Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015: Det som ger hoppet livDela
  1. Den här boken kom till efter många år
    när jag arbetat som själavårdare-

  2. -och en period som sjukhuspräst.

  3. Tesen är egentligen
    att det sista som överger människan-

  4. -inte är hoppet, utan det är livet.

  5. Jag har sett folk förlora hoppet
    och fortsätta leva.

  6. Det livet har många gånger
    varit förfärligt. Ett hopplöst liv.

  7. Det som ger mig mod att skriva om det
    är att jag har sett hoppet födas.

  8. När jag var sjukhuspräst
    på Akademiska sjukhuset i Uppsala-

  9. -rätt tidigt i min tjänst där,
    såg jag-

  10. -att jag inte kunde ge hopp.

  11. I början var min föreställning
    som präst-

  12. -att jag skulle ge människor hopp.

  13. Att jag kunde gå omkring på sjukhuset
    och skvätta hopp, om man säger så.

  14. Det funkade bra på lindriga ortopediska
    åkommor.

  15. Nån bröt foten och sa: "Jag kommer
    aldrig att gå igen." "Jo då", sa jag.

  16. "Menar pastorn det? Tack, pastorn!"
    Det var enkelt att trösta.

  17. När jag kom till en familj där ett barn
    dött var de ledsna när jag kom-

  18. -och de var lika ledsna när jag gick.

  19. Men ändå bad de mig komma tillbaka.

  20. Vad är det de ber om då?

  21. De ber inte om tröst. De ber om
    att inte bli övergivna i sorgen.

  22. I en sån familj tycks det senare kunna
    födas en ny tillit till liv.

  23. Ett nytt hopp.

  24. Min insats är att skapa förut-
    sättningar för det, så långt det går.

  25. Den tanken har följt mig under åren.
    Till slut vågade jag skriva om-

  26. -vad jag tror är hoppets förut-
    sättningar, åtminstone några av dem.

  27. Vi föds med ett "ja" till livet.

  28. När man är med riktigt små barn
    är det första svaret-

  29. -på kommunikationen med barnet
    ett leende.

  30. Det är som att människan från början
    "vill liv".

  31. Sen kan det hända så hemska saker
    att vi förlorar tron på livet-

  32. -och tappar orken att leva.

  33. De här förutsättningarna då,
    vilka är de?

  34. Vi kan börja med den svåraste.

  35. Den som handlar om att
    våga se verkligheten som den ser ut.

  36. Där har vi svårt
    när vi själva drabbas-

  37. -men ännu svårare
    när nån i vår närhet drabbas.

  38. Jag har den senaste veckan mött nån
    som drabbats av nåt svårt i sitt liv.

  39. Hon är trött på alla som säger: "Det
    kommer att ordna sig, ska du se."

  40. "Varför är det ingen som fattar vad som
    har hänt?", blir hennes reaktion.

  41. Den första förutsättningen för
    att ett hopp ska kunna födas igen-

  42. -är att vi vågar förankra oss
    i den här verkligheten-

  43. -som är gåtfull, fantastisk
    och fasansfull på samma gång.

  44. Att våga vara där en stund och säga:
    "Ja, så här ser det ut."

  45. "Jag kan inte trösta dig,
    men jag kommer tillbaka till dig."

  46. Den andra förutsättningen är det de här
    föräldrarna gav mig en vink om.

  47. Mitt i katastrofen,
    mitt i det svåra...

  48. Om vi blir övergivna där
    har vi väldigt svårt att komma igen.

  49. På nåt sätt är vårt uppdrag
    att inte överge.

  50. Kanske ett av de svåraste uppdragen.

  51. Det betyder att jag måste våga gå
    tillbaka när det inte har hänt nåt.

  52. Nästa besök, nästa besök
    och nästa besök. Ingenting har hänt.

  53. Att på nåt sätt vara tålmodig
    och trofast-

  54. -i att besöka en drabbad medmänniska.

  55. Långt senare kan man höra
    att det var bra att man kom.

  56. Jag har en sån händelse.

  57. Nån kommer fram till mig
    på en oväntad plats, och säger:

  58. "Du kom till mig och min man
    när vi hade det som svårast."

  59. "Vi är så tacksamma att du kom.
    Vi brukar prata om vad du gjorde."

  60. "Vi kom fram till att du gjorde
    ingenting. Det vill vi tacka för."

  61. Det är intressant
    att få ett sånt tack.

  62. Om jag tänker på ett sånt möte undrar
    jag varför de minns att jag kom.

  63. I det mötet har jag lyckats,
    ett ögonblick, dela vanmakten-

  64. -utan att fly.

  65. Att våga vara i samma rum
    som den som drabbas-

  66. -och stanna där.

  67. Jag kanske gick från mötet
    med en känsla av frustration.

  68. "I dag gjorde jag inget. Jag
    misslyckades. I dag blev det inget."

  69. Men för dem blev det en händelse
    som minskade deras övergivenhet-

  70. -tror jag man kan säga.
    Den tredje förutsättningen...

  71. Det är spännande med förutsättningar.
    Det liknar nåt man kan klara själv.

  72. Men två av de här förutsättningarna
    klarar vi inte själva.

  73. Där måste människor omkring oss
    vara med.

  74. Att ge den här tryggheten,
    och att också ge omsorg.

  75. I boken skiljer jag på krävande omsorg,
    som vi inte har nytta av-

  76. -och kärleksfull omsorg.

  77. Den krävande omsorgen tar ofta över-

  78. -och vill ofta ha tack.

  79. Ni har mött det allihop.
    Nån som säger: "Det här behöver du."

  80. Och så får man nåt man inte vill ha.

  81. Den kärleksfulla omsorgen tar vid
    när en människa inte orkar.

  82. Den finns där som en förlängning
    av en människas ork, på nåt sätt.

  83. Den behöver inget tack. Den har vi nog
    också mött några gånger i livet.

  84. Man undrar: "Nån har tänkt på mig, och
    jag hann inte tacka."

  85. Det är en stark, befriande känsla
    i det.

  86. I boken har jag en formulering:

  87. "Vi behöver möta nån
    i det här svåra"-

  88. -"som tar emot vår svaghet"-

  89. -"utan att beröva oss vår styrka."

  90. I en sån formulering fångar jag
    det vi alla längtar efter.

  91. En medmänniska
    som finns där när vi behöver-

  92. -men som lämnar oss fria
    när vi kan gå.

  93. Den tredje... En, två, tre. Det är
    spännande med förutsättningarna.

  94. Verkligheten, tryggheten, omsorgen.

  95. Den fjärde förutsättningen är
    att tillåta de känslor som väcks.

  96. I alla fall i mitt liv har känslorna
    från början blivit moraliska.

  97. Om jag blev arg som barn fick jag en
    anklagelse. "Du ska inte vara arg."

  98. Då växer nån idé
    om att man inte får vara arg.

  99. Det finns väl skäl att vara arg,
    har jag tänkt.

  100. I boken hävdar jag att känslor
    inte är moraliska, utan före moralen.

  101. De infinner sig. Det moraliska handlar
    om vad jag gör med känslorna.

  102. I stället för att anklaga sig själv för
    känslorna-

  103. -så gäller det att ta reda på
    vad som väckte känslan.

  104. Vreden väcks i det flesta fall av att
    man är med om en faktisk kränkning-

  105. -från en annan medmänniska, från
    en myndighet eller från livet självt.

  106. Det händer nåt som jag inte vill.

  107. Svaret på det är ju vrede.

  108. Det är det friska svaret.
    "Jag vill inte."

  109. I varje sorg tror jag det finns
    ett stort mått av vrede, en protest.

  110. "Varför hände det här mig?
    Varför ska jag drabbas?"

  111. Det är svårt att slåss med livet.
    Där har vi en komplikation.

  112. Man ger sig ibland på
    de människor som står en nära.

  113. När jag var på sjukhuset finns det
    en berättelse jag minns tydligt.

  114. En pojke på fem år
    får en svår behandling.

  115. Varje gång han får den är han arg
    på sin mamma, och säger hemska saker.

  116. Mamman tar emot det, och förstår
    att det är jobbigt för honom.

  117. En sjuksköterska säger: "Ska du
    säga så till mamma som är så snäll?"

  118. En kväll frågar mamman:
    "Varför säger du så hemska saker?"

  119. Då säger han: "Det vet du väl, mamma,
    att jag älskar dig."

  120. Det är en
    så otroligt stark berättelse.

  121. Slutsatsen blir: Han visar sin vrede för
    den han vet aldrig överger.

  122. I nån bakvänd tanke-

  123. -så är vreden släkt med kärleken.

  124. Den är ett tecken på att man har
    en tillit till den här människan.

  125. Man vågar visa nåt. Det är en viktig
    tanke när man står i en relation.

  126. I många relationer när nåt
    svårt händer så uppstår konflikter.

  127. Man blir arg. Man bråkar.

  128. Man bråkar med själva livet,
    tror jag.

  129. Rädslan är också en känsla. Den är
    kopplad till att man skräms av nåt.

  130. Det finns mycket att vara rädd för.

  131. Vi har ingen aning om framtiden.
    Det finns skäl att vara rädd.

  132. Man ska bejaka känslorna. Det är okej
    att vara arg, och okej att vara rädd.

  133. Det är okej att vara ledsen, också.
    Sorgen är svaret på en förlust.

  134. Säg inte: "Var inte ledsen". Fråga
    i stället "Vad har du förlorat?"-

  135. -eller: "Vad är det du aldrig fick?" Det
    väcker lika stor sorg-

  136. -när vi inser i livet att
    "Det där kommer jag aldrig att få".

  137. Den sorgen kan vara svårare-

  138. -för där finns inget objekt att sörja
    förutom den dröm man hade.

  139. Glädjen finns ju också, och
    den ska också bejakas, tänker jag.

  140. Märkligt nog fanns i min barndom förbud
    mot alltför stor glädje också.

  141. "Skratt på morgonen blir tårar till
    kvällen." Det gällde att hålla igen.

  142. Vi har väl skäl att vara glada?

  143. Det starkaste skälet till glädje är-

  144. -när man känner sig bekräftad
    eller djupast sett älskad.

  145. Då föds en glädje också
    mitt i den djupaste förtvivlan.

  146. Det är spännande
    när man jobbar nära människor i nöd.

  147. Den som står vid sidan säger:
    "Är det inte svårt att jobba där?"

  148. Jag har varit där. Det finns mycket
    glädje där. Det blir en paradox.

  149. Det är för att glädjen
    handlar om mötet.

  150. När människor möts på riktigt,
    då föds glädje.

  151. Även om det är nära döden,
    eller vid en stor katastrof.

  152. Mitt i det mörka, svåra, så kan
    människor hela tiden generera glädje-

  153. -genom att vi möts på riktigt.

  154. Den femte förutsättningen
    är den viktigaste.

  155. Den handlar om att hitta ett språk för
    det man har varit med om.

  156. I boken beskriver jag en kvinna
    som kommer till mig i sorg.

  157. Hon säger: "Jag ville måla min sorg."

  158. "Jag satte papper på ett staffli och
    målade, men där var inte min sorg."

  159. "Då tog jag färg på händerna
    och fingrarna, och målade"-

  160. -"men där var inte min sorg."

  161. "Jag lade papper på golvet, fyllde
    kroppen med färg, kastade mig ner."

  162. "När jag såg bilden tänkte jag:
    Där ser jag min sorg."

  163. Spännande! Det hon berättar är att nåt
    har hänt mellan henne och sorgen.

  164. Sorgen har inte blivit mindre
    eller det hemska mindre hemskt.

  165. Det är på nåt sätt som om
    hon har skilt ut sig, på nåt sätt-

  166. -från sorgen, och börjat gå.

  167. Sorgen ockuperar inte henne,
    utan den blir hennes följeslagare.

  168. Så kan det ske
    med alla svårigheter vi drabbas av.

  169. Ja, alla...

  170. Jag har sett människor förlora hoppet
    och aldrig resa sig igen.

  171. Jag har sett när det inte har gått.

  172. Det är svårt att skriva
    en bok om hoppet.

  173. För att det hopplösa finns
    på riktigt. Det som bara är hemskt.

  174. Det finns det som bara är förfärligt.

  175. Men mitt i det
    tycks det kunna födas nåt.

  176. En förutsättning för det är att vi
    hittar bilder, ord, berättelser-

  177. -som gör
    att vi kommer ur det presens-

  178. -som är
    kopplat till den här händelsen.

  179. I katastrof tycks människans hjärna
    hamna i ett presens som dröjer kvar.

  180. Så att man senare, när man återvänder
    till berättelsen, är där igen.

  181. Jag har hört det, rent språkligt,
    att man börjar prata i imperfekt-

  182. -men när man kommer nära katastrofen
    så övergår berättelsen till presens.

  183. Det händer alltså igen,
    med samma intensitet, samma smärta.

  184. Det uthärdar vi inte. Till slut måste vi
    gömma berättelsen, kapsla in den.

  185. Då lever vi farligt. När som helst kan
    den brisera eller slås sönder.

  186. Berättelsen är människans sätt
    att förhindra det här-

  187. -och i stället lägga berättelsen
    i imperfekt. Det hände.

  188. Det hemska har hänt.
    Det händer inte nu.

  189. Så fortsätter man sitt liv med det här
    som en del av sin livsberättelse.

  190. Det här språket börjar i barnens lek.
    Det är jag inte ensam om att påstå.

  191. Mycket pekar på att det kulturella,
    religiösa språk som finns i världen-

  192. -har sin början
    i barnets spontana lek.

  193. Det finns tre former av lek:
    Tidsfördriv, tävling...

  194. Sen finns den spännande lek
    som är att man gestaltar sitt liv.

  195. Jag har ett exempel i boken
    om en svårt sjuk flicka.

  196. Hon kommer till lekterapin
    på sjukhuset.

  197. Där ligger en docka i en säng,
    så de kan leka sjukhus.

  198. Flickan är svårt sjuk,
    mager och eländig.

  199. Jag ser henne gå in i rummet, och så
    hänger hon på sig en läkarrock.

  200. Hon ser plötsligt starkare ut.

  201. Hon tar en stor spruta,
    går fram till dockan och säger:

  202. "Nu ska du få ett litet stick.
    Det känns nästan inte."

  203. Och så hugger hon in.
    Det är en sån stark bild.

  204. Gör de så där på avdelningen?
    Nej, de sticker så försiktigt.

  205. Det hon gestaltar i rummet
    är kampen med själva ödet.

  206. Hon är vanmäktig, men i leken
    blir hon herre över det här.

  207. När hon går ut ur rummet
    är hon lika sjuk, men starkare.

  208. Det är det jag tror
    kan hända med oss.

  209. Att styrkan kan komma
    genom att vi hittar ett språk-

  210. -för det som har hänt i våra liv.

  211. Om man ska tysta en människa
    ska man ta ifrån henne språket.

  212. Jag drar en liten linje
    ut till stora världshändelser, också.

  213. Om en makthavare vill tysta en folk-
    grupp, så förbjuder man deras språk.

  214. Det är så tydliga försök där. Man
    förbjuder deras kultur och religion.

  215. Då blir människan stum.
    Utan språk tappar vi all kraft.

  216. Vi måste ge rum för språket.
    Det språket måste ha ett fritt rum.

  217. Det får inte vara begränsat
    av staket och bestämmelser.

  218. Det ska flöda
    på nåt sätt helt vilt...

  219. ...så även kulturens och religionens
    språk - där är det ju utmanande -

  220. -också ska ha en frihet.

