Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015: OperahistoriaDela
  1. Det här är Göran Gademan, författare
    till den här lilla nätta volymen.

  2. "Operahistoria". Det är
    bortåt 700 sidor operahistoria.

  3. Sen är det ett digert register
    med källhänvisningar-

  4. -och ordförklaringar.
    Verkligen ett imponerande arbete.

  5. -Du heter Camilla Lundberg.
    -Just det.

  6. Göran Gademan är en välkänd doldis
    i svenskt operaliv-

  7. -sen minst ett kvarts sekel tillbaka.

  8. Du är teaterhistoriker från början.
    Du disputerade i det ämnet.

  9. Och du utkom på samma förlag
    för typ tio år sen-

  10. -med boken "Operabögar".

  11. Nu är det en mer konventionell volym
    vi har framför oss.

  12. -Hur många operor är det?
    -Det har jag inte räknat. Många.

  13. Det är väldigt många.
    Det jag saknar är just ingen-

  14. -utom kanske den det talas om
    på andra sidan, "Notorious".

  15. Det är på Göteborgsoperan du har
    din dagliga gärning som dramaturg.

  16. Du har varit ganska medskyldig
    till "Notorious".

  17. Det måste kännas försmädligt
    att den inte fick komma med.

  18. Den nämns, liksom Börtz "Medea"
    som kommer 2016 på Stockholmsoperan.

  19. Mer kan jag inte göra.

  20. Den färskaste operan har ännu inte
    gått upp, den kommer 2016.

  21. Den äldsta operan är från 1597.

  22. Det är den första operan.
    Det går att säga när opera uppstår.

  23. Det kan man inte göra med så
    många konstformer: Hitta ett datum-

  24. -en plats och ett verk.
    "Det här är den första."

  25. -Ska du säga nåt om det?
    -Det gör jag gärna.

  26. En del hävdar att det inte...
    Det är Peris "Dafne" 1597 i Florens.

  27. Andra har velat få det till
    Monteverdis "Orfeo" 1607 i Mantua.

  28. Då hade vi
    redan firat 400-årsjubileet.

  29. Sen var det några kulturnissar i EU
    som sa att vi skulle fira det igen.

  30. Det handlar om att definiera "vad
    är en opera?". Det är en stor fråga.

  31. Först kallades det
    "dramma per musica". Det är fint.

  32. "Per" betyder ju genom.
    Drama genom musiken.

  33. -"Opera" betyder bara ett verk.
    -Ja, verk i pluralis.

  34. Eller "opere", ett verk.

  35. Visst, hur definierar man det?
    Det kan man tvista om.

  36. Jag ville gå tillbaka
    till den gamla historieskrivningen.

  37. Det är ett gediget verk, som kommer
    att stå sig som referensverk-

  38. -lång tid framöver.
    Det menar jag verkligen.

  39. Det är ett rikt verk. Och...

  40. Ja, varför gjorde du det?

  41. Tyckte du inte att vi hade
    en operahistoria på svenska?

  42. Nej, det tyckte jag inte.
    1965 kom den senaste motsvarande.

  43. Folke H. Törnbloms
    "Operans historia".

  44. Jag valde "operahistoria"
    eftersom det namnet inte var skyddat.

  45. Dels har det hänt mycket på 50 år.
    Jag ska nämna ett par andra böcker.

  46. Lars Sjöbergs på 90-talet,
    "Sång i stället för blod".

  47. Den har den löpande formen, men är
    mer kortfattad och mer personlig.

  48. Sen är det skillnaden
    mellan lexikon och historia-

  49. -som redan på "Kulturnytt" i morse
    blev lite diffust.

  50. Det här är en löpande kronologisk
    berättelse över operahistorien.

  51. Man kan använda den som ett lexikon,
    slå på ett verk och läsa om det.

  52. Du har medverkat,
    jag kollade det innan-

  53. -i något som heter "Operans värld",
    som också kom på 90-talet.

  54. Den bygger på en dansk författare.

  55. Där är det samma sak. Man slår
    på ett verk. Handling, bilder.

  56. Det behövdes en löpande berättelse.

  57. Den är strukturerad.
    Ganska "basic", inte så originellt.

  58. Århundraden
    och geografiska avgränsningar.

  59. Det är Frankrike, Italien
    och så vidare.

  60. Om vi skulle ha en tidsmaskin
    och du skulle kunna få placera dig-

  61. -i ett århundrade och i en värld,
    var skulle du vilja vara?

  62. Jag skriver det på nåt ställe.

  63. Till exempel
    skulle jag vilja vara i Paris-

  64. -vid Racines och Molières tid.
    Och se en tragedi.

  65. Nu talar jag teater, men en tragedi
    av Racine och en komedi av Molière-

  66. -och en opera av Lully, när franska
    operan startade vid 1670-talet.

  67. Jag skulle vilja ha varit i Paris
    vid 1830-talet också-

  68. -när romantiken slog igenom.
    Meyerbeer-opera, grand opera.

  69. Att få se vissa uruppföranden. Det
    är två såna som man vill knappa in.

  70. Det har du försökt göra nåt åt
    på Göteborgsoperan.

  71. Vi pratade lite
    om den franska, romantiska operan-

  72. -som inte är så vanligt förekommande
    på scenerna i vårt land.

  73. Det är därför jag skrev historien,
    apropå varför jag ville göra den.

  74. Om vi säger att Törnbloms bok
    från 60-talet gällde synen på verken-

  75. -är det mycket som har hänt.

  76. Till exempel rynkade man på näsan
    åt den franska, romantiska operan.

  77. Det gör man inte längre.
    Man tar dem som stora musikdramer-

  78. -och sätter upp dem
    och spelar in dem på skiva.

  79. All den musik
    som förbjöds av nazisterna.

  80. Den rynkades det på näsan åt
    för att det var inskolat, innött.

  81. Ingen visste varför. Obehagligt.

  82. En del barockmusik.
    Man har annan syn på Vivaldi.

  83. Förut inte så förekommande,
    men nu är han het.

  84. Därför behövs den.
    Och utifrån ett svenskt perspektiv.

  85. Inte minst det. Vi tycker inte
    att vi har mycket opera att tala om.

  86. Man brukar tala om "Aniara" kanske.

  87. Man läser om en opera
    som hette "Gustav Wasa"-

  88. -där Gustav III var inblandad.

  89. Man nämner Verdis "Maskeradbalen"
    som en svensk nationalopera.

  90. -Det är nåt som du tar kål på.
    -Faktiskt. Det står jag för.

  91. "Maskeradbalen" av Verdi.

  92. Den första versionen
    handlar väldigt löst om Gustav III-

  93. -och skottet på operamaskeraden.
    Verdi kunde inte sätta upp den så.

  94. Han ändrade den till att utspela sig
    i ett fjärran land i en fjärran epok.

  95. 1700-talet var för nära. Det fick bli
    1600-tal och nån guvernör i Boston.

  96. Det har man i svenskt operaliv
    velat komma bort ifrån.

  97. Vi har spelat den som en gustaviansk
    opera med översättning av Lindegren-

  98. -som har petat bort Anckarström.
    Att det är en kärlekshistoria-

  99. -som gör att Anckarström skjuter
    kungen. Du tycker inte det är rätt?

  100. Det är som att svära i kyrkan-

  101. -men för en svensk publik
    att se Bostonversionen-

  102. -med mer neutrala namn,
    Riccardo, Renato och Ulrica...

  103. De är lite vilka som helst.

  104. Då kommer Verdis fullblodsmusikdrama
    fram.

  105. Allt med Gustav III ligger som ett
    raster. Det går inte att få till det.

  106. Gossett försökte få till
    en Gustavo III-version i Göteborg.

  107. Man hade flyttat handlingen i tid.
    Det blev konstigt.

  108. Norrlandsoperan har spelat Boston-
    versionen för 20 år sen. Spännande.

  109. Jag har sett en på Met, där de gjorde
    en autentisk Bostonversion-

  110. -och studerade den tiden.
    En spännande amerikansk historia.

  111. Som svensk blev det mer intressant.
    Gustav III funkar inte.

  112. Birgit Nilsson reagerade på det och
    menade att kärleksduetten blev fel.

  113. Gustav III var intresserad av pagen.
    Då framstod Amelia som ett våp.

  114. Jag har stört mig på att man talar
    om den som en svensk nationalopera.

  115. Jag har stört mig på
    att vi måste ha en nationalopera.

  116. Men det kanske inte du gör.
    Är det viktigt-

  117. -att vi har en nationalopera?

