Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Att träna elitlöpareDela
  1. Tack för introduktionen
    och möjligheten att få tala här i dag.

  2. Jag har framför allt en bakgrund
    inom långdistanslöpning.

  3. Jag har i många år varit rådgivare
    åt det brittiska friidrottsförbundet-

  4. -och jobbar även med
    det engelska sportinstitutet.

  5. Jag ska visa en förenklad version
    av bilden som Jens hade i början-

  6. -över olika faktorer-

  7. -som begränsar prestationen
    ur ett fysiologiskt perspektiv.

  8. Han hade med annat, men
    jag har gjort det så lätt som möjligt.

  9. Det här är vad som fysiologiskt avgör
    hur man presterar vid löpning.

  10. Löpning är rätt enkelt,
    och den löpare som kan hålla-

  11. -högst snitthastighet över
    hela distansen kommer att vinna.

  12. Och på medel- och långdistans
    beror det på stor del på-

  13. -vilken syreupptagningsförmåga, VO2,
    man kan hålla.

  14. Det kan ju inte vara högre
    än den maximala förmågan-

  15. -och det är orsaken till
    att VO2-max är intressant.

  16. Det här olika laktataspekterna-

  17. -är viktiga för att avgöra hur nära max
    man kan ligga på olika distanser-

  18. -och under kortare distanser är
    den anaeroba faktorn också viktig.

  19. Jag hade även
    kunnat ha med VO2-kinetik-

  20. -men jag fokuserar på längre löpning.

  21. Kanske kan vi ta det
    under frågestunden.

  22. Löpekonomi, laktattröskel,
    VO2-max och anaerob förmåga-

  23. -är viktiga
    i allt från 800 m upp till maraton.

  24. Här ser vi att de olika faktorerna
    är olika viktiga beroende på distans.

  25. Om man springer 800 m
    är den anaeroba faktorn viktig-

  26. -liksom VO2-max.

  27. Men när distansen blir längre
    och man inte kan ligga på max-

  28. -blir det viktigare med löpekonomi-

  29. -och på vilken nivå syreupptagningen
    ligger sett över hela loppet.

  30. När vi pratar om VO2-max-

  31. -och hur fort
    ATP kan återskapas aerobt-

  32. -vet vi att sambandet är starkt med
    uthålligheten i heterogena grupper.

  33. Elitlöpare brukar ha
    höga VO2-maxvärden.

  34. Bland männen ligger eliten minst på
    70 ml/kg/min och kvinnor på 60.

  35. Men det är inte ovanligt att se
    värden på låga 80 bland männen-

  36. -och låga 70 bland kvinnorna.

  37. Det här är en gammal bild
    från den berömde Bengt Saltin.

  38. Här ser vi de bästa över
    ett tremilslopp-

  39. -och de som har bäst VO2-max
    har bäst tider.

  40. Men det gör inte VO2-max
    till den enda faktorn-

  41. -för de här tre individerna
    har snarlika VO2-max-

  42. -på 76 eller 77
    men presterar ändå olika väl.

  43. Så det finns uppenbarligen annat
    som spelar roll med.

  44. När VO2-maxen skiljer sig mycket
    kommer de längst fram-

  45. -vara de med högst aerob kapacitet.

  46. Om man har ökat
    sitt VO2-max med träning-

  47. -så kommer man med samma
    intensitet få en högre snitthastighet.

  48. Det sker även vid annan intensitet.

  49. Det kan vara svårt
    att höja sitt VO2-max-

  50. -om man redan har höga värden
    efter år av träning.

  51. Det är inget vi kan fokusera på
    hos en vältränad distanslöpare.

  52. Vi kan inte ignorera det heller, men det
    kanske handlar om att bevara nivån.

  53. Hur förbättrar man då maxet
    om man tränar elitlöpare?

  54. Vi kan titta på Ficks princip där VO2 är
    en produkt av maxhjärtminutvolymen-

  55. -och
    den arteriovenösa syrgasdifferensen.

  56. Man kan anta att VO2-max har mer att
    göra med syretillförsel än -användning-

  57. -även om elitlöparna
    har högre mitokondrievolymer.

