Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop: Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?Dela
  1. Jag älskar när det börjar med applåder.
    Det är väldigt roligt att vara här.

  2. Jag föreläste om åldrande muskler-

  3. -för första gången på det första
    ECSS-mötet i Nice 1995 eller 1996.

  4. Jag har talat på många konferenser
    sen dess-

  5. -men efter tjugo år har jag äntligen
    uppgraderats till en storföreläsning.

  6. Tack, Jens.

  7. Titeln på min föreläsning är "Den äldre
    muskeln - åldring eller oanvänd?"

  8. Det jag vill göra
    är att utmana vårt sätt att tänka-

  9. -kring vad "åldrande" betyder.

  10. Främst när det gäller muskler,
    men även på ett allmänt plan.

  11. Bengt Saltin
    betydde förstås mycket för min karriär.

  12. Jag arbetade med honom
    på Karolinska.

  13. När jag kom till Karolinska som mycket
    entusiastisk, nyutexaminerad doktor-

  14. -sa jag till Bengt, år 1989,
    att den här artikeln-

  15. -var en av de första artiklar
    jag hade läst om åldrande muskler.

  16. Han hade skrivit den
    med Gunnar Grimby.

  17. Han tittade på den här kopian. Det
    fanns ju inga pdf:er att ladda ner då.

  18. Man beställde artiklar på biblioteket.

  19. Han sa: "Står det 21?" Jag svarade:
    "Det var den 21:a artikeln jag läste."

  20. Han sa:
    "Varför var det inte den första?"

  21. Jag ska väva in
    lite av Bengts forskning här.

  22. Hans bidrag till den integrativa
    fysiologin var enormt, som vi alla vet.

  23. Men han bedrev även viktig forskning
    om muskelfysiologi.

  24. Om vi tar en typisk livskurva
    och ritar in en fysiologisk funktion...

  25. Här har jag ritat in muskelstyrka.

  26. Jag ska bara få min pekare att fungera.
    Ursäkta.

  27. Här har vi muskelstyrka på y-axeln
    och ålder på x-axeln.

  28. Vi ser hur vi föds och växer upp, och
    når en höjdpunkt nån gång som vuxna.

  29. Sen antar vi att vi blir sämre
    med åldern-

  30. -i det här fallet
    med avseende på muskelstyrka.

  31. Den gula linjen markerar en gräns
    för möjligheten till självständighet.

  32. I det här fallet står den
    för den muskelstyrka-

  33. -som krävs
    för att utföra en uppgift på egen hand.

  34. Antagandet är att man till slut
    hamnar under gränsen när man åldras.

  35. En av de saker jag vill förmedla i dag-

  36. -är att vi inte alltid
    ska anta att förändringen är linjär.

  37. Vi gillar att rita raka linjer, men
    anta inte att sambandet är linjärt.

  38. En annan sak är att en allt större del
    av befolkningen är gammal och svag-

  39. -och ligger nära gränsen.
    Om de då bryter höften-

  40. -kan de snabbt hamna under gränsen.

  41. Höftfrakturer
    är ett enormt problem för vården-

  42. -eftersom så många bryter höften
    och sen aldrig kan lämna sjukhuset.

  43. När det gäller greppstyrka-

  44. -är det svårt att förstå hur det kan
    förutsäga så mycket som det gör.

  45. Bland annat dödlighet. Här är några
    grafer över kumulativ dödlighet.

  46. De personer
    som har minst greppstyrka-

  47. -har en högre dödlighet
    än de som är starkast.

  48. Det gäller även bland yngre.

  49. Den viktigaste orsaken
    till att vi förlorar muskelstyrka-

  50. -är förlusten av muskelmassa.
    Här har vi fina MR-bilder-

  51. -som visar låret hos en frisk ung kvinna
    och en frisk 85-årig kvinna.

  52. Frisk, men inaktiv. Det vill jag betona.

  53. Det gråa området är muskelmassa,
    och i mitten ser vi benet.

  54. Det vita är underhudsfett.

  55. Det är faktiskt ingen större skillnad
    mellan dem när man mäter omkretsen.

  56. Först när man tittar inuti
    ser man den äldre muskulaturen.

  57. Här är det dels mer underhudsfett,
    dels mindre kontraktil vävnad-

  58. -och mer inlagrat fett. Både
    massan och kvaliteten har minskat.

  59. Om vi gör en muskelbiopsi
    med bindvävsfärgning-

  60. -och tittar på de enskilda
    muskelcellerna-

  61. -ser vi fina, jämna muskelceller
    som är välordnade och så vidare.

