Titta

Det handlar om matematik

Det handlar om matematikDela
  1. Skolämnet matematik har kallats för
    ett olycksbarn.

  2. År efter år pekar resultaten nedåt.
    Varför är det så?

  3. Ett ointresse
    eller en rädsla för matematik?

  4. Vad händer med ett samhälle
    där kunskapsnivåerna sjunker?

  5. Just nu rullar flera tv-serier
    om matte.

  6. De har fått mig att ändra synen på
    matte som ämne-

  7. -men också på mig själv. Det är jag
    glad för. Jag är förälder.

  8. Det har fått mig att förstå
    att min attityd kring matte påverkar-

  9. -hur mina barn ser på matte. Vi har
    ett gäng som kan massor om matte-

  10. -men också hur man bör förhålla sig
    till matte för att alla barn-

  11. -ska lära sig mer.
    Inte dåligt, eller hur?

  12. Det är folk som jobbar i skolan, med
    spelutveckling, cancerforskning...

  13. ...men även med rymden.
    - Välkomna ska ni vara allihop.

  14. Du, då? Är du en mattemänniska?
    Oavsett, kolla nu.

  15. Jag tror inte att det finns nåt ämne-

  16. -där dåligt självförtroende
    är så utbrett som inom matematik.

  17. "Jag är ingen mattemänniska."
    Det kan göra mig förbannad-

  18. -att folk säger så om sig själva.

  19. Att de skulle vara skapta eller inte
    skapta för att klara av matematik.

  20. Hur känner ni när ni ser det här?

  21. När jag såg talet på tavlan
    blev jag stressad och nervös.

  22. Min första tanke var
    att det såg svårt ut.

  23. Jag blir nog väldigt frustrerad
    och stressad.

  24. Jag ska berätta en sak. I skolan
    hade jag jättesvårt för matte.

  25. Jag tyckte att det var jättejobbigt.
    Jag blev jättestressad av-

  26. -att jag tyckte
    att alla andra hajade före mig jämt.

  27. Fruktansvärt var det att sitta
    och känna: "Vad är det här?"

  28. Jag var ledsen ofta, arg ännu oftare.

  29. Det kändes som om det aldrig
    kommer att gå.

  30. Fast nu är jag mattelärare.

  31. Grejen är att det vi brottades med
    i går är det vi kan i dag.

  32. Det vi brottas med i dag
    är det vi kan i morgon.

  33. Jaså, det finns inga mattemänniskor.

  34. Farid, du fick höra att du inte
    skulle hålla på med matte.

  35. -Hur påverkade det dig?
    -Man hör många kommentarer.

  36. I lågstadiet var en sån kommentar
    lite tillfälligt i en matteuppgift.

  37. Man skulle fylla i färger. 2+3 blir
    5. 5 skulle man fylla i med gult.

  38. Jag försökte fylla i de här,
    men jag var färgblind.

  39. Då kände läraren kanske medlidande.
    Det var en vikarie den dagen också.

  40. Hon tog mig åt sidan och sa:
    "Matte kanske inte är din grej."

  41. Att jag kom ihåg en sån kommentar
    visar nån slags effekt.

  42. Hur kan en sån ung människa...
    Hur ser man på den läraren-

  43. -och hur påverkar en sån kommentar?
    Jag har hört andra saker också.

  44. "Du har en framtid i matematik."
    Men det var så starkt...

  45. När jag gick ut naturvetenskaps-
    programmet frågade min fysiklärare:

  46. "Ska du läsa teknisk fysik?"
    Jag skrattade åt honom. Jag tänkte:

  47. "Det är för mattemänniskor som har
    x och y i hjärnan."

  48. Att det satte sig så starkt, en sån
    kommentar. I dag jobbar du med matte.

  49. Ett härligt långfinger till...
    Förlåt.

  50. Man får lust att ringa läraren och
    säga: "Lära är kanske inte din grej."

  51. Om man inte är försiktig och inser
    att det inte bara är den kommentaren.

  52. Det blir lätt att skylla på
    "jag är inte mattemänniska".

  53. Man får tröst och medhåll.
    Det går alltså i svensk skola-

  54. -att rida på "jag är ingen matte-
    människa" utan att det tar stopp.

  55. I flera år har mattekunskaperna
    sjunkit.

  56. Näringslivet har slagit larm om
    att det inte går att rekrytera folk.

  57. Linda Kiby jobbar i den växande data-
    spelsbranschen. Hur mycket matte...

  58. -...måste man kunna hos dig?
    -Det beror på vilket yrke man ska ha.

  59. Programmerare måste kunna matte.
    Ja, det är svårt att rekrytera.

  60. -Vi har anställt många från utlandet.
    -Håller det inte måttet här hemma?

  61. Det är delvis en fråga om
    att hålla måttet.

  62. För det är väldigt många som ansöker
    men få som kommer igenom alla tester.

  63. Sen måste vi också tänka på löne-
    läget. Löneläget för spelbranschen-

  64. -är lite lägre. Så vi får dem som är
    väldigt intresserade av datorspel.

  65. Men vill man utveckla spel är risken
    att man behöver läsa in matte.

  66. "Risken" ska jag inte säga.
    Jag tycker att det är kul.

  67. Peter jobbar med Mattelyftet som
    jobbar för att höja matteresultaten.

  68. -Varför är det så viktigt?
    -Vi ser ett exempel här på...

  69. ...hur matematik är viktigt
    för vissa yrken.

  70. Vill man ha ett kul jobb, finns det
    många branscher där det krävs.

  71. Sen finns den andra sidan.
    Vi använder matematik i vardagen.

  72. Fast kanske ibland lite osynligt.
    Man får inte glömma bort leken.

  73. Att det finns nåt lekfullt i
    matematik som många ägnar sig åt.

  74. Hur allvarligt är
    de sjunkande resultaten?

  75. På sikt väldigt allvarligt.
    Av de här skälen.

  76. Dels har det med rekrytering
    att göra. Vi ropar efter människor-

  77. -som har en hög utbildning
    där matematik är en viktig del.