  58. Men många tror att det här är
    kopplat till maxhjärtminutvolymen.

  59. Om vi vill träna nära den maxvolymen
    och stimulera systemet-

  60. -är det nog viktigt att ibland träna
    nära maximal hjärtfrekvens.

  61. Ett träningspass
    som de flesta långdistanslöpare kör-

  62. -en gång varje eller varannan vecka-

  63. -är fem gånger tusen meter nära max,
    med ett par minuters återhämtning.

  64. Men det finns andra sätt
    att stimulera VO2-max på.

  65. Man kan jobba kort men intensivt
    och ha korta pauser.

  66. Om man repeterar det kan man nå
    och upprätthålla sitt VO2-max.

  67. Löpekonomi är en väldigt viktig aspekt
    av distanslöpning.

  68. För vi ser stor skillnad i syrekostnad
    vid submaximal motion-

  69. -vilken man inte ser inom t.ex. cykling.

  70. Syrekostnaden för submaximala
    hastigheter kan mätas i ml/kg/min-

  71. -eller ml/kg per sprungen kilometer.

  72. Det skiljer sig enormt
    mellan individer även på elitnivå.

  73. Vi tror att löpekonomin påverkas av
    morfometriska, fysiologiska-

  74. -biomekaniska och tekniska faktorer.

  75. Den brukar vara bättre hos lång-
    distansare än hos medeldistansare-

  76. -men vi vet inte om det är genetik som
    har puttat löparna i en viss riktning-

  77. -eller om det beror på att träningen
    skiljer sig åt mellan distanserna.

  78. Det här visar hur stor skillnad
    det kan vara på syrekostnaden.

  79. Det här är data
    som är runt tjugo år gammal.

  80. Det här är tio olika motionärer.

  81. Här ser vi deras VO2
    när de springer i 16 km/h.

  82. Det är en vanlig hastighet
    för den här nivån.

  83. Löparen med bäst ekonomi
    använder 47 ml/kg/min.

  84. Den med sämst ekonomi ligger på
    runt 10 ml mer, alltså 57.

  85. De springer exakt lika fort-

  86. -men ändå skiljer det
    20 procent i syrekostnad.

  87. Det här är väldigt viktigt
    inom distanslöpning.

  88. Vi har Conley och Krahenbuhls
    studie från 1980.

  89. De korrelerade resultatet på 10 000 m
    med löpekonomin.

  90. Och de löpare som använder
    mindre syre för en viss hastighet-

  91. -avverkar distansen snabbare
    än de som använder mest syre.

  92. Här ser vi ett tydligt förhållande.

  93. Så vi har ett högt VO2
    när man presterar på max-

  94. -jämfört med lågt VO2
    vid submaximal motion.

  95. Vi ser här två individer
    med samma VO2-max-

  96. -vilket är 70 ml/kg/min.

  97. De två löparna har olika löpekonomi.

  98. Den blåa löparen
    har bättre löpekonomi än den röda.

  99. Så vid 16 km/h använder de
    50 respektive 55 ml/kg/min.

  100. Om vi extrapolerar förhållandet upp till
    100 procent av VO2-max-

  101. -kan den ekonomiskare löparen
    springa i högre hastighet.

  102. Här är longitudinella data på
    långdistanslöparen Paula Radcliffe.

  103. Hon har världsrekordet på maraton
    med 2.15.25.

  104. Jag har jobbat med henne i många år.

  105. Vi publicerade en studie 1998
    och en uppföljare 2005-

  106. -över löpekonomin sett över flera år.

  107. Jag började jobba med Paula 1992,
    när hon var arton.

  108. Det här går till 2003,
    men jag har senare data.

  109. Det här visar hur syrekostnaden
    sjunker vid submaximal motion.

  110. Allt eftersom förbättrades alltså
    hennes löpekonomi.

  111. Genomsnittsvärdet för löpekonomi
    är runt 200 ml/kg/km.

  112. När vi började testa henne
    var hon väldigt nära genomsnittsvärdet.

  113. Några år senare
    har ekonomin förbättrats-

  114. -och 2005 använde hon bara
    165 ml/kg/km.