  62. Men gör vi en biopsi på en inaktiv
    83-åring, får vi en sån här bild.

  63. Här är inte allt så jämnt och välordnat-

  64. -och vi ser att muskelvävnaden
    har infiltrerats av bindväv och fett.

  65. På det hela taget
    har kvaliteten minskat.

  66. Hur påverkar det funktionen? Om vi
    tittar på kraft-hastighetssambandet-

  67. -så ser vi att när vi blir äldre,
    går vi från blått till rött.

  68. Det här är den maximala kraften
    vid isometrisk, eller statisk, träning.

  69. En fysiologisk definition av styrka.

  70. Den är direkt proportionell
    mot muskelns tvärsnittsyta.

  71. Blir muskeln mindre,
    går den här punkten ner.

  72. Därför kan vi se
    att styrkan minskar när vi blir äldre.

  73. Vi antar ofta
    att förlusten av muskelmassa-

  74. -bara handlar
    om muskelns mekaniska egenskaper.

  75. Men musklerna har förstås
    en mängd andra uppgifter i kroppen.

  76. De bidrar till att reglera metabolismen.

  77. De fungerar som ett skyddande lager,
    vilket är viktigt hos gamla.

  78. Man har alltså mindre muskelmassa
    som skyddar en-

  79. -när man trillar,
    samtidigt som benen är skörare.

  80. Och muskler påverkar hjärtfunktionen.
    En mängd saker påverkas-

  81. -när musklerna åldras.
    Och om vi tittar på VO2 max...

  82. Ofta måste jag förklara
    "maximal syreupptagningsförmåga"-

  83. -men det hoppar jag över här. VO2
    max normaliseras till kroppsmassa.

  84. Det här är data från Fleg och Lakatta,
    1988. De studerade kvinnor och män-

  85. -och tittade på försämringen
    under 40 år, från 30 till 70 års ålder.

  86. De uppmätte en minskning
    på 30 procent. Lite mer för män.

  87. Men sen gjorde de
    en annan typ av analys-

  88. -och tittade på kreatininmängden,
    som är beroende av muskelmassan.

  89. Ni ser vilken effekt det fick.

  90. Nu ser vi att den minskning av VO2
    max som beror på åldern är mindre.

  91. Förlusten av muskelmassa bidrar
    kraftigt till VO2 max-minskningen.

  92. Jag återkommer till VO2 max.

  93. Varför förlorar vi då muskelmassa?

  94. Vi går in mer på det i en annan före-
    läsning, så jag ska bara sammanfatta.

  95. Enligt endokrinologerna beror det på
    en minskad mängd anabola hormoner.

  96. Mindre tillväxthormon,
    IGF-1 och testosteron.

  97. Vi får en metabolisk störning.
    Reaktiva syreföreningar skadar DNA:t.

  98. Inflammationer orsakar åldrande.
    Vi har t.ex. högre nivåer av TNF-alfa-

  99. -som bidrar till muskelförlust.
    Vid Nottinghams universitet-

  100. -har man visat
    att vi har ett "anabolt motstånd".

  101. Musklerna blir alltså mindre känsliga
    för stimuli som mat och motion-

  102. -när det gäller proteinsyntes. Och på
    senare tid har vi intresserat oss för-

  103. -hur musklernas stamceller,
    satellitcellerna, påverkas med åldern.

  104. Vi skulle kunna gå in på djupet
    på alla dessa saker.

  105. Men vad betyder minskningen rent
    anatomiskt? Två eller tre saker händer.

  106. Muskelfibrerna blir färre, eller så blir
    de mindre - eller så händer både och.

  107. Nåt av det måste ha hänt. Här har vi
    några år gammal data från Jan Lexell.

  108. De tittade på ett tvärsnitt
    av hela vastus lateralis-muskeln-

  109. -och räknade antalet fibrer. De såg
    ett samband mellan de två sakerna.

  110. Elektrofysiologiska undersökningar
    visade-

  111. -att vi förlorar motoriska enheter.

  112. Varje enhet består av en nerv och
    de muskelfibrer som nerven innerverar.

  113. Dessutom finns det en mängd belägg,
    vilket sammanfattas här-

  114. -för att muskelfibrer av typ II...

  115. Här ser ni skillnaden i kraft
    mellan typ I och typ II.

  116. Fibrer av typ II
    tycks atrofiera selektivt-

  117. -medan typ I
    inte verkar förändras så mycket.

  118. Om vi tittar
    på en "typisk" äldre muskel-

  119. -så ser vi fibrer av typ II som är
    mindre, och fibrer som är blandade.

