Titta

UR Samtiden - Ockultism och modernitet

UR Samtiden - Ockultism och modernitetDela
  1. Jag forskar om det vi kan kalla för
    alternativa religiösa traditioner-

  2. -och mer specifikt nya religiösa
    rörelser, slutna hemliga sällskap-

  3. -och det vi kallar för
    västerländsk esoterism.

  4. I dag ska jag tala om
    ockultism och modernitet.

  5. Det kan man se som en del
    av den västerländska esoterismen.

  6. Begreppet ockult och ockultism-

  7. -används i betydelsen
    att nåt är fördolt, hemligt.

  8. Det är en bra utgångspunkt för att
    förstå vad ockultism handlar om.

  9. Det finns grupper som tror att vissa
    aspekter i vårt inre är fördolda-

  10. -och att vissa aspekter i naturen
    är fördolda för de allra flesta.

  11. Men med hjälp av
    olika tekniker och initiationer-

  12. -kan man få en inblick i
    hur det "egentligen" ligger till.

  13. Strömningen ockultism växer fram
    under mitten av 1800-talet-

  14. -och är verksam än i dag.

  15. Det finns en mängd exempel
    på ockulta strömningar än i dag.

  16. Det här är nåt som
    vi inom religionsvetenskapen-

  17. -framför allt ser som en variant
    av västerländsk esoterism.

  18. Det är ett nytt forskningsfält-

  19. -som har växt fram de senaste
    10-15 åren inom religionsvetenskapen.

  20. Man kan nästan säga
    att det här nya forskningsfältet-

  21. -är ett av religionsvetenskapens
    mest dynamiska och nyskapande fält.

  22. Västerländsk esoterism
    är en benämning vi använder-

  23. -för att beskriva en mängd olika
    strömningar i västerländsk kultur-

  24. -från senantiken fram till i dag.

  25. Återigen är det bra att titta på
    begreppet i sig - esoterisk.

  26. Esoterisk ses ofta
    som en motsats till exoterisk.

  27. Det exoteriska är det yttre,
    det allmänna, det man kan se-

  28. -medan det esoteriska
    är den inre betydelsen av nåt.

  29. Det vi ser i religionshistorien är
    att nästan alla världsreligioner-

  30. -har haft idéer om att religionen
    kan delas in i två delar.

  31. Den yttre, allmänna delen,
    och den inre, esoteriska delen-

  32. -som är till för ett fåtal
    invigda initiander eller adepter.

  33. Den västerländska esoterismen
    handlar om att försöka förstå-

  34. -hur den här inre betydelsen
    har formulerats-

  35. -diskuterats, beskrivits och
    förståtts från senantiken till i dag-

  36. -inom ramarna
    för den västerländska kulturen.

  37. Det finns en rad definitioner
    för den här esoterismen.

  38. Det här handlar om
    en mängd olika typer av strömningar-

  39. -traditioner och läror
    såsom alkemi och astrologi-

  40. -renässanshermetism, rosenkreutza
    traditioner, paracelsism, mesmerism-

  41. -vissa aspekter
    av frimureriet från 1700-talet-

  42. -häxkonströrelsen,
    teosofi, antroposofi o.s.v.

  43. En mängd olika typer av strömningar.

  44. Då kan man fråga sig:
    Vad har de gemensamt?

  45. Här kommer vi religionsvetare in
    och försöker definiera esoterism.

  46. Jag ska inte gå in på
    den diskussionen, den är ganska torr-

  47. -men man kan se gemensamma nämnare
    som en form av-

  48. -idétradition -
    att man tänker på ett visst sätt-

  49. -eller som olika diskurser -
    hur man talar om nåt.

  50. Hur man talar om människans relation
    till det gudomliga och så.

  51. För att göra det enkelt kan man
    beskriva västerländsk esoterism-

  52. -som olika strategier för att nå fram
    till en absolut frälsande kunskap.

  53. Kunskapen man försöker
    nå fram till är-

  54. -både intellektuell, men kanske
    framför allt erfarenhetsbaserad.

  55. Man måste uppleva det högre jaget
    eller relationen till det gudomliga.

  56. Detta är i sin tur ofta förknippat
    med olika hemlighetsstrategier-

  57. -eller idéer om tystlåtenhet.

  58. Man ska inte tala om det,
    det är till för ett fåtal invigda.

  59. Det finns olika skäl till det.

  60. Dels finns det en föreställning om
    att det inte är till för allmänheten-

  61. -för att det är så avancerad kunskap
    att alla inte kan ta till sig av den.

  62. Men framför allt handlar det om
    att erfarenheten är så personlig.

  63. Den går inte att uttrycka i ord,
    därför ska man inte tala om den.

  64. Det kan vi se under 1700-talet
    när olika ordensväsenden växer fram-

  65. -där man inte talar om erfarenheten
    av att genomgå initiationerna.

  66. Var kan man då hitta esoterismen
    i vår kultur?

  67. Man kan säga att den västerländska
    kulturen kännetecknas av-

  68. -i huvudsak
    två stycken vägar till kunskap:

  69. Den grekisk-rationella traditionen-

  70. -som är den naturvetenskapliga
    världssynens grund-

  71. -och den dogmatiska tron-

  72. -som kommer till uttryck i judisk-
    kristen och muslimsk tradition.

  73. När vi studerar esoteriska grupper
    ser vi att de hamnar mittemellan.

  74. I dag talar forskare om
    en tredje strömning-

  75. -som kännetecknas av att man påverkas
    av både tro och vetenskap.

  76. Men man ser inte de huvudsakliga
    strategierna som exklusiva-

  77. -d.v.s. det räcker inte
    med bara förnuft eller med bara tro.

  78. Det måste vara en kombination.

  79. Och det här, då...

  80. Den tredje vägen
    kan man säga kännetecknas av-

  81. -att vi inom religionsvetenskapen,
    inom universitetsvärlden-

  82. -inte har studerat den
    då den faller mellan två stolar.

  83. Vi har religionsvetenskapen.
    Teologin har studerat-

  84. -den västerländska religionen-

  85. -och vetenskapshistoria har studerat
    framväxten av naturkunskapen.

  86. Gällande hur man har sett på
    alkemi, astrologi eller magi-

  87. -har det antingen avfärdats
    av vetenskapsmän som nåt oförnuftigt.

  88. Nånting som bygger på
    ologiskt tänkande.

  89. Eller så har teologer avfärdat det
    som nån form av irrlära-

  90. -heresi eller pseudoreligion -
    en oäkta form av religion.

  91. Alltså hamnar det här
    nånstans mittemellan.

  92. Vi som studerar det här menar på
    att det är-

  93. -ett problem för förståelsen
    av västerländsk kultur.

  94. Vi har missat
    betydande strömningar i vår kultur-

  95. -som av olika orsaker
    inte har studerats.

  96. Det finns forskare som talar om
    "rejected knowledge"-

  97. -kunskap som har blivit avfärdad och
    inte får plats i historieskrivningen.

  98. Vi som studerar esoterism vill se
    vilka funktioner strömningarna haft.

  99. Det är inte obetydliga individer
    som har sysslat med t.ex. astrologi.

  100. Under en lång tid var det här
    etablerade "vetenskaper".

  101. Det var ofta en del av kyrkans lära
    men har sen avfärdats.

  102. Ett exempel som man brukar nämna
    är Isaac Newton-

  103. -som anses vara
    naturvetenskapens fader.

  104. Vi vet nu att den största delen
    av hans bevarade handskrifter-

  105. -handlar om
    alkemi och renässanshermetism.

  106. Med andra ord har vi ignorerat
    en stor del av hans författarskap-

  107. -och valt att fokusera på
    de naturvetenskapliga texterna.

  108. För att kunna förstå
    hans naturvetenskapliga arbeten-

  109. -måste vi förstå den esoteriska
    kontexten och hans alkemiska arbeten.

  110. Han är bara ett exempel
    av en rad olika vetenskapsmän-

  111. -författare och konstnärer
    som tog till sig tankeströmningen-

  112. -vilka vi har missat eller ignorerat.

  113. Så det är en vit fläck på kartan,
    kan man säga.

  114. När det gäller ockultismen
    är det ett bra exempel att titta på-

  115. -för att försöka förstå
    hur vi ser på esoterism-

  116. -för fram till ganska nyligen-

  117. -var forskare överens om en sak
    gällande ockultism:

  118. Att ockultismen,
    som växer fram under 1850-talet-

  119. -handlar om en form av reaktion
    på moderniteten.

  120. Det är en flykt
    från rationellt tänkande.

  121. När det moderna samhället växer fram
    med ideal som naturvetenskap-

  122. -och att förnuftet
    blir slutinstansen för sanningar-

  123. -utan tro på det transcendenta...

  124. När det växer fram kommer ockultismen
    som en reaktion på det här.

  125. Men ny forskning visar på
    att det inte är så enkelt.

  126. Tvärtom. Det vi kallar ockultism
    ligger i framkanten av moderniteten.

  127. Många komponenter i den moderna
    världsåskådningen finns i ockultism-

  128. -exempelvis tron på den vetenskapliga
    metoden som vägen till sanning.

  129. Det genomsyrar hela ockultismen.

  130. Med förnuftet ska man nå fram till
    hur det gudomliga verkar i oss.

  131. Man använder studier av elektricitet
    för att förstå hur magi fungerar.

  132. Det är inte en flykt
    från naturvetenskaplig metodik-

  133. -utan man använder det för att förstå
    det andliga och går ifrån tron.

  134. En annan komponent i moderniteten
    är tron på avslöjande strategier.

  135. Idén om frigörelse
    leder till individens frigörelse-

  136. -som leder fram till demokrati,
    kan man säga.

  137. Även detta är en
    grundläggande komponent i ockultism.

  138. Mycket av den ockulta...

  139. ...diskursen handlar om frigörelse.

  140. Den tar sig många gånger politiska
    uttryck. Som kvinnans frigörelse.

  141. Många teosofer, som är en del av
    ockultismen i slutet av 1800-talet...

  142. Många teosofer som exempelvis
    Annie Bessant i England-

  143. -var samtidigt förespråkare
    för kvinnans rösträtt.

  144. De förespråkade Indiens självständig-
    het från Brittiska imperiet.

  145. Det fanns en politisk frigörelse
    i detta också.

  146. Den bild vi har haft av ockultism
    som oförenligt med moderniteten-

  147. -har förändrats
    till en nästan motsatt syn.

  148. Nu säger man att ockultism
    är en del av moderniteten.

  149. Sanningen ligger nog mittemellan.

  150. Det finns gott om exempel på
    reaktionära krafter inom ockultismen-

  151. -alltså grupper
    som tar avstånd från modernitet.

  152. Vi kan exempelvis se detta inom
    italiensk och fransk traditionalism-

  153. -som ser moderniteten
    som en degenerering.

  154. Det moderna samhället
    är ett hot mot "eviga värden".

  155. Så jag vill påstå att ockultismen
    finns nånstans mittemellan i det här.

  156. Gällande hur det ser ut i Sverige
    från slutet av 1800-talet och framåt-

  157. -så vet vi rätt lite om ockultismen.
    Man har inte forskat om dess roll.

  158. Det finns forskning på små aspekter,
    men inte som en övergripande helhet.

  159. Det man kan säga om studierna
    om esoterism och ockultism-

  160. -är att fältet vill ge en fördjupad
    bild av den västerländska kulturen-

  161. -och ge en mer komplex bild av
    förhållandet mellan tro och vetande-

  162. -och hur det tar sig uttryck i mötet
    med exempelvis moderniteten.

  163. Detta fortsätter fram till i dag.

  164. Forskare säger
    att ockultism är en del av-

  165. -vår moderna populärkultur -
    "occulture".

  166. Att det här är relevant än i dag.

  167. På tv, i serietidningar, i film,
    musik o.s.v.-

  168. -ser vi exempel på ockulta
    företeelser, fenomen och traditioner.

  169. Man bör sätta in det i sin historiska
    kontext för att förstå ockultism.

  170. Tack.

  171. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Ockultism och modernitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Henrik Bogdan ger oss en inblick i det akademiska studiet av västerländsk esoterism, med speciellt fokus på ockultismens roll i det moderna samhället. Var återfinns ockultismen i förhållande till modernismen? Är den främst hemmahörande inom tro eller finns det mått av rationellt tänkande med vetenskapliga metoder? Henrik Bogdan ser en tredje väg som kombinerar det som tidigare var oförenligt, både inom förnuft och tro. Inspelat den 23 februari på Stadsbiblioteket, Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Religionskunskap > Nya religiösa rörelser
Ämnesord:
Esoterism, Ockultism, Omstridda fenomen, Omstridda företeelser
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Att mäta religion

Vad är sant när det gäller religiös tro? Är det mätbart - och något som ska mätas? Magdalena Nordin, forskare i religionssociologi, berättar om mätningar av religiositet. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.

Fråga oss