Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomarDela
  1. Jag ska tala om funktionell
    sympatikolys och hjärt-kärlsjukdomar.

  2. Jag ska också ta upp åldrandets
    inverkan på funktionell sympatikolys.

  3. Först pratar jag om vad funktionell
    sympatikolys är, och hur det mäts-

  4. -och sen om dess relation till åldrande,
    hypertoni och kronisk hjärtsvikt.

  5. Till sist tar jag upp motionens påverkan
    på funktionell sympatikolys.

  6. Så här brukar vi se på den lokala
    vaskulära konduktansen i muskler.

  7. På den ena sidan
    har vi vasodilatatorer-

  8. -och på den andra
    sympatisk vasokonstriktion.

  9. Vi ser konduktansen
    som en balans mellan de två.

  10. Men vi vet också att vissa ämnen-

  11. -faktiskt kan blockera själva effekten
    av sympatisk vasokonstriktion.

  12. De förhindrar inte att noradrenalin
    frigörs, men blockerar dess effekter.

  13. Vi vet inte vilka ämnen det är -
    förmodligen finns det fler än ett.

  14. I djurstudier har man hittat belägg
    för att det är kväveoxid-

  15. -men när det gäller människor
    vet vi inte riktigt.

  16. Här har vi två exempel på studier
    om funktionell sympatikolys-

  17. -i ett ben som motioneras.
    Den här studien är av Søren Strange.

  18. Han lät unga personer genomgå
    tre omgångar med benövningar.

  19. I en omgång
    lade han till statisk greppträning.

  20. I en annan
    lade han till ischemisk armträning...

  21. ...för att höja den sympatiska nerv-
    aktiviteten. Det är de röda staplarna.

  22. Ni ser att blodflödet till benet
    inte förändras-

  23. -vilket visar att den sympatiska
    vasokonstriktorn inte påverkar benet.

  24. Blodflödet tenderar att öka
    eftersom blodtrycket stiger.

  25. Här har vi ett annat exempel,
    av Savard.

  26. Här studerade man
    träning av ben och armar-

  27. -som gav en ökad nervaktivitet, här
    uttryckt som noradrenalinöverskott.

  28. Och ni ser att blodflödet till benet
    som tränas inte påverkas.

  29. Det var alltså två exempel på hur vi
    kan utvärdera funktionell sympatikolys.

  30. Ett annat sätt är att applicera
    undertryck kring underkroppen.

  31. Det här är en sluten behållare-

  32. -som man kan suga ut luften ur
    så att trycket sänks.

  33. Det gör att mer blod går ner i benen-

  34. -så att den sympatiska nervaktiviteten
    ökar, som ni ser här.

  35. En annan metod är "cold pressor test".

  36. Här sänker man ner
    handen eller foten i isvatten-

  37. -så att den sympatiska nervaktiviteten
    ökas. Man håller kvar i tre minuter-

  38. -och så kan man göra övningar
    med den andra armen.

  39. I vårt labb använder vi tyramin,
    som vi tillsätter i artären.

  40. Tyramin stimulerar
    frisättningen av noradrenalin.

  41. Det är en lokal effekt. Med den här
    metoden kan vi begränsa effekten.

  42. Då slipper vi den blodtrycksförhöjning
    som annars gör resultatet osäkert.

  43. Dessutom kan det andra benet
    fungera som kontrollben.

  44. Här har vi ett exempel
    där tyramin har använts.

  45. Vi har skapat hyperemi i benet
    på tre olika sätt.

  46. Med adenosin, med ATP
    och genom fysisk ansträngning.

  47. Tyramin ger sen ett tydligt minskat
    blodflöde tillsammans med adenosin-

  48. -men inte med ATP
    eller fysisk ansträngning.

  49. Vi säger alltså att adenosin inte är
    ett sympatikolytikum, men ATP är det.

  50. Den funktionella sympatikolysen hos
    de unga försökspersonerna är intakt-

  51. -eftersom tyraminet inte har nån effekt.

