Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop: 24 veckor av beta-alaninDela
  1. Tack så mycket. Det här är
    en pågående studie som börjar bli klar.

  2. Det är roligt att få presentera
    en del preliminära data-

  3. -rörande hur kronisk supplementering
    av beta-alanin påverkar hälsan.

  4. Jag börjar från början.
    Vi är främst intresserade av karnosin.

  5. Karnosin är en dipeptid
    som utgörs av beta-alanin och histidin.

  6. Karnosin finns i hjärnan, hjärtvävnad
    och det centrala nervsystemet-

  7. -men främst i skelettmuskulatur.
    Det tyder på en viktig roll vid träning.

  8. Det spelar antagligen flera roller,
    och vilka diskuteras livligt-

  9. -men en som är generellt godtagen
    är den som protonbuffert.

  10. Det beror på att dess sidkedja
    har en syrakonstant på 6,83-

  11. -vilket är inom
    muskelns fysiologiska spann.

  12. Därför kan det ta emot vätejoner
    under högintensiv träning.

  13. Mer karnosin i musklerna kan alltså
    leda till ökad prestationsförmåga-

  14. -under träning som begränsas
    av höga nivåer av vätejoner.

  15. Vi har förstås tittat
    på hur man kan öka muskelkarnosinet.

  16. Det är beta-alanin - inte histidin -
    som begränsar karnosinsyntesen.

  17. Det var Roger Harris
    som 2006 först visade-

  18. -att fyra veckors beta-alanintillskott
    räckte för ökad karnosinmängd.

  19. Nya studier har visat resultat
    i både över- och underkroppen.

  20. Senare studier
    har undersökt hur beta-alanintillskott-

  21. -och en ökad koncentration av karnosin
    påverkar arbetskapaciteten.

  22. Den ergogeniska effekten har påvisats
    vid flera olika sorters träning-

  23. -som cykling, löpning, rodd
    och simning.

  24. Inte alla studier fann några effekter,
    men det finns tillräckligt med data-

  25. -kompletterad av en metaanalys
    av äldre litteratur-

  26. -för att bekräfta beta-alaninets
    ergogeniska effekt.

  27. Det är inte oväntat att mer än 60 % av
    en grupp australiensiska lagidrottare-

  28. -bekräftade att de använde beta-alanin.

  29. Alla som sysslar med cykling, rodd
    eller till och med löpning...

  30. De flesta tar beta-alanin
    som ett obligatoriskt tillskott.

  31. De här idrottarna kommer
    att ta höga doser under lång tid-

  32. -så det är viktigt att veta
    vilka bieffekter det kan medföra-

  33. -vid långvarig supplementering.

  34. Vad vet vi i nuläget?
    I en tidig studio av Roger Harris-

  35. -tittade man på beta-alaninförekomst
    i blod över tid vid en akut dos.

  36. Efter en hög dos
    på uppskattningsvis 3,2 gram-

  37. -klagade deltagarna på besvär
    som vi nu kallar parestesi.

  38. Det var en sorts krypande,
    stickande känsla på huden.

  39. Lite mer besvärande
    än för den här killen.

  40. De gav deltagarna något lägre doser.

  41. Symptomen uppträdde fortfarande
    vid halverad dos-

  42. -men vid en dos på runt 800 mg
    gick symptomen över.

  43. Vi vet att symptomen berodde på
    koncentrationen av beta-alanin i blodet-

  44. -och beta-alaninets roll
    som signalsubstans.

  45. Vi vet också
    att besvären gick över-

  46. -när beta-alaninet i blodet
    återgick till normala nivåer.

  47. Det är den enda kända bieffekten
    för beta-alaninsupplementering.

  48. Det är dock ont om data
    som rör just bieffekter-

  49. -vad gäller supplementering
    under kortare eller längre tid.

  50. Vårt mål var att undersöka hur
    beta-alanintillskott påverkar hälsan.

  51. Det är som sagt preliminära data.
    Vi är klara med sexton personer.

  52. De delades in i en beta-alaningrupp
    och en placebogrupp.

  53. De fick 6,4 gram beta-alanin respektive
    ett verkningslöst ämne per dag.

  54. Vi använde en kapsel
    med långsam utsöndring.

  55. Då tas beta-alaninet upp långsamt
    i blodet-

  56. -vilket ger en lägre koncentrationstopp
    så att man kan undvika parestesi.

  57. Det innebar att vi kunde ge personer
    1,6 g per dos.

  58. De fick vanligtvis fyra doser om dagen.

  59. Var fjärde vecka i tjugofyra veckor
    tog vi blodprov från en armvecksven-

  60. -och skickade dem
    till universitetssjukhuset för analys.

  61. Universitetssjukhuset
    gjorde en standardanalys-

  62. -på funktionalitet
    hos njurar, lever och muskler.

  63. Det här är vanliga hälsomarkörer-

  64. -som brukar användas för att avgöra
    hur säkert ett tillskott är.

  65. Datan är framtagen efter att
    en person i placebogruppen utgick.

  66. Före supplementeringen uppvisade
    flera hälsomarkörer förhöjda nivåer.

  67. Vid ett samtal kom det fram-

  68. -att han
    tog vissa tabletter för blodtrycket.

  69. Vi beslöt att inte
    ta med den personen i datan.

  70. Statistiskt fanns det alltså inga
    faktorer som andra tillskott eller tid-

  71. -som påverkade hälsomarkörerna.

  72. Det är också viktigt
    att se till medelvärdena över tid.

  73. De överskred aldrig-

  74. -de gränsvärden för hälsomarkörerna
    som universitetssjukhuset föreslog.

  75. Preliminärt kan vi vara nöjda-

  76. -med att beta-alanin under 24 veckor
    verkar vara riskfritt för deltagarna.

  77. Ibland måste man dock komma ihåg-

  78. -att titta på individuell data
    utöver medelvärdena.

  79. Det verkar visserligen generellt säkert-

  80. -men en enda avvikande person
    som uppvisar...

  81. ...ökade tecken
    på sjukdomstillstånd är för mycket.

  82. Om vi tittar på individuell data...
    Jag ska inte överösa er med grafer.

  83. Den här grafen sammanfattar
    datatrenden på ett bra sätt.

  84. Datapunkterna varierar lite över tid-

  85. -men de flesta
    håller sig inom det normala omfånget.

  86. Det fanns förstås tillfällen då
    normalspannet över- eller underskreds.

  87. Sjukhuset ansåg dock aldrig
    att det avvek så mycket-

  88. -att de behövde informera oss.

  89. Generellt visar datan att beta-alanin
    verkar vara säkert.

  90. Jag har inga data på det här än,
    men nästa steg för oss...

  91. Vi har tagit muskelbiopsier
    som vi ska analysera-

  92. -för att undersöka både karnosin
    och taurin i musklerna.

  93. Beta-alanin transporteras ut i muskeln
    av PAT1 och TauT.

  94. TauT transporterar också taurin
    till muskeln, vilket...

  95. En ökad konkurrens om TauT-

  96. -kan förstås leda till en minskad
    koncentration av taurin i muskeln.

  97. Det är viktigt eftersom taurin
    fyller många funktioner-

  98. -bland annat som antioxidant.

  99. Den här analysen kommer att förbättra
    säkerhetsprofilen för tillskottet.

  100. Att deltagarna inte rapporterade
    några bieffekter tyder på...

  101. ...att våra data ser bra ut.
    Tillskottet verkar vara riskfritt.

  102. En preliminär slutsats är att 24 veckor
    med 6,4 g beta-alanin om dagen-

  103. -inte medförde några bieffekter
    och inte påverkade hälsomarkörerna.

  104. Inga bieffekter rapporterades,
    vilket tyder på-

  105. -att man utan risk kan använda
    beta-alanin under längre perioder.

  106. Taurinanalysen kommer
    att komplettera säkerhetsprofilen.

  107. Jag vill bara tacka några
    av mina mentorer, NAI för tillskotten-

  108. -och Fapesp-institutet som finansierar
    mitt rockstjärneliv i Brasilien.

  109. Tack så mycket.

  110. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

24 veckor av beta-alanin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bryan Saunders vid University of Sao Paulo har forskat i hur tjugofyra veckors beta-alanin-tillskott på 6,4 gram per dag påverkar kliniska markörer för njur-, lever- eller muskelfunktion. Här berättar han om resultatet av forskningen och hur det kan komma att påverka elitidrotten på kort sikt. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Biologi, Fysiologi, Fysisk träning, Gymnastik, Idrott, Medicin, Naturvetenskap, Nutrition, Näringslära
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det globala gymmet

UR Samtiden - Det globala gymmet

Thomas Johansson är professor i pedagogik, kommunikation och lärande. Han berättar historien om gymkulturen - hur den föddes i dolda källargym i USA och spreds över världen till öppna lokaler för alla typer av människor. Inspelat på Göteborgs stadsmuseum den 12 maj 2014. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Idrottsledare

De flesta ledare för barn- och ungdomsidrott arbetar ideellt. Vi träffar Christel Gröndahl i Göteborg som leder Fotbollslek för yngre tjejer och också tränar ett av klubben Azaleas pojklag. Hon menar att det är viktigt för en ledare att förstå hur barn fungerar.

Fråga oss