  115. Hennes löpekonomi har alltså
    förbättrats med 20 procent.

  116. Vad berodde då förbättringen på?
    Paula mognade, hade sprungit mer-

  117. -började med höjdträning
    och styrketränade mer.

  118. En kombination av allt det här kan ligga
    bakom den förbättrade ekonomin.

  119. Vi tror att löpekonomin
    har att göra med faktorerna här.

  120. Men vilken träning
    som förbättrar ekonomin vet vi inte.

  121. Även om vi vet att löpekonomin
    är viktig för prestationen-

  122. -så vet vi inte riktigt
    hur man på bästa sätt förbättrar den.

  123. Kanske krävs en hög volym
    uthållighetsträning under många år.

  124. Det kanske tvingar systemet
    att förändra sin biomekanik-

  125. -och sina fiberrekryteringsstrategier.

  126. Men högvolymsträning under många år
    verkar vara viktigt.

  127. Höghöjdsträning och viss styrketräning
    kan kanske också förbättra ekonomin.

  128. Den här studien av Paavolainen
    publicerades 1999.

  129. Här ersatte man en del av uthållighets-
    träningen med explosiv styrketräning.

  130. Och det gjorde man under nio veckor.

  131. C är kontrollgruppen
    och E försöksgruppen.

  132. Och man ser hur
    träningsproportionerna ändrats.

  133. Det gråa är uthållighetsträningen.

  134. En del av den ersattes med
    högintensiv explosiv styrketräning.

  135. Och det man fann... Här har vi
    submaximal VO2, alltså löpekonomi.

  136. I kontrollgruppen
    ser vi ingen skillnad under perioden.

  137. I försöksgruppen ersatte man alltså
    en del med explosiv styrketräning-

  138. -och här ser man
    att löpekonomin har förbättrats.

  139. Men ger bättre löpekonomi
    bättre prestationer?

  140. Det gjorde den. Man lät
    individerna springa fem kilometer-

  141. -och efter nio veckor var
    kontrollgruppen lite sämre än först-

  142. -medan försöksgruppen förbättrade sig
    dramatiskt över fem km.

  143. Det här påminner om vad Jens sa-

  144. -om att vi ibland måste tänka till-

  145. -och hitta nya sätt
    att förbättra våra prestationer på.

  146. Det här är vad Paavolainens grupp
    misstänkte kunde vara viktigt.

  147. Här ser vi hur uthållighetsträning kan
    påverka de fysiologiska faktorerna-

  148. -och här ser vi vad
    styrke- och sprintträningen påverkar:

  149. Aerob och anaerob effekt och kapacitet
    och neuromuskulära faktorer.

  150. Viktigt är även hur nära VO2-max
    man kan ligga under längre tid-

  151. -och vi ser hur blodlaktatkurvan för-
    skjuts högerut av uthållighetsträning.

  152. Vi ser en tröskel där laktatet
    når över startvärdet.

  153. Med träning
    kan vi få det att gå fortare-

  154. -och man kan se en brytpunkt här-

  155. -där laktatet efter att ha ökat långsamt
    skjuter i höjden här.

  156. Det hänger ihop med MLSS, vilken
    laktatnivå man orkar jobba på.

  157. Återigen ser vi hur
    laktatackumuleringen begränsas-

  158. -om vi kör en period
    med uthållighetsträning.

  159. Hur förbättrar man då
    blodlaktatkurvan?

  160. Ingen vet säkert, och kanske kan vi
    diskutera det under frågestunden.

  161. Blodkoncentrationen beror på hur man
    producerar och gör sig av med laktat.

  162. Kvalitetsträning krävs nog för att öka
    mitokondrietätheten i musklerna-

  163. -och jag såg på Twitter att det hölls
    ett föredrag i morse på ämnet.

  164. Mitokondrievolymen
    verkar vara särskilt känslig-

  165. -för höga volymer
    av relativt lågintensiv träning.

  166. Det var David Bishop, men
    tyvärr missade jag hans föredrag.

  167. Det löpare men inte tvunget alla andra
    idrottare gör, är att tempoträna.

  168. Man springer nära tävlingstempot
    i långa perioder.

  169. Det här kan vara tvunget för att...
    Det är ett specifikt träningsstimulus-

  170. -och kan tvinga muskeln
    att använda mekanismer-

  171. -som gör att det produceras mindre
    eller görs av med mer laktat.

