Titta

UR Samtiden - Klimatförändringen i Arktis

UR Samtiden - Klimatförändringen i ArktisDela
  1. Jag är marin kemist-

  2. -och jag forskar om havets roll
    i koldioxidcykeln.

  3. En stor del av den forskningen
    har jag ägnat åt Arktis.

  4. Vi använder oss av olika plattformar.

  5. Till vänster ser ni isbrytaren Oden,
    en av våra viktigaste plattformar.

  6. Till höger
    är ett instrument för vattenprover.

  7. De kan tas på flera kilometers djup.

  8. Det är 24 vattenhämtare, som vi kan
    stänga på olika djup med en signal.

  9. Arktis har stor betydelse
    för jordens klimat-

  10. -för det är en miljö med is,
    hav, mark, snö och glaciärer.

  11. Om man tittar
    på temperatursignalerna-

  12. -från de senaste 50-70 åren-

  13. -så har medeltemperaturen i Arktis
    ökat med upp till två grader-

  14. -jämfört med jordytans
    medeltemperatur 1951-1980.

  15. Så vi har en kraftig ökning i Arktis,
    och på den är bilden ser ni också-

  16. -att den är dominerande
    jämfört med andra delar av jorden.

  17. I Antarktis
    är uppvärmningen inte lika stor.

  18. Det ser olika ut på vår jord, men
    i Arktis har temperaturen ökat mest.

  19. Orsakerna är inte helt klarlagda,
    men man tänker ofta så här:

  20. När snön och isen smälter lite
    blir det mörkare-

  21. -och mer ljusstrålning absorberas,
    och därmed blir det varmare.

  22. När solen skiner blir ju
    en svart yta varmare än en ljus yta.

  23. Om vi ser på isen, är det tydligaste
    tecknet på klimatförändringen-

  24. -att havsisens utbredning minskar.

  25. Kartan till vänster
    visar hur det såg ut-

  26. -den 17 september förra året.

  27. Den röda linjen
    visar istäckets medelutbredning-

  28. -mellan 1981 och 2010.

  29. Förra sommaren var det betydligt
    mindre is än medelutbredningen.

  30. Mycket av isen är lagrad
    upp mot Kanadas och Grönlands kust-

  31. -för isdriften går nerifrån Sibirien
    ut mot Grönland och norra Kanada-

  32. -och en del av isen
    rinner ut längs Grönlands östkust.

  33. På den högra bilden är det mer is,
    det är vinterförhållandena.

  34. Isutbredningen på sommaren
    spekulerar man ska minska-

  35. -så att vi kanske inte har
    nån is kvar i mitten på århundradet-

  36. -men vi kommer alltid
    att ha is på vintern.

  37. Man har sett stora
    temperaturförändringar på vintern-

  38. -men om det är -35 eller -31 grader
    gör ingen skillnad, det blir ändå is-

  39. -men den södra gränsen
    kan bli lite mindre.

  40. Men i centrala Arktis kommer det att
    vara is så länge vi kan tänka oss.

  41. Mina studier av Arktis
    började på 80-talet.

  42. Längst upp ser ni en graf
    över havsisens utbredning-

  43. -i miljoner kvadratkilometer-

  44. -i september månad
    från 1980 till förra året.

  45. Röda pilar - då var jag där.
    Blå pilar - då var jag i Antarktis.

  46. De streckade pilarna visar när
    mina kollegor var där men inte jag.

  47. I grafen är det en bild på Oden,
    vår nuvarande plattform.

  48. Sen har vi Ymer
    och ryska, norska och tyska fartyg.

  49. Ni kan se att isutbredningen
    har varierat-

  50. -men den höll sig mellan
    7 och 8 miljoner kvadratkilometer-

  51. -fram till ungefär 1990
    eller lite längre.

  52. Från -95 har den minskat stadigt.

  53. 2012 var det
    under 4 miljoner kvadratkilometer-

  54. -nästan en halvering
    av isutbredningen under sommaren.

  55. Det har också blivit tunnare is.
    Det finns inte lika mycket flerårsis.

  56. Vi började med Ymer 1980. Det är en
    isbrytare som är byggd för Östersjön.

  57. Den är inte gjord för Arktis is,
    som är hårdare och tuffare.

  58. Se på den vänstra bilden.
    Ymer har två propellrar i fören-

  59. -för i Östersjön är det effektivt
    att pumpa ner isen.

  60. Det fungerar inte så bra i Arktis is,
    så där svarvar propellern ett spår.

  61. Svarvningen
    är ungefär två meter i diameter.

  62. Kring Svalbard var isen tuff.

  63. Vi jobbar mycket
    i öppet vatten mellan isflaken.

  64. Första resan med isbrytaren Oden var
    1991. Den är byggd för Arktis-klimat.

  65. Oden klarade sig fantastiskt bra.

  66. Det var mycket is-

  67. -men tillsammans med tyska Polarstern
    tog vi oss till Nordpolen.

  68. Det var den första icke-atomdrivna
    isbrytaren som var där uppe.

  69. Expeditionen var mycket framgångsrik.

  70. Vi kunde jobba från Svalbard
    ända till andra sidan om Nordpolen.

  71. Vi var de första som tog prover
    från ytan ända ner till botten där.

  72. Ni ser på grafen att isförhållandena
    1991 var ungefär som på 80-talet-

  73. -tjock is med öppet vatten mellan.

  74. Vi stångade oss
    mellan de öppna vattnen - råkarna.

  75. 1996 var det fortfarande
    väldigt mycket is.

  76. Det var tjock flerårs-is. Den isen
    är mellan tre och fyra meter tjock.

  77. Här är det snö på ytan och is med
    mindre vatten, så den ser vitare ut.

  78. Sen är det kärnis,
    och isen fortsätter under vattnet.

  79. Det fanns ganska mycket öppet vatten
    i de centrala delarna-

  80. -för på grund av lufttrycket
    spreds isen ut mot kanterna.

  81. Därför visar grafen
    att isutbredningen är stor.

  82. Satelliter gör de här mätningarna.
    Då ser man gränsen mot öppet vatten.

  83. Med mer öppet vatten inne
    ser isutbredningen större ut-

  84. -men det är en lite felaktig bild.

  85. När ni jämför med människorna
    och fartyget Polarstern-

  86. -ser ni
    att isen är kraftig och stabil.

  87. På den här isen har man landat
    med stora Hercules-flygplan.

  88. Isen rör sig mindre
    än en landningsbana på land.

  89. Det verkar otroligt, men havsis med
    den dimensionen är väldigt stabil.

  90. 2007 var vi norr om Grönland.

  91. Grafen visar att det var lite is då.

  92. Förra bilden var tagen
    norr om Grönland.

  93. Ditåt driver isen. Därför
    var det väldigt mycket tjock is.

  94. Det behövdes tuffa isbrytare.

  95. Vi hade den ryska isbrytaren
    50 Years of Victory framför oss-

  96. -för vi skulle dra seismik-strängar,
    och då kan man inte backa.

  97. Därför var vi tvungna att ha den.

  98. Förra sommaren kom vi från sibiriska
    sidan. Där finns mycket öppet vatten.

  99. Då kunde vi gå 85 grader norrut
    utan att stöta på nån is.

  100. Is börjar bildas här
    i slutet av september.

  101. Då var det -5 till -10 grader,
    och då bildas nyis snabbt.

  102. Att forska uppe i Arktis
    är inte helt ofarligt.

  103. Här är en bild på Ymers skrov. Ymer
    är som sagt inte gjord för Arktis-is.

  104. Vi studsade in i ett isflak
    som slog mot sidan.

  105. Som tur är
    finns det väggar på insidan.

  106. Enligt dem
    som mätte töjningen i plåten-

  107. -skulle bucklan annars
    ha gått en meter in, så vi hade tur.

  108. 1991 var ett amerikansk fartyg där.

  109. De kraschade med sin helikopter
    på isen.

  110. Ni ser den där i en råk. Den låg
    och flöt där, och sen hämtade de den.

  111. Som tur var
    skadades ingen allvarligt.

  112. En av piloterna skadade ryggen,
    men så vitt jag förstår gick det bra.

  113. 1987 var det en person som blev sjuk,
    så man fick flyga in medicin.

  114. När man är borta länge har man inte
    lätt att ta sig till sjukvård.

  115. Därför har man
    en noggrann medicinsk kontroll innan.

  116. Men det finns hjälpmedel även om det
    är för långt att flyga dit någon.

  117. Vi har också is på land.

  118. Ni har stött på tjäle här. När den
    släpper blir det tjälskott och sörja.

  119. I Arktis är tjälen permanent en bit
    ner i jorden, det kallas permafrost.

  120. Permafrosten tinar lite på ytan,
    sen fryser det nästa vinter.

  121. När den tinar-

  122. -blir växtmaterialet på tundran
    tillgängligt för mikroorganismer.

  123. Då kan det brytas ner
    och rinna ut i havet.

  124. Det är ett av de stora hoten
    för växthussituationen-

  125. -för i tundran har vi mer kol
    än vad vi har i atmosfären.

  126. Så det kan frigöras väldigt mycket
    om permafrosten tinar till stor del.

  127. Det finns is inlagrad, det ser ni
    uppe till vänster. Det grå är is.

  128. När havsisen försvinner mer
    och permafrosten tinar mer-

  129. -ökar kust-erosionen.

  130. På bilden uppe till höger
    är det bruna fältet ute i havet-

  131. -partiklar som kommer från land.

  132. Det är till stor del organiskt kol.

  133. Det organiska kolet bryts ner
    av bakterier och bildar koldioxid.

  134. Det förstärker växthuseffekten
    och bidrar till högre temperatur.

  135. Då frigörs mer organiskt material,
    det blir mer koldioxid och så vidare.

  136. Det kallas en positiv återkoppling.
    Fast det här är ju negativt för oss.

  137. Det här är ett av de stora hoten
    för klimatet-

  138. -tillsammans med den mängd metan-

  139. -som finns gömd nere i marken här
    både på havsbotten och på land.

  140. Metanet producerades för flera
    tusen år sen, före förra istiden.

  141. Permafrosten tinar och kusterosionen
    ökar, och det får följder för oss.

  142. Bilden är från Alaska.

  143. Man får flytta sina samhällen
    längre och längre in.

  144. Det här förekom inte
    före den här klimatförändringen.

  145. Naturligtvis kommer miljön att
    förändras. Djuren får det tuffare.

  146. Både isbjörnen och valrossen är
    beroende av havsis för sin livscykel.

  147. De får det svårare.

  148. Ingen av dem kommer att död ut, men
    de kommer säkert att minska i antal-

  149. -för det blir svårare för dem
    att fortplanta sig och finna näring.

  150. Jag hörde att få isbjörnar hade
    fått ungar kring Svalbard i sommar-

  151. -för det var väldigt lite is där.

  152. Många andra arter kommer också
    att lida - mer eller mindre.

  153. Här är spår av en isbjörn,
    det är en viss symbolik i det.

  154. I framtiden när klimatförändringen
    har gått ännu längre-

  155. -har vi kanske bara spår av visst
    liv, inte så mycket av livet i sig.

  156. Det här var lite om hur
    klimatförändringen märks i Arktis.

  157. Det finns fler detaljer, men jag gav
    en översiktlig bild. Tack ska ni ha.

  158. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Klimatförändringen i Arktis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arktis spelar en avgörande roll för jordens klimat. Det beror på att miljön består av en blandning av is, snö, hav, glaciär och mark. Enligt den observerade temperaturskillnaden som har uppmätts de senaste 70 åren så har medeltemperaturen i Arktis ökat med upp till två grader. Vad händer med klimatet när temperaturen ökar? Leif Anderson, professor i marin kemi på Göteborgs universitet, berättar om forskningen som bedrivs på Arktis och med vilka hjälpmedel.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Arktis, Geofysik, Global uppvärmning, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Temperaturförändringar
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss