Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : Den svåra konsten att levaDela
  1. Det är nämligen så att en liten tanke
    måste man ju ändå ställa sig i dag:

  2. Är det verkligen
    absolut nödvändigt att dö?

  3. Vår näste talare är professor
    i bioorganisk kemi i Lund.

  4. Han forskar om botemedel mot cancer
    och är en engagerad kunskapsspridare-

  5. -för studerande och allmänheten.

  6. Han ska tala om konsten att leva,
    att överleva och att inte dö-

  7. -ur ett kemiskt perspektiv.
    - Välkommen, Ulf Ellervik

  8. Nu ska vi se om jag kan få mina...
    Där, titta! Tack så jättemycket.

  9. Hur konstigt det än kan låta-

  10. -så finns det ingen definition
    på vad liv är.

  11. Vi känner igen liv när vi ser det-

  12. -men det finns ingen konsensus
    om vad liv faktiskt är.

  13. Den enda vi kan vara helt överens om
    är att det handlar om kemi.

  14. Det som är det viktigaste med liv-

  15. -är att liv utvecklas,
    liv anpassar sig, hela tiden.

  16. När miljön ändras så anpassas livet.

  17. Det här får tyvärr en liten otrevlig
    bieffekt. Vi måste nämligen dö.

  18. Vi kan inte utvecklas som individ
    och anpassa oss.

  19. Men livet kan,
    och vi kan sakta förändras med det.

  20. Tyvärr ligger det ett problem i det:
    Vi måste dö, individmässigt.

  21. Det handlar om kemi och en del av er
    känner sig osäkra kring kemi.

  22. Jag ska ge min kortkurs
    om vad kemi är.

  23. Fyra grundämnen:
    kol, väte, syre och kväve.

  24. Med dem kan vi bygga
    de flesta biomolekyler.

  25. Vi kan besvara komplexa frågor
    som "vad är meningen med livet?".

  26. Titta! Det är meningen med livet.
    Den molekylen är meningen med livet.

  27. Dopamin, en signalsubstans i hjärnan
    som gör att vi njuter.

  28. Varför är det livet? Jo, den gör
    att vi äter och överlever.

  29. Den gör att vi har sex
    och sprider våra gener.

  30. Utan dopamin hade det inte
    funnits nåt liv.

  31. Vi ska prata om hur gamla vi kan bli
    och vi ska börja här.

  32. Vi ska tjuvkika i ett fotoalbum.

  33. Okej? Vi tittar vad vi hittar
    i fotoalbumet

  34. Det första kortet är
    från 29 juni 1890.

  35. I byn Smilde i Holland föds
    en flicka. Hon döps till Hendrikje.

  36. Hon föddes för tidigt,
    men hon överlevde.

  37. Tjugo år senare ser vi henne där.

  38. Det är en bild på Hendrikje
    omkring 1910.

  39. Hon träffar sin blivande man Dick
    ganska sent.

  40. De gifte sig 1939-

  41. -samma år som andra världskriget
    satte Europa i brand.

  42. De var gifta i tjugo år.

  43. 1959 dog Dick, samma år som Holland
    vann Eurovisionsschlagerfestivalen-

  44. -för andra gången på fem år.
    Fantastiskt.

  45. Sen hittar vi nästa bild här.
    Muren faller i Berlin.

  46. Europa förändras igen
    och Hendrikje fyller 100 år.

  47. Hon diagnosticeras med bröstcancer
    men opereras och överlever.

  48. Här, 2005, fyller hon 115 år.

  49. Det är ett fantastiskt liv. 115 år!

  50. Hendrikje är inte unik,
    det finns de som har blivit äldre.

  51. Men hon är unik eftersom hon donerade
    sin kropp till vetenskapen.

  52. Nu, de senaste åren, har vi kunnat
    läsa av resultaten från Hendrikje.

  53. Hur kunde hon bli 115 år gammal?
    Det ska vi titta närmare på.

  54. Först ska vi prata lite
    om medellivslängd.

  55. Jag har laddat hem medellivslängden
    för svenskar från 1750 till i dag.

  56. Vi har fantastiska arkiv kring det.

  57. Runt 1850 blev data lite mer säkra
    och det är hoppigt i början.

  58. Vi ser intressanta saker där,
    då kom spanska sjukan.

  59. Här har vi en stor skillnad
    mellan kvinnor och män.

  60. I hög utsträckning
    beror det på rökning.

  61. Här ser vi nåt spännande:

  62. På 100 år ökade vi
    medellivslängden med 32 år.

  63. Varje timme som gick ökade vi
    medellivslängden med tjugo minuter.

  64. "Oj, då dog man vid 40!"
    Nej, det gjorde man inte.