  120. De går alltså inte att bara
    kategorisera som typ I eller II.

  121. Vi ser fibrer som den här, hämtad
    från en artikel av Saltin och Klitgaard.

  122. Den har två olika myosin,
    ett snabbt och ett långsamt-

  123. -i samma fiber.

  124. Vi ser tecken på att de
    motoriska enheterna omformas-

  125. -och som jag redan har sagt
    ser vi en ökad mängd fett och bindväv.

  126. Men om vi
    tittar på förlusten av muskelkraft-

  127. -så finns det starka belägg för att den
    är större än förlusten av muskelmassa.

  128. Vi ser att en större förlust
    av muskelkraft-

  129. -hänger ihop
    med förlusten av muskelmassa.

  130. Dessa studier är svåra att göra in vivo,
    men ett sätt att komma runt det-

  131. -är att studera enskilda muskelfibrer
    in vitro.

  132. Det kan man göra genom biopsier-

  133. -där man mäter enskilda celler
    med såna här metoder.

  134. Här har vi
    en liten isokinetisk dynamometer.

  135. Vi kan mäta enskilda muskelfibrer
    och aktivera dem kemiskt in vitro.

  136. Bengt Saltin arbetade även med
    Giuseppe D'Antona i Bottinellis grupp.

  137. De studerade fibrer av typ I och typ IIa
    hos yngre och äldre personer.

  138. Här ser vi kraft per ytenhet
    i de två grupperna.

  139. Typ II är lite starkare, men det finns
    ingen skillnad mellan grupperna.

  140. Men vilka var de här människorna?

  141. De var mycket aktiva, vältränade
    äldre individer på över 70 år.

  142. När de studerade
    andra grupper av äldre-

  143. -från relativt inaktiva
    till fullständigt inaktiva-

  144. -så fann de en minskning i kraft
    som var beroende av musklerna.

  145. Om det enbart berodde på åldrande
    skulle vi se det i alla grupperna.

  146. Men vi ser inte det här fenomenet
    i den mycket aktiva gruppen.

  147. Så då kan det ju inte bero på åldrande.

  148. Vi måste alltså fråga oss
    vem vi studerar.

  149. Om ni är från England minns ni kanske
    den här personen: Jim Royle.

  150. Han sitter oftast i en fåtölj-

  151. -och dricker Guinness, äter,
    tittar på tv och kritiserar sin fru.

  152. Är det utifrån den här typen av individ
    som vi ska studera åldrandet?

  153. Jag anser inte det.

  154. I andra änden av skalan
    har vi allt fler såna här individer.

  155. De är fortfarande mycket aktiva,
    och i vissa fall tävlar de i idrott.

  156. Tyvärr dras de flesta studier
    åt det här hållet.

  157. Men inaktivitet är dåligt för hälsan
    i alla åldrar-

  158. -och det snedvrider våra studier.

  159. Vi vill ju förstå själva åldrandet-

  160. -och inte vad som händer
    i en genomsnittlig äldre person.

  161. Många studier
    borde ha en hälsovarning.

  162. Jag var nyligen på en konferens
    i Cambridge om åldrandets biologi.

  163. Den här typen av frågor diskuterades.

  164. Vilken modell, eller vem,
    ska vi studera?

  165. Gerontologerna använder modeller
    som bananflugor och rundmaskar.

  166. Då kan de studera hela livscykeln-

  167. -och genomföra
    fina genetiska experiment.

  168. Relevansen för människan
    är diskutabel.

  169. Men möss, då? Det är vanligt
    att studera åldrandet hos möss.

  170. Men de har samma problem. Om man
    studerar en mus i bur under två år-

  171. -så tvingas den i de flesta fall
    till inaktivitet.

  172. Om man sätter in
    ett enkelt hjul i buren-

  173. -springer den sex kilometer per natt.
    Det är naturlig aktivitet för den.

  174. Mänskliga modeller, då?
    Vi kan studera muskelceller.

  175. Det här är myoblaster från en biopsi.

  176. Progeria
    ger en annan modell för åldrande.

  177. Vi har intensivvård och rymdresor.

  178. Allt detta har betraktats
    som modeller för påskyndat åldrande.

  179. Vi tittar på några stycken.

  180. Låt oss alltså få celler att åldras.
    Vi kan framkalla senescens i dem-

  181. -genom att låta dem
    delas i en petriskål.

  182. Då får man andra fenotyper,
    och kan framkalla sånt här.

  183. Här är en ökning av DNA-skador
    som påvisas av gamma-H2AX-

  184. -som är en markör
    för dubbelsträngsbrott.

