Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Effekterna av beta-alanin tillskott på ämnesomsättningenDela
  1. Tack för presentationen och god kväll.

  2. Datan är från ett doktorandarbete
    om beta-alanins ergogeniska effekter.

  3. Specifikt har vi tittat på effekten
    av supplementering med beta-alanin-

  4. -för ämnesomsättningen hos cyklister
    under olika sorters cykling.

  5. Mitt intresse för beta-alanin började
    med det intramuskulära karnosinet.

  6. Karnosin fyller
    flera viktiga funktioner-

  7. -som exempelvis kalciumreglerare
    och muskelbuffert.

  8. Därför tror vi att
    en ökad koncentrationen av karnosin-

  9. -kan öka buffertkapaciteten
    eller muskelfunktionen generellt.

  10. På så vis ökar prestationsförmågan.

  11. Det effektivaste sättet att öka halten
    av karnosin är med beta-alanintillskott.

  12. Vi har sett att prestationsförmågan
    kan förbättras av beta-alanin.

  13. Här kan vi se olika tester
    som simning, löpning och rodd.

  14. I andra försök verkar effekten dock
    ha uteblivit. Det vi ser här-

  15. -är att träning med maximal intensitet
    som pågår i en till sju minuter gynnas.

  16. Övningar
    som går utanför det tidsspannet-

  17. -verkar inte påverkas.

  18. Det är rimligt om beta-alanintillskott
    främst höjer pH-bufferten.

  19. Ökad karnosinmängd i musklerna-

  20. -tros också påverka energitillförseln
    under tempolopp.

  21. Om en högre karnosinnivå
    ökar musklernas buffertkapacitet-

  22. -kan vi vänta oss en ökad
    anaerob energifrigörelse.

  23. Det beror på bättre
    glykolysförhållanden i muskeln.

  24. Det har även föreslagits
    att träning med höjd karnosinhalt-

  25. -kan öka den aeroba förmågan och
    därmed den aeroba energifrigörelsen.

  26. Studiens huvudsyfte
    var att undersöka två sorters cykling.

  27. Det första var ett maxtest
    med konstant intensitet.

  28. Det andra
    var ett tempolopp över 4 000 m-

  29. -som skulle avklaras
    på kortast möjliga tid.

  30. Vi letade efter förändringar
    i energitillförsel under försöken-

  31. -och nivåer av metabolisk acidos
    under maxtestet.

  32. Studien pågick i lite mer än sju veckor.

  33. Vi rekryterade fjorton cyklister.

  34. Den genomsnittliga VO2max-nivån var
    ca 65 ml/kg/min, så de var vältränade.

  35. Då det rör kronisk supplementering
    så gjorde vi omfattande mätningar.

  36. Först rekryterade vi cyklisterna.

  37. De fick genomföra ett maxtest
    för att avgöra deras VO2max.

  38. Det avgjorde också intensiteten
    för det första huvudtestet.

  39. Vi mätte tiden till utmattning på en
    nivå motsvarande 120 % av VO2max.

  40. De genomförde också ett tempolopp
    över 4 000 m på en ergometer.

  41. Vi mätte också gashalter och gjorde
    kroppsanalyser. Mer om det sen.

  42. Huvudsyftet med de två första testen-

  43. -var att vänja deltagarna vid momentet
    och förhindra inlärningseffekter.

  44. Vid testerna innan supplementeringen
    gjorde vi två mätningar.

  45. Ett test av tiden till utmattning
    på motsvarande 120 % av VO2max-

  46. -och ett tempolopp över 4 000 m.

  47. Vi delade upp cyklisterna i en
    beta-alaningrupp och en placebogrupp.

  48. De fick 6,4 g dagligen av beta-alanin
    eller ett verkningslöst ämne.

  49. Vi övervakade också
    träningsbelastningen under perioden.

  50. De fick supplementering i 28 dagar.

  51. När de kom tillbaka till labbet
    fick de genomföra ett maxtest igen.

  52. De fick göra ännu ett test
    som vi kallade ett likatidstest.

  53. Det utgick från mätningen av
    tid till utmattning som vi gjorde först.

  54. De skulle utföra
    lika mycket arbete som då-

  55. -så att vi kunde se vad som hade hänt
    fysiologiskt. Jag återkommer till det.

  56. Sen genomförde de
    ännu ett tempolopp över 4 000 m.

  57. Några av de värden vi tittade på...
    Jag nämnde gashalt för ett försök.

  58. Med maxtestet
    ville vi mäta anaerob kapacitet.

  59. Vi använde bruttoeffekt-metoden
    som Seresse introducerade 1988.

  60. Vi mätte också metabolitnivån-

  61. -alltså koncentration av vätejoner,
    laktat och bikarbonat i blodet.

  62. Efter supplementeringen
    fick de som sagt genomföra ett test-

  63. -som motsvarade arbetsmängden
    i utgångstestet.