  65. I stort sett ingen dog vid 40
    på 1700-talet.

  66. Däremot betyder det att det var
    en extrem spädbarnsdödlighet.

  67. Det har vi rättat till här.

  68. 1850 börjar det gå uppåt.
    Där kom tvålen.

  69. Industriell tillverkning av tvål:
    vår viktigaste uppfinning.

  70. 1940-1950 kom penicillinet
    som gav nästa hopp uppåt.

  71. Men vår maximala livslängd då?
    Den vet vi också om i Sverige.

  72. Om vi kikar på den ser vi
    att det inte händer speciellt mycket.

  73. Det är nästan en rät linje
    från 1700-talet och fram till i dag.

  74. Vår medellivslängd har gått upp men
    vår maximala livslängd har det inte.

  75. Hur kan det vara så? För att förstå
    det behövs Benjamin Gompertz.

  76. Engelsk matematiker av judisk börd,
    han var självlärd.

  77. Han blev aktuarie. Han beräknade odds
    för livförsäkringsbolag.

  78. Han började samla in data
    för dödsrisker.

  79. Vi tar och tittar på moderna...
    Här är dödsrisker för svenskar 2010.

  80. Har ni sett? Väldigt låg risk
    och sen händer nåt vid 75-80.

  81. 105-åringar har 20 % chans
    att överleva ett år till.

  82. Det ser ju allvarligt ut. Det mest
    spännande är den här biten...

  83. Vi får logaritmera sidan
    och titta på vart tionde i stället.

  84. Varje hopp ökar
    med tio gånger i stället.

  85. Om vi plottar samma kurva för 2010
    ser vi nåt intressant.

  86. Det är en rät linje.
    Det kallas Gompertz lag.

  87. Lutningen kallas
    "mortality doubling time"-

  88. -alltså hur lång tid det tar
    att dubblera risken att dö.

  89. Vart åttonde år dubbleras dödsrisken.

  90. Men var inte oroliga!
    Den börjar väldigt långt ner.

  91. Risken är oerhört låg här.

  92. De stämmer inte så bra för riktigt
    unga, men från tjugo stämmer den bra.

  93. Nu ska vi titta på vad som hände
    i Sverige för 100 år sen.

  94. Det ser vi här, titta.

  95. Barnadödligheten. Det var 10 % chans
    att man dog under sitt första år.

  96. Det är den som trycks ner.
    Det här ökat vår medellivslängd.

  97. Sen ser vi en sak till.

  98. När vi kommer in på Gompertz kurva
    igen så har linjerna samma lutning.

  99. Det som påverkar vår maximala ålder
    är lutningen.

  100. Startpunkten ändrar lite, men det är
    inte där de stora skillnaderna är.

  101. Det verkar finnas
    en inbyggd nedräkning för oss-

  102. -hur gamla vi faktiskt kan bli.

  103. För oss ligger dubblingstiden
    på åtta år.

  104. Varje djurart har sin egen.

  105. Hundar ligger på tre år. Här har vi
    skillnaden på hundår och människoår.

  106. Hos en husfluga halveras
    livschanserna var fjortonde dag.

  107. När det gäller hur länge vi kan leva
    är det tre saker att hålla koll på.

  108. Det finns en viss utmätt tid.

  109. Nästan allt vi gör är en balans
    och det gäller att balansera rätt.

  110. Jag ska ge exempel.

  111. Sen är det här lite stressande:
    vi måste ha tur också. Så är det.

  112. Den där sista är jätteviktig.

  113. Hur gamla är vi då?
    Här är en förfärlig bild.

  114. Runt 1960 började man spränga
    kärnvapen i atmosfären under fem år.

  115. Under de åren spreds stora mängder
    av den radioaktiva isotopen kol-14.

  116. Den tas upp av växter, djur,
    vattnet, berggrunden...

  117. ...och ungefär vart elfte år halveras
    mängden kol-14 i atmosfären.

  118. Det använde en genial forskare i
    Stockholm för att datera våra celler-

  119. -på ungefär samma sätt
    som man daterade arkeologiska fynd.

  120. Han visade att våra hjärnceller är
    lika gamla som oss, de byts inte ut.

  121. Däremot är våra muskler en tonårings.
    Härligt, va?

  122. Vår magtarmkanal är nyfödd.
    Den är bara fem dagar gammal i snitt.

  123. Så vissa celler byts ut,
    de har ett bästföredatum.

  124. Det beror på hur ofta de delar sig.

  125. Nu behöver vi prata
    om vår arvsmassa, dna.

  126. Vi har 23 par kromosomer.

  127. En kromosom är ungefär
    som en rejäl rulle rep.

  128. Här är det tätt, tätt packat.
    Kromosomer är otroligt tätpackade.

  129. Om vi packar upp en kromosom
    så ser vi att dna-spiralen-

  130. -är liksom upprullad på rullar
    och rullarna är hoprullade.

  131. Vi har en otrolig massa information,
    nästan två meter dna i varje cell.

  132. Vad är då dna-spiralen? Nu blir det
    kemi, men det är inte så farligt.

  133. Här är fyra kvävebaser
    med olika färg: T, G, C och A.

  134. De bygger upp dna-spiralen.

  135. En sån här blå, T, är alltid
    mittemot en A.

  136. En röd är alltid mittemot en grön.

  137. De båda sidorna... Där har vi
    en spiral och där är den andra.

  138. De är kopior av varandra.

  139. Om man delar dna-spiralen i två,
    som vid celldelning-

  140. -så har man två perfekta kopior
    och sen fyller man på med baser.

  141. Det här sker hela tiden, men det blir
    kanske två-tre fel per delning.

  142. Det är vad som styr evolution,
    därför kan vi förändras.

  143. Om vi hade skrivit ut det
    hade det sett ut så här.

  144. Om man fyller ordentligt tjocka
    böcker får man 3 000 stycken.

  145. Det är vad det tar
    att skriva ut vår dna.

  146. Det ska kopieras varje gång
    en cell delar sig.

  147. Celldelningssystemet är inte så bra.

  148. Längst ut i dna:t tappar det
    runt 60 baspar.

  149. Men vi tappar inte information.
    Om vi tittar i slutet...

  150. Här nere har vi sekvensen TTAGGG
    som upprepas mängder med gånger.

  151. Det är nonsens.

  152. Vi har dammig dna längst ut
    som det inte gör nåt att man tappar.

  153. Men när cellerna har delats
    tillräckligt många gånger-

  154. -är vi inne på det riktiga dna:t
    och då dör cellen.

  155. De här kallas för telomerer.
    Det är en nedräkning.

  156. Cellen har koll på
    hur många gånger den har delat sig.

  157. Vi har ett backupsystem
    som heter stamceller.

  158. De kan bli nästan vad som helst.

  159. När det behövs en ny cell
    plockar man upp en stamcell-

  160. -som delar sig, blir en ny stamcell
    och sen den cell som behövs.

  161. De håller inte heller för evigt,
    men ger oss en ganska lång livslängd.

  162. Nu är vi tillbaka
    vid Hendrikje och hennes blod.

  163. Man analyserade vita blodkroppar.

  164. De bildas i benmärgen och behövs
    för att överleva infektioner.

  165. Man upptäckte att alla hennes vita
    blodkroppar kom från en stamcell.

  166. Hon hade EN stamcell kvar.

  167. Hennes tid var liksom nästan ute.

  168. Men varför måste våra celler dö?

  169. Nu vill jag att ni tänker på en dörr,
    en bastant ekdörr.

  170. På den finns lås av olika slag.

  171. Det finns minst sex lås, kanske tio.
    Man vet inte, ingen har sett dörren.

  172. Jämte dörren ligger en hög
    med hundra miljoner nycklar.

  173. Varje minut tar ni en nyckel
    och provar låsen.

  174. Om den passar så låser ni upp dörren,
    men de andra låsen är kvar.

  175. Om den inte passar så slänger ni den
    och provar en ny, i resten av livet.

  176. Man hinner
    en halv miljon nycklar per år.

  177. Om man hittar alla så öppnas dörren.
    Inte bra.

  178. Det här är cancer. Varje lås
    motsvarar en mutation i cellen.

  179. Vi vill inte öppna dörren,
    för den går inte att stänga.

  180. Vad är då låsen?

  181. Mutationer gör att cancercellerna
    kan växa hur mycket som helst.

  182. De kan dela sig hur många gånger
    som helst. Det är inte bra.

  183. Den här är värst: De metastaserar.
    De sprider sig i kroppen.

  184. Det räcker med en cancercell
    för att vi ska dö som individ.

  185. Så det gäller
    att inte låta celler leva för länge.

  186. När de delar sig
    samlar de på sig mutationer.

  187. Vi har ungefär 9 000 baspar
    i våra telomerer.

  188. En hund har 15 000.

  189. En husmus har 40 000, för den behöver
    inget skydd mot cancer.

  190. Den hinner inte med det
    under sin livstid.

  191. Det här är vårt skydd.

  192. Hur konstigt det än låter
    så tror jag-

  193. -att åldrande är
    ett evolutionärt skydd mot cancer.

  194. Vi ska vara tacksamma för att vi dör
    vid 85, inte vid 25 av cancer.

  195. Det är ett annat sätt att se på det.

  196. Hur ska vi göra för att leva länge?

  197. Det här mammutträdet är 2 000 år-

  198. -och fyller tre simbassänger
    med virke om man hade tagit ner det.