  221. Du kan säga vad du vill om Gud.
    Det spelar ingen roll.

  222. Det var bara ett nytt sätt att tänka.

  223. Boken handlar alltså envist om
    att jag tror att hoppet kan födas-

  224. -men det betyder också
    att jag ser hoppet dö.

  225. Det betyder också, i djupaste mening,
    att livet inte har nån mening-

  226. -men det föds mening,
    och det föds mening oavbrutet.

  227. Det är det stora undret i tillvaron.

  228. För att summera det här vill jag bara
    upprepa de här förutsättningarna.

  229. Att våga se verkligheten så nära som vi
    över huvud taget vågar och kan.

  230. Att inte bli övergivna.

  231. Att det finns en kärleksfull omsorg, var
    vi än befinner oss i samhället.

  232. Att vi tillåter känslorna som väcks.

  233. Att de inte är moraliska, utan okej-

  234. -och att vi hittar ett språk
    för vårt liv.

  235. Det kan se ut hur som helst, för det
    gäller för dig att hitta ditt språk.

  236. Om de här fem förutsättningarna finns,
    så ökar, enligt mitt synsätt-

  237. -möjligheten att ett hopp, en mening-

  238. -och tröst, kan födas.

  239. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Det som ger hoppet liv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som gör att man kan tro på en framtid trots upplevda livskatastrofer? Prästen och författaren Lars Björklund har träffat människor som förlorat nära och kära eller som på annat sätt hamnat i livskriser. Här berättar han om hoppets förutsättningar i livet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Libris förlag.

Ämnen:
Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Hopp (känsla), Kriser, Känslor, Livsåskådningsfrågor, Psykologi, Tro
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Stå i bredd

Feminism och feminister i Sverige, hur var det och hur är det? Ebba Witt-Brattström har skrivit "Stå i bredd" som handlar om 1970-talets litteratur. Här samtalar hon med författarna Tove Folkesson och Märta Tikkanen. Moderator: Ulrika Knutsson. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Weyler förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Förenade i förorten

Spelar det roll var man växer upp? Skådespelaren Kjell Bergqvist och rapparen Sebbe Staxx växte upp i två olika förorter till Stockholm. Båda har skrivit självbiografier och här samtalar de om sina böcker med moderatorn Kattis Ahlström, avgående generalsekreterare för Bris. Inspelat den 27 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Samtal med Broder Daniel

Pia Landin har skrivit en biografi om popbandet Broder Daniel, vars historia börjar i 1990-talets Göteborg. Per Sinding-Larsen samtalar med författaren och bandmedlemmarna Henrik Berggren, Theodor Jensen och Lars Malmros. Inspelat under Bokmässan den 27 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Eldscript.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Skräckens psykologi

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld samtalar med några av den svenska litteraturens skräck- och splatterspecialister om tjusningen med att skrämma sina läsare. Medverkande är författarna Mats Strandberg, John Ajvide Lindqvist och Jenny Milewski. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Ordfront förlag och Styxx Fantasy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Rim som rockar, leker och lockar

Att skriva en bok på rim kräver att man kan leka med ord, men också att man kan sätta stopp så att det inte blir forcerande. Författarna Åsa Lind och Grethe Rottböll samtalar med Suzanne Öhman. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Att vara förberedd inför döden

Läkaren Lars H Gustafsson talar om vikten av att förbereda sig för döden. Religionspsykologen Owe Wikström pratar om dödens innehåll. Och litteraturkritikern Annika Koldenius talar om att förlora ett barn i en medfödd sjukdom. Samtalsledare: Anna Lindman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 27 september 201 4. Arrangör: Libris förlag, Natur & kultur, Weyler förlag, Studieförbundet Bilda och Svenska kyrkan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Judinnan och muslimen

En judinna och en muslim som är bästa vänner? Ja, så är det för Sarah och Yosra. Stockholmstjejerna åker runt i skolorna och berättar om rasism, fördomar - och vänskap! Deras bakgrund enar dem och deras religioner har mycket gemensamt.

Fråga oss