  64. Vi ville se
    vad som hände med blodvärdena-

  65. -som blodlaktat och halten av vätejoner
    före och efter supplementering.

  66. Vi tyckte att det var viktigt.
    Vad gäller 4 000-metersloppet-

  67. -så mätte vi aerob och anaerob uteffekt
    för varje 200-metersavsnitt.

  68. Vi använde samma mätmetod.

  69. Vi utgick från den metaboliska kraften
    i en standardiserad uppvärmning.

  70. Sen räknade vi ut bruttoeffekten
    som uteffekt genom metabolisk kraft-

  71. -och den aeroba och anaeroba kraften
    för varje 200-metersintervall.

  72. Vi använde traditionell statistik
    och magnitudbaserad inferens.

  73. Om ni var på Wills workshop i går
    så har ni koll på det.

  74. De två första värdena i resultatet
    visar tiden till utmattning-

  75. -i "tid till utmattning"-testen
    före respektive efter supplementering.

  76. Resultatet visar båda grupperna.

  77. I mitten visas varje individ-

  78. -och på sidorna är förändringen
    på gruppnivå. I beta-alaningruppen-

  79. -blev det en ökning på 8,6 % av tid
    till utmattning efter supplementeringen.

  80. Placebogruppens resultat
    var relativt oförändrat.

  81. Vi tittar på den anaeroba kapaciteten
    i de tre maxtesten på cykel.

  82. Före supplementering,
    testet med samma mängd arbete-

  83. -och testet efter supplementering.
    Intressant nog upptäckte vi-

  84. -att en likvärdig mängd arbete inte
    ledde till ökad anaerob kapacitet.

  85. Samma mängd arbete gav ingen
    skillnad i anaerob energifrigörelse.

  86. När tiden till utmattning blev längre
    i testet efter supplementering-

  87. -följdes det
    av en ökad anaerob kapacitet.

  88. Det andra testet gav ingen skillnad
    i anaerob effekt.

  89. Mängden frigjord anaerob energi
    ökade dock efter supplementeringen.

  90. Placebogruppens resultat
    var relativt oförändrat även nu.

  91. I bloddatan såg vi att likvärdigt arbete
    ledde till ett högre pH-värde i blodet.

  92. Samma mängd arbete,
    men med högre karnosinnivå-

  93. -ledde till att syraförgiftningen
    mildrades något.

  94. Det tyder på att karnosin
    kan vara en viktig muskelbuffert.

  95. Vi såg också att koncentrationen
    av blodlaktat förblev densamma.

  96. Vi övergår
    till tempoloppet över 4 000 m.

  97. Bilden visar tidsförändringen
    jämfört med före supplementering.

  98. Vi är alltså ute efter en tidsminskning.

  99. Beta-alaningruppen minskade sin tid
    för 4 000-metersloppet med 1,8 %.

  100. Det tycker vi är relevant, även
    om det inte är statistiskt signifikant.

  101. Här ser vi genomsnittlig effekt under
    loppet, uppdelat i 200-metersavsnitt.

  102. Det strategiska upplägget är detsamma
    - det här är beta-alaningruppen.

  103. Här är värdena
    före respektive efter supplementering.

  104. Vi ser medelvärdena
    före och efter supplementering.

  105. Förbättringen kommer mellan
    den första och den tredje delen.

  106. Under mittpartiet kunde cyklisterna
    upprätthålla en högre effekt.

  107. Det är därifrån förbättringen kommer.

  108. Det här är också
    bara beta-alaningruppen.

  109. Det är genomsnittlig anaerob effekt,
    uppdelat i 200-metersavsnitt.

  110. Vi ser genomsnittsdatan för hela loppet
    före och efter supplementering.

  111. Det var ingen statistisk skillnad
    mellan 200-metersavsnitten.

  112. Om vi däremot jämför före och efter-

  113. -och ser till genomsnittlig
    anaerob effekt under hela loppet-

  114. -så är värdet högre,
    om än inte statistiskt signifikant.

  115. Det var i genomsnitt 14,1 % högre
    under tempoloppet.

  116. I korthet kan fyra veckors
    supplementering med beta-alanin-

  117. -påtagligt öka tiden till utmattning-

  118. -för elitcyklister
    som genomför ett maxtest.

  119. Det medförde också
    en ökning av anaerob kapacitet.

  120. Vi såg att vid likvärdig arbetsmängd-

  121. -var pH-värdet i blodet högre.
    Syraförgiftningen minskade något.

  122. Beta-alanin förbättrar sannolikt
    resultatet på tempolopp över 4 000 m.

  123. Slutligen såg vi en trolig ökning
    av genomsnittlig anaerob effekt.

  124. Slutsatsen blir att
    vissa atleter har nytta av beta-alanin.

  125. Gäller det alla? Tveksamt.

  126. I vår studie uppnådde sex av sju
    cyklister en relevant förbättring.

  127. Generellt skulle vi föreslå
    supplementering med beta-alanin-

  128. -för atleter som tävlar i högintensiva
    lopp som pågår i 1-7 minuter.

  129. Annan data tyder på att
    alla som genomför högintensiv träning-

  130. -kan ha nytta av supplementering.

  131. Jag vill tacka Gatorade Sports
    Science Institute för resestipendiet-

  132. -för att åka ända från Australien
    och Griffith University.

  133. Ett fantastiskt campus
    och ställe att bo på.

  134. Tack.

  135. Tack. Vi har tid för ett par frågor.

  136. Jag vet inte...
    Tack för en strålande presentation.

  137. Ni såg
    en förbättring i anaerob kapacitet-

  138. -och en trolig effekt
    på 4 000-metersloppet.

  139. Tror du att ökad anaerob kapacitet
    förklarar förbättringen på 4 000 m-

  140. -eller ligger det annat bakom?
    Ni mätte inte VO2max.

  141. Var det av någon speciell anledning?

  142. Angående det första:
    Det finns vissa belägg i datan-

  143. -för att ökningen av anaerob kapacitet
    kan förklara prestationsförbättringen.

  144. Craig testade cyklister på 90-talet
    och hittade ett samband-

  145. -mellan anaerob kapacitet
    och prestation över 1 000 och 4 000 m.

  146. Vår data tyder på en koppling.

  147. Det kan vara det
    som ligger bakom förbättringen.

  148. Finns det fler orsaker? Det är möjligt.

  149. Jag brukar nämna
    den ökade buffertkapaciteten.

  150. Annan data här från kongressen
    visar på en ökad kapacitet på 10-15 %.

  151. Det kanske inte förklarar alla
    ergogeniska fördelar med beta-alanin.

  152. Annat kan spela in, som
    karnosinets roll som kalciumreglerare.

  153. Datan tyder ändå på
    att ökad anaerob kapacitet-

  154. -delvis kan förklara den förbättrade
    prestationen över 4 000 m.

  155. -Tack.
    -Om jag kan...

  156. Vi har en fråga till, men en följdfråga:
    Hur mycket övervakade ni träningen?

  157. Vi begränsade inte träningen,
    men vi gjorde mätningar.

  158. Varje träningspass som cyklisten
    genomförde under de fyra veckorna-

  159. -protokollfördes i viss utsträckning.

  160. De skrev upp och värderade träningen,
    så vi fick en uppfattning om belastning.

  161. Men vi lade oss inte i.
    Jag analyserade datan-

  162. -och såg ingen relevant skillnad mellan
    beta-alanin- och placebogrupperna.

  163. Cyklisterna kom från olika lag.

  164. Vissa tävlade
    i National Road Series på Östkusten-

  165. -och andra bara på amatörnivå.

  166. Det var ingen skillnad på träningen
    av vår mätmetod att döma.

  167. Sista frågan.

  168. Jag har en fråga om mätmetoden
    för anaerob och aerob kraft.

  169. Räknade ni med varierande intensitet?

  170. Med en belastning på 120 % ändras
    effekten förstås. Räknade ni med det?

  171. Ny data har visat...

  172. ...att en atlet blir uttröttad av
    konstant belastning som i ett maxtest.

  173. Effekten minskar när de blir trötta.
    Enligt nya rön-

  174. -går det att räkna ut
    hur mycket bruttoeffekten minskar.

  175. Om vi låter det påverka vår data
    får vi se längre fram.

  176. Vi gör något som påminner
    om den metoden.

  177. Vi delade upp maxtestet
    i tiosekundersintervaller.

  178. Sen kunde vi räkna ut den anaeroba
    effekten och varifrån skillnaden kom.

  179. Så vi tog viss hänsyn, men räknade
    inte med trötthet eller effektminskning-

  180. -även om det kan hända att vi gör det.
    Bra fråga.

  181. Okej. Vi måste avbryta nu,
    men tack än en gång.

  182. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Effekterna av beta-alanin tillskott på ämnesomsättningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Phillip Bellinger vid Griffith University har studerat effekten av beta-alanin-tillskott för ämnesomsättningen hos elitcyklister vid olika sorters cykling. Tillskott av beta-alanin kan öka prestationsförmågan vid kortvarig, högintensiv träning men frågor kring andra effekter ger inga entydiga svar. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Biologi, Fysiologi, Fysisk träning, Gymnastik, Idrott, Konditionsträning, Medicin, Naturvetenskap, Nutrition, Näringslära
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Kost, hälsa och prestation

Hälsoinspiratören Jonas Bergqvist menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation så krävs en kombination av bland annat en lägre andel kolhydrater och en regelbunden kosthållning. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Kost

Vad är egentligen nyttig mat? Och vad är det i maten som gör oss sjuka?

Fråga oss