  52. Då ska jag tala om åldrande.

  53. Man har visat att med stigande ålder-

  54. -så minskar blodflödesresponsen
    vid motion.

  55. Det visades av Warren på 70-talet
    och har bekräftats många gånger.

  56. Här har vi alltså äldre försökspersoner,
    och ni ser att deras respons är lägre.

  57. Frågan är om det delvis orsakas av en
    försämrad funktionell sympatikolys.

  58. Många studier visar-

  59. -att inaktiva äldre
    har försämrad sympatikolys.

  60. Här har yngre och äldre män fått cykla
    i samband med ett isvattentest.

  61. Vi ser en större sänkning
    i den vaskulära konduktansen i benet-

  62. -hos de äldre.

  63. Här har vi använt tyramin i armen.

  64. Vi ser att sympatikolysen
    minskar i omfattning hos de äldre.

  65. Jag brukar säga att en problematisk
    sak med tyramin är-

  66. -att om man ger samma mängd
    tyramin till olika försökspersoner-

  67. -så får man olika resultat.

  68. Det är väl belagt
    att hos äldre personer som får tyramin-

  69. -så frisätts mer noradrenalin.

  70. Det kan självklart göra det svårare
    att se tydliga resultat.

  71. Men trots att mängden som frigörs
    är större, så är responsen lägre.

  72. När vi blir äldre-

  73. -minskas alltså vår känslighet
    för noradrenalin.

  74. Jag återkommer till det. Här
    har vi en del av våra inledande data.

  75. Här är försökspersoner med hypertoni,
    och här används undertryck.

  76. Man använder greppträning
    och mäter vävnadssyrsättningen.

  77. Här ser vi
    normalt respektive högt blodtryck-

  78. -och greppträning och undertryck.

  79. Man ser en minskning
    i vävnadssyrsättningen-

  80. -hos dem som har högt blodtryck,
    men inte de andra.

  81. Det tyder på ett lägre blodflöde
    hos dem som har högt blodtryck-

  82. -och därmed har de
    en nedsatt funktionell sympatikolys.

  83. Vi har genomfört en liknande studie,
    men tittat på benet.

  84. Ylva talade även om dessa resultat.

  85. Här har vi försökspersoner
    med normalt respektive högt blodtryck.

  86. De med högt blodtryck har ett lägre
    blodflöde när de gör benövningar.

  87. Trots att de har högre blodtryck-

  88. -så är blodflödet lägre på grund av
    den lägre vaskulära konduktansen.

  89. De randiga staplarna
    är de som fått tyramin.

  90. Det finns ingen skillnad mellan
    normalt blodtryck och högt blodtryck-

  91. -när det gäller
    tyraminets minskning av blodflödet.

  92. I benet verkar det inte som om det
    finns en sänkt funktionell sympatikolys-

  93. -hos personer med högt blodtryck, så
    det ser inte likadant ut som för armen.

  94. Ylva nämnde också
    en av de saker vi kan se här.

  95. Försökspersonerna här är 40-50 år.
    Om de har haft en inaktiv livsstil -

  96. -ser vi i hög grad samma försämringar
    i deras ben som vi ser hos åldringar.

  97. Det tycks alltså som om benen
    påverkas mer av åldrandet.

  98. Betyder det att funktionell sympatikolys
    inte är viktigt för benet?

  99. Kanske. Men vi måste komma ihåg
    att när dessa patienter motionerar-

  100. -så får de en större sympatisk respons.

  101. De har en förhöjd pressorrespons
    på motion.

  102. Om man har högt blodtryck
    och förhöjd sympatisk nervaktivitet-

  103. -och en ofullständig
    funktionell sympatikolys-

  104. -så har det en större negativ inverkan
    på genomblödningen till muskeln.

  105. Det påverkar syretillförseln
    och ökar den anaeroba metabolismen.

  106. Och vi vet att många bieffekter,
    såsom laktater och sänkt pH-

  107. -stimulerar sympatisk nervaktivitet,
    och så får man en ond cirkel.

  108. Det påverkar ens prestationsförmåga,
    kan man säga.

  109. Man blir lättare utmattad i vardagen.

  110. Om man har
    förhöjd sympatisk nervaktivitet-

  111. -är det ännu viktigare att ha
    en intakt funktionell sympatikolys.

  112. Här är exempel med kronisk hjärtsvikt.

  113. De har samma minskning
    av blodflödet.

  114. De har också en förhöjd
    pressorrespons på motion-

  115. -här i form av noradrenalinöverskott.

  116. Det här är preliminära data
    från patienter med kronisk hjärtsvikt.

  117. Jag fick dem i går. De visar att tyramin
    leder till ett minskat blodflöde-

  118. -vilket tyder på att den funktionella
    sympatikolysen kan vara nedsatt.

  119. Vad kan då motion ha för effekt?

  120. Det här är från en studie
    med unga försökspersoner.

  121. Vi tränade deras ena ben i fem veckor.

  122. Efter tre veckor
    gipsade vi det andra benet.

  123. Efter fem veckor gjorde vi mätningar.

  124. Här är det samma mängd motion,
    här tillkommer tyramin.

  125. Ni ser att blodflödesminskningen är
    störst i det ben som har varit orörligt.

  126. Immobilisering tycks alltså
    försämra funktionell sympatikolys.

  127. Skillnaden
    är inte statistiskt signifikant-

  128. -men med motion tycks det finnas
    en tendens till förbättring.

  129. Problemet med studien är
    att när försökspersonerna gipsades-

  130. -så blev de mer inaktiva
    trots att vi fortsatte träna dem.

  131. Träningen de fick kunde antagligen inte
    kompensera för livsstilsförändringen.

  132. Det kan förklara bristen på skillnad.

  133. Det här är från en annan studie,
    där vi har tagit unga danska män-

  134. -som inte håller på med nån idrott,
    men som cyklar varje dag.

  135. Vi har jämfört dem med äldre män
    som har haft en inaktiv livsstil.

  136. Om man har varit inaktiv i hela sitt liv
    är man inte vid god hälsa vid 60 år.

  137. Så de vi tog med är såna som har varit
    lite aktiva, kanske gått ut med hunden.

  138. Men de har inte hållit på med idrott.

  139. Vår sista grupp var
    mycket aktiva äldre män.

  140. Det här är från 70-talet, när det
    fanns tempolopp på 100 km i OS.

  141. Det här är en av våra försökspersoner.
    De har alltså tränat väldigt mycket.

  142. Så mycket
    som över huvud taget är möjligt.

  143. De fick alltså träna. Det här
    är de unga, de inaktiva och de aktiva.

  144. De randiga staplarna står för tyramin.
    Det är tydligt att de vältränade äldre-

  145. -har helt intakt
    funktionell sympatikolys.

  146. Den tycks vara ännu bättre
    än hos de unga.

  147. Men de inaktiva äldre har försämrad
    funktionell sympatikolys.

  148. Ett av problemen
    med de här experimenten-

  149. -är att vältränade har lägre
    blodflödesrespons på motion.

  150. Vi ser det som nåt bra. De har mer
    kapillärer och kan ta upp mer syre-

  151. -vilket ger ett mindre blodflöde.

  152. Men hos patienterna ser vi det som nåt
    negativt. Hur skiljer vi tillstånden åt?

  153. Ni ser att de inaktiva och de vältränade
    har samma omfattning på blodflödet.

  154. Men som ni ser har de inaktiva
    lägre syreupptagning i benet-

  155. -och frisättning av laktater, medan
    de vältränade tycks ta upp laktater.

  156. Det visar att det här är en försämring,
    medan det här är nåt positivt.

  157. Som jag visade i början reagerar vi
    annorlunda på tyramin när vi blir äldre-

  158. -så man kan undra om skillnaden
    beror på att mer noradrenalin frisätts-

  159. -när vi ger dem tyramin. Men kom ihåg
    att detta gäller oavsett konditionsnivå.