  78. Sen tycker jag rent privatekonomiskt
    för att kunna hantera sin ekonomi.

  79. "Jag har den här inkomsten"-

  80. -"jag har de här utgifterna. Hur kan
    jag balansera det på bästa sätt?"

  81. -Då måste man kunna siffror.
    -Det här är ett historiskt läge.

  82. Hela tiden har kunskapsnivåerna
    stigit. Plötsligt sjunker nivåerna.

  83. Vi har ingen aning om hur det kommer
    att påverka Sverige. - Vad säger du?

  84. Hela biten är så.

  85. Dels behöver vi lära oss matematik
    för att klara vardagen.

  86. En enkel matematik
    men avancerade sammanhang.

  87. Man måste jämföra saker och förstå
    vad som är större och mindre.

  88. Som kan tyckas trivialt, men det
    verkar inte som om det är det.

  89. För det framtida samhället med en hög
    teknologisk nivå är det avgörande.

  90. Linda, du jobbar med ett tjejprojekt:
    Geek Girl. Vad är Geek Girl?

  91. Geek Girl började som
    en "unconference".

  92. Ett gäng tjejer höll föreläsningar
    för varandra.

  93. Temat är "geek".
    Man ska kunna nörda ut.

  94. Jag berättade om hur man gör tv-spel.
    Andra berättade om...svarta hål-

  95. -eller webbprogrammering.
    Diverse andra saker.

  96. Vi har olika teman år efter år.
    Senast var temat rymden.

  97. Okej. - Du jobbar med "mathivation".
    Vad är det?

  98. "Mathivation" handlar om
    att elever lär elever.

  99. En årskurs nia kommer in i en årskurs
    sjua och kör en mattelektion.

  100. De frågar sjuorna vilka som vill
    hålla lektionen för mellanstadiet.

  101. Att göra eleverna till aktörer.
    Då kan en helt annan effekt ses.

  102. Om man snackar om att höja
    självförtroende och nå fram-

  103. -med ett visst budskap, måste man
    titta på vem som ska göra det jobbet.

  104. Eleverna är en stor resurs i det.
    Det är det "mathivation" handlar om.

  105. Två projekt som jobbar med att höja
    resultaten utanför skolans ramar.

  106. Nu ska ni få kolla på
    nånting spännande.

  107. -Hallå!
    -Välkommen till Sifferverkstaden.

  108. Här har vi alla siffror. Med dem kan
    vi meka ihop vilket tal som helst.

  109. Jag tänkte att jag kanske kunde få
    byta den här helt värdelösa siffran.

  110. Värdelös? En nolla? Oval och fin.

  111. -Nähä. Vad vill du ha i stället?
    -En etta kanske.

  112. -En etta.
    -1 är mer än ingenting.

  113. Får jag verkligen?

  114. -Halloj! Påsen.
    -Det där är bara en massa nollor.

  115. Vad sa du? En massa nollor.

  116. Noll är ju ingenting.
    De är ingenting värda.

  117. Vänta. Du kan få
    ett mycket större tal än 1.

  118. Med de här nollorna kan du bygga
    jättestora tal. Ställ ner ettan.

  119. Jag sa ju det. 0001.

  120. Fortfarande 1.
    Nollorna är ingenting värda.

  121. Inte på den sidan om ettan. Titta nu.

  122. Om du ställer en nolla här
    blir det 10.

  123. Om du ställer två blir det 100.

  124. Med tre stycken blir det 1 000.

  125. 10 000.

  126. 100 000.

  127. -En miljon.
    -Titta nu.

  128. -En miljard.
    -Är det verkligen sant?

  129. Du kan lägga till nollor
    i all oändlighet.

  130. Oj, oj. Med mina nollor och min etta
    kommer jag att göra storverk.

  131. Oj, oj. Tack. Yes, yes!

  132. Noll, ett!

  133. Från "Livet i mattelandet"
    som rullar på tv just nu.

  134. Det är fantastiskt att se hans
    ansiktsuttryck när han har fattat.

  135. Hur behåller man lusten, glädjen
    och nyfikenheten högre upp i skolan?

  136. Ja, om man tänker på frågor
    som man själv ställer...

  137. Om man utforskar sina egna fråge-
    ställningar, blir man mer motiverad.

  138. Säg att du håller på med ekvationer
    och i den processen-

  139. -ställer nästa följdfråga och får
    utforska den så kommer du in på-

  140. -djup matematik. Ibland saker
    som forskningen inte har bevisat.

  141. Du kommer till frågeställningar
    som det inte ens finns svar på.

  142. Hur kommer man dit
    utan att tappa lusten?

  143. Antingen drivs man av
    att vilja utforska-

  144. -eller av att det kan vara roligt
    med logiska problem att lösa.

  145. Ju mer matte man lär sig lösa,
    desto mer skjuter man upp sin gräns.

  146. Till sist har forskningen inte svar.
    Matematiken på hög nivå är vacker.

  147. -Vacker? Var då?
    -När man kommer till högre nivåer.

  148. Kanske till KTH och det blir
    lite färre siffror i talen.

  149. Det är mer grekiska på riktigt.

  150. Man ställer upp
    de här långa ekvationerna-

  151. -och man knyter ihop det så fint.
    Hela ekvationen kan vara vacker.

  152. Vad säger du, staten-Peter, som
    jobbar för att höja matteresultaten.

  153. Hur ska vi hitta
    den här vackra matten?

  154. Som inslaget visade: Ingenting
    är så motiverande som att förstå.

  155. Att känna att man erövrar det.
    Samtidigt måste vi jobba med-

  156. -att man inte alltid erövrar saker
    på en gång.

  157. Att gå in i nåt som man inte vet
    hur det ska gå-

  158. -och sen till slut
    öppnar det sig nånting.

  159. Aha-upplevelsen är en skön känsla.
    Då vill man ha den igen.

  160. Man gör ibland en parallell med
    idrotten. Matematiken är också sån.

  161. Man måste ha den här hårdträningen
    ibland i gymmet.

  162. Man måste också få spela match.

  163. Matematiken riskerar
    att bara bli i gymmet-

  164. -och matchen får man aldrig vara med
    på. Då tappar man intresset.

  165. Det finns undersökningar som visar
    att barnen gör som jag gör.

  166. Det finns undersökningar som visar-

  167. -att är man en läsande förebild
    läser barnen mer.

  168. Antalet hyllmeter hemma står i direkt
    relation till betyget i svenska.

  169. Men hur blir man en räknande förebild
    som förälder?

  170. Jag tror att det är svårt att fejka
    ett intresse för matematik.

  171. Vad man kan göra är att inte vara
    negativ. "Stackars dig. Matteläxa."

  172. Det kan man undvika. Men när man
    försöker börja hjälpa dem-

  173. -kanske man upptäcker att man kan
    lära sig med dem. En andra chans.

  174. Ja, det kommer till en gräns
    där många föräldrar inte fattar.

  175. Då känner man sig inte smart.
    Hur döljer man den negativa känslan?

  176. Kan man väldigt lite matte, tror jag
    att man kan stimulera barnet mer.

  177. Kan de mycket, kan man låtsas
    att man inte kan och ställa frågor.

  178. Ett problem är att du vill ha till-
    fredsställelsen att du klarade det.

  179. Tillfredsställelsen står i relation
    till hur mycket du kämpade.

  180. I den perioden där du var vilse
    är där ditt mattetänk utvecklas.

  181. De som är riktigt grymma på matte
    är riktigt bra på att inte fatta.

  182. De kan fatta ingenting
    i långa perioder.

  183. Om ett barn kommer hem
    och säger "jag fattar inte"-

  184. -ska du säga "inte jag heller",
    tända till och hålla kvar barnet.

  185. Utökar du den uthålligheten,
    har du fått en bättre problemlösare.

  186. Man måste inte älska matte,
    men för att göra det man älskar-

  187. -måste man ibland kunna matte.

  188. I "Kalkyl" har vi fått följa
    matteläraren Sabine Louvet.

  189. Nördtatueringar är verkligen min
    grej. I dag ska jag få göra en till.

  190. Men hur stor ska tatueringen vara?
    I dag räknar vi på skala.

  191. Det är den här delen av loggan
    som jag vill göra.

  192. Men jag vill att den ska vara mindre.
    Jag vill ta reda på-

  193. -vilken skala vi gör den i.
    Det vill jag också ska stå.

  194. Den är strax över 16 rakt över.

  195. -Var ska den sitta?
    -Jag vill ha den här bak på armen.

  196. -Vi måste hitta nån storlek.
    -Hur stor får den vara?

  197. Jag vet inte. Jag tänker nånting...
    Om man tänker den bredden.

  198. Alltså... Jag vet inte riktigt.
    5,5? Är det rimligt?

  199. -Absolut. Var ska skalan stå?
    -Under nånstans.

  200. Det kör vi på.

  201. Då ska vi se.
    Skalan är bilden genom verkligheten.

  202. Det är den formeln man använder...
    när man räknar på skala.

  203. Man kan också skriva det som bild
    till verklighet. Så brukar det stå.

  204. På kartor står det en siffra,
    ett kolon och en annan siffra.

  205. Det vi hade nu var att bilden är
    bilden som jag vill ha på min arm.

  206. Den förminskningen var 5,5.
    Det var det jag ville ha.

  207. -16,5 är den riktiga bilden.
    -På affischen.

  208. Precis. Det skulle betyda
    att skalan blir 5,5 till 16,5.

  209. Det ser inte snyggt ut. Jag vill ha
    1 där. Det tycker jag är renast.

  210. Så om jag förkortar bråket,
    om jag förenklar det med 5,5-

  211. -får jag 1 där uppe.

  212. Här nere är det faktiskt så
    att 5,5 går 3 gånger i 16,5.

  213. Så det blir 3 här nere. 5,5 genom
    16,5 är samma sak som 1 genom 3.

  214. -Så skalan blir 1:3.
    -Shit. Det blir perfekt.

  215. Det ska stå på min arm.

  216. Vill du veta om det blev nån
    tatuering får du kolla på ur.se.

  217. Ingrid jobbar med cancerforskning.
    - Maria är expert på galaxbildning.

  218. Från det oändligt stora i rymden
    till de små cellerna.

  219. Gemensamt är matematiken. Så klart.
    Det är det programmet handlar om.

  220. Maria,
    hur började ditt intresse för rymden?

  221. Det började i nioårsåldern
    med science fiction.

  222. Det har legat där som ett intresse.
    Jag har alltid tyckt att det var kul.

  223. När kom du på att matte var
    vägen till stjärnorna?

  224. Det var snarare så att matte var
    roligt i sig. När jag kom på-

  225. -att jag kunde använda matten som
    verktyg till astronomin blev det kul.

  226. Det du tycker är roligt kan du
    antagligen använda matte till.

  227. Ja. - Ingrid,
    du jobbar med cancerforskning-

  228. -och en allvarlig form av hjärntumör.
    Hur använder du dina mattekunskaper?

  229. Dem använder jag varje dag. Cancer-
    forskning och biologiforskning i dag-

  230. -är väldigt matematisk.

  231. Det finns mycket data som produceras
    utav biologer i labbet.

  232. Alla de stora datasetten-

  233. -kräver massor med folk som
    analyserar, sammanställer-

  234. -och försöker dra slutsatserna
    på forskningsnivå.

  235. "Hjälper den här drogen
    mot de här tumörcellerna?"

  236. Just det. Du sitter inte ensam
    på ett rum och räknar.

  237. -Du ingår i ett större team.
    -Ja, en grupp på 12-15 personer...

  238. ...som jobbar med neuroonkologi.
    Svåra hjärntumörer.

  239. De flesta av oss är biologer-

  240. -och jobbar med celler och läkemedel
    och fixar och donar.

  241. Men åtminstone tre utav de här-

  242. -jobbar heltid med matematik,
    att sammanställa och försöka förstå.

  243. "Vad skiljer de här cellerna från
    de där som inte gick att behandla?"

  244. Ja. Du tyckte att matte var roligt
    från början. För dem som tycker-

  245. -att matte är knepigt, men att
    det här är spännande att jobba med-

  246. -hur ska man gå vidare
    för att hamna där ni är?

  247. Nästan alla räkneexempel
    kan man hitta en tillämpning på-

  248. -som är individuellt anpassad.

  249. Man kan lösa samma räkneexempel genom
    att räkna på tåg, hästar, rymden-

  250. -mediciner eller musik.

  251. Gör en multiplikation med nånting som
    känns meningsfullt för de barnen.

  252. -Som förälder känner man sina barn.
    -Nåt mer som krävs?

  253. Ihärdighet. Man blir ledsen
    när man ser att barnen blir rädda-

  254. -när de ser ett svårt tal. När nån
    säger "jag lärde mig" skiner de upp.

  255. Och man måste hålla på ganska länge.
    Det kan ta olika tid-

  256. -för olika personer,
    men man når nästan alltid fram.

  257. Man når alltid fram.
    Det är inte alltid man känner så-

  258. -när man håller på med matte.

  259. Ingrid, ditt jobb
    handlar om cancerforskning.

  260. Det handlar inte om:
    "Nu har vi botat cancern..."

  261. -Jobbet måste vara tålamodsprövande.
    -Absolut. Det är spänning också i...

  262. ...att försöka lösa nånting större.
    Det är roligt att klura med matte.

  263. Det får jag göra
    varje dag rent praktiskt.

  264. Men också att vara del av
    ett större sammanhang.

  265. "Vi skulle vilja försöka förstå
    det här vad gäller cancercellerna."

  266. -Jag kan kanske ge dem ett svar.
    -Som förälder, då?

  267. Hur använder du det här
    när du hjälper barnen med läxorna?

  268. Jag försöker inspirera dem
    och uppmuntra dem.

  269. Just att de skulle kunna jobba...
    Om de är duktiga på matte-

  270. -men tycker att det är roligt med
    marinbiologi, skulle de kunna jobba-

  271. -med matte inom marinbiologi, eller
    om det är roligt med astronomi.

  272. Man kan jobba inom vilket
    tillämpningsområde som helst.

  273. Där kan man försöka lösa problem
    och utveckla samhället.

  274. -Problem som man tycker är viktiga.
    -Då måste man ha nån känsla av...

  275. -...att man kan påverka samhället.
    -Det är riktigt.

  276. Det får man hoppas att barnen har.
    Men det är inte så lätt, förstås.

  277. Nu planeras det att införa
    programmering som eget skolämne.

  278. Många hoppas att det här ska leda
    till ett ökat intresse för matte.

  279. Om det är skolpolitikernas stora
    dröm, finns det många elever-

  280. -som har helt andra drömmar.

  281. Bilder från spelet Minecraft.
    En stor svensk exportsuccé.

  282. Jens Bergensten, chefsutvecklare på
    Minecraft, har blivit utsedd till-

  283. -en av världens
    100 mäktigaste människor.

  284. -Mest inflytelserika.
    -Inflytelserika. Så ska vi säga.

  285. -Hur använder du det här inflytandet?
    -Via Minecraft och mina följare.

  286. Jag skämtade om det. Om jag lägger in
    en ny blomma i Minecraft-

  287. -känner miljontals barn till
    den blomman.

  288. -Jobbar du på den nivån?
    -Kanske inte riktigt.

  289. Nej. Men "chefsutvecklare".
    Vad gör du på jobbet?

  290. Vi gör spelet tillsammans,
    ett helt team. Om det blir nån fråga-

  291. -där vi inte vet hur vi ska göra,
    har jag vetorätt.

  292. Det jag gillar att göra är att
    bestämma vad som kommer med i spelet.

  293. Det är inte mycket om tekniken eller
    det finansiella som jag bestämmer.

  294. Vad är det för detaljer du gillar
    att lägga dig i?

  295. Framför allt vilka nya block
    som vi ska lägga till.

  296. Så klart. Känslig fråga, förstår jag.
    Jag skämtar inte.

  297. Din dröm var att göra spel.

  298. Du hoppade av plugget
    och började jobba.

  299. Ja. Faktum är att det hade mycket
    med matematiken att göra.

  300. När jag började på universitet
    kom jag med inställningen-

  301. -att plugga kvällen före tentan.
    Det funkade inte.

  302. Jag fick en självförtroendeknäck.

  303. Så jag tappade intresset att plugga
    och lyckades få ett jobb.

  304. Men det företaget gick i konkurs.

  305. Under tiden som jag jobbade insåg jag
    att matte inte var så dumt ändå.

  306. Eftersom mycket spelprogrammering
    innehåller matematik.

  307. I 3D-programmering
    är det väldigt mycket matte.

  308. Jag ville ha bättre kunskaper
    och återvände till skolan.

  309. Du fortsatte. Hur mycket matte måste
    man kunna för att jobba med dig?

  310. Framför allt är det trigonometri
    och linjär algebra som man använder.

  311. Jag kommer faktiskt ihåg-

  312. -när folk sa på gymnasiet att sinus
    och cosinus inte är så viktigt.