  199. Hur kan en så stor individ
    leva så länge?

  200. Här är ett annat exempel.
    Det är världens äldsta levande träd.

  201. Det är 6 000 år gammalt.

  202. Det här trädet, Old Chico
    som bor i Jämtland, är en klon.

  203. Det har kommit upp nya träd
    ur samma rot fyra gånger.

  204. Den äldsta delen av roten
    är 10 000 år.

  205. Den är lika frisk i dag
    som för 10 000 år sen.

  206. Hur kan det vara så?
    Svaret här är cellvägg.

  207. Ett träd har cellvägg. En cell som
    blir en cancercell kommer ingenvart.

  208. Den kan inte sprida sig
    och ta kål på hela organismen.

  209. De behöver inget skydd mot cancer,
    därför kan träd bli så gamla.

  210. Det är inget bra "option" för oss.

  211. Med cellvägg hade vi blivit
    för resliga. Vi får lämna den biten.

  212. Varför trodde Hendrikje själv
    att hon blev så fantastiskt gammal?

  213. Hon åt varje dag
    en rejäl portion matjessill.

  214. Jag tror inte det.

  215. När man analyserade Hendrikjes blod
    hade hon 600 mutationer...

  216. ...i blodcellerna,
    men ingen av dem var farlig.

  217. Hon hade helt enkelt tur...också.

  218. Då kommer det ni har väntat på.
    Hur ska vi leva för evigt?

  219. Finns ungdomens källa?
    Man kan se det på två sätt.

  220. Det första är om mänskligheten
    kan leva för evigt-

  221. -den andra är om vi som sitter här
    kan bli äldre och leva längre.

  222. Det första frågan:
    Riktad evolution funkar.

  223. Forskaren Michael Rose har genom-

  224. -att välja ut bananflugehonor
    som lever länge-

  225. -kunnat fördubbla livslängden
    på bananflugor.

  226. Däremot kommer det med problem,
    för de är inte livskraftiga.

  227. De har inte överlevt utanför labbet.
    Det finns alltid en balans.

  228. Vi kan göra samma sak med människor.

  229. Den här mannen har Larons syndrom.

  230. Det är en mutation
    i en tillväxthormonsreceptor, GHR-

  231. -som leder till extrem kortväxthet
    men 100 % skydd mot cancer.

  232. Det finns mängder
    med såna mutationer.

  233. CETP minskar risken
    för alzheimer med 70 %.

  234. APOC-3 minskar hjärtkärlsjukdomar
    med ganska mycket.

  235. FOXO3a minskar risken för cancer
    med 55 %. Det låter ju fantastiskt!

  236. Men det är väldigt homogena
    folkgrupper.

  237. Man måste få den från båda föräldrar.

  238. Visst hade vi kunnat samla på oss
    de här nerverna-

  239. -men då pratar vi om riktad avel
    och det är inte bra.

  240. Dessutom tar det tusentals år.
    Det är inget "option".

  241. Det är ju celldelningen
    som är problemet.

  242. Celler delar sig
    om det finns gott om energi.

  243. Vi har två system. Insulinsystemet
    håller koll på kolhydrater.

  244. MTOR håller reda på proteinmängden.

  245. Om vi har mycket
    så delas cellerna ofta-

  246. -alltså skulle vi vilja
    stänga av systemen. Och det går!

  247. Den här molekylen stänger av mTOR.

  248. Det leder till 14 % längre livslängd
    även i möss.

  249. Men det leder till sämre sårläkning,
    så man dör av det i stället.

  250. Alltid en balans.
    Jag hade inte testat rapamycin själv.

  251. Kvar finns bara ett tråkigt sätt
    att överleva länge:

  252. Vi kan äta mindre.

  253. Om vi har mindre energi
    så delas cellerna långsammare.

  254. I samtliga djur man har testat
    har överlevnaden ökat.

  255. Då är vi ju på balansen igen, för vad
    är meningen med livet? Att njuta!

  256. Eller hur? Jag blir vresig
    om jag får små portioner.

  257. Det där är inte lätt.
    Vi kan inte både ha och äta kakan...

  258. ...möjligen kan vi äta
    lite mindre av den. Tack.

  259. Textning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den svåra konsten att leva

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Biologi, Döden (biologi), Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Alkohol och belöningssystemet

Vem utvecklar ett beroende till alkohol och hur stor roll spelar arv och miljö? Anna Söderpalm Gordh är docent i experimentell psykiatri vid Sahlgrenska akademin och studerar alkoholens belönande egenskaper och dess påverkan på hjärnan. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss