Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2015

En konferens för och om förskolan, med föreläsningar om olika pedagogiska inriktningar och om hur digitala hjälpmedel kan användas i verksamheten. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2015 : Genuspedagogik fungerar!Dela
  1. Nu går vi direkt till
    det här passets sista föreläsning:

  2. "Effekten av normmedveten pedagogik"-

  3. -"på förskolebarns
    könsrelaterade uppfattningar."

  4. Vi har Ben Kenward,
    doktor i zoologi, docent i psykologi-

  5. -och forskare på Barn- och babylabbet
    vid Uppsala universitet-

  6. -och Lotta Rajalin, förskolechef
    vid Södermalms stadsdelsförvaltning-

  7. -med lång erfarenhet av genusarbete
    inom förskolan. - Var så goda.

  8. Ja, det här är slutet på dagen-

  9. -men förskolepedagoger
    är ju som känt väldigt tålmodiga.

  10. Ni ska väl klara det här.

  11. Jag ska berätta om det praktiska,
    hur vi arbetar konkret på förskolan-

  12. -när det gäller
    genus och jämställdhet.

  13. Sen ska Ben berätta om sin forskning.

  14. Jag kallar det att Ben forskar
    och ger vetenskaplig sanning-

  15. -och jag pratar om det praktiska och
    kanske kan ge en mer poetisk sanning.

  16. Vårt arbete började faktiskt 1998...

  17. ...när läroplanen
    för förskolan kom ut.

  18. Där stod det väldigt tydligt att vi
    ska motverka stereotypa könsroller.

  19. Vi ska ge pojkar och flickor
    lika rättigheter.

  20. Men redan tio år tidigare
    hade man skrivit in samma skrivning-

  21. -i FN:s barnkonvention.
    Där stod väldigt tydligt och klart-

  22. -ungefär samma skrivning, men det var
    inget som vi hade grunnat mycket på.

  23. Det var först när läroplanen kom
    som vi började reflektera ordentligt-

  24. -kring det här, och började våga
    titta på oss själva. Vad gjorde vi?

  25. När vi hade hållit på i några år
    att observera oss och filma oss-

  26. -och titta på hur vi arbetade för att
    förstå vad vi egentligen gjorde...

  27. Det är ju så med normer att vi
    gör otroligt mycket omedvetet.

  28. Det är som spår i hjärnan.

  29. Det är som hjärnceller som jobbar på
    högvarv utan att vi har kontroll på-

  30. -var vi har lärt oss det
    eller hur vi har erfarit det.

  31. Det blir en norm. Hjärnan rullar på.

  32. Likt en åttafilig motorväg
    åker det signaler-

  33. -som berättar hur en man är
    och hur en kvinna är eller ska vara-

  34. -hur en flicka eller en pojke är. Vi
    märker knappt när vi följer normen-

  35. -förrän det är nåt som bryter normen.
    Då blir vi ofta medvetna.

  36. Vi brukar kalla det för att
    vi arbetar med normmedvetenhet.

  37. Vi trodde nog att vi var bättre på-

  38. -att möta pojkar och flickor
    mer jämställt än vad vi var.

  39. När vi filmade, observerade,
    gick igenom all litteratur vi hade-

  40. -alla bilder vi hade, sånger,
    aktivitetshörnor, lekar-

  41. -hur vi utnyttjade kvadratmeterytan
    både inomhus och utomhus-

  42. -så såg vi att det var mycket som vi
    omedvetet gjorde av gammal vana-

  43. -eftersom vi är så marinerade
    med de här traditionerna, fördomarna-

  44. -och förväntningarna som vi har olika
    på pojkar och flickor.

  45. Sen kom vi att vara med i Skollagen-

  46. -där förskolan
    blev en viktig del 2010.

  47. Där återfinner vi samma föresats-

  48. -att ge pojkar och flickor samma
    möjligheter och förutsättningar.

  49. Strax därefter
    kom Diskrimineringslagen.

  50. Då fick vi syn på ytterligare normer.

  51. Diskrimineringslagen
    är baserad på sju tidigare lagar-

  52. -och då började vårt arbete
    att utvecklas mer och mer-

  53. -från att bara titta på pojkar och
    flickor till att beröra alla normer-

  54. -för att vi ska bli medvetna om
    vad vi överför till barnen.

  55. Det vi jobbade mycket med i början-

  56. -var att få med oss all personal,
    alla föräldrar-

  57. -och familjer och närstående.

  58. Vi ville hitta en modell för att
    synliggöra och förklara vårt arbete.

  59. Vi skapade en modell
    som vi kallar "Hela livsutrymmet".

  60. Då menar vi att i cirkeln återfinns
    allt det som vi kan göra i livet-

  61. -allt det som vi drömmer om,
    det vi vill vara, känna och uppnå.

  62. Vi har en tendens att dela upp
    det här livsutrymmet i två delar.

  63. En för pojkar och män
    och en för flickor och kvinnor.

  64. Det görs i stora delar av världen,
    på olika sätt i olika sammanhang.

  65. Jag kommer att prata ganska fort,
    för vi har lite tidspress.

  66. Om vi tittar på nåt så enkelt
    som färger så är det ju så-

  67. -att vanligtvis anser de flesta
    att rosa är en flickfärg.

  68. Det har inte varit så väldigt länge,
    men det är så i vår tid.

  69. Även pasteller, lila, röd, gul
    är oftare flick- än pojkfärger.

  70. Man kan tycka "Vad spelar det
    för roll? Färg som färg?"

  71. Det spelar kanske roll
    om du är en pojke och gillar rosa-

  72. -och ska köpa en cykel och du blir
    erbjuden en blå cykel-

  73. -eller en svart eller brun cykel,
    när du hade drömt om en rosa.

  74. Då får du förstå, om du är pojke,
    att du tänkte lite fel där.

  75. Det var nånting som inte var
    riktigt normalt, som normen säger-

  76. -eller som är vanligt.
    Det här stöter barn på hela tiden.

  77. När de ska inreda sitt rum:

  78. Vilken typ av sängkläder de ska ha,
    vilka färger på kläder man ska ha-

  79. -vad folk ger i present,
    vilka färger väljs då?

  80. Ni kan gå till en leksaksaffär
    och köpa nånting.

  81. De måste veta vilket kön det är
    för att kunna hitta rätt leksak.

  82. Är det då en cykel frågar de
    om det är en pojke eller flicka-

  83. -för att kunna välja färg på cykeln.

  84. Rosa färg är nu vanligare bland män.
    Vuxna män kan ju ha rosa.

  85. Där har vi nivåskillnader.
    En vuxen man kan ha en rosa skjorta-

  86. -och vara riktigt stilig,
    särskilt om mannen har ett bra yrke-

  87. -och kanske har en stilig skjorta,
    då går det bra.

  88. Men har samma man
    rosa jeans till och rosa lackskor-

  89. -då är det för mycket rosa. Vi har en
    nivå för hur mycket rosa man kan ha.

  90. Det här gäller även
    pojkar och ungdomar.

  91. Väldigt små barn är otroligt medvetna
    om att rosa är en flickfärg.

  92. Då kan man undra varför det är så,
    och varför vi vidmakthåller det.

  93. Tjänar vi nåt på det? Är det nåt
    som kommer barnen till del?

  94. Finns det nån positiv idé kring
    varför vi ska dela upp färger så här?

  95. Vi tror inte det. Vi vinnlägger oss
    om att prata om alla färger-

  96. -leka med alla färger,
    måla med och blanda alla färger-

  97. -möta nya nyanser och inte
    ge olika status till olika färger.

  98. Vara tillåtande i att pröva färger.

  99. När det gäller kläder är det också
    olika för flickor och pojkar.

  100. Det är jättetydligt i klädaffärerna-

  101. -även de
    som utger sig för att vara unisex.

  102. Granskar man dem noga ser man att det
    finns tydliga flick- och pojkkläder.

  103. Flickkläder är oftast mindre i
    storlek, även bland småbarnskläder.

  104. Går man in på en klädaffär och söker
    ett plagg för en fyraårig flicka-

  105. -så är det en eller två storlekar
    mindre än samma plagg i pojkstorlek.

  106. Det är klart, när barnen kommer in på
    en klädaffär för att handla kläder-

  107. -så är det tydligt vart man ska gå
    om man är flicka eller pojke.

  108. Du ska ha en stark vilja att gå
    emot normen för att våga göra det.

  109. Flickkläder är också oftare utformade
    så att de är sötare och lite skörare-

  110. -i lite finare material,
    lite känsligare kläder.

  111. Ofta med applikationer som hjärtan,
    rosetter, kaniner eller kattungar.

  112. Och de är sköra, som sagt, vilket gör
    att man får vara lite mer försiktig-

  113. -om man är flicka.
    Man kan inte leka riktigt lika vilt.

  114. Man behöver vara lite tillbakahållen,
    lite försiktig-

  115. -lite lugnare och lite mer passiv.

  116. Pojkarnas kläder är oftare rymliga-

  117. -bekväma, praktiska,
    i ett slitstarkt material-

  118. -så att man kan röra sig med stora
    rörelser, springa, hoppa, klättra-

  119. -leka i leran och få färgstänk på sig
    utan att det gör så mycket.

  120. Där är applikationerna dödskallar,
    dinosaurier, blixtar. Coola grejer.

  121. Det är klart att när barn kommer
    med de här olika plaggen-

  122. -och vill ha bekräftelse hos vuxna
    måste vi tänka på hur vi svarar upp.

  123. Om vi svarar upp med det som
    tillverkaren av plagget har tänkt-

  124. -"Vad cool du är", "Vad söt du är"
    försöker ju barnet förstärka det här-

  125. -för att få ytterligare beröm
    och bekräftelse nästa gång-

  126. -och väljer en ännu coolare tröja
    eller en ännu sötare kjol.

  127. Vi får försöka hitta
    andra sätt att bemöta-

  128. -än att bekräfta
    just det som var tanken från början.

  129. Kanske ställa en fråga.
    "Är det en bra springklänning?"

  130. "Tycker du om tyget?", "Vem fick du
    den av?", "Är du glad för din tröja?"

  131. När det gäller känslor kan vi mäta
    att man oftare säger till flickor-

  132. -och även väldigt små barn, bebisar-

  133. -att de är rädda,
    ledsna, blyga, lugna-

  134. -alltså känslor
    som är mer känslosamma.

  135. Det bekräftas gång på gång. Om ett
    barn får höra att den är blyg, rädd-

  136. -lugn, ledsen,
    då blir ju det en förväntan.

  137. Vi är med och hjälper
    och sätter ord på barnens känslor.

  138. Därför är det viktigt
    hur vi pedagoger uttrycker det-

  139. -om barnen uttrycker en känsla.
    Vi kan ställa en öppen fråga:

  140. "Hur är det du känner?", "Var känner
    du i kroppen?", "Hur menar du?"

  141. Att försöka få barnet
    att själv uttrycka sina känslor.

  142. Alla ni som sitter här vet
    att ni ibland är rädda, ibland blyga-

  143. -ibland är lugna och ibland ledsna.

  144. Man säger att pojkar är frustrerade,
    ilskna, arga och känner vrede.

  145. Det är väldigt starkt förknippat
    med våldsamhet.

  146. Då kan man undra hur det känns om man
    inte känner igen sig i de känslorna.

  147. Försöker man att uppnå
    att vara lite argare-

  148. -och lite mer vred och ilsk
    och våldsam för att förväntan finns?

  149. Hela det här arbetet med
    normmedvetenhet handlar mycket om-

  150. -vilka förväntningar
    vi har på barnen.

  151. De förväntningarna känner de av
    och försöker göra det-

  152. -som de känner att vi förväntar oss.

  153. När det gäller känslor
    kan vi fundera över det långa loppet.

  154. Om du är van att höra att du är rädd,
    blyg, lugn och ledsen-

  155. -hur blir det sen när du känner dig
    ilsk, arg, frustrerad och våldsam?

  156. Som flicka, kvinna.
    Hur tycker vi att det är med kvinnor-

  157. -kanske i min ålder, om de är ilskna,
    våldsamma, frustrerade och arga?

  158. Hur ser vi på dem då? Hur känns det
    för en man som är rädd och blyg?

  159. Hur känns det för en tonåring som är
    pojke och rädd, blyg och känslosam-

  160. -och vet att förväntan är att han ska
    vara lite tuffare och mer våldsam?

  161. När det gäller egenskaper pratade vi
    väldigt mycket i början av arbetet-

  162. -om att vi måste sluta sätta
    etiketter på barnen och på varandra-

  163. -och över huvud taget på människor.
    Det tjänar ingenting gott till-

  164. -att bestämma att en människa är
    gullig, söt, rar, duktig, hjälpsam.

  165. Det är ingen av oss alltid
    och ingen vill alltid vara det.

  166. De adjektiv som oftast används
    om flickor är just gullig, söt, rar-

  167. -duktig, svag, hjälpsam, förståndig,
    ordningsam, omhändertagande, vacker.

  168. Det vet vi kvinnor,
    och det vet flickor väldigt tidigt-

  169. -att det här förväntas av oss.
    Så här borde vi vara.

  170. Om vi inte tycker att vi är det,
    vad händer med vår självkänsla?

  171. När vi ska vara vackra, söta och
    hjälpsamma men inte känner oss det-

  172. Vi kanske känner oss
    våldsamma och coola-

  173. -vilda, modiga, högljudda och busiga?

  174. Där är också en gradering. Vi tycker
    om vilda och coola flickor i Sverige.

  175. Vi har en Pippi Långstrump-förebild
    som de flesta tycker mycket om.

  176. Vi tycker att det är fint och bra och
    roligt med tjejer som vågar visa sig-

  177. -och ta plats och så, men vi har
    en gräns. Inte för mycket.

  178. Då kan vi undra
    om det är nåt fel på flickebarnet.

  179. En pojke räknar vi med att han
    kan vara våldsam, vild och högljudd-

  180. -men en flicka,
    nej, där stoppar vi tidigare.

  181. Vi har en förväntan på att riktigt
    så våldsam, vild och galen-

  182. -ska inte en flicka vara.
    Hur ska det då gå i livet?

  183. Att männen ska vara
    starka, tuffa, vilda, häftiga.

  184. Att de är slarviga har vi hört,
    och vi förstärker det hela tiden.

  185. Busiga, modiga... Hur är det
    att vara man och inte vara modig?

  186. Hur är det att vara man och var rädd
    och förväntas alltid vara modig?

  187. Vi behöver öppna upp,
    ställa öppna frågor, låta folk-

  188. -barn, människor, växla mellan
    att vara gullig, vild, häftig-

  189. -söt, rar, vacker, högljudd, busig
    och snabb precis som du och jag.

  190. Då är det väldigt begränsande
    att sätta etiketter på oss.

  191. Ingen av oss vill ha en sån etikett.
    Vi vill växla.

  192. I förskolan är det viktigt att vi
    inte pratar på det sättet om barn-

  193. -och inte om varandra heller. När det
    gäller aktiviteter på förskolorna-

  194. -hade vi arrangerat miljöerna utifrån
    stereotypa förväntningar på barnen.

  195. Ganska raskt ändrade vi miljöerna.

  196. Vi bytte ut litteratur
    och bilder på väggarna.

  197. Vi började växla mellan "hon" och
    "han" i sånger, så småningom "hen".

  198. Vi bytte ut leksaker... Inte bytte
    ut, utan vi slog ihop leksaker.

  199. I ett stort rum såg vi till
    att det fanns både bilar, dockor-

  200. -djur, dinosaurier och motorcyklar
    så att alla kunde vara med i leken.

  201. Ganska snabbt såg vi att det hände.

  202. När vi föreslår lekar gör vi det inte
    utifrån en stereotyp könsförväntan-

  203. -utan i så fall hellre tvärtom, eller
    bara olika aktivitetsmöjligheter.