  172. Med löpare är det viktigt att justera
    intensiteten på uthållighetsträningen-

  173. -för att optimera träningens effekt.

  174. Som andra har sagt är mycket av
    träningen inom uthållighetssporter-

  175. -höga volymer av träning som är
    relativt lågintensiv men kontinuerlig.

  176. Men hastigheten
    är ändå viktig för träningen.

  177. Om man är för långsam
    ger träningen inte effekt-

  178. -och om man är för snabb
    riskerar man överträning.

  179. Balansen är ett område
    där fysiologen och tränaren-

  180. -kan samarbeta nära för att skapa
    ett perfekt träningsprogram.

  181. Hur kan ett program då se ut?

  182. Man har lätt löpning, jämnt tempo,
    tävlingstempoträning och intervallpass.

  183. Peter nämnde att intervallpassen kan
    vara maximala eller supramaximala-

  184. -och det finns
    en mängd kombinationer-

  185. -vad gäller repetition, längd,
    antal, återhämtning och intensitet.

  186. Mängden och proportionerna
    beror som Jens sa på-

  187. -individens ålder och nivå
    och vad man tränar för.

  188. Om man är otränad förbättrar nästan
    all träningsökning det mesta här.

  189. Att hitta vad som förbättrar
    elitidrottare är lite svårare-

  190. -för man måste förändra deras träning.

  191. Men om man lyckas kan man kanske
    ta reda på vad som begränsar dem.

  192. Här ser vi hur träning ska gå till
    i stort, men justeringar kan göras.

  193. Alla tre föredrag i eftermiddag har
    understrukit anpassningsbehovet.

  194. Men man får inte heller minska
    volym eller intensitet för mycket.

  195. Det här är ett klipp på Paula
    när hon testas i labbet.

  196. Det här var tio dagar innan hon slog
    sitt världsrekord i maraton.

  197. Det är ett bra klipp,
    för hon springer i ungefär 20 km/h.

  198. Hon väger 55 kg,
    och här springer hon i tävlingstempo.

  199. I labbet kan man se hur länge
    hon klarar av den hastigheten.

  200. Det här är Paulas blodlaktatdata
    och hjärtfrekvens-

  201. -vid ett test på löpband
    som vi utförde innan...

  202. Vi har gjort det länge,
    men det här är data-

  203. -från precis innan
    hon satte sitt världsrekord.

  204. Hon sprang i tre minuter
    på varje hastighet:

  205. 15, 16, 17, 17,5 km/h, och så vidare.

  206. Och hennes laktattröskel, där laktatet
    går över startvärdet på 1 millimolar-

  207. -var 18,5 km/h,
    alltså nära en mile på fem minuter.

  208. Under det riktiga loppet
    sprang hon runt 2 millimolar...

  209. ...för om man beräknar
    hastigheten som skulle...

  210. ...förlåt, tiden som hon skulle fått...

  211. ...om hon kunde springa på tröskeln
    är den 2 timmar och 17 minuter.

  212. Hon fick 2.15,
    och sprang alltså lite fortare.

  213. Att springa så här fort utan att ens
    laktat går över startvärdet är otroligt.

  214. Det här om något
    kan vara värt att lägga på minnet.

  215. Jag blev imponerad av Peters graf
    över VO2-profilen.

  216. Elitroddaren nådde ett VO2-max-

  217. -på 6 liter per minut
    och gjorde det på 40 sekunder.

  218. Elitidrottare
    har väldigt snabb VO2-kinetik.

  219. Paulas tidskonstant för VO2
    är 8,5 sekunder-

  220. -vilket innebär att hon når sitt
    steady state inom runt 40 sekunder.

  221. Hennes kropp transporterar
    och utnyttjar syret otroligt effektivt.

  222. I Storbritannien delar vi upp...

  223. ...blodlaktatprofilen
    i olika träningsområden...

  224. ...med varierande träningsintensitet
    i de olika områdena.