  313. Men det är nånting
    som jag använder dagligen.

  314. Hör ni det, barn? Sinus och cosinus
    använder Jens varje dag.

  315. Det finns många appar och spel
    som används till att lära ut matte.

  316. Vad tänker ni?
    Vad är det spel kan göra-

  317. -och väcka för mattelust som inte
    funkar när man sitter med läxboken?

  318. Att se att man har nån användning
    eller att det är roligt.

  319. Kan man väcka intresset, orkar man
    oftast jobba hur länge som helst.

  320. De som spelar ditt spel kan sitta hur
    länge som helst för att det är kul.

  321. -Nåt du har märkt hemma?
    -Absolut. Jag har haft turen...

  322. ...att kunna jobba i Australien.
    Då har våra barn gått i skola där.

  323. När vi kom dit låg de efter,
    eftersom de har en högre mattenivå.

  324. En stor faktor som gjorde att de kom
    ikapp var pedagogiska mattespel...

  325. ...som utvecklade dem bit för bit.

  326. De hade nischer
    där man kunde gå in och tävla online.

  327. Det var helt klart en rolig läxa.

  328. Samtidigt som förälder är spel ibland
    det största hotet mot läxläsningen.

  329. Hur ska man förhålla sig till det,
    tycker ni?

  330. Jens får inte svara,
    höll jag på att säga.

  331. -Det gäller väl att ha en lagom nivå.
    -Som på de flesta saker.

  332. Kan det trigga intresset,
    är det jättebra.

  333. Får man ihop det? Spel bygger på
    att man får snabba belöningar-

  334. -medan matte är långsamt.

  335. Man måste acceptera att inte fatta
    ett smack. Hur får man ihop det där?

  336. Det gäller nog att lära sig
    att man kan få kickarna även i matte.

  337. Men får man de där kickarna
    även i matten-

  338. -är det inte så dumt. Det tror jag
    att vi pratade om förut.

  339. Microsoft har ett övergripande mål
    att jobba med utbildning.

  340. -Varför då?
    -Ja, varför? Det vet jag inte.

  341. Jag antar att de ser det som god sak
    för sin image och för mänskligheten-

  342. -att få Microsoft
    att värna om utbildning...

  343. -...inom alla ämnen.
    -För ni ingår i det paraplyet.

  344. Minecraft Education är
    en egen plattform för utbildning.

  345. Det plockades upp tidigt. Just
    för att barnen tyckte om Minecraft-

  346. -upptäckte lärare att de kunde
    utnyttja det inom utbildningen.

  347. Det har vuxit,
    och nu har vi ett projekt-

  348. -för att använda Minecraft
    inom utbildning.

  349. Om det säljer extra spel blir ju inte
    Microsoft ledsna, kan jag tänka.

  350. Slutmålet är att det ska gynna barn
    att lära sig saker.

  351. Det är målet. Det är klart att det är
    en produkt också. Så är det ju.

  352. Tjejer har högre betyg i skolan.

  353. Men ju högre upp man kommer
    i mattevärlden-

  354. -är det glest med kvinnor.
    Varför är det så?

  355. Vi har fått den frågan många gånger.
    Vi som står här-

  356. -har svårt att svara på den, eftersom
    vi råkar vara de som tagit oss dit.

  357. Men det finns hinder på vägen.
    Bristande självförtroende.

  358. Forskningsvärlden är osäker.
    Hela tiden söka anslag-

  359. -korta anställningar, man måste
    kanske flytta världen runt.

  360. Som samhället ser ut
    har det inte gynnat tjejer.

  361. Det är inte fler som pluggar
    matematik nu än när jag läste.

  362. Det är 188 professorer i matematik.
    Hur många är kvinnor? 16.

  363. Vi ska kolla på en grej som du jobbar
    med, Maria. Kolla här. Nej, där!

  364. Du är inte bara rymd-Maria,
    du är gammal hästtjej också.

  365. Du jobbar med hästar också.
    Det var matten som ledde dig dit.

  366. Ja. För tre år sen
    funderade jag och en kollega-

  367. -om vi inte kunde använda matematik
    för att jobba med hästar.

  368. Det här är en rekryteringsfilm
    från Chalmers.

  369. Vilken typ av marknadsföring krävs-

  370. -för att locka tjejer
    att jobba med matematik?

  371. Det här projektet drog vi i gång
    för hästarnas välfärd.

  372. Men det är en stor rekryteringsbas
    bland hästsportintresserade ungdomar.

  373. Hästsporten är jättestor.
    Tänk om de kan förstå-

  374. -att om de kommer till oss och läser
    matte, kan de få jobba med hästar.

  375. Jag tänker just tjejer
    och deras höga betyg i matematik...

  376. Alla med höga betyg
    som ryktar hästen-

  377. -hur ska de förstå "min mattekunskap
    går att använda till mitt intresse"?

  378. Jag visste inte om det själv.
    Och det finns så mycket att göra.

  379. Hästvärlden bankar på med problem som
    behöver lösas av nån som kan matte.

  380. Tycker man om hästar,
    är det bara att fortsätta.

  381. Killarna har oftast sämre betyg
    än tjejerna i matte.

  382. Hur får man dem att förstå att om man
    ska jobba som spelutvecklare...

  383. -..."gör läxan, då!"
    -Precis. Matte är väldigt viktigt.

  384. Du har väl hästar i Minecraft?
    Jamen, då så.

  385. Vi har liknande problem i dataspels-
    branschen med män och kvinnor.

  386. Många spelar,
    men de blir inte spelutvecklare sen.

  387. Bara för att man gillar tårta
    blir man inte konditor.

  388. -Hur når man dit, då?
    -Det vet jag inte.

  389. Jag hoppas
    att det ska bli nån ändring.

  390. Jag tror på att locka tidigt
    och visa vad man kan göra.

  391. Jag har hört nån som gjorde nån
    undersökning och konstaterade-

  392. -att tjejerna vill välja sociala
    yrken. Ingen av oss jobbar ensam.

  393. Det handlar om marknadsföring
    på gymnasiet.

  394. -Är den ensamma matematikern en myt?
    -Den finns.

  395. Man måste inte bli spelutvecklare,
    hästforskare eller cancerforskare.

  396. Vi jobbar med matte och har gjort nåt
    kul av det. Det kan de där ute också.

  397. -Det vore roligt.
    -Fint budskap.

  398. I skolan är matte ett eget ämne och
    ofta isolerat från de andra ämnena.

  399. Hur påverkar det vårt sätt
    att se på matte?

  400. Vi ska kolla på
    ett klipp från "Pluggkoden".

  401. Ibland på matten känns det
    som om jag inte fattar.

  402. Matte är nog ämnet
    som jag måste kämpa mest med.

  403. Jag gillar att syslöjden är konkret.
    Man kan inte stressa sig.

  404. Ifall du stressar dig
    blir det lätt fel.

  405. Vill du gå bort
    och stryka sömsmånerna först?

  406. Slöjd och matematik handlar båda om
    att lösa problem.

  407. Om du ska sy nånting på slöjden
    är det jättesvårt-

  408. -om du inte har ett mönster
    och inte har nån som visar.

  409. Slöjdprojekt jobbar du dig metodiskt
    igenom. Det är det som Albin gör-

  410. -på slöjden. Jag vill att han ska
    börja göra så på matten också.

  411. Vad är det för mystiskt med matten
    som gör att vi glömmer saker-

  412. -som vi faktiskt kan?

  413. Valentina Chapovalova...
    Jag sa rätt, eller hur?

  414. -Säg det du.
    -Valentina Chapovalova.

  415. Du jobbar med specialundervisning för
    särskilt matteintresserade elever.

  416. -Vad är det för utmaningar du möter?
    -Utmaningen är väl...

  417. ...att man bara kan göra det
    roligare. Det finns ingen gräns-

  418. -för vad jag får försöka göra
    med de här barnen.

  419. En vanlig lektion består av
    matematisk problemlösning.

  420. Matten är bra på det sättet
    att man kan formulera svåra problem-

  421. -med enkla ord som inte ens mina
    duktigaste elever vet hur man löser.

  422. Jag utmanar hur jag vill formulera
    nånting som de bryr sig om-

  423. -hämtat från deras vardag och nånting
    som de kan över huvud taget lösa-

  424. -men som inte är för lätt heller.
    Det ska vara lagom till varje person.

  425. Mattekunskaper påverkar samhället.
    Du har sagt att för att bli en bra-

  426. -kritisk samhällsmedborgare
    måste man kunna matematik.

  427. -Hur menar du då?
    -Matteämnet kanske inte alla behöver.

  428. T.ex. när räknade du senast
    med ekvationer?

  429. -Jag svarar inte.
    -Inte jag heller.

  430. Men det vi lär oss på matten är att
    tänka kritiskt, utmana oss själva-

  431. -och att tänka logiskt.
    Det har man nytta av i vardagen.

  432. Att läsa tidningen och förstå
    vad som egentligen pågår.

  433. -Hjärnjympa i demokrati?
    -Bland annat. Hjärnjympa, precis.

  434. Hamid Yasin, på din skola
    har du höjt resultaten.

  435. Från 58 procent som hade godkänt
    till 93 procent godkända i matte.

  436. -Ja.
    -Ja. En miniapplåd. Det är otroligt.

  437. Du har bl.a. jobbat med att göra små
    filmer till eleverna. Vi ska kolla.

  438. Den här lektionen handlar om
    vårt talsystem.

  439. Jag skriver ett tal på pilarna.
    Här har vi tallinjen.

  440. Tallinjen från 0 till 1
    är indelad i tio steg.

  441. Det innebär att varje steg är
    plus 0,1.

  442. Det blir 0,2, 0,3 och här 0,4.

  443. 0,5, 0,6 och det är 0,7.
    Sen fortsätter vi vidare...

  444. För dig som inte har hört begreppet
    "flipped classroom"-

  445. -är det helt enkelt att eleverna får
    se en genomgång av problemet...

  446. ...före lektionen.
    - Vad är bra med den här metoden?

  447. Jag hade en grupp
    med låg kunskapsnivå-

  448. -och som hade problem med brist på
    det svenska språket-

  449. -och det ämnesspecifika språket.

  450. Då behöver jag ett sätt som kan
    hjälpa elever som har olika behov.

  451. Jag fick hjälp av en kollega
    att hitta "det flippade klassrummet".

  452. Det gör jag genom att spela in filmer
    eller en föreläsning i klassrummet-

  453. -och lämnar den på Youtube
    och Facebook.

  454. När eleven är hemma
    kan den förbereda sig.

  455. Så när eleverna är i klassrummet
    hinner jag hjälpa dem-

  456. -med fördjupningsuppgifter
    samt hjälpa dem som är svagare.

  457. -Man har börjat tankesättet innan...
    -Innan man kommer till skolan.

  458. -Är det så effektivt?
    -Ja. Det beror på.

  459. Det är också lärare som kan övertala
    elever att det här sättet är bra.

  460. Jag spelar in filmerna
    både på svenska och arabiska.

  461. Vi har en på arabiska.

  462. -Varför på både svenska och arabiska?
    -Jag kan arabiska och svenska.

  463. Jag har en grupp där en del av
    eleverna är arabisktalande.

  464. Du har arabisktalande elever.
    Det är inte bara för skojs skull.

  465. Det gör att föräldrarna kan titta på
    filmerna och hjälpa sina barn.

  466. -Vad tänker du om det här?
    -Jättebra.

  467. Det fungerar uppenbarligen.

  468. Det bästa är att Hamid, liksom många
    andra lärare, testar nånting nytt.

  469. Vågar förändra sitt sätt att arbeta.

  470. Samhället förändras snabbt,
    medan skolan förändras långsamt.

  471. Men lärare kan implementera
    det man tror fungerar.

  472. Om nåt Hamid gjorde, gjorde
    att resultaten ökade så snabbt-

  473. -är det bra att han testade det.

  474. Det lyckades också. Från att nästan
    hälften var underkända-

  475. -till att nästan 100 procent är
    godkända. Det är helt otroligt.

  476. Hur påverkar det här eleverna?

  477. Det tar lång tid
    att spela in en film.

  478. En fyra, fem minuter lång film tar
    fyra, fem timmar att göra färdig.

  479. Jag ser att eleverna uppskattar det.
    De tycker att vi har bra lärare.

  480. Samtidigt har de svaga eleverna inte
    fått betyg i matematik-

  481. -under hela högstadiet. Hur kan jag
    övertala dem att de kan få betyg?

  482. Genom att följa planeringen. En del
    av den är "det flippade klassrummet".

  483. Du jobbar med elever
    som inte ens hade betyg.

  484. Du jobbar med särskilt intresserade.
    Hur kan man jobba inom skolans ramar-

  485. -för att hjälpa
    men också utmana alla elever?

  486. Det kan man göra om läraren har
    sexton timmars arbetsdag.

  487. -Är det det som krävs?
    -I början när jag spelade in...

  488. ...upptäckte jag att de som är
    duktiga också ville ha filmer.

  489. Då gjorde jag filmer
    med svårare uppgifter.

  490. Efter det har jag blandat
    uppgifterna.

  491. I en film kan det finnas grunden
    och svårare uppgifter.

  492. Det gör att alla elever i klassen
    kan titta på filmen.

  493. Hur många timmar om dagen jobbar du?
    Hur hinner du?

  494. Det tar lång tid.
    När vi började det här projektet-

  495. -bestämde jag och min kollega
    att vi sitter nästan varje fredag-

  496. -fram till sju
    och gör färdigt en film.

  497. Vilket fredagsmys.
    Jag förstår varför du gör det...

  498. Det är för att jag vill. Den här
    tiden kan vi säga är mindre bra.

  499. Jag tänker på mina kollegor.
    Det tar lång tid att göra en film.

  500. -Är det värt det?
    -Ja. Det underlättar mitt arbete...

  501. ...genom att hjälpa de svaga
    och de duktiga-

  502. -samt att det här materialet
    kan jag använda året efter.

  503. Samtidigt behöver de som är svaga
    alltid material att repetera.

  504. Det här materialet
    är bra repetitonsmaterial.

  505. Du var tveksam till om man skulle
    kunna kombinera de här arbetssätten?

  506. Om varje individ ska få undervisning
    på sin nivå-

  507. -måste de undervisas individuellt.

  508. En lärare är en, eleverna är många.
    Då går det inte att splittra sig.

  509. Men man kan försöka ge undervisning
    som passar många.

  510. Några får repetitionsuppgifter,
    några får genomsnittliga uppgifter.

  511. Det går inte att göra en skolgång
    som passar alla perfekt.

  512. Lärare försöker hålla en median
    mellan de svaga och de duktiga.

  513. Men samtidigt kan lärare
    fixa extratid-

  514. -till dem som är svaga ett pass
    i veckan. Det kan hjälpa mycket.

  515. Utanför skoltid kan vi hjälpa
    de svagaste och de starkaste.

  516. Engagerade lärare
    som vill och kan övertala elever.

  517. I tv-serien "Livets hårda skola"
    ska programledaren Musse Hasselvall-

  518. -hjälpa sitt gudbarn med matteläxan.
    Han fattar inte ett smack.

  519. Så han går om femte klass.

  520. Jag pratade med Petra. Hon säger
    att matte handlar om självkänsla.

  521. Jag vet inte hur jag ska låtsas ha
    självkänsla när det gäller matte.

  522. Om du låtsas ha självförtroende,
    får du det aldrig på riktigt.

  523. Man kan inte lära sig om man gissar.

  524. -Måste man våga misslyckas?
    -Ja. Det säger Petra hela tiden.

  525. Det är bättre att misslyckas och
    lära sig än att gissa och ha rätt.

  526. Ja, det är sant.

  527. Har du nåt knep för att få det
    att funka när du står vid tavlan?

  528. -Nej...jag försöker bara mitt bästa.
    -Om du satsar, går det bättre.

  529. Det är bättre att du ångrar
    nåt du gjort än nåt du inte gjort.

  530. Nu får du chansen att göra det igen.

  531. Det är inte många som får chansen
    att lära sig matte en gång till.

  532. Jag vet inte hur jag ska säga det här
    utan att vara otrevlig.

  533. Vi hade aldrig varit kompisar
    när jag gick i skolan.

  534. Men nu är du en värdefull kompis.
    Nu när jag är lite äldre.

  535. Bra.

  536. Hur gör man så att alla barn får
    den här typen av självförtroende?

  537. -Vad säger du?
    -Om man tittar på ett klassrum...

  538. ...är det en social grupp.
    Det finns olika förhållningssätt-

  539. -till misslyckanden. Det finns
    en viss tolerans för misslyckanden.

  540. Säg att du har tagit risken och sagt
    vad du tror det blir för svar.

  541. Och så kanske det är fel. Nån kanske
    skrattar, säger nåt taskigt-

  542. -och det får vara. Då är din
    benägenhet nästa gång att gå in i:

  543. "Jag gör det som jag är säker på blir
    rätt." Blir det ett sånt klimat-

  544. -är det i princip omöjligt
    att introducera svåra uppgifter-

  545. -som du misslyckas med
    kanske 60 gånger innan det blir rätt.