  160. Det sker i båda grupperna av äldre.

  161. Därför blir det än mer imponerande-

  162. -att de aktiva äldre har fullständigt
    intakt funktionell sympatikolys.

  163. ATP är alltså
    en sympatikolytisk förening-

  164. -och ett av de ämnen
    som vi är intresserade av.

  165. När vi ger ATP, med eller utan tyramin-

  166. -ser vi att det är sympatikolytiskt-

  167. -både för inaktiva äldre och vältränade
    äldre. Det finns ingen skillnad.

  168. Men den vasodilatatoriska responsen
    är mindre-

  169. -för dem som varit inaktiva hela livet.

  170. Nyare data visar att röda blodkroppar
    från äldre frisätter mindre ATP.

  171. Under armträning har de
    lägre nivåer av ATP i blodet.

  172. Om man kombinerar det faktum
    att ATP-nivåerna i blodet är lägre-

  173. -med att man har en lägre respons-

  174. -så kan det vara nåt som förklarar den
    nedsatta funktionella sympatikolysen.

  175. Det här är
    från gruppen med högt blodtryck.

  176. Vi tränade dem i åtta veckor,
    som Ylva berättade.

  177. Och efter träningsperioden hade de
    helt intakt funktionell sympatikolys.

  178. Den återställdes
    genom endast åtta veckors träning-

  179. -hos båda blodtrycksgrupperna.

  180. Och efter denna träningsperiod-

  181. -ser vi ingen skillnad mellan grupperna
    när det gäller blodflödesresponsen.

  182. Den verkar återställd.

  183. Vad kan det vara för mekanism?
    Det intressanta är-

  184. -att när man ger samma mängd
    tyramin efter träningsperioden-

  185. -så blir responsen
    i form av vasokonstriktion mindre.

  186. Det verkar som om man blir mindre
    känslig för noradrenalin efter träning.

  187. Det orsakas inte av nån skillnad
    i tyraminets effekt-

  188. -utan av lägre stimulus.
    Så det här kan vara en mekanism-

  189. -som åtminstone delvis bidrar
    till träningens positiva effekter.

  190. För att sammanfatta: funktionell
    sympatikolys försämras vid åldrande.

  191. Det har visats många gånger.

  192. Hos personer med högt blodtryck
    tycks den vara försämrad i armen.

  193. Motion förbättrar funktionell sympa-
    tikolys, oavsett hur gammal man är.

  194. Och vi ser en minskad respons
    på noradrenalin hos vältränade-

  195. -vilket delvis kan förklara
    träningens positiva effekter.

  196. Tack för att ni har lyssnat.
    Nu tar jag gärna emot frågor.

  197. Några frågor?

  198. -Då kanske jag kan börja.
    -Var det inga oklarheter alls?

  199. Det var väldigt tydligt.

  200. Man talar om kväveoxid och ATP som
    potentiella kandidater för sympatikolys.

  201. Kan du komma på
    några andra kandidater-

  202. -som det skulle vara värt
    att undersöka?

  203. Det har inte forskats så mycket
    om prostacyklin-

  204. -så det är en möjlig kandidat.

  205. Det finns mycket bevis för att kväveoxid
    inte fungerar så hos människor-

  206. -men det finns också tydliga resultat
    som visar att det gör det hos djur.

  207. Så det behöver undersökas mer.

  208. Vi vet att ATP är sympatikolytiskt,
    men än så länge är det hypotetiskt-

  209. -om det spelar en roll eller inte.

  210. -Ja, Daniel.
    -Ursäkta mig.

  211. I vilken grad beror ålderseffekten
    på att musklerna helt enkelt förändras?

  212. Musklernas storlek, musklernas
    kvalitet, produktion av metaboliter...?

  213. Ja, det är begränsningen med vår
    modell. Vi mäter det totala blodflödet.

  214. Vi kan inte mäta mikrocirkulation.

  215. Om vi kunde det
    skulle nog vi få bättre resultat.

  216. Distributionen kan vara viktig. Om vi
    har intakt funktionell sympatikolys-

  217. -så är vi bättre på att fördela
    vårt blodflöde inom träningsmodellen.

  218. Men det är svårt att visa
    med våra modeller.

  219. För det krävs en PET-kamera.

  220. Ja.

  221. Katarina Ehrenborg
    från Lunds universitet.

  222. Du visade data från patienter
    med hjärtsvikt.

  223. Har ni sett om det finns några
    positiva effekter på hjärtfunktionen-

  224. -till följd av bättre sympatikolys?

  225. Resultaten jag visade kommer
    från ett projekt där träningen pågår.

  226. Vi tittar på det nu,
    men vi är inte färdiga.

  227. Tack.

  228. Ja.

  229. Förlåt. Börja du.

  230. Blodtrycket ökar med åldern
    och sympatikolysen försämras.

  231. Hänger det samman? Och
    är det svårare att sänka blodtrycket-

  232. -med motion när vi blir äldre?

  233. Ylva kanske är bättre
    på att svara på det än jag.

  234. Men nedsatt funktionell sympatikolys-

  235. -bidrar definitivt till ökat blodtryck.

  236. Ska jag svara på det andra?
    Jag tror att det är svårare-

  237. -än om man är yngre,
    men effekten är ändå tydlig.

  238. Det är bara en fråga
    om olika nivåer på mätvärdena.

  239. Så det bör inte hindra nån
    från att motionera när man blir äldre.

  240. Liksom för andra grupper
    kan det ta längre tid att se effekten-

  241. -men den kommer att märkas.
    Det är svaret.

  242. Ni visade alltså att motion
    förbättrar funktionell sympatikolys.

  243. Gäller det hela kroppen
    eller bara lokalt?

  244. Daniel Green visade ju att träning
    för benen kan förbättra FMD i armarna.

  245. Det är en mycket bra fråga.
    Vi har inte tittat på det än.

  246. Det kan nog påverka hela kroppen,
    men vi vet inte.

  247. Men det är en bra fråga.

  248. Om man ändrar förhållandena
    för båda benen-

  249. -blir det nog svårt att visa nåt.

  250. Men det ena benet
    var bättre än det andra.

  251. Ja, men vi vet inte om det var en effekt
    av att det ena benet tränades.

  252. Om det kompenserade för en del av
    skadan som orsakats av orörligheten.

  253. Det kan vi inte veta. Om inget ben
    hade tränats, men ett hade gipsats-

  254. -så hade kanske sympatikolysen
    försämrats mer.

  255. Poängen är att benen skiljer sig åt,
    så det måste vara lokalt.

  256. Jag har en fråga till.

  257. När man använder tyramin,
    som du nämnde-

  258. -så tittar man på ämnen i blodplasman.

  259. Hur ser man sympatikolysen
    luminalt respektive interstitiellt?

  260. Det är en av begränsningarna
    med tyramin.

  261. Vi stimulerar nervändarna mot lumen.

  262. Jag tror inte att tyraminet
    går över och har nån effekt.

  263. När vi mäter upptäcker vi
    inga förändringar i interstitium.

  264. Jag vet inte om det blir annorlunda
    om man stimulerar interstitium.

  265. Jag tror inte att nån har studerat det,
    så det är svårt att svara på.

  266. Det vore nog intressant
    att ha en modell för det.

  267. Vi får hitta på nåt.
    - Finns det några fler frågor?

  268. Tack så mycket, Stefan.

  269. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil
Ämnesord:
Allmän medicin, Angiologi, Blodkärl, Blodomlopp, Cirkulationsorganen, Fysisk träning, Hjärta, Kardiologi, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Psykiska problem och dålig ekonomi

Alain Topor menar att dålig ekonomi ofta leder till psykiska problem. Idag skriver många läkare ut psykofarmaka när det istället handlar om att se till att människor med psykisk ohälsa får en ordnad ekonomi och en meningsfull sysselsättning. Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss