ATP och prostacyklin-

  48. -samt endotel-deriverad
    hyperpolariserande faktor.

  49. Skelettmuskelceller kan bilda kväveoxid
    och ATP, och adenosin kan bildas-

  50. -när man har ATP antingen i plasma
    eller cellinterstitiet.

  51. Det finns ett antal föreningar
    och cellulära källor-

  52. -men det ligger också mekanismer
    bakom produktion av vasodilatatorer.

  53. Det krävs en signal för att öka
    produktionen av vasodilatatorer.

  54. Vi har skjuvspänning,
    blodflödets mekaniska påverkan-

  55. -på det endotela lagret
    i blodkärlets lumen.

  56. Vi har syrebrist
    i hemoglobinet i erytrocyterna.

  57. När den röda blodkroppen passerar
    genom artärer och kapillärer-

  58. -avges syre samtidigt
    som det produceras vasodilatatorer.

  59. Kemiska mediatorer är föreningar i
    t.ex. interstitiell vätska eller plasma-

  60. -som kan föranleda
    produktion av vasodilatatorer.

  61. Muskelkontraktion är en mekanism,
    liksom konduktiv vasodilatation:

  62. Elektriska signaler
    i det endotela lagret-

  63. -som kan föranleda vasodilatation
    uppströms i blodflödet.

  64. Det är en komplex procedur
    med många inblandade.

  65. De reglerar vaskulär ton och tillförsel
    av syre och näring till skelettmuskler.

  66. Jag ska prata om vaskulär funktion
    bestämd med hjälp av vasodilatatorer...

  67. ...vasodilatationshämmare
    och blodtryck.

  68. Poängen är förstås
    att undersöka effekterna av träning.

  69. När vi bestämmer vaskulär funktion-

  70. -använder vi föreningar
    som acetylkolin, ATP och adenosin.

  71. De reagerar på endetol-receptorer-

  72. -och då produceras kväveoxid,
    prostaglandiner och EDHF.

  73. När vi tillför
    acetylkolin eller adenosin-

  74. -så letar vi
    efter endotelcellernas förmåga-

  75. -att reagera
    på vasodilatationsmediatorer-

  76. -och cellernas förmåga
    att producera vasodilatatorer.

  77. Det leder till vasodilatation,
    som vi mäter.

  78. Här har vi en grupp individer
    med essentiellt högt blodtryck.

  79. Vi jämför med normalt blodtryck
    och injicerar tre olika vätskor.

  80. De vita staplarna är de med normalt
    blodtryck och de svarta de med högt.

  81. Vi tittar på vaskulär konduktans,
    alltså hur öppet artärsystemet är.

  82. Det står i samband med blodflödet.
    Skillnaden är inte signifikant-

  83. -men responsen hos dem med
    högt blodtryck var generellt mindre.

  84. De har alltså nedsatt vaskulär funktion.

  85. I underarmen är effekten
    mer uppenbar - man ser skillnaden.

  86. Den är inte lika tydlig i benet.

  87. Bilden blir liknande
    för personer med diabetes typ 2.

  88. Det här är en frisk kontrollgrupp
    och diabetiker.

  89. Skillnaden är inte signifikant,
    men responsnivån är generellt lägre-

  90. -hos personer med diabetes typ 2.

  91. Om man däremot tittar
    på injektionerna av ATP och adenosin-

  92. -så är responsminskningen tydlig
    för båda ämnena.

  93. Studien genomfördes av Pia Thaning,
    som gjort två studier med diabetiker.

  94. Det ska sägas att man såg en minskad
    reaktion på acetylkolin i underarmen.

  95. Det verkar göra skillnad.
    Vi använder benet-

  96. -så vi ser generellt mindre skillnader.

  97. I Köpenhamn genomför vi
    en relativt stor studie på kvinnor.

  98. Man vet inte så mycket om kvinnor
    med kardiovaskulära sjukdomar.

  99. Vi undersöker olika grupper,
    men en av faktorerna är klimakteriet.

  100. Vi jämför kvinnor
    före respektive efter klimakteriet.

  101. Åldersskillnaden är bara fyra år
    för att undvika åldrandets effekter.

  102. Poängen med
    att undersöka klimakteriet-

  103. -är att östrogen
    skyddar det kardiovaskulära systemet.

  104. Skyddet finns där i femtio år,
    och sen förlorar man östrogenet.

  105. Det kardiovaskulära systemet
    blir sämre.

  106. En intressant sak man kan se är-

  107. -att om man jämför kvinnor
    före och efter klimakteriet-

  108. -så finns det redan efter fyra år
    en skillnad i responsen på acetylkolin.