  546. Så hur skapar man ett tillåtande
    klimat för att misslyckas?

  547. -Det tror jag är viktigt.
    -Hur gör man?

  548. Man kan göra det på många sätt. En
    sak är att själv som lärare göra fel.

  549. Jag kan räkna fel trots att jag ska
    vara "bäst i Sverige" på att räkna.

  550. Det är okej. Då säger man
    "jag har fel" och går vidare.

  551. Det gäller att göra klassrummet lite
    prestationslöst.

  552. Konstigt i samband med matte-
    lektioner. Där är det rätt eller fel.

  553. Men har vi mer öppna frågor...
    Försök att introducera uppgifter-

  554. -där man ska testa sig fram, där det
    kanske inte finns nåt givet svar.

  555. Då är alla på samma villkor.

  556. Då kan man som lärare uppmuntra att
    man över huvud taget började testa.

  557. Det låter som en yrkesskicklighet
    som man efter många år kan jobba upp.

  558. Peter, du jobbar med Mattelyftet,
    en satsning på att fortbilda lärare.

  559. -Är det såna här saker ni jobbar med?
    -Absolut. Men det är också svårt.

  560. Alla som har provat att undervisa...
    Att skapa klimatet är en utmaning.

  561. Jag håller med dig. Matematiken
    präglas av ett rätt svar.

  562. Inte många ämnen har rätta svar.
    Det ska man vara rädd om.

  563. Vi måste också få den andra aspekten
    att växa sig starkare.

  564. Att man inte vet svaret och vågar
    utsätta sig för den situationen-

  565. -och visa upp det för eleverna.
    Det kräver djupa kunskaper i ämnet-

  566. -mod och erfarenhet.

  567. Många som börjar i skolan har
    ett brinnande intresse för matematik.

  568. En nyfikenhet. Sen falnar intresset
    minst sagt för många.

  569. -Det är inget i hjärnan som händer.
    -Skolan händer.

  570. Ja, eller vi vuxna.
    Vad gör vi för fel?

  571. Vi är för rädda att ha fel. För rädda
    att utforska och prova nya saker.

  572. Ibland kan jag ge en matteuppgift
    till små barn och vuxna.

  573. Ofta är det små barn
    som ger svar snabbare.

  574. Som vågar prova
    de olika strategierna.

  575. Vuxna kan för mycket. Då testar de:

  576. "Jag testar det jag lärt mig i
    skolan." Och så funkar det inte.

  577. -Då är de ovilliga att börja på nytt.
    -Vad gör vi för fel som dödar lusten?

  578. Man kan tänka på matte
    som att utforska en stad.

  579. Om man går vilse, har man åtminstone
    kartlagt den delen av staden-

  580. -och vet vem som bor där o.s.v.

  581. Och är man lite av en guide
    i den här staden-

  582. -har man kanske varit på vissa
    ställen men inte överallt.

  583. En elev kan fråga:
    "Kan vi gå in här?"

  584. "Där har jag inte varit, ska vi inte
    gå hit?" Det finns en risk-

  585. -att man försöker guida in dem på
    det man själv är bra på.

  586. Men de blir mer motiverade av att
    säga: "Ska vi utforska tillsammans?"

  587. Då blir de mer tända. "Jag kanske
    kommer på nåt som Farid inte kunde."

  588. Men så står man där. Hur gör man
    som förälder i såna här situationer?

  589. I den fysiska världen
    finns verkliga faror.

  590. Fast i mattens värld är det påhittat
    och du navigerar...

  591. "Det är ingen fara.
    Det är bara så att du inte fattar."

  592. Det är ingen sån fara. Men om du gör
    fel och nån säger att det är fel-

  593. -och det straffar sig socialt, kan
    det växa oro eller ångest kring det.

  594. Men om Lisa ser två upphöjt till tre
    och säger "det är sex"-

  595. -då säger jag "fel".
    Jag daltar inte, utan säger:

  596. "Fel. Bra, Lisa! Skriv upp det
    på tavlan. Skäms inte."

  597. "Vad säger du? 9?
    Vilket avancerat feltänk, Felix!"

  598. Nu får de andra göra
    en felsökning på det.

  599. Då tvingas de att tänka mönster,
    förklara och motivera sina tankar-

  600. -och det blir en diskussion.
    Plötsligt har du en massa inlärning.

  601. När du kommer till "det rätta sättet
    att tänka", klaras det naturligt upp.

  602. Tack för detta. Inspirerande!
    - Detta var allt för i dag.

  603. Att vissa är mattemänniskor
    och andra inte: Glöm det.

  604. "Je suis un" mattemänniska. Vill du
    se programmet igen, gör det på ur.se.

  605. Alla klipp som vi har sett
    finns också att se på ur.se.

  606. Det var allt för i dag. Vi ses!

  607. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Det handlar om matematik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad ska vi ha matten till och varför är den så viktig? Och är vi så dåliga som de sjunkande Pisa-resultaten visar? Hör experter på programmering, galaxbildning, cancerforskning och utmanande mattelektioner diskutera hur vi ska få liv i ett ämne som omges av mycket rädsla och många fördomar. De avlivar bland annat myten om att det finns folk som inte är mattemänniskor. Programledare: Natanael Derwinger.

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Didaktik, Matematik, Matematikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Programmering, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Från loggbok till app

Läraren Eva Björklund har jobbat med utveckling av ämnet matematik i mer än 10 år. Resan har gått från en traditionell loggbok till app. Hon berättar om sin syn på dagens matematikundervisning och om hur hon vill förändra den. Inspelat den 1 april 2014 i Beijersalen i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Sofie Johansson

Matematikutvecklaren Sofie Johansson vill att hennes elever ska kunna resonera kring felaktiga svar, snarare än bara ändra utifrån facit. "Jag jobbar mycket med att eleverna ska förstå. Att de ska kunna tolka sina resultat."

Fråga oss