Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2015

En konferens för och om förskolan, med föreläsningar om olika pedagogiska inriktningar och om hur digitala hjälpmedel kan användas i verksamheten. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2015: Ta till vara mångfalden i förskolanDela
  1. Vi ska börja eftermiddagen med
    en föreläsning av Pirjo Lahdenperä.

  2. Hon är professor i pedagogik
    vid Mälardalens högskola.

  3. Det är väldigt trevligt att vara här-

  4. -och ha en föreläsning om ledarskap.

  5. Under de här dagarna
    har vi haft mycket fokus på barnet.

  6. I min föreläsning tänker jag fokusera
    på ledare och ledarskap i förskolan.

  7. Jag vill tacka Stockholms kommun
    och Stockholms universitet-

  8. -för att de har bjudit in mig.
    Det är ju ett väldigt fint tillfälle-

  9. -att träffa er
    och försöka föra tanken vidare.

  10. Jag har hållit på länge
    med interkulturella frågor.

  11. Ni som är lite yngre kanske undrar...

  12. Jag började skriva om de här frågorna
    redan i början av 80-talet.

  13. När studenter träffar mig säger de:
    "Lever du?"

  14. De tycker att de har känt till...

  15. Jag har varit med i en massa olika
    skeenden och sammanhang.

  16. Jag startade min karriär som skol-
    psykolog i Tensta, Rinkeby, Hjulsta.

  17. Det var 1975. Oj...

  18. Som skolpsykolog
    hade man också uppgiften-

  19. -att blanda klasserna.

  20. Jag besökte förskolor
    och träffade förskolepersonal.

  21. Jag gjorde upp klasser,
    och rektorn sa:

  22. "Blanda så mycket som möjligt."

  23. Jag tyckte att det var jätteroligt.

  24. Från den tiden, från förskolan...

  25. Nu är jag professor i pedagogik med
    inriktning mot styrning och ledning.

  26. Jag har arbetat 13-14 år
    med rektorsutbildning-

  27. -och utbildning av skolans ledare.

  28. Det har varit jätteintressant
    att vara med de här dagarna-

  29. -för om man arbetar
    inom ett fält som ledarskapsfältet-

  30. -kanske man inte riktigt fördjupar
    sig i hur det är för förskolebarnet.

  31. Så jag har också lärt mig nytt
    och fått nya perspektiv.

  32. Ni ser bilden. Interkulturellt
    ledarskap - förändring, mångfald.

  33. Jag tror
    att jag är en av få i Norden-

  34. -som forskar
    om ledarskap och mångfald.

  35. Speciellt när det gäller-

  36. -hur vi arbetar i skolsammanhang.

  37. Jag vill gärna fokusera mer på för-
    skolan, om jag fortsätter att forska.

  38. Till hösten kommer boken
    "Skolledarskap i mångfald".

  39. Den kommer i augusti.

  40. Där finns många av mina studier-

  41. -angående hur man arbetar
    i olika sammanhang-

  42. -t.ex. i minoritetsskolor,
    med nyanlända-

  43. -och utmaningar för ledarskapet
    i skolan och förskolan.

  44. Jag tycker att det här är
    ett fantastiskt kunskapsområde.

  45. Det mångkulturella, interkulturella
    området är ett sånt område-

  46. -att när ni börjar med det kan ni
    inte återgå till det monokulturella.

  47. Det är en varning.

  48. När man har börjat arbeta
    med den här typen av frågor-

  49. -är det trist att bara vara
    i ett monokulturellt sammanhang-

  50. -för man blir hela tiden utmanad
    i sitt tänkande-

  51. -när man har barn och föräldrar
    från hela världen.

  52. Vi har olika trender
    inom det här området.

  53. I den här föreläsningen
    tänkte jag ta upp följande saker:

  54. Först ska jag ge
    internationella utblickar.

  55. Alltså, hur är Sverige...?

  56. Hur ser det ut internationellt
    när det gäller mångfaldsfrågor?

  57. Sen blir det ett socialpsykologiskt
    perspektiv på tolkning av "de andra".

  58. Hur konstruerar
    och tolkar vi "de andra"?

  59. Hur skapar vi "de andra"
    och "annorlundahet"?

  60. Sen tänker jag ta upp
    olika tankemodeller, hur vi tänker.

  61. Märker ni att jag tar upp tankar
    och tankemodeller?

  62. Nästan varje föreläsning-

  63. -har inneburit ordet "utmaning".

  64. Så i morse tänkte jag
    när jag vaknade...

  65. När man ska ha en föreläsning
    vaknar man vid fyra-, fem-tiden-

  66. -och hjärnan börjar koka.
    "Vad ska du säga?" frågar hjärnan.

  67. Då tänkte jag: "Nu ändrar jag
    från 'utmaningar' till 'vägval'."

  68. Det är ett annat ord. Jag har inte
    "utmaningar", utan "vägval".

  69. Ett vägval som jag tar upp
    gäller kulturell identitet.

  70. Ni ska arbeta
    med barnens kulturella identitet-

  71. -och då är frågan: Vilken? Och hur?

  72. Vad ska ni ha för identitet
    som verksamhet?

  73. Vad har ni för bild på er verksamhet?

  74. Assimilering eller interkulturalitet?
    Det är också en fråga jag tar upp.

  75. Sen: Vilken kompetens,
    och hur kan den utvecklas?

  76. Sen tänkte jag säga lite
    om arbetssätt.

  77. Det här är ju en föreläsning,
    men jag kommer att...

  78. Jag hoppas att det är okej att jag
    går in i svenskheten och ut ur den.

  79. Det vill säga, jag kommer
    att kontrastera saker och ting.

  80. Jag kommer att ge
    alternativa synsätt.

  81. Jag kommer nog att provocera lite.
    Det kan kännas så.

  82. Om ni känner er provocerade-

  83. -ska ni titta på
    vad det är ni blir provocerade av.

  84. Om jag nu hittar den där tonen,
    det beror på.

  85. Sen kommer jag
    att ge tankeuppgifter till er.

  86. Ni ska tänka. Det är ni
    som ska tänka på hur ni tänker.

  87. Det blir såna tankeuppgifter.

  88. Jag kommer att...

  89. ...kontrastera, som jag kallar det
    i ett interkulturellt sammanhang.

  90. Att se saker utifrån.
    Jag hoppas att det är okej.

  91. Tack. Det är okej, då vet vi det.

  92. Om vi tittar på
    hur det ser ut i världen-

  93. -när det gäller mångkulturell
    samhälls- och kunskapsutveckling...

  94. Hur ligger det till?

  95. Det är
    en OECD-bild på hur det ser ut.

  96. Man säger
    att de mångkulturella länderna-

  97. -är Nya Zeeland,
    Australien och Kanada.

  98. De har självklart urinvånarna-

  99. -men man har byggt upp landet genom
    att det har flyttat dit mycket folk.

  100. Kanada hade som samhällsmål
    att bli mångkulturellt.

  101. De har också lyckats bättre. Alltså,
    det blir inte så stor skillnad-

  102. -mellan barn med utländsk bakgrund-

  103. -och dem
    som är "native English speakers"-

  104. -när det gäller skolresultat.
    De har lyckats med det.

  105. Väldigt mycket av den forskningen
    som vi får hit till Sverige-

  106. -kommer från Kanada,
    Australien och Nya Zeeland.

  107. Nya Zeeland har också lyckats
    med maori-befolkningen, minoriteten.

  108. Jag besökte Nya Zeeland,
    och det har visat sig...

  109. 1989 gjorde de en reform-

  110. -där alla nyzeeländare-

  111. -ska lära sig maori-språket.

  112. Alla skulle bli lite tvåspråkiga
    - engelska och maori.

  113. Det visade sig
    att de har lyckats bra.

  114. Ungefär 17 % av befolkningen
    har maori-bakgrund-

  115. -men 23 % av dem
    fortsätter med högre studier.

  116. Där har vi också nåt att lära oss.

  117. Sen har vi de koloniala länderna
    England, Frankrike, Holland och USA.

  118. De har sitt koloniala förflutna-

  119. -och på det sättet-

  120. -är det ganska naturligt för dem
    att vara mångkulturella.

  121. "Nya mångkulturella länder: Norden."

  122. Vi är nya inom det här fältet, trots
    att vi tror att vi är rätt gamla.

  123. Det speciella med oss i Norden-

  124. -är att vi är
    homogena etno-nationalistiska länder.

  125. Det vill säga,
    vi är uppbyggda som en nation.

  126. Och vi är etno-nationalistiska:

  127. Ett språk, en religion...

  128. ...ett folkhem,
    en värdegrund, ett folk.

  129. Det ger också en bild av
    hur vi har byggt vår självförståelse.

  130. Vilken självförståelse har man
    som svensk? Vad är Sverige för nåt?

  131. Det håller man på att diskutera nu.
    Jag är uppvuxen i Finland-

  132. -och där fick man bilden
    att man skulle...

  133. Som finländare skulle man älska
    varje sten, sjö och naturupplevelse-

  134. -men nu är Finlands
    självförståelse annorlunda.

  135. Nu är man stolt för sin utbildning.
    Finland är ett utbildningsland.

  136. PISA-turismen kommer till Finland.

  137. Man ändrar sin självförståelse.

  138. Vi har blivit nya mångkulturella
    länder genom invandring-

  139. -och erkännande
    av nationella minoriteter.

  140. Erkännandet av nationella minoriteter
    skedde 2000.

  141. Ni vet väl
    vilka nationella minoriteter vi har?

  142. Okej...

  143. Det är lite speciellt
    med nationella minoriteter.

  144. Egentligen vill jag inte ta upp det,
    men jag gör det.

  145. Vi har en språklag.

  146. I språklagen anges att det allmänna
    har ett särskilt ansvar-

  147. -att främja
    de nationella minoritetsspråken.

  148. Det ska även främja de nationella
    minoriteternas möjligheter-

  149. -att utveckla sin kultur i Sverige.

  150. Barns utveckling av en kulturell
    identitet ska främjas särskilt.

  151. När jag förberedde mig tänkte jag
    att det kanske är bra att säga det-

  152. -för i mina undersökningar har jag
    sett att man inte gör nån skillnad-

  153. -om det är nationella minoriteter
    eller nyanlända.

  154. När det inte är svenskt
    är man inte svensk...

  155. ...i kategoriseringen.

  156. Det svåra är
    att vi är välfärdssamhällen.

  157. När man är medborgare i ett land-

  158. -har man samma rättigheter, samma
    sociala rättigheter och skyldigheter.

  159. Vad gör vi då när vi har byggt upp
    ett EU-samarbete?

  160. Genom det ville vi
    att hela EU skulle bli ett land.

  161. Då skulle rikedom, pengar och kapital
    flyta. Vi skulle bara vinna på det.

  162. Och nu har vi fått EU-migranter.

  163. Vi räknade inte med att fattigdom
    också kan röra sig fritt.

  164. Det är också en väldigt stor
    utmaning. Hur gör vi nu?

  165. Hur förklarar vi för barnen
    om alla dessa fattiga människor?

  166. Det är en svår sak för oss i Norden-

  167. -för vi har en självförståelse
    att vi är så duktiga och goda-

  168. -och vi har klarat av fattigdomen,
    något sånär i alla fall.

  169. Nu blir vi provocerade.

  170. Vi har haft föreläsningar
    om meningsskapande.

  171. Jag tänkte: "Vad är det för mening?"

  172. När vi ser de här människorna-

  173. -förstår vi hur bra vi andra har det.

  174. Vi förstår inte alltid det.

  175. Det utmanar också
    på många olika sätt.

  176. Vad gör jag
    när jag ser fattiga människor?

  177. Jag kan förstå
    att det är en ganska knepig fråga-

  178. -för er som arbetar i förskolan-

  179. -när barnen frågar:
    "Hur kommer det sig?"

  180. Det här har kommit in på senare tid,
    för vi trodde att vi inte behövde...

  181. Vi har konstruerat
    vår självförståelse-

  182. -utifrån att fattigdom
    inte finns här.

  183. Men nu har vi en social orättvisa-

  184. -och värderingarna som vi har tagit
    för givna, som allas lika värde etc.-

  185. -blir utmanade.

  186. Vi alla har ett dilemma mellan
    nationalism och det mångkulturella.

  187. Alla som är uppfostrade i Norden.

  188. Jag tror att det är lika bra
    att var och en känner efter.

  189. När är jag riktigt nationalistisk,
    och när är jag inte det?

  190. För vi har
    meningsskapande strukturer-

  191. -som gör att man hela tiden
    får arbeta med de här sakerna.

  192. Det är inte bara
    att 17 % av befolkningen tycker si-

  193. -och 83 % tycker på ett annat sätt.
    De här bitarna finns inom oss.

  194. När jag arbetar med de här frågorna
    tänker jag-

  195. -att var och en får känna efter.

  196. Här har vi en bild
    som jag använder ofta-

  197. -för den visar på nåt sätt-

  198. -hur vi konstruerar
    den sociala verkligheten.

  199. Flera av föreläsarna har
    den socialkonstruktivistiska synen-

  200. -d.v.s. att verkligheten
    inte är skapad än.

  201. Vi skapar den sociala verkligheten.

  202. Där är det viktigt hur vi tolkar.
    Alltså, när vi tolkar...

  203. När ni träffar föräldrar och barn,
    hur tolkar ni den andra personen?

  204. En lite tankeövning.
    Hur tolkar ni mig?

  205. Ni behöver inte säga nåt.

  206. När jag kom hit och började föreläsa
    kändes det lite obehagligt-

  207. -för jag kände inte
    att jag hann få en riktig kontakt.

  208. Vad tänkte ni på
    när ni tittade på mig?

  209. Alltså tolkningen, konstruktionen,
    av den andra personen...

  210. Ni får tänka i en halv minut.

  211. Tanken är
    att vi ska tänka på hur vi tänker-

  212. -hur vi skapar mening
    när vi träffar en annan person-

  213. -och när vi värderar, när vi
    skapar ett värde för en annan person.

  214. Vilken mening skapar vi?

  215. Självklart är vi kulturellt bundna.

  216. Vi kan inte tolka in nåt annat
    än vad vi har i huvudet, eller hur?

  217. Vi tolkar in i det som vi redan har.

  218. På det sättet
    är vi också kulturellt programmerade.

  219. Man förstår inte sin programmering
    innan man har varit i nåt helt annat.

  220. Jag har varit i irakiska Kurdistan-

  221. -i de sammanhang
    där man på universitetet-

  222. -försökte föra in specialpedagogik.

  223. Det är först då man förstår
    hur kulturellt programmerad man är.

  224. Hur kristen...

  225. Man förväntar sig att vissa saker
    ska vara på ett visst sätt-

  226. -men de är inte alls på det sättet.
    Alla ni har såna upplevelser-

  227. -när ni har fått uppleva nåt helt
    annat än det som ni hade tänkt er.

  228. Värderingarna är viktiga, för genom
    dem skapar vi "vi" och "de andra".

  229. "Vi" laddas alltid
    med positiva värden-

  230. -och "de andra" laddas alltid
    med negativa värden.

  231. Mer negativa
    än de i själva verket är.

  232. "Vi" laddas alltid med mer positiva
    värden än de i själva verket är.

  233. Man laddar "vi" och "de andra".

  234. Jag har tittat på hur man beskriver
    elever med t.ex. utländsk bakgrund.

  235. De beskrivs ofta som "de andra"-

  236. -som har andra värderingar,
    ett annat modersmål, ett annat språk.

  237. Då har man redan sagt
    att de är annorlunda än vi.

  238. Det är den första läxan till er alla.

  239. Titta på
    när ni börjar skapa annorlundaheter-

  240. -d.v.s. när ni använder "ett annat
    modersmål", "andra värderingar"-

  241. -"andra hemförhållanden".

  242. Då kommer ni på det, för redan där
    skapar ni "vi" och "de andra".

  243. Man menar att de
    som tillhör "vi"-gruppen är lika-

  244. -men det behöver inte alls vara så.
    Så ett första åtagande-

  245. -är att titta på hur ni skapar
    de här annorlundaheterna:

  246. "Vi" och "andra".

  247. De andra behöver man inte
    bry sig så mycket om, eller hur?

  248. Därför att de är så annorlunda.

  249. De behöver inte ens ha samma
    rättigheter, för de är annorlunda.

  250. De är inte som vi.

  251. Då är det ganska nära
    till diskriminering.

  252. En sak som är viktig
    är mentalitetsformeringar.

  253. Mentalitetsformeringar
    är väldigt djupa saker-

  254. -som man har fått genom sin
    uppfostran och sin socialisering.

  255. Att veta vad som är okej
    och vad som är acceptabelt.

  256. Jag tycker att det är roligt
    när man lyssnar på vad folk säger.

  257. Speciellt i politiska sammanhang.

  258. I dag används orden "acceptabelt"
    och "oacceptabelt" jättemycket.

  259. Jag lyssnar på barn
    i bussen från skolan.

  260. De pratar om andra
    och att nåt "är helt oacceptabelt".

  261. Nån har
    "ett helt oacceptabelt utseende".

  262. "Oacceptabelt" har blivit ett ord
    som man använder väldigt mycket.

  263. Det är viktigt att ni tittar på det.
    Vad är acceptabelt och inte?

  264. Och varifrån har du fått
    vad som är acceptabelt och inte?

  265. Där får du nyckeln-

  266. -för dig som ledare eller personal:

  267. Vad har vi svårt att acceptera?

  268. Vi har diskuterat
    det här med olikheter ganska mycket-

  269. -men vilka olikheter
    är svåra att acceptera?

  270. De finns
    i våra mentalitetsformeringar.

  271. Förresten, jag glömde säga en sak.

  272. Det var att...

  273. Kommer ni ihåg när Helene Öberg-

  274. -statssekreteraren, berättade...

  275. Jag förvånas alltid väldigt mycket
    över att man inte säger nånting-

  276. -om att vi kanske tar emot-

  277. -ungefär en halv miljon nyanlända
    på fyra, fem år.

  278. Det är en fråga för hela samhället.

  279. Ibland blir jag förvånad över
    att man tar upp t.ex. mobiltelefoner.

  280. Varför är man så tyst
    inom det här området?

  281. Jag var på ett sammanträde
    på departementet, och jag frågade:

  282. "Man satsar så mycket pengar. Hur
    har ni diskuterat den här frågan?"

  283. Jag fick inte riktigt svar.

  284. Vi har en samhällsutveckling-

  285. -som påverkar era förskolor
    och skolor väldigt mycket.

  286. Man ska kunna ta det på allvar.
    Det påverkar er verksamhet.

  287. Jag tycker att man
    ska kunna lyfta upp det och säga:

  288. "Det påverkar,
    och vi behöver inte bara resurser"-

  289. -"utan också kompetensutveckling."

  290. Utifrån bilden av hur vi tolkar
    den sociala verkligheten-

  291. -förstår man att det är omöjligt
    att förstå alla barn och föräldrar.

  292. Om man har en verksamhet
    som ska utgå från barnen-

  293. -och där föräldrarna
    ska kunna lämna barnen hos er-

  294. -och känna trygghet, då kan man väl
    förstå att det är svårt.

  295. Jag kommer ihåg mig själv. Jag var
    23 år när jag fick min första son.

  296. Han gick i en svensk förskola.
    Jag tyckte att det var hemskt.

  297. Fruktansvärt.
    Jag visste inget om vad som hände.

  298. Alla luciafiranden,
    alla möjliga firanden...

  299. Jag var så osäker.
    Jag blev jätteosäker som mamma.

  300. Det andra barnet gick i en finsk
    förskola. Då blev jag säkrare.

  301. Jag tar upp det, den här känslan...

  302. Tänk er själva om ni skulle flytta
    till irakiska Kurdistan-

  303. -och ni skulle lämna barnen till en
    förskola och inte veta vad som sker.

  304. Okej.

  305. Alla är vi etnocentriska.
    Vi kan liksom inte vara nåt annat.

  306. Vi kategoriserar människor,
    och vi har likvärdighetskategorier.

  307. Nu kommer jag utifrån.
    Jag är problematiseringsarenan.

  308. Vi har likabehandlingskategorier
    som vi ska tänka på.

  309. Kön, sexualitet, ni vet.

  310. Sen ska du komma ihåg
    att inte diskriminera.

  311. Men då har du redan börjat
    kategorisera folk.

  312. Det är bra med kategorier som säger
    hur makt och resurser är fördelade-

  313. -men de här kategorierna kanske kan
    bli knepiga i ett socialt samspel-

  314. -för man vill inte vara en kategori.

  315. Man vill bli behandlad
    som den unika människa man är.

  316. Men man kan bli behandlad som en
    kategori, och då blir det jobbigt.

  317. Därför är det viktigt
    också i ledningssammanhang-

  318. -att man inte fastnar
    i kategoriseringar och kategorier.

  319. Den röda punkten är Reciprocitet.

  320. Det betyder att den andra människan
    blir tydlig för dig om du förstår-

  321. -om du kan sätta dig in
    i den andra människans situation-

  322. -d.v.s. du blir intresserad.
    Du blir intresserad-

  323. -och visar ett positivt intresse.

  324. Om man träffar en finne till exempel,
    ska man inte säga:

  325. "Jag tycker inte finsk mat är bra."

  326. Då vill jag helst inte umgås med dig.

  327. Förstår ni? Det är att vara...

  328. ...nyfiken, positiv
    och vilja lära känna.

  329. Nu finns det jättemycket böcker.
    Man kan läsa mycket skönlitteratur.

  330. Det är ett fantastiskt sätt
    att leva sig in.

  331. När ni får barn och föräldrar
    från olika delar av världen-

  332. -se till att personalen läser böcker,
    för då förstår de mycket mer.

  333. Det är också roligt att kunna säga:

  334. "Oj, vilka författare!"

  335. Men i interkulturalitet
    räcker det inte att man är reciprok.

  336. "Interkulturellt" betyder också att
    man ser hur man själv kategoriserar.

  337. Hur tänker jag?
    Hur är mitt tankemönster?

  338. Man måste ha en växelverkan
    mellan de här-

  339. -så att den andra människan
    blir tydlig.

  340. I början är de otydliga,
    men när man lär känna varandra-

  341. -man lär känna barnen
    och föräldrarna, då blir de tydliga.

  342. Sen, plötsligt, blir de helt unika.

  343. Det här är en process
    som man får arbeta med.

  344. Det var kul,
    för jag hittade gamla foton.

  345. De här fotona tog jag
    när jag var i en förskola i Tasjkent.

  346. Ni ser att det var...

  347. Var det Lenin som var där?

  348. Sen är det sovsalen.

  349. Jag tyckte att det var kul att se
    hur en förskola kan se ut-

  350. -i olika delar av världen.

  351. En av de bästa förskolorna
    som jag har sett var i Estland.

  352. Jag blev jätteimponerad.
    De hade en fantastisk förskola.

  353. Och...

  354. Riktigt så här...

  355. Ja.

  356. De här förskolebilderna
    ger en bild av hur vi tänker.

  357. Det är självklart
    att barnen ska vara finklädda-

  358. -i den här förskolan i Tasjkent.

  359. Även där
    är vi kulturellt konstruerade.

  360. Tänk er föräldrar
    som kommer till er nu...

  361. Nyanlända.

  362. Vad ser de hos er, i er förskola?

  363. Hur ser den ut för dem?

  364. Den är ju väldigt speciell.
    I går var jag på en föreläsning.

  365. Den handlade om svensk förskola
    i internationell belysning.

  366. Då fick jag veta att den svenska
    förskolan är mycket speciell.

  367. Det är intressant hur man ser det.

  368. När man kommer in,
    vad är det specifika?

  369. Margaret Obondo
    gjorde studier i Rinkeby.

  370. Hon har berättat att somaliska
    föräldrar tyckte att det var ordning.

  371. Färgerna, namnen, alltihopa.
    De kände sig nästan rädda.

  372. "Hur ska jag kunna vara med när allt
    är så iordninggjort för barnen?"

  373. Sen pratar vi med barnen-

  374. -som om de skulle vara väldigt små.

  375. Man ändrar sitt språk, och så.

  376. Vi har olika tankemodeller. Jag måste
    titta, jag brukar prata så mycket.

  377. Jag är på Tankemodeller.

  378. Tankemodellerna
    går runt i våra huvuden.

  379. Vi använder dem i olika sammanhang.

  380. I den monokulturella utgår man från
    att det är jättebra om alla är lika.

  381. Om vi tänker lika
    är det också jättebra.

  382. Man tror också att det är bra om folk
    tänker lika om man ska samarbeta.

  383. Man säger: "Vi samarbetar så bra.
    Vi tänker så lika."

  384. Då undrar man om man behöver ha
    två stycken. Vad är det för mening?

  385. Det är slöseri med resurser
    när man tänker så lika, eller hur?

  386. Då räcker det med en.

  387. Vi har nåt slags ideal här i Norden.

  388. Vi tycker så mycket när vi är lika,
    eller hur?

  389. Män och kvinnor, alla, ska vara lika.

  390. När man kommer till förskolan
    är alla likadant klädda.

  391. Alla tycker lika.

  392. Några gånger har jag sagt, på skoj:
    "Jag tycker helt annorlunda än du."

  393. "Va?!"