  109. Redan då
    är den vaskulära funktionen nedsatt.

  110. Jag vill också framhålla att åldrande
    medför sämre vaskulär funktion.

  111. Här ser vi acetylkolin och tre ålders-
    grupper med stillasittande människor.

  112. Man kan se hur responsen
    minskar med åldern.

  113. De här två punkterna visar tränande
    personer. Jag återkommer till det.

  114. Vi tittar på träningseffekter
    hos personerna vi såg tidigare.

  115. Jag återkommer till samma studier
    ur olika perspektiv-

  116. -för att liksom sammanföra dem.

  117. Det här är träningseffekter,
    och hos klimakteriella... Ursäkta.

  118. Hos personer med högt blodtryck
    förbättrar träning vaskulär funktion.

  119. Den förbättringen ser vi inte
    hos personer med normalt blodtryck.

  120. Det här är åtta veckors
    intervallträning på cykel.

  121. Vi har ingen data för diabetiker
    från benet.

  122. Maioranas och Greens studie
    från 2001-

  123. -visar dock att åtta veckors
    aerob träning och styrketräning-

  124. -förbättrar vaskulär funktion
    enligt undersökningar med injektioner.

  125. Med gruppen efter klimakteriet
    gjorde vi en tråkig upptäckt.

  126. Studien pågår fortfarande,
    men vi har inte sett någon skillnad-

  127. -i respons på acetylkolin
    hos kvinnorna efter träning.

  128. De har tränat i tolv veckor
    med relativt hög intensitet på cykel-

  129. -men ändå ser vi ingen effekt
    av träningen.

  130. Vi är inte säkra, men det kan finnas
    indikationer i forskningen-

  131. -på att det beror på östrogenbristen,
    och att det direkt efter klimakteriet-

  132. -behövs östrogen
    för att uppnå förbättringar.

  133. Åldern, då? Vi har en ung grupp,
    tränande äldre och ej tränande äldre.

  134. De tränande är väldigt vältränade.
    De goda nyheterna är-

  135. -att medan de unga svarar bra på
    acetylkolin och de otränade knappt alls-

  136. -så blir minskningen mindre om man
    har tränat i större delen av sitt liv.

  137. Det handlar kanske inte om åldrande
    i sig, åtminstone inte enbart-

  138. -utan om inaktivitet under många år.

  139. Jag går igenom det viktiga.

  140. Livsstilssjukdomar och åldrande
    hör ihop med sämre vaskulär funktion.

  141. Fysisk aktivitet kan upprätthålla
    och förbättra vaskulär funktion.

  142. Vi tittar på mer mekanistiska,
    kemiska aspekter:

  143. Vasodilatatorer och vasokonstriktorer,
    och vad som ligger bakom det vi sett.

  144. Det här är en studie över personer
    med milt högt blodtryck.

  145. Vi ser endotel kväveoxidsyntas (eNOS)
    som producerar kväveoxid-

  146. -och tros vara en av de viktigaste
    enzymerna för kardiovaskulär hälsa.

  147. Vi mäter totala proteinnivåer i eNOS.

  148. Vi ser att de med högt blodtryck
    har lägre eNOS-värde.

  149. Det tyder på att de har sämre förmåga
    att bilda kväveoxid.

  150. Tråkigt nog leder fyra månaders träning
    för de här personerna-

  151. -inte till någon ökning av eNOS.

  152. Andra studier har visat
    att eNOS kan förbättras-

  153. -men i den här studien
    såg vi inga sådana resultat.

  154. Vi har dock gjort en upptäckt
    angående essentiellt högt blodtryck.

  155. Det gäller kvaliteten
    på den endotela kväveoxidsyntasen.

  156. Under normala förhållanden-

  157. -är eNOS en dimer
    som producerar kväveoxid av arginin.

  158. Det kan dock delas upp i monomer,
    och då bildas i stället ROS.

  159. Det är en skadlig aspekt av eNOS.

  160. Man producerar inte bara kväveoxid,
    utan även ROS-

  161. -som binder kväveoxid
    och minskar biotillgängligheten.

  162. Det finns alltså två negativa aspekter.

  163. Här kan vi se
    att andelen monomer eNOS-

  164. -jämfört med total mängd eNOS
    inte skiljer sig mellan grupperna.

  165. Den minskar dock vid träning.

  166. Det kan tyda på att eNOS fungerar
    bättre efter träning, oavsett blodtryck.

  167. Vi tittade på förhållandet
    mellan eNOS och fosfor-

  168. -men såg ingen skillnad
    i aktiviteten i enzymerna vid träning.

  169. Det är hur som helst
    en intressant upptäckt.

  170. Den här studien av Beck m.fl. visar
    att både konditions- och styrketräning-

  171. -kan förbättra vasodilatatorerna.

  172. Här har vi styrketräning
    och uthållighetsträning före och efter.

  173. Vi ser kväveoxidmetaboliter
    som indikerar ökad kväveoxidbildning-

  174. -prostacyklin, också en vasodilatator,
    och en vasokonstriktor.

  175. Båda sorternas träning höjer
    nivån av metaboliter och prostacyklin-

  176. -och sänker endotelnivån
    i vasokonstriktorn.

  177. Balansen förskjuts alltså
    till fördel för vasodilatatorerna.

  178. Vi har också data över plasmaendotelin
    för personer med högt blodtryck.

  179. Det är slående hur stor skillnaden är
    mellan grupperna före träning-

  180. -och hur det normaliseras.

  181. Endotel kan alltså vara betydande vad
    gäller blodtryck och livsstilssjukdomar.

  182. Tromboxan är en vasokonstriktor
    som samspelar med prostacyklin.

  183. Båda bildas från arakidonsyra.

  184. Vi mätte tromboxan i muskelinterstitiet
    med hjälp av mikrodialys.

  185. Om ni inte känner till metoden
    så sätter man en plastslang i benet.

  186. Slangen har ett dialysmembran
    som tar upp vätska.

  187. Man får ett prov och kan
    analysera den extracellulära vätskan.

  188. Anmärkningsvärt är
    att tromboxannivåerna vid vila-

  189. -blir mycket lägre hos personer
    med högt blodtryck efter träning.

  190. Vasokonstriktorerna minskar-

  191. -vilket sannolikt är bra
    för den vaskulära hälsan.

  192. Det huvudsakliga:
    Mätningar av vasoaktiva system visar-

  193. -att livsstilsrelaterade sjukdomar
    hör samman med vasokonstriktorer.

  194. Fysisk träning förbättrar balansen
    mellan dilatatorer och konstriktorer-

  195. -och gynnar vasodilatation.

  196. Avslutningsvis vill jag ta upp
    är hur träning påverkar blodtrycket-

  197. -och titta på effekten
    av olika sorters träning i samma studie.

  198. Här är studien av Beck igen.

  199. Den visar
    att både konditions- och styrketräning-

  200. -sänker blodtrycket
    med ungefär 7-8 mmHg.

  201. Här har vi åtta veckors
    konditions- eller styrketräning.

  202. Både det systoliska
    och diastoliska blodtrycket har sjunkit-

  203. -liksom medelartärtrycket.

  204. Här är resultatet
    av tolv veckors intensiv cykelträning...

  205. ...för kvinnorna efter klimakteriet. Vi
    såg ingen skillnad i vaskulär funktion-

  206. -men blodtrycket minskade
    för de här kvinnorna.

  207. Det ska sägas att effekten av träning
    för kvinnorna innan klimakteriet-

  208. -verkade vara större
    vad gäller VO2max med mera.

  209. Gruppen efter klimakteriet reagerar
    svagare, men verkar få lägre blodtryck.

  210. Här ser vi lättare träning
    kombinerad med styrketräning.

  211. Kanske något
    man skulle rekommendera...

  212. ...för sin mor
    för att sänka blodtrycket.

  213. Det fungerar faktiskt också.

  214. Vi ser en sänkning med 7 mmHg
    i det här fallet.

  215. Det är lite mer långvarigt
    men mindre intensivt.

  216. Slutligen visar
    den här studien av Andersen-

  217. -att fotbollsträning är ett bra sätt
    att minska blodtrycket på.

  218. Här ser vi en minskning på 9 mmHg.

  219. Alla de här studierna handlar om
    personer med högt blodtryck.

  220. Min poäng är att det inte
    verkar spela någon roll-

  221. -vilken sorts träning man
    rekommenderar vid högt blodtryck.

  222. Allt fungerar, åtminstone
    om man är otränad till att börja med.

  223. Det är bra.
    Jag tycker att man ska fokusera på-

  224. -att hitta något man står ut med
    och tycker är roligt.

  225. Kanske fotboll eller något annat.

  226. Det är positivt att vad man än gör
    så kan man sänka blodtrycket.

  227. Alltså: Lätt till medelintensiv träning-

  228. -högintensiv träning i perioder
    och lagidrotter sänker blodtrycket.

  229. Då vill jag bara nämna
    mina medarbetare och finansiärer.

  230. Tack så mycket.

  231. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Fysisk träning, Hjärt- och kärlsjukdomar, Hjärta, Hälsa, Idrottsmedicin, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Uppsala health summit

Öppningstal av Drottningen

Drottning Silvia är ordförande i Stiftelsen Silviahemmet och berättar här om utvecklingen av demensvården i Sverige. Inspelat på Uppsala konsert och kongress den 4 juni 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Sömn

Allt fler sover allt mindre. Hur får man en god nattsömn? Vi följer med på sömnskola, och träffar även Helena som nästan inte sov alls på tio år.

Fråga oss