Titta

Nobels höjdare

Nobels höjdare : UppkoppladeDela
  1. Nobels greatest hits.

  2. Tack vare elektronisk kommunikation
    är vår värld en "global by".

  3. Vi är uppkopplade som aldrig förr.

  4. Här påverkar nobelpristagarna
    våra liv som mest.

  5. De har gett oss radions magi...

  6. ...och öppnat ett fönster mot världen.

  7. Det är både bra och dåligt.
    Det utvidgar men bedövar sinnet.

  8. På gott och ont kom televisionen.

  9. Och med ett musklick kommunicerar
    miljontals människor med varandra.

  10. Vi mejlar, surfar, köper och säljer-

  11. -på ett globalt nätverk av information,
    underhållning och skräp.

  12. Den glädje och frustration
    som persondatorn skänker.

  13. Det börjar med den här apparaturen.

  14. Andra hade upptäckt radiovågor och
    omvandlat dem till elektriska signaler-

  15. -men Guglielmo Marconi var först med
    en fungerande sändare och mottagare.

  16. Denne italienare som arbetade
    i Storbritannien tilldelas fysikpriset.

  17. 1901 sänder Marconi en radiosignal
    från Storbritannien till Newfoundland.

  18. För att inte försvinna i rymden
    sänds den med långvåg-

  19. -och följer jordens krökning.

  20. Amerikanen Lee de Forest
    tar nästa steg 1906.

  21. Han uppfinner triodröret, en förstärkare
    inuti en lufttom glasbehållare.

  22. Detta möjliggör radion. Före trioden
    är mottagningen alltför svag.

  23. Med trioden förstärks dåliga signaler.

  24. En elektronström med insignalen
    accelereras genom ett styrgaller.

  25. I femtio år dominerar trioderna.
    De finns i varenda radioapparat.

  26. De förstärker långväga signaler,
    och lyssnaren rattar in världen.

  27. Radion är det första massmediet.
    Men hur fungerar den?

  28. Först omvandlas tal av en mikrofon
    till en elektrisk signal.

  29. Sen förstärks den och sänds med
    en bärvåg producerad av en oscillator.

  30. Här är signalen i AM,
    och här är dess bärvåg.

  31. AM, amplitudmodulering, är bra för att
    sända med lång-, medium och kortvåg.

  32. FM, frekvensmodulering, är bra för
    radio på kort avstånd med hög kvalitet.

  33. Långvåg når långt-

  34. -men sändningar med mediumvåg
    når bara några hundra kilometer.

  35. Kortvågsradio når över halva jordklotet
    genom att studsa på jonosfären.

  36. Tysken Karl Ferdinand Braun,
    televisionens fader och fysikpristagare.

  37. Han uppfinner katodstråleröret. I ett
    vakuum avfyrar en elektrod elektroner-

  38. -mot en fluorescerande yta
    och framkallar en ljuspunkt.

  39. När Vladimir Zworykin uppfinner
    den första praktiska tv-kameran-

  40. -föds tv-mediet. I linje efter linje
    bygger ljuspunkten upp bilder.

  41. Storbritannien får
    världens första tv-tjänst 1932.

  42. Ett delvis mekaniskt system används,
    och trioder finns i alla apparater.

  43. Utvecklingen går inte att hejda.
    Tv-mediet slår igenom.

  44. 1951 får USA - färg.

  45. Så här funkar tv:

  46. Ljus fokuseras av kamerans lins
    och delas upp i rött, grönt och blått.

  47. Tre rör registrerar färgerna
    som elektriska signaler.

  48. Ihop med ljudet blir de kodade,
    kombineras och sänds med en bärvåg.

  49. En antenn tar emot signalerna,
    som avkodas och delas upp i tre.

  50. Tre elektronkanoner
    projicerar tv-bilden.

  51. Den allra första transistorn.

  52. 1947 var triodrörets glansdagar över.
    Transistorn blir en framgång.

  53. Liksom trioder är de förstärkare
    men förbrukar mindre elektricitet.

  54. De är pålitliga, tåliga
    och framför allt små.

  55. De tre amerikanska uppfinnarna
    tilldelas nobelpriset i fysik.

  56. Från vänster: William Shockley,
    John Bardeen och Walter Brattain.

  57. Dagens transistor har tre delar:

  58. Basen sitter mellan kollektor
    och emitter.

  59. Tre stycken av halvledaren kisel
    är kopplade till en elektrisk krets-

  60. -och elektronernas rörelse mellan de
    två kiselsorterna förstärker strömmen.

  61. 1954 började transistorradior säljas.