  394. "Jag tycker inte alls som du."
    Då känner man nästan fientlighet.

  395. Kolla på era kolleger.
    Kolla på er förskola.

  396. Säg det.
    "Jag tycker inte alls som du."

  397. Då får du se vilken reaktion man får.

  398. När ni arbetar med det, så titta.

  399. Hur monokulturell vill man vara?

  400. Det är ju uppbyggt av ett land-

  401. -en värdegrund
    och att alla ska tycka lika.

  402. Ni som har varit med
    på den här konferensen-

  403. -hur lika tycker ni nu?

  404. Det skulle ha varit intressant
    att undersöka hur ni tänkte innan-

  405. -och hur ni tänker nu,
    och om det har blivit en likhet.

  406. Det här var bara ett experiment.

  407. "Mångkulturellt" är-

  408. -att man tycker att man har många
    olika kulturer i sin förskola.

  409. "Åh, vad roligt!"
    Och sen tar det slut, eller hur?

  410. Eller ett bostadsområde där det bor
    många olika människor. "Vad kul!"

  411. Men de umgås inte med varandra.

  412. Det är när det i skolan
    inte märks i verksamheten.

  413. Man lever sida vid sida,
    och tycker att det är okej.

  414. Jag har läst uppsatser och andra
    saker om interkulturell pedagogik-

  415. -och hur man ska arbeta. Man säger-

  416. -att alla barn har rätt att tycka
    utifrån sina kulturella åsikter.

  417. Okej...

  418. För mig är det
    mångkulturellt tänkande.

  419. Om man ska nå interkulturalitet
    måste man komma över till nåt mer.

  420. Man måste liksom komma vidare.

  421. Det är samma sak i verksamheter.

  422. Om ni vill utveckla er verksamhet
    så att den blir interkulturell-

  423. -måste ni använda er
    av de olika sakerna-

  424. -för att se till
    att det blir nåt annat, en resurs.

  425. Interkulturalitet är för mig
    att etniska och nationella kulturer-

  426. -religioner, livsuppfattningar,
    tankesätt och språk-

  427. -samverkar och berikar varandra.

  428. Det låter enkelt, eller hur?
    Men det är inte enkelt.

  429. Här har jag samma syn som många
    andra: Kultur är ett meningssystem-

  430. -d.v.s. hur vi skapar mening
    för saker och ting.

  431. Det var därför jag tog upp tolkningen
    av den sociala verkligheten.

  432. Det är vilken mening
    den sociala verkligheten...

  433. Vi måste vara intresserade
    av varandras meningsskapande.

  434. Inte bara av hur barnens,
    utan också hur vi som personal-

  435. -och hur din personal skapar mening.

  436. Vilken kulturell identitet?

  437. En fråga på förmiddagen var:

  438. Vilken bild har vi av barnet?

  439. Jag tänkte ta upp en fråga
    som ni får fundera över.

  440. Först är det frågan,
    innan jag kommer dit.

  441. En tankefråga.
    Vad har du för etnicitet?

  442. Om nån frågar dig vem du är,
    vad har du för etnicitet?

  443. Inte nationalitet, det är nåt annat.

  444. Min nationalitet är svensk, men jag
    är inte svensk. Jag är sverigefinne.

  445. En nationell minoritet.
    Det är nåt annat.

  446. Min konstruktion har hållit på länge.

  447. Först var jag finne och invandrare,
    men nu är jag sverigefinne.

  448. Vad har du för etnisk identitet?

  449. Har ni kommit på vad ni är?

  450. Okej.

  451. Det är helt okej att vara svensk.

  452. Jag har gjort det här flera gånger
    på skolor-

  453. -och de ber om ursäkt
    för att de är svenskar.

  454. "Nej, jag är från Dalarna."

  455. "Nej, jag är från Värmland."
    Det är helt okej att vara svensk.

  456. Det är lika bra som nåt annat.

  457. Okej. Då vet ni vilka ni är.

  458. Vad jag tar upp...

  459. Barn med så kallad utländsk bakgrund-

  460. -det kan vara nyanlända-

  461. -behöver inte skapa sin nationella
    identitet utifrån en nation.

  462. Jag fick inte använda lasern.

  463. Får jag göra det snabbt?

  464. Okej.

  465. Den konstanta var jag i
    när jag var i Finland.

  466. Jag föddes i mellersta Finland.
    Då var jag finne, det var självklart-

  467. -och det var inget problem.
    Alla var det.

  468. Det var väldigt trevligt och fint
    att vara finne i Finland.

  469. Men när jag flyttade hit 1969
    började konstruktionen.

  470. Vem är man?

  471. Nu ser jag
    att det var interkulturella möten.

  472. Det var roligt. Jag blev skolpsykolog
    i Tensta, Rinkeby, Hjulsta.

  473. Det var fantastiskt kul!
    Det var en renässanstid-

  474. -från det monokulturella Finland.

  475. I den vevan gifte jag mig med en
    fransman, och då var det ännu finare.

  476. Då blev jag en helt annan person.

  477. Min rektor sa, när han presenterade
    mig: "Vår skolpsykolog Pirjo."

  478. Jag tänkte: "Vem har kommit in?"

  479. Det var jag.

  480. Men den höll inte så länge,
    den franska perioden.

  481. Sen har det varit en finsk period
    och olika perioder. Nu är jag svensk.

  482. Man konstruerar...

  483. Nu är jag lite postnationell.

  484. Det är det som är frågan:
    Vad vill ni att barnen ska bli?

  485. Här har vi postnationella ungdomar.

  486. Man kan ha flera ursprungskulturer.

  487. Sen har vi svensk kontextuell kultur.

  488. Jag visar snabbt. Man är i Sverige.

  489. Man kanske har blivit uppfostrad
    och bor i ett multietniskt område.

  490. Det påverkar väldigt mycket
    hur man betraktar sig själv.

  491. Det som man lär sig i det här
    är att kodväxla.

  492. Att växla mellan olika kulturella
    koder, och att läsa av koder.

  493. Man kanske ska lära sig
    flera olika språk-

  494. -och att koda flera olika språk.
    Kodväxla...

  495. Att se saker och ting
    från olika positioner.

  496. Jag är bara lite interkulturell.

  497. När jag är i Finland kan jag se
    det finska från svensk sida-

  498. -och när jag är i Sverige
    försöker jag se när det passar.

  499. Alla gillar inte
    när jag kontrasterar.

  500. En gång sa jag
    i ett pedagogikprofessorsmöte:

  501. "I Sverige tänker man så."

  502. Då sa nån ungefär:
    "Då får du väl åka till Finland."

  503. Jag hade plötsligt
    blivit icke-svensk.

  504. Då började man undra om jag inte
    skulle trivas bättre i Finland.

  505. Okej.

  506. Så kan det gå.

  507. Varför tar jag upp den här bilden?
    Den här bilden säger nåt, nämligen:

  508. När du har alla dessa barn-

  509. -från olika delar av världen
    i förskolan-

  510. -vad är bilden att barnen ska bli?

  511. Ska de bli flerspråkiga,
    flerkulturella, kosmopolitiska?

  512. Eller är det viktigt
    att de blir svenskar?

  513. Assimilerade svenskar?

  514. Vad behöver världen?

  515. Världen behöver barn
    som är kosmopolitiska-

  516. -som blir demokratiska,
    som har en demokratikompetens-

  517. -som kan arbeta och tänker
    på mänskligheten över hela världen.

  518. Men då måste ni bli tydligare. Det är
    samma sak för skolan och rektorerna.

  519. Tydligare med vad det betyder
    att vara svensk, också.

  520. Jag är sverigefinne. Vad är
    det viktiga i den svenska kulturen?

  521. Vad är det som är viktigt?

  522. Ingen vill ju göra bort sig.

  523. Jag säger ibland
    att de monokulturella personerna-

  524. -är de som skapar problemen-

  525. -för de ser den interkulturella
    identitetsformeringen-

  526. -som ett problem.
    Då blir det en stigmatisering-

  527. -i stället för att man ser det
    som en resurs i samhället.