  118. Kanske. Jag tror att
    vi är sämsta landet i hela världen.

  119. Det finns små operaländer
    som vördar sina operor.

  120. Som Polen och Danmark och Ungern.

  121. Apropå Ungern
    kan vi tala om Erkels "Bánk Bán".

  122. I Sverige skäms vi ju nästan
    för våra egna författare.

  123. -Inte Strindberg.
    -Men några andra, då.

  124. Och kanske texterna i operorna.

  125. Det är ju bra operor. Man måste
    spela dem som om det vore Verdi.

  126. Ta dem på allvar.
    När det kommer en riktigt bra opera-

  127. -säger man "här kommer
    nationaloperan". Sen kommer andra.

  128. Det kanske vore enklare om vi spelade
    de svenska verken på ett annat språk?

  129. Det går att säga "I love you".
    "Jag älskar dig" är svårare.

  130. Folk tycker det är så töntigt.

  131. Det är som vår svenska popmusik,
    som inte så ofta är på svenska.

  132. Vi valde
    att göra "Notorious" på svenska.

  133. Många av våra fina svenska operor
    uruppfördes i Tyskland.

  134. "Kronbruden", Stenhammars "Gildet
    på Solhaug" i Stuttgart på tyska.

  135. -Det kanske är en framtidsväg.
    -Ja.

  136. Sen är det... Bortsett från att
    du delar in det i epoker och länder-

  137. -har du några operaskapare och
    kompositörer som får egna kapitel.

  138. Det är fem stycken.
    Det är Mozart, Verdi, Wagner-

  139. -Puccini och Strauss.
    Det är de fem. Varför det?

  140. Det är de fem
    mest spelade kompositörerna.

  141. De enda som får ett riktigt kapitel
    är Verdi och Wagner ihop.

  142. De ställer jag mot varandra,
    i stället för att ta den ena för sig.

  143. Det var en rest av jubileet 2013.
    Då ville man gärna jämföra dem.

  144. De föddes båda 1813.

  145. Det ska gå att läsa-

  146. -av nån som inte kan mycket alls
    om opera.

  147. Då behöver men "the basics" också.

  148. En specialist som har läst om
    "Madame Butterfly" massor med gånger-

  149. -får väl hoppa över de sidorna.

  150. Jag tycker
    att de måste få ett rejält utrymme.

  151. Det var roligt
    att läsa korsvis Verdi och Wagner.

  152. Man kan ana att du har
    dina preferenser lite åt ett håll.

  153. -Jaså?
    -Du är mer verdian än wagnerian.

  154. -Bara för att hans foto var större?
    -Nähä.

  155. Det kanske blev så.
    Men jag kan inte bestämma mig.

  156. Det är kanske för att det vanliga i
    Sverige är att man är mer wagnerian.

  157. Jag var vansinnigt wagneriansk
    från 13-årsåldern och framåt.

  158. Men man kan växa ifrån det?

  159. Man kan ha mognare synsätt på det.
    Jag älskar Wagner också.

  160. Inte på alla sätt. Det ska man inte.

  161. Även om man tycker
    att man kan sina operor-

  162. -och jag är väl en sån, så
    finns det sånt jag inte har tänkt på.

  163. Till exempel
    var det ju så att Verdi...

  164. ...slutade plötsligt
    att komponera opera.

  165. Det tog tid innan han kom loss igen.
    Du har en intressant förklaring.

  166. Ja, bristande självförtroende.
    Och han blev anklagad för wagnerism.

  167. -Varför kom han igång sen?
    -Wagner dog.

  168. Lite slängigt kan man väl säga så.
    Franz Werfel skrev en otrolig roman-

  169. -som i romanform beskriver
    hur Verdi går omkring i Venedig.

  170. Där finns Wagner. De möttes aldrig,
    men han kanske anade honom där.

  171. Sen dog Wagner i Venedig 1883.

  172. Kanske lite inspirerat av det.
    Han fick nog lite skrivkramp.

  173. Plus att han inte behövde pengar.

  174. Precis som med Rossini,
    och varför han slutade.

  175. Med Rossini har du en intressant
    uppgift som jag inte har tänkt på.

  176. -Nämligen att han uppfann barytonen.
    -Ja, på ett sätt.