  62. De blir lättare och billigare,
    liksom tv-apparater.

  63. Transistorerna möjliggör snart
    den bärbara tv:n.

  64. Trioder, som låg bakom radio och tv-

  65. -finns sammankopplade i tusental
    inuti de första datorerna på 1930-talet.

  66. Datorerna är jättelika
    och väger flera ton.

  67. De är analoga, och siffror
    representeras av växlande spänning.

  68. På 60-talet har de blivit digitala
    och räknar med nollor och ettor.

  69. Data matas in med hålkort
    eller rullar av magnetband.

  70. Transistorer ersätter trioderna-

  71. -men dessa stora maskiner är mycket
    mindre kraftfulla än en modern pc.

  72. Amerikanen Jack Kilby får fysikpriset
    för forskning som han bedrev 1958-

  73. -men först 42 år senare.

  74. Han uppfinner den integrerade kretsen.

  75. Dussintals av dessa chips
    kan skäras ut ur den här plattan.

  76. På varje chip
    finns elektroniska kretsar.

  77. Eftersom de är så små får
    en komplex dator plats på enda chip.

  78. I början av 70-talet kommer
    mikroprocessorn-

  79. -och strax därefter mikrodatorn.

  80. Tack vare chippet
    får varje skrivbord en pc.

  81. Chippet gör alla apparater mindre.
    Ett exempel är en fick-tv.

  82. Apple introducerar musen 1983.
    Nu känns datoranvändandet naturligt.

  83. Persondatorer blir mindre, billigare
    och kraftfullare - och finns överallt.

  84. Slutet av 80-talet och bärbara datorer.
    Plattskärmen ersätter katodstråleröret-

  85. -tack vare LCD-skärmar.

  86. Den allt snabbare innovationen har gett
    oss widescreen-tv, Nicam-stereo, dvd.

  87. Det här är Charles Townes. Han fick
    fysikpriset för en annan revolution:

  88. Lasern.
    Den alstrar en koncentrerad ljusstråle.

  89. Liksom en koppartråd leder elsignaler
    förmedlar laserstrålen information.

  90. Om strålen går genom optiska fibrer
    får man en "informationsmotorväg".

  91. Knippen av fibrer
    blir till en "supermotorväg"-

  92. -som kan förmedla
    mycket mer information är koppartrådar.

  93. Slutligen,
    de uppkopplade som är trådlösa.

  94. Satellitkommunikation
    är en av elektronikens triumfer.

  95. Markstationer länkade till satelliter
    som har skjutits upp med raketer.

  96. I geostationära omloppsbanor
    på tusentals kilometers höjd-

  97. -tar satelliter emot och sänder
    tillbaka signaler från jorden.

  98. Från tv-kanal till mottagare i hemmet,
    från kontinent till kontinent-

  99. -blir världen alltmer uppkopplad.
    Arthur C. Clarke sa:

  100. "Det här
    är mänsklighetens nervsystem."

  101. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Uppkopplade

Avsnitt 3 av 13

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tack vare elektroniken har vi radio, tv och datorer. Dessa har förändrat våra liv och det är Nobelpristagare som ligger bakom uppfinningarna. Här får vi höra om elektronröret, katodstråleröret, transistorn, datorchipet och lasern. Från Guglielmo Marconis första transatlantiska radiosignal till att nästan hela världen är uppkopplad.

Ämnen:
Fysik, Teknik > Elektronik, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Elektricitet, Elektrisk industri, Elektronik, Elektroteknik, Fysik, Naturvetenskap, Nobelpristagare, Teknik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Nobels höjdare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kampen mot bacillerna

Avsnitt 1 av 13

Hör om några av 1900-talets Nobelpristagare i medicin. De har bidragit med forskning i det oupphörliga kriget mot sjukdomar, bakterier och virus. Hör om upptäckter som gjorts, om hur immunförsvaret fungerar, antibiotika, kontrollen av tuberkulos och difteri. Om prioner vid hjärnsjukdomar som galna ko-sjukan hos djur samt kuru och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom hos människor.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

På gott och ont

Avsnitt 2 av 13

Hör om de tre franska Nobelpristagarna som upptäckte radioaktivitet och om tillämpningen i form av atombomber och alstrandet av ström med hjälp av kärnkraft. Radioaktiviteten är också till nytta inom medicin, arkeologi och utforskandet av rymden. Men det finns baksidor som till exempel svårigheter med att hantera radioaktivt avfall och katastrofen vid kärnkraftverket i Tjernobyl 1986.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Uppkopplade

Avsnitt 3 av 13

Tack vare elektroniken har vi radio, tv och datorer. Dessa har förändrat våra liv och det är Nobelpristagare som ligger bakom uppfinningarna. Här får vi höra om elektronröret, katodstråleröret, transistorn, datorchipet och lasern. Från Guglielmo Marconis första transatlantiska radiosignal till att nästan hela världen är uppkopplad.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Bortom atomen

Avsnitt 4 av 13

Allt är uppbyggt av atomer - vätskor, gaser och fast materia. Men vad är atomerna uppbyggda av? Nobelpristagare som Ernest Rutherford, Niels Bohr och James Chadwick fann nyckeln till en inre värld bestående av protoner, neutroner och elektroner. Från "atomkrossaren" och upptäckten av antimateria till dagens uppdelning av subatomära partiklar i kvarkar, antikvarkar, bosoner och leptoner.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

I blodet

Avsnitt 5 av 13

Om människans hjärt- och kärlsystem. Hör om Nobelpristagarna som har upptäckt hur hjärta, lungor och de tiotusen kilometer av blodkärl som håller människan vid liv fungerar. Hur förser artärer, vener och kapillärer våra muskler med bränsle? Hur påverkar kost och livsföring hjärtat och blodcirkulationssystemet?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Knäcka kosmos gåta

Avsnitt 6 av 13

Människan består av materia - de 92 grundämnen som genomsyrar kosmos. Men varifrån kommer materien och var skapades grundämnena? Hör om hur Nobelpristagare kommit fram till fakta om allt från Big Bang till kosmisk bakgrundsstrålning.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Impuls

Avsnitt 7 av 13

Neuroner är nervsystemets grundläggande enhet. Nobelpristagare har tagit reda på och delat med sig av kunskaper kring hur impulser skickas och meddelanden överförs till och från hjärnan upp till tusen gånger i sekunden. Och hur det autonoma nervsystemet styr de kroppsfunktioner som håller oss vid liv utan att vi behöver tänka på det.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Genomskinligt

Avsnitt 8 av 13

Hör om förmågan att se det som verkar osynligt - från den förste fysikpristagaren Wilhelm Röntgens upptäckt av röntgenstrålar till 3D-bilder av kroppen i genomskärning. Hur fungerar röntgen, EKG och datortomografi? Och hur fungerar ultraljud?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Superkallt

Avsnitt 9 av 13

Elektricitet kan ledas med väldigt lite eller inget motstånd vid ultralåga temperaturer. Den upptäckten har fått en rad forskare att leta efter supraledare som enkelt kan leverera el. Vetskapen om låga temperaturer och supraledarnas egenskaper har också gett upphov till Japans svävande tåg, mindre och mer effektiva motorer samt mindre och snabbare datorer.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Enstöringar

Avsnitt 10 av 13

Ibland delas Nobelpriset ut för enstaka, betydelsefulla upptäckter utan koppling till tidigare innovationer. Hör om tre sådana fall. Svensken Gustaf Dalén bidrog till säkrare sjöfarande genom den automatiska fyren. Finländaren Artturi Virtanen kom på hur man kan göra ensilage av hö så att boskap kan få välsmakande foder under vintrarna. Schweizaren Paul Müller utvecklade DDT som användes som insektsbekämpningsmedel.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kvantsprång

Avsnitt 11 av 13

Det tog många år innan kvantmekaniken blev accepterad. Den handlar om hur mikroskopiska system som molekyler, atomer och elemantarpartiklar fungerar. Nobelpristagarna Max Planck, Albert Einstein, Niels Bohr, Erwin Schrödinger och Carl Heisenberg har gjort upptäckter inom kvantmekanik.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kodknäckarna

Avsnitt 12 av 13

Hur fungerar människans gener och ärftlighet? Hör om Nobelpristagarna som knäckt den genetiska koden. Hur kan man med genteknik ersätta skadliga gener hos människor? Vad gör oss till män och kvinnor och varför dominerar anlag för bruna ögon?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Människan Nobel

Avsnitt 13 av 13

Alfred Bernhard Nobel är mannen bakom Nobelpriset. Han uppfann dynamiten, men förfärades över dess användning i krig. Tanken med Nobelpriset är att belöna de bästa inom naturvetenskap, litteratur och fredsarbete. Priserna speglar det som Nobel brann för.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Energi och magnetism

Vad är fotosyntes, och vad betyder det att energi inte kan skapas eller förstöras? Alicia får en utmaning som tänjer på hennes fysiska gränser. Energin är slut, men med lite energipåfyllning som kommit till av fotosyntesen är hon på banan igen. På en skrot får de testa den enorma maskinen med elektromagnet som kan lyfta flera ton. Vid kvällens camping får Amina arbeta med en cykel med dynamo för att lysa upp åt Alicia. Amina kämpar på, men tröttnar ganska snabbt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Fråga oss