  225. Under tröskeln, LT,
    har vi relativt lätt träning.

  226. Det är morgonlöpturer och långturer
    på helgen, alltså rätt låg intensitet.

  227. Mellan LT och brytpunkten, LTP,
    har vi jämnt tempo-

  228. -där passen ligger
    mellan 30 och 60 minuter.

  229. Ovanför LTP har vi
    tävlingstempoträningen.

  230. Och sen har vi intervallpassen
    nära VO2-max.

  231. Det kan handla om
    intervall på 3-4 minuter-

  232. -eller 30 sekunders-intervall eller
    pass på bana med kortare intervall.

  233. Så här tränade Paula
    när hon stod på toppen av sin karriär-

  234. -och det skiljer sig inte så mycket
    från de flesta elitlångdistanslöpare.

  235. Träningen är i stort sett
    densamma sett över ett år-

  236. -och en maratonlöpare
    tränar som en 5 000-meterslöpare-

  237. -med undantag
    för veckans längsta sträcka.

  238. Hon sprang
    runt 200 kilometer per vecka-

  239. -och tränade högkvalitativt, eftersom
    hon byggt upp kroppen under åren.

  240. Så här gör inte alla maratonlöpare.
    De kör ofta lägre kvalitet.

  241. Det här var nog nyckeln till
    de tider som hon gjorde.

  242. Hon gjorde två eller tre
    hårda pass i veckan-

  243. -och hennes hastigheter
    styrdes av testdatan från labbet.

  244. De olika träningsområdena
    innebar olika hjärtfrekvenser.

  245. Lätt löpning innebar färre
    än 165 slag per minut.

  246. Här ser vi de andra områdena.

  247. Det här är hennes exakta program.
    Hon låter mig visa det-

  248. -för som hon sa: "De måste
    lyckas genomföra det också."

  249. Lycka till.

  250. Men ni ser här att det inte ligger
    några magiska hemligheter bakom.

  251. Hon har långa löppass på två timmar
    med rätt hög intensitet.

  252. Olika andra löppass.

  253. Hon gör intervaller på 5 gånger
    6,5 minuter med kort återhämtning.

  254. Hon kör crosstrainer,
    flexibilitet och styrketräning också.

  255. Ett Bondarenkopass är intervaller
    på 400, 300 och 200 meter på bana.

  256. Men Paula körde mycket i högt tempo.

  257. Hon gick ut och sprang
    nära tävlingstempo.

  258. Det här träningsblocket avslutade hon
    precis före sitt världsrekord.

  259. Här skrev hon
    att hon mådde illa efteråt-

  260. -och hon hade ju slagit sitt eget
    världsrekord med två minuter.

  261. Så kan alltså nån som Paula träna.

  262. Det här är Steve Jones,
    en annan brittisk maratonlöpare.

  263. Jag låter er läsa det själva.

  264. Men träningstyperna, volymen och
    fördelningen påminner om Paulas.

  265. De här idrottarna
    tränar inte enormt mycket-

  266. -eftersom det inte går att springa
    mer än två timmar om dagen.

  267. Det skiljer sig från
    t.ex. simning och längdskidåkning.

  268. Kroppen belastas på ett annat sätt-

  269. -och skaderisken ökar om man
    springer mer än nån timme per dag.

  270. Här är intervall på tre minuter och en
    och längre sträckor och i högt tempo.

  271. Det här var precis innan Steve slog
    världsrekord i Chicago Marathon.

  272. Tack för att ni lyssnade.

  273. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att träna elitlöpare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur vinner man ett maraton? Vilka är de fysiologiska orsakerna till att vissa löpare klarar mer och andra mindre? Andrew Jones är professor i tillämpad fysiologi vid University of Exeter. Här berättar han om sin forskning och om de fysiologiska orsakerna till elitlöpares prestationer. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Friidrott, Fysisk träning, Idrott, Löpning, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Hälsa är ett livslångt projekt

Jonas Colting berättar utifrån sin erfarenhet som professionell idrottare om skillnaden mellan fitness och hälsa, seglivade myter inom kostråd och hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv gällande hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Hygien

Vad är god hygien? Är vi kanske för renliga? Vi talar om goda och onda bakterier, den klassiska reportageserien Lort-Sverige och besöker ett slumområde i Kenya.

Fråga oss