  177. Titelrollen i "Barberaren i Sevilla"
    kan inte sjungas av en bas.

  178. Det fanns olika baser och tenorer,
    men den är mittemellan.

  179. -Men "Don Giovanni", då?
    -Bas.

  180. Är han bas?
    Det ska vi hälsa Peter Mattei.

  181. Gör det. Den går inte högre än e
    egentligen. Det är en basroll.

  182. Lite högre bas. Men baryton...
    Man kallade det inte så då.

  183. Det är... Som ni hör, finns det
    mycket att upptäcka på det viset.

  184. Om vi går tillbaka till det svenska.

  185. Vad är det du vill ärerädda där
    i vårt...

  186. Både bland det mer sentida,
    men också vårt operaarv?

  187. Det mesta. Att vi inte ska skämmas
    för dem, utan pröva dem.

  188. Har vi råd med det? Finns det ett
    sånt operaklimat att vi kan testa?

  189. Måste inte varje föreställning
    bli en succé direkt?

  190. Svenska operor ges ofta concertante,
    som "try out".

  191. "Pröva den. Går det bra,
    kan man sätta upp den sceniskt."

  192. Norrlandsoperan
    har gjort fantastiska produktioner.

  193. Hallströms "Den bergtagna",
    Stenhammars "Gildet på Solhaug"-

  194. -Rosenbergs "Lycksalighetens ö".
    Fina, de visade vad de gick för.

  195. -Det går ju.
    -Men Stockholm och Göteborg, då?

  196. Visst är det dåligt?
    Vad tror du jag tjatar om på dagarna?

  197. En opera som jag gärna
    skulle vilja se på din scen...

  198. -...är "I cavalieri di Ekebú".
    -Varför inte?

  199. Gösta Berlings saga.
    Av en efterföljare till Puccini.

  200. Han är lite strävare. Zandonai.

  201. Selma själv
    var inblandad i librettot.

  202. Det var Toscanini som uruppförde.

  203. Visst. Den gick i Karlstad för 20 år
    sen med Cleveman och Hallin.

  204. Lars Cleveman var Gösta.

  205. Det är så, apropå svenska operor,
    att de sällan får en andra chans.

  206. -Den är italiensk.
    -Förlåt. Jag bytte spår.

  207. Visst. Visst ska man spela den.

  208. Den är mer känd i Sverige
    än hans egentligen mest kända opera.

  209. Problemet med svenska operor,
    för att återvända till det-

  210. -är att de sällan får en andra chans.

  211. Tänk på Gefors "Christina".
    Vi har inte fått nån ny uppsättning.

  212. En ny regitolkning, en ny dirigent,
    nya sångare, allting.

  213. Det är först vid andra tillfället man
    vet om det är ett verk som håller.

  214. En förhållandevis känd svensk opera
    har fått det. Det är "Aniara".

  215. Jag är inte säker på
    att jag tyckte att den höll.

  216. Nej, inte jag heller faktiskt.

  217. -Det var ni som gjorde den.
    -Jag var helt oskyldig.

  218. Det var -94. Huset invigdes.
    Jag håller med.

  219. Rut Jacobson tyckte att de borde
    ha spelat "Herr Arnes penningar".

  220. Det hade varit en fin Göteborgssuccé.

  221. -När kommer den?
    -Vi får väl se.

  222. Ofta när jag ska börja beskriva
    ett verk-

  223. -säger jag att librettot
    har en litterär förlaga.

  224. Det är där allting startar.
    Vi ska göra "Macbeth", eller nåt.

  225. Det har inspirerat kompositören.

  226. Jag kanske lägger lite mer tonvikt
    än andra vid librettot-

  227. -och försöker ta det på allvar,
    och inte bortförklara det.

  228. Det färskaste exemplet är en ny opera
    som bygger på en film.

  229. Man pratar om att ny svensk dramatik
    bygger på färska böcker.

  230. -Är det här med film en trend?
    -Ja, absolut.

  231. Jättetrend, skulle jag säga!
    "Brokeback Mountain"-

  232. -"Angels in America",
    "Dead Man Walking", etcetera.

  233. Förut var det pjäs eller roman.
    Sen har film kommit.

  234. På olika sätt. Man använder film
    i uppsättningen rent regimässigt-

  235. -och man har biosändningar från Met.
    Men film som litterär utgångspunkt-

  236. -för librettot
    har kommit väldigt mycket nu.

  237. Kanske det också underlättar, att
    man tillgodogör sig storyn i operan.

  238. Ofta är det så att det kan vara svårt
    att höra vad folk sjunger.

  239. Har man en film som underliggande
    referens, kan man ta in operan.

  240. Visst. De reaktioner
    som vi har mött för "Notorious"-

  241. -är att folk jämför med filmen
    väldigt mycket.

  242. Det kanske man inte ska göra.
    Film har en bildvärld i sig-

  243. -som inte en pjäs eller roman har.

  244. Och då...

  245. Det är som när man filmatiserar
    en bok. "Boken var bättre."

  246. Operan har sina egna regler
    och förutsättningar.

  247. En närbild kan bli en hel aria.
    En närbild i en film.

  248. Som sagt, det kan uppstå opera
    helt utan förlagor.

  249. Faktiskt saker
    som händer i verkligheten.

  250. Paret Perski och Gefors skrev operan
    "Vargen kommer", som bygger på vad?

  251. Den bygger på en verklig händelse
    ur en tidning.

  252. "Così fan tutte" samma sak.

  253. Nån läser i en tidning. "Det här har
    hänt, vi sätter upp det på scenen."

  254. Det är ganska roligt.
    Det är ytterligare en variant.

  255. Ni hör vilket rikt ämne opera är-

  256. -och har varit historien igenom.
    Sina 419 år, eller vad det blir.

  257. -Nånting sånt. Tack, Göran.
    -Tack, Camilla.

  258. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Operahistoria

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal med teaterhistorikern Göran Gademan om opera och dess betydelse. Han har skrivit en omfattande bok om operahistoria och intervjuas av musikkritikern Camilla Lundberg. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Gidlunds förlag.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria
Ämnesord:
Dramatisk musik, Musik, Musikhistoria, Opera, Scenisk musik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Stå i bredd

Feminism och feminister i Sverige, hur var det och hur är det? Ebba Witt-Brattström har skrivit "Stå i bredd" som handlar om 1970-talets litteratur. Här samtalar hon med författarna Tove Folkesson och Märta Tikkanen. Moderator: Ulrika Knutsson. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Weyler förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Förenade i förorten

Spelar det roll var man växer upp? Skådespelaren Kjell Bergqvist och rapparen Sebbe Staxx växte upp i två olika förorter till Stockholm. Båda har skrivit självbiografier och här samtalar de om sina böcker med moderatorn Kattis Ahlström, avgående generalsekreterare för Bris. Inspelat den 27 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Samtal med Broder Daniel

Pia Landin har skrivit en biografi om popbandet Broder Daniel, vars historia börjar i 1990-talets Göteborg. Per Sinding-Larsen samtalar med författaren och bandmedlemmarna Henrik Berggren, Theodor Jensen och Lars Malmros. Inspelat under Bokmässan den 27 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Eldscript.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Skräckens psykologi

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld samtalar med några av den svenska litteraturens skräck- och splatterspecialister om tjusningen med att skrämma sina läsare. Medverkande är författarna Mats Strandberg, John Ajvide Lindqvist och Jenny Milewski. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Ordfront förlag och Styxx Fantasy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Rim som rockar, leker och lockar

Att skriva en bok på rim kräver att man kan leka med ord, men också att man kan sätta stopp så att det inte blir forcerande. Författarna Åsa Lind och Grethe Rottböll samtalar med Suzanne Öhman. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Hiphop-tjejerna i Göteborg

I ungdomshuset Radar 72 i en av Göteborgs förorter har ett stort gäng tjejer samlats. De är på väg att starta ett eget hiphop-kollektiv som heter Gangshebang, under rapparen Peshis ledning. Musiken blir ett sätt att använda sin energi till något bra och samtidigt berätta sin historia.

Fråga oss