  528. Det här ska vi egentligen uppfostra
    vartenda barn till. Egentligen.

  529. Att kunna flera språk-

  530. -att kunna tolka
    olika kulturella koder-

  531. -och att kunna se saker och ting
    ur ett tredje perspektiv.

  532. Men det är svårt
    när vi har det svårt. Det är svårt.

  533. Svårigheterna med de här frågorna är-

  534. -att vi har en omedveten inkompetens
    inom det här området.

  535. Man tror att det här området
    inte är ett eget kunskapsområde.

  536. När jag intervjuade rektorer...

  537. Jag har gjort många olika studier.

  538. De som var nya på området tyckte ofta
    att det inte behövdes nåt speciellt-

  539. -man gjorde
    som med vilka barn som helst.

  540. De som hade arbetat länge
    med de här frågorna-

  541. -kunde precisera
    det här kunskapsområdet.

  542. De visste
    vad man behövde veta mer om.

  543. Då har man en medveten inkompetens.

  544. Om man har en medveten inkompetens
    vill man lära sig mer.

  545. Det är ganska bra.

  546. Hur lång tid har jag på mig?

  547. Jag har lite tid.

  548. Det är svårt att tänka sig hur mycket
    man ska prata om varje bild.

  549. Hemma kunde jag inte tänka ut hur
    länge jag skulle prata om varje bild.

  550. Nu tar jag upp en bild om kultur,
    om synliga och osynliga aspekter.

  551. Den första handlade om
    vilken identitet barnen ska ha.

  552. Det var en fråga som jag tänkte
    att ni ska diskutera och tänka på-

  553. -när det gäller er förskola.
    Vad vill vi med de här barnen?

  554. Diskutera det på nåt sätt. Är det
    okej att de blir postnationella?

  555. Eller måste de heja på Sverige
    i olika sammanhang?

  556. Är det okej att man liksom...?

  557. Ni får diskutera det.

  558. Den här frågan
    handlar om olika aspekter.

  559. När ni pratar om mångfald-

  560. -på er förskola,
    vad är det ni pratar om?

  561. Olikheter kan finnas
    på många olika sätt.

  562. Den första punkten... Hur ser det ut
    när det bara är artefakter?

  563. Kultur är som ett isberg.

  564. De osynliga aspekterna är under
    vattnet, och de synliga är ovanför.

  565. Artefakter är som produkter.
    Musik, mat, byggnader, konst.

  566. Hur ser det ut i er förskola?

  567. Finns det nåt som visar
    att det finns andra språk-

  568. -tavlor, märken eller nåt?
    Hur ser det ut?

  569. Okej...

  570. Nästa aspekt är traditioner,
    firande, uppförande-

  571. -hur man strukturerar sin tid...

  572. Det kanske tog slut där.

  573. Allt det där med firande...

  574. Vilka traditioner är viktiga?

  575. Hur strukturerar man sin tid?

  576. Vi är ju väldigt linjära
    i vår tidsuppfattning.

  577. Man får inte komma för sent,
    för man visar att tiden är jämlik.

  578. Ingen ska vänta på nån annan.

  579. Tid är dessutom pengar.

  580. Det ska gå snabbt och effektivt.

  581. Om man kommer från ett
    meningssystem-

  582. -där man med tid
    visar statusskillnader-

  583. -att den med lägre status
    får vänta på den med högre status-

  584. -då blir vi sura för att man
    har kommit för sent, eller hur?

  585. Hur ni har det, vilka fester
    eller traditioner ni har-

  586. -är också en sån sak.
    Man kan ha andra traditioner också.

  587. Nu ger jag lite alternativa synsätt.
    Ni behöver inte följa dem.

  588. Tänkande, språk, historier,
    hur vi tänker och kommer ihåg...

  589. Hur minns man?

  590. Vi, från vår kulturtradition-

  591. -är väldigt bundna till skrift,
    eller hur?

  592. Vi minns mer
    om vi har sett en overhead-

  593. -eller en Powerpoint, en skrift.

  594. Och vi är kanske inte
    så bra berättare.

  595. Men det finns olika sätt
    att komma ihåg saker och ting.

  596. Alltså, det är också viktigt
    med berättelser...

  597. ...och alla olika historier.

  598. Och språk. Vi tolkar ju olika saker
    med språken, det vet ni.

  599. Det är meningsskapande med språk.
    Olika språk skapar olika meningar.

  600. Sen kommer den här knepiga:
    Värdesystem.

  601. Våra normer, trosföreställningar,
    religion, rätt och fel.

  602. Det sitter jättedjupt hos oss,
    eller hur?

  603. Vad är rätt och vad är fel?
    Och vilka värderingar ska man ha?

  604. Jag ska ta upp mer. Kommunikation
    och relationer. Könsroller.

  605. Hur kommunicerar vi med varandra?
    Vilka könsroller får vi ha och inte?

  606. Hur ska det se ut mellan...?

  607. Känsloyttringar och sinnesstämningar.

  608. Vilka känslor får man visa? Och hur?

  609. Får man visa aggressivitet
    eller inte?

  610. Är det okej?

  611. Jag vet att min finska bakgrund
    ibland gör det surt för mig-

  612. -eftersom jag kan bli jättearg.

  613. I ett sammanhang slog jag näven i
    bordet så att kaffekopparna dansade.

  614. Det var i ett kollegialt sammanhang.

  615. Efter det gillade de inte mig, sa de.

  616. Jag blev plötsligt så finsk.

  617. Det är kulturellt bundet
    vilka känslor vi får visa-

  618. -var vi får visa dem
    och på vilket sätt.

  619. Självuttryck och självbild.

  620. Hur ska man visa...?
    Man ska vara lagom, eller hur?

  621. Jag fick veta
    att jag klädde mig uppkäftigt.

  622. Okej...

  623. En pedagogiklärare på lärarhögskolan
    sa till mig:

  624. "En pedagogiklärare
    klär sig inte så."

  625. Jag sa "jaså?"

  626. Hur får man visa vem man är?
    Vad får pojkarna visa?

  627. Lärare har berättat:
    "De som tror sig vara för mycket"-

  628. -"trycker jag ner.
    Man ska ha lagom självförtroende."

  629. Okej, då går vi vidare.

  630. Hur skapar du en interkulturell
    organisationskultur som ledare?

  631. Som ledare ska du tänka på-

  632. -att när du lyssnar på din personal
    lyssnar du med två öron.

  633. Med det ena lyssnar du på
    vad de tar upp.

  634. Hur ser det ut för dem
    när det gäller barngruppen?

  635. Med det andra örat lyssnar du på
    vad de har för problem.

  636. Vad har de för svårigheter?

  637. Vilken kompetens...?
    Vilket kompetensbehov har de?

  638. I undervisningssammanhang kan lärarna
    ha undervisningssvårigheter.

  639. Och ledare kan ha
    ledningssvårigheter.

  640. Men som chef över verksamheten-

  641. -kan du inte gå in i vartenda barn-

  642. -och börja resonera om dem-

  643. -för då har du blivit
    en av personalen.

  644. Du ska lyssna och se vilka typer
    av svårigheter din personal har.

  645. Det är ditt ansvar att de ska kunna
    utveckla sin kompetens.

  646. Det är två olika saker. Det är
    väldigt lätt att man blir lockad-

  647. -i de här samtalen,
    till att vara där och lösa problemen.

  648. Då har man blivit en av personalen
    i stället för att lyssna.

  649. "Jaha, okej.
    Det här ser ut på det här sättet."

  650. Det är inte undra på att man skulle
    kunna få undervisningssvårigheter.

  651. Och även ledningssvårigheter.

  652. Ibland har vi
    en väldigt hög ambitionsnivå-

  653. -eftersom vi får den beställningen.

  654. Läroplanen är skriven så
    att den är förförisk.

  655. Den är jättebra skriven,
    men utifrån en formuleringsarena.

  656. Ni arbetar i en realiseringsarena.

  657. Ni ska realisera de här frågorna.
    Det är inte alltid lätt.

  658. Det är en helt annan arena.

  659. Där behöver man problematisera saker-

  660. -annars kan man få ett väldigt dåligt
    yrkessjälvförtroende.

  661. Vi har haft en period nu, en ganska
    lång period efter PISA-paniken-

  662. -när politikerna tävlar med varandra
    om vem som ska hitta nya lösningar.

  663. De säger: "Den förra har gjort fel,
    men nu kommer vi med en ny lösning."

  664. Det betyder att man har skrivit ner
    både förskolan och skolverksamheten.

  665. Sen undrar man hur det kommer sig-

  666. -att allmänheten inte har tilltro.

  667. Hur skulle allmänheten ha tilltro när
    verksamheten hela tiden skrivs ner?

  668. Då blir det knepigt att ha
    självförtroende eller självkänsla-

  669. -som yrkeskår.

  670. Det är viktigt att ni som ledare
    har en realistisk ambitionsnivå...

  671. ...så att man får ett plus i kanten
    varje fredag när man åker hem.

  672. "Vi har gjort ett gott jobb."

  673. Det gör att klimatet ändras,
    så att man stödjer varandra.

  674. I mitt jobb som professor
    försöker jag ändra kulturen-

  675. -så att vi ska vara stolta
    över varandras publikationer.

  676. Jag kan säga att det inte är enkelt-

  677. -när man i akademien har byggt upp-

  678. -att man ska konkurrera med varandra.

  679. Det här med självkänsla som yrkeskår
    var en parentes.

  680. Heterogenitet som utgångspunkt
    och resurs.

  681. Man måste börja tänka på att det
    faktiskt är jättebra att vi är olika.

  682. Det kan utmana en, men det är bra.

  683. En åttaåring sa:
    "Det är tur att människor är olika"-

  684. -"för annars skulle vi inte
    känna igen varandra."

  685. Hur ser min verksamhet ut-

  686. -om jag tänker att heterogeniteten
    är min resurs?

  687. Rekrytering utifrån mångfalden.

  688. Tyvärr tar det många gånger slut där,
    om man tänker ledarskapsmässigt.

  689. Man rekryterar gärna såna
    som passar in-

  690. -som är förutsägbara
    och kontrollbara, eller hur?

  691. "Vi skulle ha kunnat, men jag
    tror inte att det skulle passa in."

  692. "I vår grupp skulle det inte..."
    Där måste man som chef tänka om.

  693. Våga rekrytera.

  694. Sen kanske man tänker:
    "Föräldrarna kanske inte gillar det."

  695. Då får man rekrytera och tänka:
    "Det är min uppgift att förklara"-

  696. -"att berätta och rättfärdiga."

  697. Inkludering av det annorlunda.

  698. När man har fått tag på
    så kallad annorlundahet-

  699. -om man nu tycker
    att det är så annorlunda-

  700. -ska man tänka
    att man ska inkludera det-

  701. -så att det inte blir
    cementerade grupper-

  702. -utifrån olikheterna.

  703. Samverkan med föräldrar.

  704. Det är knepigt
    med samverkan med föräldrar.

  705. Många förskolor säger: "Vi har en god
    relation till föräldrarna."

  706. "De lämnar sina barn
    och hämtar sina barn."

  707. Det är inte säkert att man vet vad
    föräldrarna tänker om verksamheten.

  708. Vad tänker de om olika värderingar
    och vad som händer?

  709. Speciellt om de inte har
    det svenska språket.

  710. Hur vet man då hur de tänker-

  711. -och vad de känner
    när de lämnar barnet?

  712. Det är jätteviktigt
    att utveckla samarbetet-

  713. -för de är er resurs.
    De är inte bara kunder.

  714. Jag var med i ett projekt,
    det var en norsk studie.

  715. I Sverige utgår vi från-

  716. -att det är jättebra om barnen trivs.

  717. Då frågade man föräldrarna och barnen
    om de trivdes.

  718. Man tyckte att det var bra
    eftersom de trivdes så bra.

  719. Men i den norska studien-

  720. -sa föräldrarna
    att trivsel inte alls var så viktigt.

  721. Kvalitet var viktigare.

  722. Under de här dagarna
    har man väl diskuterat kvaliteten.

  723. Kvalitetssäkring. Vad är kvalitet?

  724. Vi har nån sorts tanke
    att om man trivs lär man sig-

  725. -men man vet inte om trivseln
    är viktigare än kvaliteten.

  726. Lärande organisation med förmåga att
    reflektera och lära av erfarenheter.

  727. Egentligen,
    om jag skulle titta på er som är här-

  728. -så har ni otroligt mycket kunskap
    inom det här området.

  729. Många har arbetat länge med det här
    och vet väldigt mycket.

  730. Men det är inte alltid säkert
    att man tar tillvara erfarenheterna.

  731. Det är jättekonstigt. Vi har ju tagit
    emot nyanlända hur länge som helst-

  732. -och nu plötsligt råder rådlöshet.

  733. Alla undrar: "Vad gör vi nu?"

  734. Skolverket säger: "Vi skickar
    jättemycket nu, hur ska ni göra?"

  735. Man kommer
    med jättemånga föreskrifter.

  736. Alla som har arbetat i kommuner-

  737. -som i 40-50 år
    har tagit emot flyktingar-

  738. -invandrare och nyanlända,
    vet plötsligt ingenting.

  739. Vad gör man med sina erfarenheter?
    Vad gör ni med er kunskap?

  740. Ni har det.

  741. Ni ska dokumentera verksamheten
    och utveckla den.

  742. Där har ni möjlighet att dokumentera-

  743. -den praktiska,
    erfarenhetsbaserade kunskapen.

  744. Det här är svårt: Konflikter
    och motsättningar tydliggörs.

  745. Hur gör man
    med interkulturell konflikthantering?

  746. En gång hade vi ett seminarium,
    och det kom jättemycket folk.

  747. Du har möjlighet att lära mer.

  748. Det är ju inte så att majoriteten
    har lösningen tillsammans.

  749. Hur löser vi de här olika synsätten?
    Vad ska man göra?

  750. På det sättet kan man lära sig mer.

  751. "Komplementär hållning" betyder:

  752. Eftersom alla gör en tolkning
    av den sociala verkligheten-

  753. -behöver vi varandras tolkningar
    för att bli mer kompletta.

  754. Vi kompletterar varandra.

  755. Föräldrarna kompletterar med sin syn-

  756. -den synen som ni har på förskolan.

  757. Som ledare måste du öppna
    för möjligheten-

  758. -att komplettera varandra.

  759. Ingen av oss är komplett-

  760. -och har hela sanningen
    om den sociala verkligheten.

  761. Vi behöver veta
    hur den andra har tänkt.

  762. I stället
    för den kompensatoriska hållningen-

  763. -pläderar jag
    för den komplementära hållningen-

  764. -och för att vi behöver
    en kontinuerlig kompetensutveckling.

  765. Jag tar lite om... Det här kanske jag
    hoppar över. Jag har fem minuter.

  766. Jag tar en sak bara,
    för den här är så rolig.

  767. Det är att...
    Nu när ni tänkte på värderingar...

  768. Vi har nåt som heter centrala värden
    och etniska ideal.

  769. Det står i våra läroplaner
    vilka centrala värden vi har.

  770. Demokrati.

  771. Alla människors lika värde.
    Alla de bitar som är väldigt viktiga.

  772. Sen har vi nåt som heter
    signalvärden. Det är värden...

  773. ...som är identitetsskapande.

  774. Tänk er olika religioner.

  775. Centrala värden i olika religioner
    är lika-

  776. -men tolkningar,
    som hur vi ska klä oss-

  777. -vad vi har för symboler
    och hur vi ska äta-

  778. -är signalvärden.
    De visar att jag tillhör den gruppen.

  779. Jag tillhör det här sättet att tänka.

  780. Men signalvärdena behöver inte ha
    med de centrala värdena att göra.

  781. De är identitetsmarkörer.

  782. Jag ska ta ett sånt här värde,
    signalvärde-

  783. -som jag anser
    finns i det svenska synsättet.

  784. Det är barncentrering.

  785. Det vill säga,
    i vår kultur är barnen väldigt...

  786. Man utgår från barnens behov.
    Barnen är kompetenta, eller hur?

  787. Redan i 2-3-årsåldern kan de vara med
    och dokumentera verksamheten.

  788. Ju äldre vi blir,
    desto mindre kompetenta blir vi.

  789. Alla ska serva barnen. Vi ska serva
    barnen utifrån deras behov.

  790. De är ju goda. De är fina.

  791. Och vi har väldigt svårt för familjer
    som har en familjecentrerad syn-

  792. -där barn bara är en del av familjen-

  793. -och de är viktiga i familjen.

  794. Vi ska uppfostra dem
    till att bli individer.

  795. De ska inte behöva ta ledigt
    från skolan eller jobbet-

  796. -om föräldrarna blir sjuka.

  797. Nej, deras karriär är viktigare.

  798. Sen har vi hittat på
    ett fantastiskt system.

  799. När man skiljer sig
    delar man på vårdnaden.

  800. Den ena veckan är man hos mamman,
    och den andra hos pappan eller...

  801. ...partnern.

  802. Ena veckan kan man serva barnet,
    och andra veckan kan man dejta.

  803. Då har vi allt.

  804. Då tar jag inget mer.

  805. Men jag tar den sista.

  806. Det var dumt av mig
    att ens börja med den här.

  807. Nu har jag några minuter att säga att
    ni alla har en väldigt god möjlighet-

  808. -att utveckla interkulturell
    kompetens genom era erfarenheter.

  809. Den första punkten är: Medvetenhet
    och förståelse, kunskap och begrepp.

  810. Alltså att lära sig mer
    om det här området.

  811. Jag tror att många av er kan mycket.

  812. Men det här är ett kunskapsområde
    som behövs i lärarutbildningar.

  813. Man behöver ha förståelse
    för vad t.ex. etnocentrism är-

  814. -och för de här orden.

  815. Sen har ni praktik, erfarenheter.

  816. Det är bra om man arbetar i ett sånt
    sammanhang, man lär sig hela tiden.

  817. Men man måste ändå ha
    nån sorts reflektion och bearbetning-

  818. -teori och forskningsanknytning,
    för att komma vidare.

  819. Reflektion och bearbetning
    har ni möjlighet att ha-

  820. -i dokumentationen av verksamheten, i
    er systematiska kvalitetsutveckling.

  821. Ni har också möjlighet att ha det
    som en punkt. Hur arbetar ni?

  822. Hur lär ni er om det här?
    Hur gör ni med de här bitarna?

  823. Hur gör ni
    med de interkulturella frågorna?

  824. Jag har arbetat mycket
    med forskningscirklar.

  825. Jag leder
    dem som har forskningscirklar.

  826. Vi har haft 30 forskningscirklar.

  827. Det är ett sätt att arbeta,
    att under en längre tid få resonera-

  828. -fundera och undersöka saker.

  829. Där har ni möjlighet att tillsammans
    med lärosäten och forskare se till-

  830. -att ni har nåt som heter
    samproducerande forskning.

  831. Man forskar tillsammans.

  832. Forskarna kommer inte
    och forskar på er-

  833. -utan ni gör det tillsammans.
    Det finns olika sätt.

  834. Utifrån det utvecklar man
    sina personliga färdigheter-

  835. -attityder, förhållningssätt
    och kompetenser. Och det går runt.

  836. De här bitarna är det viktigt
    att du som chef och ledare tänker på.

  837. Hur utvecklar och använder vi det här
    så att det blir de olika momenten?

  838. Jag har märkt att när man hoppar över
    reflektioner och bearbetning-

  839. -så har man inte lärt sig
    av erfarenheterna-

  840. -och möjligheten
    att ha den här lärmiljön.

  841. Jag får läsa en dikt, eller hur?

  842. Som avslutning. Jag vill läsa den.

  843. Det är en elev som har skrivit den.

  844. Jag måste ha glasögon också,
    det är hemskt. Okej...

  845. Det är en elev i Kvarnbyskolan.

  846. Mohamed Abdo Mohamed har somalisk
    bakgrund, och han skriver:

  847. "För en dag."

  848. "En dag borde alla få vara glada
    och lägga bekymren åt sidan."

  849. "En dag borde man få vara
    med de människor som man älskar"-

  850. -"och med sina vänner
    och släktingar."

  851. "En dag borde man få leva i harmoni."

  852. "Att få leva i fred med varandra,
    skulle det vara för mycket begärt?"

  853. "För en dag borde man få vara lika,
    hudfärgen skulle inte spela roll."

  854. "För en dag borde man få förenas
    med dem som man mest älskar"-

  855. -"sina föräldrar, syskon, mor-
    föräldrar, farföräldrar och kusiner."

  856. "För en dag önskar jag
    att ordet 'hat' inte skulle finnas"-

  857. -"att ordet och känslan 'hat'
    skulle utplånas"-

  858. -"och ersättas
    av ordet och känslan 'kärlek'."

  859. "Jag önskar detta för en dag."

  860. "Är det för mycket begärt?"

  861. Ja, nu hoppas jag att ni har frågor,
    kommentarer och synpunkter.

  862. Det blev lite känslosamt nu i slutet.

  863. Det är fint att det får vara det. Det
    här berör oss på många olika nivåer.

  864. Vi har två med mikrofoner i handen.
    Är det nån som vill fråga nåt?

  865. Upp med tassarna. Ja, titta.

  866. Tack.

  867. Ja... Jag har en fråga till dig.
    Du är gammal skolpsykolog.

  868. Du pratar väldigt fint
    om hur man ska ta hänsyn till-

  869. -och tänka och reflektera
    kring barns kulturella identiteter.

  870. I förskolan har vi väldigt små barn-

  871. -och nån medvetenhet kring det här
    finns inte när det gäller dem.

  872. De är för små-

  873. -för att man på förskolan
    ska skapa deras kulturella identitet.

  874. Det är föräldrarna som ska befatta
    sig med barnets kulturella identitet.

  875. Det ligger på mig om jag vill
    att mitt barn ska vara si eller så.

  876. Förskolan måste ju stå för det
    som förskolan alltid har gjort-

  877. -utifrån de värderingar och
    de traditioner svensk förskola har.

  878. Jag tänker att Sveriges...

  879. Å ena sidan säger du:
    "Det är inte fult att vara svensk."

  880. Å andra sidan tänker man: "Ska man
    lära barnen att heja på Sverige"-

  881. -"eller ska de vara kosmopoliter?"

  882. För mig blir det svårt att förstå
    dina tankar och var du står.

  883. Är det kosmopoliter du vill ha?

  884. Är det dåligt med svenska traditioner
    och svenskhet?

  885. Jag som utlänning-

  886. -uppskattar det som finns i Sverige.

  887. Många har kommit hit just för att
    Sverige har väldigt fina värderingar-

  888. -frihet, demokrati
    och allt det där andra som du nämnde.

  889. För mig blir det en väldigt stor
    konflikt i det du säger.

  890. Jag känner att jag skulle behöva
    en fördjupning i det här.

  891. Okej...

  892. Då säger jag...

  893. De centrala värderingarna och etniska
    idealen som vi har i vårt samhälle...

  894. Vi kan inte på nåt sätt säga
    att de inte gäller.

  895. De gäller. Det är dem
    som vi bygger på i vårt samhälle.

  896. Men tolkningarna, hur man ska...
    Jag hann inte ta upp det.

  897. Till exempel det här med
    att man förstår...

  898. Om vi tänker könsroller.

  899. Det är ju självklart att pojkar
    och flickor har lika värde-

  900. -men tolkningen
    som vi har i Sverige nu-

  901. -och nu kontrasterar jag,
    är att det är nåt problem med kön-

  902. -i stället för en tillgång.

  903. Då måste man på nåt sätt tänka:
    Vilka värden i vår förskola-

  904. -är viktiga signalvärden,
    men inte centrala värden?

  905. Om vi vill att barnen och föräldrarna
    tar till sig de signalvärdena-

  906. -är det assimilering.

  907. Det här får man diskutera. Man ska
    lära känna svenska traditioner-

  908. -det tycker jag,
    för man lever ju i Sverige-

  909. -men man måste också förstå
    att det finns andra traditioner.

  910. Jag kan inte säga hur det ska vara.
    Det är ni som beslutar det.

  911. Jag har bara visat
    olika sätt att tänka.

  912. Jag kommer inte att vara den
    som säger hur ni borde göra.

  913. Det gör ni själva. Ni kommer överens.

  914. Det är ni som tillsammans
    skapar sättet att tänka.

  915. Vad vill ni med de här barnen?

  916. Sen finns det säkert många föräldrar
    som har flyttat till Sverige-

  917. -för att komma
    till ett demokratiskt land-

  918. -och de kan tänka sig att stanna här.

  919. Men det betyder inte
    att man lämnar allt sitt tänkande-

  920. -all sin kunskap och sin kultur-

  921. -för att bli svensk.

  922. -Vi behöver flerkulturella svenskar.
    -Det är inte det som jag tänker på.

  923. När man tänker interkulturellt
    på förskolan...

  924. Vi har väldigt små barn, som inte
    på nåt sätt har en uppfattning om...

  925. Många av dem är födda i Sverige-

  926. -och råkar vara barn
    till människor från andra länder.

  927. Varför ska man tänka så mycket
    på vilken kultur man ska bibringa?

  928. De växer upp i Sverige.
    De ska lära sig att tala svenska-

  929. -samtidigt som föräldrarna ger dem
    sitt språk, om de vill.

  930. Frågan om assimilering eller inte
    ska ligga mer på föräldrarna-

  931. -och inte på förskolan. Förstår du?

  932. Det här med flaggor
    och allt möjligt som finns-

  933. -på många av de svenska förskolorna,
    som jag har sett-

  934. -är för mig en väldigt tydlig signal
    att man inte har förstått-

  935. -var barnen befinner sig mentalt.

  936. De har ingen abstrakt förmåga att...

  937. De kan upprepa, som små papegojor-

  938. -"Jag kommer från Irak", men de vet
    inte ens var irakiska Kurdistan är.

  939. De har inte den förmågan.
    Så jag tänker...

  940. Jag skulle inte uppmana att tänka
    kring vilken identitet man ska skapa-

  941. -för det är inte förskolans problem.
    Man ska se barn som små individer.

  942. Det är centrala värden
    som man ska förmedla.

  943. Kulturella skillnader och skiftningar
    ska ligga på föräldrarna.

  944. -Du får tänka som du vill. Varsågod.
    -Jag tänker annorlunda än du.

  945. Du vet ju inte hur jag tänker.

  946. Jag har bara presenterat olika sätt
    att tänka, och jag tänker inte...

  947. Man ska kunna tänka på olika sätt.

  948. Att ha en dialog är jätteviktigt, för
    den här dialogen ser jag överallt.

  949. Det är väldigt många som undrar:

  950. "Behöver vi? Hur ska man göra det?"

  951. Jag har inget svar.
    Det är svårt att ge nåt svar.

  952. Man ser att den här bilden
    av vad barnen ska bli...

  953. Ni är en del av en utveckling
    av världen-

  954. -och den kosmopolitiska världen.

  955. Det du gjorde var precis det
    som du uppmanade till tidigare-

  956. -nämligen att våga säga:
    "Jag tycker annorlunda."

  957. Där får du poäng.

  958. Är det nån annan som vill fråga nåt?

  959. Jag är inte chef eller ledare. Jag är
    en vanlig, men ovanlig förskollärare.

  960. Jag saknar perspektivet-

  961. -när medarbetare har sitt ursprung
    i ett annat land, i en annan kultur.

  962. Jag har jobbat i 35 år
    som förskollärare-

  963. -men ändå måste jag liksom ständigt
    sättas på plats.

  964. "Menar du 'förlåt'?"
    "Har du sagt 'ursäkta'?"

  965. "Är det säkert att du har förstått?"

  966. Hallå? Jag saknar det perspektivet.

  967. Du pratar ganska mycket
    om nyanlända, föräldrar och barn-

  968. -men vi som kolleger-

  969. -besitter många gånger samma kunskap
    och kompetens-

  970. -som de etniska svenska cheferna.
    Många gånger märker ingen oss.

  971. De med mycket mindre erfarenhet
    bestämmer över oss.

  972. Vi ska liksom följa
    och vara ordentliga-

  973. -och inte säga nånting.

  974. Det saknar jag.

  975. Det var bra att du tog upp det.

  976. En sak som jag inte tog upp,
    men som jag tycker är viktig-

  977. -är att ta tillvara personalen.

  978. I vissa sammanhang behöver vi ha-

  979. -nåt som heter kulturbroar
    eller brobyggare-

  980. -som kan förstå.

  981. Alltså, personal som kan växla
    mellan olika kulturella koder-

  982. -och som kan göra att både barnen
    och personalen förstår dem.

  983. Sån personal
    behövs i varenda förskola.

  984. Personal som kan växla, så att vi
    kan lära oss mer och förstå.

  985. Och man ska...

  986. ...tillmäta den personalen
    den kunskap och också roll...

  987. ...att de kan ge oss mer kunskap.

  988. De kan säga
    när vi t.ex. är fördomsfulla-

  989. -eller har svårt att hantera
    eller möta vissa människor.

  990. Använd dem som resurser.
    - Det var bra att du tog upp det.

  991. Och att du sa: "Vi finns också."

  992. Det tycker jag är jätteviktigt.

  993. Vi är inte farliga,
    och vi är kompetenta-

  994. -även om vi inte hittar rätt begrepp.
    Inte för att de inte finns här inne-

  995. -utan för att vår hjärna
    har mycket mer att bearbeta-

  996. -i och med att vi använder
    flera språk på samma gång.

  997. Jag tycker också
    att det finns en möjlighet att säga:

  998. "Jag vill gärna användas på det
    sättet, för jag har den kompetensen."

  999. "Om ni vill kan ni konsultera mig."

  1000. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ta till vara mångfalden i förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pirjo Lahdenperä, finlandssvensk professor i pedagogik, utgår mycket från sig själv när hon pratar om vad som är svenskhet, finskhet och vem som är annorlunda och vem som är som alla andra. Hon uppmanar förskolepedagoger att fundera över hur de arbetar med det interkulturella och mångkulturella. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolan, Mångfald i förskolan, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Frön till ett livslångt lärande

Harvardprofessorn Howard Gardner tar avstamp i de stora frågorna om skönhet och godhet för att komma fram till hur vi bör lära ut och vad vi vill att våra barn ska lära sig. Hur ska man få barnen att behålla sin nyfikenhet? Gardners föreläsning innehåller en semantisk diskussion om begrepp, men även en del handfasta råd och tips. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Lärandets demokrati

Paola Cagliari är chef på Institutionen för skolor och förskolor i Reggio Emilia. Hon menar att skolan och förskolan skapar demokrati om den fungerar bra. Tre ord som Paola Cagliari ständigt återkommer till är delaktighet, kollektiv och demokrati. I sin föreläsning visar hon exempel från sitt arbete Italien och analyserar bit för bit hur förskolebarnen reagerar och utvecklas. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Pedagogiska relationer i förskolan

Sven Persson, professor i pedagogik, vill förstå förskolan ur ett samhällsperspektiv och införa professionell kunskap i förskolan. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i forskning som framhåller interaktion och processkvalitet som viktigast för barns lärande. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Genuspedagogik fungerar!

Förskolechef Lotta Rajalin startade Sveriges första genusförskola. Här ger hon en snabbkurs i genusvetenskaplig syn på barn. Ben Kenward berättar om en studie om hur genuspedagogik fungerar som visar att det bland annat sker mindre stereotypisering i så kallade genusneutrala förskolor. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Regeringens syn på förskolan

Den svenska förskolan är väldigt uppskattad och eftertraktad, menar statssekreterare Helene Öberg. I detta inledningstal berättar hon vad regeringen gör för förskolan. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Att skapa mening för barnen

Hur skapar man mening i det som barnen skapar? Några cirklar blir för ett barn en bil. Varje tecken är en metafor för något annat. Professor Gunther Kress menar i sin föreläsning att barn visst tänker abstrakt, att de faktiskt själva skapar mer abstrakta bilder än vad skolan erbjuder dem. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Ta till vara mångfalden i förskolan

Pirjo Lahdenperä, finlandssvensk professor i pedagogik, utgår mycket från sig själv när hon pratar om vad som är svenskhet, finskhet och vem som är annorlunda och vem som är som alla andra. Hon uppmanar förskolepedagoger att fundera över hur de arbetar med det interkulturella och mångkulturella. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Bilden av barnet

Carlina Rinaldi är Reggio Emilias första pedagog och är idag chef för verksamheten i Italien. Hennes föreläsning handlar om Reggio Emilias pedagogik och om hur man kan se och förhålla sig till förskolebarnet utifrån ett antal bilder hon visar upp. I sitt arbete reser hon världen runt och träffar alla från påven och Dalai lama till förskollärare för att göra barn mer synliga på ett politiskt plan, både i förskolan och i samhället i stort. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Digitala barn

"Ska vi börja elda i våra grottor? Nej vi kommer att bränna oss!" Nya saker har alltid skrämt oss och digital teknik i förskolan är inget undantag. Susanne Kjällander och Markus Bergenord presenterar egna exempel från olika förskolor de jobbat med och visar hur man kan använda tekniken som ett verktyg som vilket annat som helst. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss