Titta

Nobels höjdare

Nobels höjdare: Bortom atomenDela
  1. Nobels greatest hits...

  2. En byggnad reduceras
    till tegel, betong, stål och glas.

  3. Det här är berättelsen om
    nobelpristagare som gräver i materian-

  4. -och tar med oss in i atomen
    och bortom den.

  5. En grävskopa ser solid ut,
    men följ med in.

  6. Förstorat tusen gången
    blir stål till små korn.

  7. I ett korn finns atomer av alfajärn-

  8. -förstorade
    ytterligare hundratusen gånger.

  9. Ordet "atom" myntades av greken
    Demokritos. Det betyder "odelbar".

  10. Vi är uppbyggda av atomer.
    All vätska, gas och fast materia-

  11. -bildas av de 92 grundämnen
    som vår värld består av.

  12. Salt bildas exempelvis
    när natrium och klor reagerar.

  13. De gröna atomerna är klor och de grå är
    natrium. Dessa utgör saltets byggsten.

  14. När många likadana sätts ihop
    bildar de saltkristaller.

  15. Vatten, en av de vanligaste
    föreningarna, består av väte och syre.

  16. I en vattenmolekyl binder
    två väteatomer till en syreatom.

  17. H2O.

  18. Luften som vi andas består av
    fyra delar kväve, en del syre-

  19. -och ett stänk argon. Det är gaser
    som kan blandas men inte reagerar.

  20. Det röda syret och det blå kvävet
    innehåller atompar.

  21. Det lila argonet består endast av en.

  22. Men Demokritos har fel.
    Atomen är delbar.

  23. I Frankrike fastställer Henri Becquerel
    att ämnen sänder ut mystiska strålar.

  24. Marie Curie och hennes man Pierre
    bekräftar upptäckten.

  25. Trion belönas med fysikpriset.

  26. De bevisar att atomer
    avger elektriskt laddade partiklar.

  27. Den negativt laddade elektronen-

  28. -upptäcks av den brittiske fysikern
    Joseph John Thompson 1897.

  29. Han tilldelas nobelpriset i fysik.

  30. Thompsons atom är som en pudding.
    Negativt laddade elektroner-

  31. -inuti en utspridd positiv laddning,
    puddingen.

  32. Den här mannen tvivlar på modellen.

  33. Nyzeeländaren Ernest Rutherford är
    en av sin tids stora vetenskapsmän.

  34. Rutherford har en ny idé. För
    denna tilldelas han nobelpriset i kemi.

  35. Den belyses i ett genialiskt experiment.

  36. När han skjuter partiklar på guldfolie
    passerar de flesta igenom-

  37. -men några studsar tillbaka.

  38. Dessa måste stöta emot nåt.
    En liten, tät, central massa - en kärna.

  39. Nåt som saknas i Thompsons pudding,
    genom vilken alla skulle passera.

  40. Här är den skyldige. Föreställ er
    att kulan är kärnan i en väteatom-

  41. -en ensam positivt laddad proton.

  42. Rutherford visar att kärnan utgör
    nästan hela massan hos en atom.

  43. Den hänger i tomma intet.

  44. Om kulan är kärnan, då är väteatomen
    lika stor som den här stadion.

  45. Dess enda andra beståndsdel är en
    elektron, stor som ett knappnålshuvud.

  46. Väte är den enklaste atomen.
    En elektron i en bana runt en proton.

  47. I mer komplexa atomer finns det
    många elektroner och protoner-

  48. -med elektriska laddningar
    i exakt jämvikt.

  49. Dansken Niels Bohr
    förbättrar Rutherfords teori.

  50. Han tilldelas nobelpriset i fysik.

  51. Han utmanar idén om att elektroner
    kretsar slumpmässigt kring kärnan.

  52. Enligt Bohr kretsar elektronen
    kring kärnan i en fast, "tillåten" bana.

  53. I Bohrs väteatom har elektronen ett
    antal tillåtna banor att välja mellan.

  54. Strålning får elektronen att hoppa
    till en yttre bana.

  55. Elektronen avger energi när den
    hoppar tillbaka till sin inre bana.

  56. Ju mindre hopp, desto mindre energi.

  57. I den mer komplexa järnatomen
    snurrar två elektroner i ett yttre skal.

  58. Längre in finns ett annat skal
    med fjorton elektroner.

  59. I nästa finns åtta elektroner.

  60. Och i det innersta bara två.

  61. Britten James Chadwick
    löser kärnans gåta.

  62. Han tilldelas nobelpriset i fysik
    för upptäckten av neutronen.

  63. Neutronen saknar elektrisk laddning.

  64. I järn befinner sig 26 protoner
    i jämvikt med 26 elektroner.

  65. I kärnan klungar 30 neutroner ihop sig
    med protonerna.

  66. Senare forskning visar
    att de är ordnade i skal.

  67. För dessa förklaringar av atomkärnan
    får de här tre nobelpriset i fysik:

  68. Maria Goeppert-Mayer från USA-

  69. -Hans Jensen från Tyskland-

  70. -och den ungerskfödde amerikanen
    Eugene Wigner.

  71. Cyklotronen,
    den första "atomkrossaren".

  72. Partikelacceleratorn uppfinns av
    amerikanen Ernest Orlando Lawrence.

  73. Han tilldelas nobelpriset i fysik.

  74. 1932 klyver britten sir John Cockcroft
    atomen med en partikelaccelerator.

  75. Acceleratorn
    blir det främsta forskningsverktyget.

  76. Med medkonstruktören Ernest Walton
    får Cockcroft nobelpriset i fysik.

  77. Det är den storskaliga fysikens tid.

  78. Allt större och bättre acceleratorer
    blottlägger världen bortom atomen.

  79. En accelerator fungerar så här:

  80. I en jättelik cirkel blir subatomära
    partiklar accelererade genom vakuum-

  81. -till en hastighet nära ljusets,
    och de krockar.

  82. Det gör även antipartiklar,
    som positroner och antiprotoner.

  83. När de kolliderar bildar de nya former.

  84. De är borta på bråkdels sekund,
    men forskarna dokumenterar-

  85. -över 300 sorters subatomära partiklar
    och antipartiklar.

  86. För att ha skapat ordning i kaoset-

  87. -får amerikanen Murray Gell-Mann
    nobelpriset i fysik.

  88. Han ser mönster i dessa elementar-
    partiklar och grupperar dem.

  89. Inuti denna kolatoms
    protoner och neutroner-

  90. -antar Gell-Mann
    att det finns mindre partiklar.

  91. Han kallar dem kvarkar.

  92. Tre stycken i olika konfigurationer
    hos protoner och neutroner.

  93. Kvarkar hålls ihop genom ett
    ständigt utbyte av så kallade gluoner.

  94. Det finns sex sorters kvarkar,
    som kombineras till olika hadroner.

  95. Hadroner är partiklar
    som protonen och neutronen.

  96. Det här är en annan, lambdabaryonen.

  97. Och slutligen dess släkting,
    omegabaryonen.

  98. Med acceleratorer finner tre män
    bevis för kvarkmodellen.

  99. Jerome Friedman och Henry Kendall
    från USA-

  100. -och Richard Taylor från Kanada.

  101. Tillsammans
    belönas de med nobelpriset i fysik.

  102. I dag delar man upp materia
    i tre grupper.

  103. Den första är kvarkar och antikvarkar.

  104. Den andra är bosoner, exempelvis
    gluonerna som håller samman kvarkar.

  105. Slutligen är det leptoner,
    som den här atomens elektroner.

  106. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Bortom atomen

Avsnitt 4 av 13

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Allt är uppbyggt av atomer - vätskor, gaser och fast materia. Men vad är atomerna uppbyggda av? Nobelpristagare som Ernest Rutherford, Niels Bohr och James Chadwick fann nyckeln till en inre värld bestående av protoner, neutroner och elektroner. Från "atomkrossaren" och upptäckten av antimateria till dagens uppdelning av subatomära partiklar i kvarkar, antikvarkar, bosoner och leptoner.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Elementarpartiklar, Kärnfysik, Naturvetenskap, Nobelpristagare, Partikelfysik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Nobels höjdare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kampen mot bacillerna

Avsnitt 1 av 13

Hör om några av 1900-talets Nobelpristagare i medicin. De har bidragit med forskning i det oupphörliga kriget mot sjukdomar, bakterier och virus. Hör om upptäckter som gjorts, om hur immunförsvaret fungerar, antibiotika, kontrollen av tuberkulos och difteri. Om prioner vid hjärnsjukdomar som galna ko-sjukan hos djur samt kuru och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom hos människor.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

På gott och ont

Avsnitt 2 av 13

Hör om de tre franska Nobelpristagarna som upptäckte radioaktivitet och om tillämpningen i form av atombomber och alstrandet av ström med hjälp av kärnkraft. Radioaktiviteten är också till nytta inom medicin, arkeologi och utforskandet av rymden. Men det finns baksidor som till exempel svårigheter med att hantera radioaktivt avfall och katastrofen vid kärnkraftverket i Tjernobyl 1986.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Uppkopplade

Avsnitt 3 av 13

Tack vare elektroniken har vi radio, tv och datorer. Dessa har förändrat våra liv och det är Nobelpristagare som ligger bakom uppfinningarna. Här får vi höra om elektronröret, katodstråleröret, transistorn, datorchipet och lasern. Från Guglielmo Marconis första transatlantiska radiosignal till att nästan hela världen är uppkopplad.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Bortom atomen

Avsnitt 4 av 13

Allt är uppbyggt av atomer - vätskor, gaser och fast materia. Men vad är atomerna uppbyggda av? Nobelpristagare som Ernest Rutherford, Niels Bohr och James Chadwick fann nyckeln till en inre värld bestående av protoner, neutroner och elektroner. Från "atomkrossaren" och upptäckten av antimateria till dagens uppdelning av subatomära partiklar i kvarkar, antikvarkar, bosoner och leptoner.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

I blodet

Avsnitt 5 av 13

Om människans hjärt- och kärlsystem. Hör om Nobelpristagarna som har upptäckt hur hjärta, lungor och de tiotusen kilometer av blodkärl som håller människan vid liv fungerar. Hur förser artärer, vener och kapillärer våra muskler med bränsle? Hur påverkar kost och livsföring hjärtat och blodcirkulationssystemet?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Knäcka kosmos gåta

Avsnitt 6 av 13

Människan består av materia - de 92 grundämnen som genomsyrar kosmos. Men varifrån kommer materien och var skapades grundämnena? Hör om hur Nobelpristagare kommit fram till fakta om allt från Big Bang till kosmisk bakgrundsstrålning.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Impuls

Avsnitt 7 av 13

Neuroner är nervsystemets grundläggande enhet. Nobelpristagare har tagit reda på och delat med sig av kunskaper kring hur impulser skickas och meddelanden överförs till och från hjärnan upp till tusen gånger i sekunden. Och hur det autonoma nervsystemet styr de kroppsfunktioner som håller oss vid liv utan att vi behöver tänka på det.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Genomskinligt

Avsnitt 8 av 13

Hör om förmågan att se det som verkar osynligt - från den förste fysikpristagaren Wilhelm Röntgens upptäckt av röntgenstrålar till 3D-bilder av kroppen i genomskärning. Hur fungerar röntgen, EKG och datortomografi? Och hur fungerar ultraljud?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Superkallt

Avsnitt 9 av 13

Elektricitet kan ledas med väldigt lite eller inget motstånd vid ultralåga temperaturer. Den upptäckten har fått en rad forskare att leta efter supraledare som enkelt kan leverera el. Vetskapen om låga temperaturer och supraledarnas egenskaper har också gett upphov till Japans svävande tåg, mindre och mer effektiva motorer samt mindre och snabbare datorer.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Enstöringar

Avsnitt 10 av 13

Ibland delas Nobelpriset ut för enstaka, betydelsefulla upptäckter utan koppling till tidigare innovationer. Hör om tre sådana fall. Svensken Gustaf Dalén bidrog till säkrare sjöfarande genom den automatiska fyren. Finländaren Artturi Virtanen kom på hur man kan göra ensilage av hö så att boskap kan få välsmakande foder under vintrarna. Schweizaren Paul Müller utvecklade DDT som användes som insektsbekämpningsmedel.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kvantsprång

Avsnitt 11 av 13

Det tog många år innan kvantmekaniken blev accepterad. Den handlar om hur mikroskopiska system som molekyler, atomer och elemantarpartiklar fungerar. Nobelpristagarna Max Planck, Albert Einstein, Niels Bohr, Erwin Schrödinger och Carl Heisenberg har gjort upptäckter inom kvantmekanik.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kodknäckarna

Avsnitt 12 av 13

Hur fungerar människans gener och ärftlighet? Hör om Nobelpristagarna som knäckt den genetiska koden. Hur kan man med genteknik ersätta skadliga gener hos människor? Vad gör oss till män och kvinnor och varför dominerar anlag för bruna ögon?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Människan Nobel

Avsnitt 13 av 13

Alfred Bernhard Nobel är mannen bakom Nobelpriset. Han uppfann dynamiten, men förfärades över dess användning i krig. Tanken med Nobelpriset är att belöna de bästa inom naturvetenskap, litteratur och fredsarbete. Priserna speglar det som Nobel brann för.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Ljudvågor

Hur fungerar ultraljud? Kan man spränga en mikrovågsugn med en läskflaska, och syns man när man simmar under ett ekolod? Alicia och Amina får vara med om att göra ultraljud på en dräktig elefant. Ljudvågorna studsar där inne i magen där en elefantunge finns. Resan fortsätter med att de vill testa att spränga, vilket alltid innebär en risk. Ljudvågorna från smällen är starkare än de kunnat ana. Sedan ska Amina bada och hämtar ekolodet som används för att se om det finns fisk i sjön. När hon simmar under ekolodet visar det mer än vad Alicia kunde tro.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Fråga oss