Titta

Nobels höjdare

Nobels höjdare: Knäcka kosmos gåtaDela
  1. Nobels greatest hits.

  2. Vi lever i en komplex värld,
    men vår landsbygd och våra städer-

  3. -alla människor och allt som existerar
    har en sak gemensamt:

  4. Vi består av materia, de 92 element
    som genomsyrar kosmos.

  5. Men varifrån kommer materian,
    och hur uppstod grundämnena?

  6. Vi spolar tillbaka
    mer än tio miljarder år.

  7. Det här är Big Bang-teorin.

  8. På ett ögonblick exploderar en
    liten fläck och blir större än en galax.

  9. Tid och rum föds,
    liksom materia och antimateria.

  10. I en "partikelsoppa" vinner materien
    med en del på miljarden.

  11. Universum är en sekund gammalt.

  12. Det är tio miljarder grader varmt.

  13. Protoner och neutroner
    bildar atomkärnor.

  14. Efter tre minuter finns de första
    grundämnena: väte, helium och litium.

  15. Under de följande 300 000 åren
    blir elektronerna tämjda.

  16. De fångas i banor runt kärnorna
    och bildar de första atomerna.

  17. Det släpper lös ljus. Fram till nu hade
    fotonerna blockerats av elektronerna.

  18. Universums mörka dimma skingrar sig.

  19. En struktur avslöjas.
    Klungor av tät materia bildar galaxer.

  20. Dessa samlar sig i galaxhopar,
    som i sin tur bildar galaxfilament.

  21. Dagens universum
    utvidgas och svalnar alltmer.

  22. Galax efter galax
    med miljarder stjärnor i varje-

  23. -av vilka en del har planeter.

  24. Expansionen
    är det främsta beviset för Big Bang.

  25. Universum har svalnat till 2,7 grader
    över den absoluta nollpunkten-

  26. -men expansionen fortsätter.

  27. 1964 kommer mer bevis.

  28. I en sån här galax,
    på en planet i omloppsbana runt solen-

  29. -resonerar Robert Dicke, borde strålning
    från då universum blev genomskinligt-

  30. -ännu kunna påvisas.

  31. Ett år senare kan dessa två mäta
    den kosmiska bakgrundsstrålningen.

  32. Robert Wilson och Arno Penzias
    upptäcker den av en slump-

  33. -vid Bell Telephone Laboratories.

  34. För detta belönas de
    med nobelpriset i fysik.

  35. Strålningen var ursprungligen
    i form av korta, ultravioletta vågor-

  36. -men sträcks ut till längre mikrovågor
    när universum utvidgas.

  37. Ekon från 300 000 år efter Big Bang.

  38. Satelliten COBE kartlägger himlavalvet
    med hjälp av mikrovågor.

  39. Utifrån variationer i temperatur skapar
    den en bild av det tidiga universumet.

  40. Materien samlar sig i klungor.
    Vi ser fröna till galaxernas struktur.

  41. Ännu tidigare,
    ur partikelsoppan efter Big Bang-

  42. -uppstår de första grundämnena.
    I dag finns de i primitiva gasmoln.

  43. De innehåller 75 procent väte,
    det ojämförligt vanligaste grundämnet.

  44. Helium är det näst vanligaste.

  45. Lite deuterium, tungt väte.

  46. Och en aning litium.
    Dessa var de första atomerna-

  47. -som bildades av subatomära partiklar
    i den virvlande soppan.

  48. Det här är en "atomkrossare".

  49. Partiklar accelereras nästan
    till ljusets hastighet och kolliderar.

  50. Under en bråkdels sekund återskapar
    forskarna det tidiga universumet.

  51. De exotiska subatomära partiklarna
    som föder de första elementen.

  52. Men om bara tre grundämnen bildas
    efter Big Bang-

  53. -varifrån kommer då de 89 andra?

  54. Svaret finns i stjärnornas utveckling,
    stjärnor som vår sol.

  55. Djupt inuti solen, vid en temperatur
    på fjorton miljoner grader-

  56. -smälter fyra vätekärnor samman
    till en heliumkärna.

  57. Varje sekund förlorar solen
    fyra miljoner ton massa-

  58. -som frigörs i form av energi.

  59. Albert Einsteins formel
    visar hur massa omvandlas till energi-

  60. -men han tillämpar den inte
    på stjärnor.

  61. Det gör däremot
    astronomen Arthur Eddington.

  62. Han är övertygad om att det är så
    stjärnor producerar energi-

  63. -men i början av 1920-talet
    förblir processen okänd.

  64. Att energi frigörs när väte omvandlas
    till helium bekräftas 1937-

  65. -av den tyske fysikern
    Carl Friedrich von Weizsäcker.

  66. Bevis för att solens energi alstras
    genom kärnfusion-

  67. -kommer från den tyske fysikern
    Hans Bethe.

  68. För detta belönas han
    med nobelpriset i fysik.

  69. Fusionen av väte till helium förser
    solen med bränsle under dess livstid.

  70. Sen blir det problem.

  71. Om fem miljarder år,
    när solen får slut på väte-

  72. -förvandlas den till en röd jätte.

  73. Temperaturen skjuter i höjden.
    Väte runt solens inre antänds.

  74. Merkurius och Venus slukas.
    Jorden och Mars brinner upp.

  75. När kärnan hettas upp
    omvandlas helium till kol.

  76. Sen följer utbrott
    när solen stöter bort sina yttre lager.

  77. Åttio procent av massan sprängs bort
    och den vita, glödande kärnan blottas.

  78. Vår stjärna dör som en vit dvärg,
    sammanpressad till jordens storlek.

  79. För sin forskning om vita dvärgar-

  80. -får Subrahmanyan Chandrasekhar
    nobelpriset i fysik.

  81. Stjärnan vars död gav upphov till
    Helixnebulosan var lika stor som solen.

  82. Men Chandrasekhar visar
    att om massan var mycket större-

  83. -skulle stjärnan slockna
    på ett helt annat sätt.

  84. Det skulle inte finnas en vit dvärg
    i mitten av nebulosan.

  85. Solen är en oansenlig stjärna.

  86. En stjärna
    med tre gånger så mycket massa-

  87. -börjar också med
    att omvandla väte till helium.

  88. Men när vätet tar slut börjar större
    stjärnor omvandla helium till kol.

  89. Vid en temperatur på upp till hundra
    miljoner grader ser vi CNO-cykeln.

  90. Den bildar heliumkärnor och är den
    främsta energikällan i stora stjärnor.

  91. Det som händer i de största stjärnorna
    visar amerikanen William Fowler.

  92. Han tilldelas nobelpriset i fysik.

  93. Fowler leder ett forskarlag
    med britten Fred Hoyle-

  94. -samt amerikanerna
    Margaret och Geoffrey Burbidge.

  95. De visar att stjärnor
    med åtta gånger solens massa-

  96. -inte kollapsar till vita dvärgar.

  97. Här omvandlas väte till helium.

  98. När vätet är slut
    omvandlas helium till kol och syre.

  99. Kol blir till neon och magnesium.

  100. Neon blir till mer syre och magnesium,
    syre omvandlas till kisel och svavel-

  101. -och slutligen, vid mer än tre miljarder
    grader, blir kisel och svavel till järn.

  102. Kärnan kollapsar och exploderar
    - en supernova.

  103. Så bildas tunga grundämnen.

  104. 1967 upptäcker Jocelyn Bell en pulsar.

  105. Det är en roterande, supertät rest
    av en jätte som har exploderat.

  106. Hennes handledare Antony Hewish
    och hans medarbetare Martin Ryle-

  107. -tilldelas nobelpriset i fysik.

  108. Supermassiva stjärnor
    tillverkar grundämnena-

  109. -och supernovor skickar
    ut dem i kosmos.

  110. Explosionerna
    kan ge upphov till nya stjärnor.

  111. För fem miljarder år sen kom vår sol
    och dess planeter till på detta vis.

  112. Jorden och dess komplexitet hade
    sin början i supermassiva stjärnor.

  113. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Knäcka kosmos gåta

Avsnitt 6 av 13

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Människan består av materia - de 92 grundämnen som genomsyrar kosmos. Men varifrån kommer materien och var skapades grundämnena? Hör om hur Nobelpristagare kommit fram till fakta om allt från Big Bang till kosmisk bakgrundsstrålning.

Ämnen:
Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Grundämnen, Kemi, Materia, Naturvetenskap, Nobelpristagare, Oorganisk kemi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Nobels höjdare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kampen mot bacillerna

Avsnitt 1 av 13

Hör om några av 1900-talets Nobelpristagare i medicin. De har bidragit med forskning i det oupphörliga kriget mot sjukdomar, bakterier och virus. Hör om upptäckter som gjorts, om hur immunförsvaret fungerar, antibiotika, kontrollen av tuberkulos och difteri. Om prioner vid hjärnsjukdomar som galna ko-sjukan hos djur samt kuru och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom hos människor.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

På gott och ont

Avsnitt 2 av 13

Hör om de tre franska Nobelpristagarna som upptäckte radioaktivitet och om tillämpningen i form av atombomber och alstrandet av ström med hjälp av kärnkraft. Radioaktiviteten är också till nytta inom medicin, arkeologi och utforskandet av rymden. Men det finns baksidor som till exempel svårigheter med att hantera radioaktivt avfall och katastrofen vid kärnkraftverket i Tjernobyl 1986.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Uppkopplade

Avsnitt 3 av 13

Tack vare elektroniken har vi radio, tv och datorer. Dessa har förändrat våra liv och det är Nobelpristagare som ligger bakom uppfinningarna. Här får vi höra om elektronröret, katodstråleröret, transistorn, datorchipet och lasern. Från Guglielmo Marconis första transatlantiska radiosignal till att nästan hela världen är uppkopplad.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Bortom atomen

Avsnitt 4 av 13

Allt är uppbyggt av atomer - vätskor, gaser och fast materia. Men vad är atomerna uppbyggda av? Nobelpristagare som Ernest Rutherford, Niels Bohr och James Chadwick fann nyckeln till en inre värld bestående av protoner, neutroner och elektroner. Från "atomkrossaren" och upptäckten av antimateria till dagens uppdelning av subatomära partiklar i kvarkar, antikvarkar, bosoner och leptoner.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

I blodet

Avsnitt 5 av 13

Om människans hjärt- och kärlsystem. Hör om Nobelpristagarna som har upptäckt hur hjärta, lungor och de tiotusen kilometer av blodkärl som håller människan vid liv fungerar. Hur förser artärer, vener och kapillärer våra muskler med bränsle? Hur påverkar kost och livsföring hjärtat och blodcirkulationssystemet?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Knäcka kosmos gåta

Avsnitt 6 av 13

Människan består av materia - de 92 grundämnen som genomsyrar kosmos. Men varifrån kommer materien och var skapades grundämnena? Hör om hur Nobelpristagare kommit fram till fakta om allt från Big Bang till kosmisk bakgrundsstrålning.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Impuls

Avsnitt 7 av 13

Neuroner är nervsystemets grundläggande enhet. Nobelpristagare har tagit reda på och delat med sig av kunskaper kring hur impulser skickas och meddelanden överförs till och från hjärnan upp till tusen gånger i sekunden. Och hur det autonoma nervsystemet styr de kroppsfunktioner som håller oss vid liv utan att vi behöver tänka på det.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Genomskinligt

Avsnitt 8 av 13

Hör om förmågan att se det som verkar osynligt - från den förste fysikpristagaren Wilhelm Röntgens upptäckt av röntgenstrålar till 3D-bilder av kroppen i genomskärning. Hur fungerar röntgen, EKG och datortomografi? Och hur fungerar ultraljud?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Superkallt

Avsnitt 9 av 13

Elektricitet kan ledas med väldigt lite eller inget motstånd vid ultralåga temperaturer. Den upptäckten har fått en rad forskare att leta efter supraledare som enkelt kan leverera el. Vetskapen om låga temperaturer och supraledarnas egenskaper har också gett upphov till Japans svävande tåg, mindre och mer effektiva motorer samt mindre och snabbare datorer.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Enstöringar

Avsnitt 10 av 13

Ibland delas Nobelpriset ut för enstaka, betydelsefulla upptäckter utan koppling till tidigare innovationer. Hör om tre sådana fall. Svensken Gustaf Dalén bidrog till säkrare sjöfarande genom den automatiska fyren. Finländaren Artturi Virtanen kom på hur man kan göra ensilage av hö så att boskap kan få välsmakande foder under vintrarna. Schweizaren Paul Müller utvecklade DDT som användes som insektsbekämpningsmedel.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kvantsprång

Avsnitt 11 av 13

Det tog många år innan kvantmekaniken blev accepterad. Den handlar om hur mikroskopiska system som molekyler, atomer och elemantarpartiklar fungerar. Nobelpristagarna Max Planck, Albert Einstein, Niels Bohr, Erwin Schrödinger och Carl Heisenberg har gjort upptäckter inom kvantmekanik.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Kodknäckarna

Avsnitt 12 av 13

Hur fungerar människans gener och ärftlighet? Hör om Nobelpristagarna som knäckt den genetiska koden. Hur kan man med genteknik ersätta skadliga gener hos människor? Vad gör oss till män och kvinnor och varför dominerar anlag för bruna ögon?

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNobels höjdare

Människan Nobel

Avsnitt 13 av 13

Alfred Bernhard Nobel är mannen bakom Nobelpriset. Han uppfann dynamiten, men förfärades över dess användning i krig. Tanken med Nobelpriset är att belöna de bästa inom naturvetenskap, litteratur och fredsarbete. Priserna speglar det som Nobel brann för.

Produktionsår:
2001
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Frågeställningar för systematiska undersökningar

"Ett av Skolverkets kunskapskrav i kemi förklaras: "Eleven kan formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån."

Fråga oss