  185. Men det är inte åldrande. Äldre
    människors muskler ser inte ut så här.

  186. Vi studerar alltså
    ganska konstlade modeller.

  187. Här är en studie från 2012, bara för att
    visa hur robusta satellitcellerna är.

  188. Det här provet togs
    från en 96-årig död person-

  189. -som dött 17 dagar tidigare. Och från
    muskeln som hade varit död så länge...

  190. ...kunde det växa fram fungerande
    muskelceller. Fantastiskt.

  191. Vi har alltså väldigt kraftfulla
    stamceller i våra muskler.

  192. Intensivvård, då? Där förlorar man
    muskelmassa enormt snabbt.

  193. Det här är muskelbiopsier från första
    och sjunde dagen i intensivvård.

  194. Ni ser kvalitetsminskningen.
    Om man undersöker med ultraljud-

  195. -kan man se
    att de som är mycket kritiskt sjuka-

  196. -förlorar tjugo procent
    av muskelmassan på en vecka.

  197. Men är det åldrande?
    Det är i alla fall försvagning.

  198. Och så rymdresor.
    Det här är från Marco Naricis studie.

  199. Mikrogravitation
    är en modell för åldrande.

  200. När man reser ut i rymden
    atrofierar musklerna.

  201. Vi har modeller som orörlighet, viloläge
    o.s.v. Här ser vi olika resultat.

  202. På ett sätt är det åldrande,
    men på ett annat sätt är det inte det.

  203. Vad är då det nya och revolutionerande
    i allt det här? Hippokrates sa:

  204. "Det som används utvecklas.
    Det som inte används förtvinar."

  205. "Om kroppen inte får tillräckligt
    med motion och mat, insjuknar den."

  206. Barcroft, en berömd fysiolog, sa:

  207. "Rörelse är inte bara ett alternativt
    tillstånd, utan en grundförutsättning."

  208. Ni håller nog med, men på medicinska
    konferenser kan folk vara oförstående.

  209. "Vi har anpassats för ett visst mått
    av fysisk aktivitet." Frank Booth.

  210. Att vara fysiskt aktiv och äta nyttigt
    är grunden till hälsa genom hela livet.

  211. Vem ska vi då studera? Jag
    ska tala helt kort om vår nya studie.

  212. Vi tog en grupp äldre personer
    i åldern 55-79 år-

  213. -som var amatörcyklister.

  214. De var inga elitidrottare,
    bara cykelentusiaster.

  215. Vår hypotes var att hos dessa individer,
    som är mycket aktiva och äter nyttigt-

  216. -skulle alla förändringar över tid
    bero på åldrande-

  217. -i stället för en kombination
    av åldrande och inaktivitet.

  218. Vi tog in dem på labbet i några dagar
    och mätte en hel massa saker.

  219. Självklart mätte vi VO2 max.

  220. Detta är inte unikt. Det finns många
    studier på VO2 max hos idrottare.

  221. Vi ser en korrelation, men det finns
    ett problem i de här spridda punkterna.

  222. Vad kan man egentligen mäta
    för att avgöra ålder i ett laboratorium?

  223. För att vara rättvisa normaliserar vi
    kroppsvikt hos kvinnor och män.

  224. Om vi även normaliserar för
    fettmängden försvinner könsskillnaden.

  225. Då blir de som har bäst resultat
    kvinnor.

  226. Men huvudfrågan är hur vi analyserar
    våra data. Vad säger de om åldrande?

  227. Vi kan titta på ett intervall, t.ex.
    55-60 milliliter per kilo och minut-

  228. -och omarbeta våra data,
    så att åldern hamnar på den här axeln-

  229. -och funktionen är här.

  230. Vi har samma data, men vi
    framhäver det som redan finns här.

  231. De som placerar sig
    i det här intervallet-

  232. -kan vara allt från 55 till 75 år gamla.
    Det är tjugo års skillnad.

  233. Vad betyder det för vår kunskap
    om åldrande? Jag vet inte än.

  234. Vi kan titta på den så kallade
    "anaeroba tröskeln"-

  235. -och jämföra med data
    från den här artikeln.

  236. Det här används på vissa sjukhus för
    att avgöra om patienter ska opereras.

  237. Om tröskeln
    är tio milliliter per kilo och minut-

  238. -får man ett sätt att beräkna risken
    för komplikationer efter operationen.

  239. Om vi extrapolerar våra data
    till 100 års ålder-

  240. -är cyklisternas värde
    ändå dubbelt så högt.

  241. Då får ni en bild
    av hur mycket bättre form de är i-

  242. -jämfört med många andra.

  243. Två exempel
    när det gäller muskelfunktion:

  244. Här mäts arbete på en ergometercykel-

  245. -och genom maximal
    isometrisk knäextension.

  246. Alla grafer är fulla av spridda punkter.

  247. Vi ser ingen tydlig korrelation
    till ålder, ens i en heterogen grupp.

  248. Vi har gjort det lite svårt för oss.
    Normalt ökas korrelationen-

  249. -av att det finns högpresterande yngre
    och svaga äldre.

  250. Och så
    får man en problematisk klick i mitten-

  251. -och sambandet blir rätt otydligt.

  252. Musklerna, då? Tänk på bilden
    jag visade i början.

  253. Det här är en annan typ av bild.
    Den visar fibrer, fett och bindväv.

  254. Dessa muskelbiopsier går inte att skilja
    från de prover vi tar från yngre.

  255. Om det var en fråga om åldrande
    skulle vi se det hos de här individerna.

  256. Det syns inget på typ II-fibrerna.

  257. Hos de här individerna bibehölls alltså
    storleken på muskelfibrerna av typ II.

  258. Det andra vi pratade om
    var förlusten av motoriska enheter.

  259. Det här är inte vår studie, men det
    är data från mycket aktiva löpare.

  260. Här har man inte
    utgått från histologi eller så-

  261. -utan en form av elektromyografi.

  262. Här jämför man unga och gamla,
    men hos löparna är det ingen skillnad.

  263. Motion skyddar alltså mot förändringar
    som hör samman med åldrande.

  264. Eller, om nu det normala för oss
    är att vara aktiva-

  265. -så är det här verkligt åldrande, medan
    det här är åldrande plus inaktivitet.

  266. Bengts forskning var viktig. Studien
    som han och Henrik Klitgaard gjorde-

  267. -visade på skillnaden mellan individer.

  268. Här jämförs unga personer
    med vältränade äldre individer-

  269. -och muskelfibrernas storlek mäts.

  270. Det här är typ II-fibrerna
    hos dem som har tränat styrketräning-

  271. -och är 70 år gamla.

  272. Den här studien är några år gammal.

  273. I en seniortävling i tyngdlyftning-

  274. -lyfte deltagarna så här mycket
    i de olika momenten.

  275. Vikterna blir lättare med högre ålder.
    Prestationsförmågan minskar, så klart.

  276. Men 55 kilo på raka armar
    vid 87 års ålder är väldigt imponerande.

  277. Etikkommittéerna låter en förstås inte
    göra såna studier på inaktiva personer-

  278. -så man får göra nåt annat,
    t.ex. ett sånt här test.

  279. Återigen, många spridda punkter.

  280. Men vi har kraft här och ålder här.

  281. Det här är tyngdlyftarna, det här är
    inaktiva men i övrigt friska personer.

  282. Om man vill generera 300 W kan man
    göra det som 80-årig tyngdlyftare.

  283. För de inaktiva gäller 55 års ålder.
    Vi talar alltså om en skillnad på 25 år.

  284. En funktionell fördel,
    även om båda åldras.

  285. Vi går tillbaka till den här bilden
    och en text som Bengt och jag skrev.

  286. Vi modifierade grafen och visade vad
    som händer när inaktiva börjar träna.

  287. De förflyttas till en bättre kurva.

  288. Åldrandet stoppas inte, utan de hamnar
    där de borde vara. Som ni kan se-

  289. -rör de sig bort
    från självständighetsgränsen-

  290. -och får fler självständiga år.
    De aktiva åldras på ett optimalt sätt.

  291. De åldras på det sätt
    som de bör åldras.

  292. För att sammanfatta:

  293. Att åldras som inaktiv leder till
    förlust av muskelmassa och funktion.

  294. Muskelvävnaden är enormt känslig
    för mekaniska och metabola signaler-

  295. -d.v.s. motion.
    Därför är det mycket svårt-

  296. -att särskilja
    effekterna av själva åldrandet-

  297. -det grundläggande åldrandet, från
    åldrandet i kombination med inaktivitet.

  298. Vi tror att vältränade fungerar
    som modell för naturligt åldrande.

  299. De har definitivt bättre
    muskelfysiologi - och mycket annat.

  300. De har en fint bibehållen morfologi och
    funktion, som vi inte ser hos inaktiva.

  301. Jag vill avsluta med ett citat
    av George Bernard Shaw.

  302. "Vi slutar inte leka när vi blir gamla.
    Vi blir gamla när vi slutar leka."

  303. Med det vill jag säga tack till alla som
    har samarbetat med mig genom åren-

  304. -och till Bengt, som var en stor
    inspiration för mig när jag var ung.

  305. Tack.

  306. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil
Ämnesord:
Geriatrik, Gerontologi, Medicin, Motion, Muskler, Åldrandet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.

Fråga oss