  204. Men det finns ändå en förväntan på
    att flickor ska tycka om hushållslek-

  205. -och pyssel och hoppa rep
    och sjunga och balett och dockor.

  206. Många kanske tycker att vi inte har
    den förväntan i förskolan.

  207. Men vi märkte att vi hade det.

  208. Kom ett barn körande med en dockvagn
    och det var en flicka-

  209. -så sa vi lättare, oftare:
    "Å, har du en bebis, vad gulligt."

  210. Eller "Vart ska du gå med din bebis?"
    Kom en pojke så var det ett fordon-

  211. -och vi gjorde nåt brummande ljud,
    minns jag från nån observationsfilm.

  212. Om du går in i en leksaksaffär och
    ska köpa en leksak till en fyraåring-

  213. -frågar expediten "Är det en pojke
    eller en flicka?" för att välja.

  214. Ska det vara fotbollar och fordon
    och teknik, mekanik, dinosaurier-

  215. -eller nåt sånt, för det
    tänker man sig att en pojke vill ha.

  216. Det är klart att det finns pojkar
    som vill ha det, men flickor också.

  217. Det finns också en förväntan på
    att pojkar har mer spring i benen-

  218. -att de behöver mer aktiviteter,
    klättra, hoppa högt och springa.

  219. Har vi den förväntan på barnen
    så känner pojkar ett krav på-

  220. -att springa fort och hoppa högt.
    Många pojkar kan eller vill inte det.

  221. Det förstår vi ju
    vad det kan göra med självkänslan.

  222. Det vi också ser är att den vänstra,
    rosa halvcirkeln i livet-

  223. -som är till för kvinnor, flickor,
    är av mer passiv art-

  224. -och den högra, som är för pojkar,
    av aktiv art, inom alla områden-

  225. -vilket förstås kan påverka
    hur vi blir som vuxna människor.

  226. Det vi gör hos oss är att vi arbetar
    aktivt med vårt förhållningssätt-

  227. -med våra förväntningar på barnen,
    för att ta bort mittlinjen-

  228. -sudda bort den och låta hela
    livsutrymmet komma alla till del.

  229. Att ta bort
    fördelningen pojke/flicka-

  230. -men ändå inte ta bort
    nån känsla, lek eller egenskap-

  231. -utan låta alla
    ha tillgång till hela livsutrymmet.

  232. Vi vill visa hur nära
    vanlig förskolepedagogik det är.

  233. Vi gör samma saker, vi tar inte bort
    nåt. Det är förhållningssättet-

  234. -våra förväntningar på barnen och att
    vi blir medvetna om våra egna normer.

  235. Sen finns det normer
    som är positiva, som vi tycker om-

  236. -och som är bra för oss människor,
    men normer som vi bara använder-

  237. -för att vi har lärt oss dem,
    behöver vi utveckla och förändra.

  238. Jag brukar jämföra med när man gick
    från att nia till att dua varandra.

  239. Det var ett jättekliv för många.

  240. Den äldre generationen,
    min farmor, hade svårt att acceptera-

  241. -att vi började säga du i stället
    för ni. Saker förändras över tid.

  242. Sist jag föreläste
    var det nån som kom fram och sa:

  243. "Det där har vi ju passerat för
    länge sen. Det är gammal skåpmat."

  244. Då tänkte jag mycket på den kritiken
    och hur jag ska göra framöver-

  245. -för att det inte ska bli
    gammal skåpmat. Men det är nog så-

  246. -att vi tror att vi gör på ett sätt.

  247. Det är först när vi reflekterar
    kring oss själva och ser nya saker-

  248. -som vi kan förändras. Det är inte
    kunskapen som skapar en förändring.

  249. Därför har jag valt
    att avsluta med en liten filmsnutt.

  250. Om vi sen flera decennier har jobbat
    så här i förskola och skola-

  251. -undrar jag över vilka förväntningar
    de här människorna haft på sig.

  252. Det är en reklam,
    men det får ni bortse från.

  253. Jag vill att ni gör
    det första ni kommer att tänka på.

  254. Visa hur man springer som en tjej.

  255. Visa hur man slåss som en tjej.

  256. Kasta som en tjej.

  257. VI STÄLLDE SAMMA FRÅGA
    TILL UNGA FLICKOR

  258. Jag heter Dakota och jag är tio.

  259. Visa hur man springer som en tjej.

  260. Kasta som en tjej.

  261. Slåss som en tjej.

  262. -Vad betyder "Spring som en tjej"?
    -Spring så fort du kan.

  263. NÄR BLEV "SOM EN TJEJ"
    EN FÖROLÄMPNING?

  264. -Har du precis förolämpat din syster?
    -Nej. Tjejer, men inte min syster.

  265. -Är "som en tjej" nåt bra?
    -Jag vet inte. Är det bra eller dåligt?

  266. Det låter dåligt.
    Som att man vill förödmjuka nån.

  267. När de är mellan tio och tolv-

  268. -hur påverkar det dem att använda
    "som en tjej" som en förolämpning?

  269. Det förminskar deras självkänsla
    och sänker dem verkligen.

  270. Under den tiden
    försöker de ta reda på vem de är-

  271. -och om nån säger
    "Du slår som en tjej," vad betyder det?

  272. De tycker att de är starka, men man
    säger att de är svaga och inte lika bra.

  273. Vad skulle du vilja säga
    till unga tjejer-

  274. -som får höra
    att de gör saker "som en tjej"?

  275. Fortsätt bara. Det funkar.
    Om nån säger att "springa som en tjej"-

  276. -eller "skjuta som en tjej"
    är dåligt så är det deras problem.

  277. Du gör rätt,
    det spelar ingen roll vad de säger.

  278. Ja, jag sparkar och simmar
    och går och vaknar som en tjej-

  279. -för jag är en tjej. Det tänker jag inte
    skämmas för. Jag gör det ändå.

  280. -Det borde de göra.
    -Skulle du springa annorlunda nu?

  281. -Jag skulle springa som mig själv.
    -Vill du göra om det?

  282. Ja.

  283. Som sagt handlar det mycket om vilka
    förväntningar vi har på barnen-

  284. -och på oss själva också.
    Alla här vet vad som förväntas av er.

  285. Ni vet hur ni skulle vara och se ut
    om ni var som riktigt allra bäst.

  286. Vi vill ge barnen att få känna sig
    som riktigt allra bäst-

  287. -precis så som de är. Nu ska Ben ta
    över och jag vill visa en sista bild.

  288. Det är så här plumpt
    vi beter oss ofta.

  289. Vi tänker traditionellt, så som vi är
    vana att det är sagt och tänkt förut-

  290. -och så gör vi likadant. Därför måste
    vi jobba medvetet med normer. Tack.

  291. Så. Jag heter Ben Kenward,
    jag jobbar på Uppsala universitet.

  292. Jag är utvecklingspsykolog.

  293. Mitt fokus i det mesta av min
    forskning är inte genuspsykologi-

  294. -men i teamet som har gjort
    den här studien har vi en-

  295. -Kristin Schutts,
    en medarbetare från USA.

  296. Hon är internationell expert
    i genuspsykologi-

  297. -och utvecklingen
    av hjärnans attityder.

  298. Jag ska prata
    om en studie vi har gjort-

  299. -som undersöker effekten
    av den här normmedvetna psykologin-

  300. -som Lotta pratade om.

  301. Det har redan funnits, så klart,
    väldigt mycket forskning i Sverige-

  302. -om genus i förskolan.

  303. Där finns en bra översikt, förresten.

  304. Nästan all forskning... Nästan allt
    fokus med den här forskningen-

  305. -har varit på
    hur pedagogerna behandlar barnen.

  306. -och vilka direkta konsekvenser
    det har för barnen.

  307. Till exempel
    hur pojkar eller flickor kan...

  308. Hur stor chans de har
    att komma till tals i en grupp-

  309. -är ett exempel
    där man ser att kanske-

  310. -genom att ha olika förväntningar
    på de olika könen-

  311. -så blir det så
    att de får olika möjligheter.

  312. Det finns inte så mycket forskning-

  313. -som har undersökt
    det långsiktiga utfallet.

  314. Vad händer med barnen om de har
    upplevt olika pedagogiska stilar-

  315. -i sin förskola under en lång period?
    Det är det som vi har gjort.

  316. Den mesta forskning som redan
    gjorts i Sverige har en väldigt...

  317. ...en undersökningsstil som är
    annorlunda från den som vi använder.

  318. Mer sociologiskt än pedagogiskt.

  319. Jag vill inte ifrågasätta de
    metoderna. De är väldigt värdefulla-

  320. -men i den traditionen
    har man inte samma tendens-

  321. -att använda
    kvantitativa jämförelser-

  322. -och jämförelsegrupper på samma sätt.

  323. Den forskning
    som jag kommer att presentera i dag-

  324. -använder dessa metoder
    för att försöka säkerställa-

  325. -att det verkligen finns en effekt
    av den här pedagogiken.

  326. Vad är vår frågeställning?

  327. Efter långsiktig exponering
    för normmedveten-

  328. -jämfört med
    mer typisk pedagogisk stil-

  329. -kan vi se en skillnad
    i barnens beteende och attityder?

  330. Jag vill inte säga
    att den typiska pedagogiska stilen-

  331. -inte är normmedveten.

  332. Så klart är alla förskollärare
    i Sverige medvetna om de faktorerna.

  333. Som Lotta sa säger vissa att det här
    är gammal skåpmat, men jag tycker...

  334. Så länge man ser väldigt starka
    könsskillnader i beteende-

  335. -som vi gör hos ganska unga barn-

  336. -så tycker jag
    att vi har en bit kvar att gå.

  337. Och...så.

  338. Hur ska vi få svar på den här frågan?

  339. Så... Vi har gjort en studie
    där vi har gått in i en förskola-

  340. -som tillämpar det som Lotta kallar
    normmedveten pedagogik.

  341. Jag kommer även att kalla det
    genusneutral pedagogik.

  342. Exakt vad vi kallar det
    spelar inte så stor roll.

  343. Vi har jämfört barn
    som går i en av dessa förskolor-

  344. -med barn som går i andra förskolor
    som annars är så lika som möjligt.

  345. Jag vill grunda det här i lite teori-

  346. -från tidigare kvantitativa
    psykologiska undersökningar.

  347. Det finns studier i USA
    där man har undersökt...

  348. ...vad som händer
    om man manipulerar hur tydlig...

  349. ...skillnaden är mellan
    pojkar och flickor i en förskola.

  350. Det som de har gjort
    i den tidigare studien-

  351. -är att de har tagit
    klassrum i en förskola-

  352. -där pedagogerna är ganska medvetna-

  353. -och försöker undvika att
    ständigt använda såna här uttryck-

  354. -som man hör väldigt ofta. Även
    i Sverige kan man höra såna uttryck.

  355. Men...

  356. Det är många
    som försöker undvika det.

  357. I en förskola
    där de oftast försöker undvika det-

  358. -har de manipulerat och sagt till...

  359. Experimentledarna har bett
    förskollärare att under en period-

  360. -betona skillnaden väldigt mycket,
    utan att lägga nån värdering i det-

  361. -de värderingar som Lotta pratade om.
    De har inte gjort en sån förändring.

  362. De har bara gjort grupp-
    kategoriseringen lite mer tydlig.

  363. De har använt såna här uttryck
    när de inte vanligtvis gör det.

  364. De har kanske sagt att pojkarna
    sitter där och flickorna sitter där.

  365. De kanske har haft en tavla där de
    sätter upp pojkars bilder på en sida-

  366. -och flickors på en annan,
    utan att lägga nåt värde i det.

  367. De ökar bara på
    den här könsskillnaden.

  368. Det som de observerade efter att
    ha gjort den där manipulationen-

  369. -är att barnen fick,
    efter bara två veckor-

  370. -mer könsstereotypa åsikter-

  371. -om olika grejer.

  372. Så manipulationen har inte ökat...

  373. Manipulationen har inte siktat på
    att förstärka stereotyper-

  374. -men bara genom att betona
    att det finns en skillnad-

  375. -så blev de stereotypa åsikterna
    ändå större.

  376. De menar att det beror på
    att barnen omedvetet antar-

  377. -att om den här skillnaden finns-

  378. -om den här skillnaden mellan pojkar
    och flickor nämns ständigt av lärare-

  379. -då måste skillnaden
    ha nån viktig funktion.

  380. Då är de mer öppna för att absorbera
    de stereotyper som finns i samhället.

  381. Men det finns ändå ingen i USA
    eller i Sverige som har undersökt...

  382. Det här var
    ett ganska konstgjort experiment.

  383. Vad händer när vi jämför
    en förskola som inte har ändrat stil-

  384. -utan bara kör på som de brukar?

  385. Innan jag kommer till
    detaljerna om vår studie-

  386. -vill jag bara säga lite
    om kvantitativa statistiska metoder.

  387. Varför tycker vi att de här metoderna
    är viktiga att använda?

  388. Grejen är att undersöker man två
    grupper - pojkar eller flickor-

  389. -eller barn som gått i en förskola
    med normmedveten pedagogik-

  390. -och barn som inte har det-

  391. -patienter som har fått en behandling
    och patienter som inte har det.

  392. Det finns alltid
    skillnader mellan grupperna-

  393. -även om behandlingen inte har nån
    effekt. Det finns alltid skillnader.

  394. Frågan är, när man observerar
    skillnader mellan två grupper:

  395. Är de reliabla? Ser man samma
    skillnader om man gör om studien?

  396. Är de orsakade av det som man tror?
    Är de av betydelsefull storlek?

  397. Det är också en viktig fråga.
    Det är lätt att visa till exempel...

  398. Vi vet ju att det finns skillnader
    i mäns och kvinnors beteende.

  399. I genomsnitt. Frågan är, även om
    det finns en skillnad i genomsnittet-

  400. -är det en betydelsefull skillnad?
    Är den stor eller liten?

  401. Vi behöver kvantitativa metoder
    för att få svar på dessa frågor.

  402. Till exempel om man observerar
    en skillnad mellan två grupper.

  403. Man använder matematik för att
    räkna ut ett så kallat p-värde.

  404. Jag måste berätta om det här, för jag
    ska visa några p-värden i dag.

  405. Det är helt enkelt sannolikheten
    att man skulle observera en skillnad-

  406. -om behandlingen inte hade effekt.

  407. Om jag mäter två grupper
    från två förskolor-

  408. -och de här grupperna är ganska olika
    kan jag göra lite matte-

  409. -och säga att det på riktigt beror på
    den behandlingen som är annorlunda.

  410. Sannolikheten är kanske 0,05.

  411. Det betyder att det skulle ha hänt
    en gång av 20, fem gånger av hundra-

  412. -bara av en ren slump.

  413. Låga värden...

  414. Den nivå som vi oftast har
    som nåt slags gräns-

  415. -får oss att tro att det antagligen
    finns en gruppskillnad på riktigt.

  416. Det är det som kallas
    "statistiskt säkerställd".

  417. Om man jämför två grupper och
    de här två grupperna är jättestora...

  418. ...då är det ganska sannolikt
    att man kan bli väldigt säker på...

  419. ...att det finns en skillnad,
    även om skillnaden är ganska liten.

  420. Det är inte så konstigt.
    Det är ganska intuitivt.

  421. Ju fler personer man mäter
    desto säkrare kan man vara-

  422. -på den exakta genomsnittliga nivån-

  423. -till exempel att nivån
    mellan två grupper varierar.

  424. Vi kan vara jättesäkra,
    om vi har en stor stickprovsstorlek-

  425. -att det på riktigt finns en skillnad
    som ändå är väldigt liten-

  426. -som vi kanske inte nödvändigtvis
    borde bry oss om.

  427. Vi får inte glömma att bara för att
    vi kan observera en skillnad...

  428. Vi får inte glömma att observera
    hur stor skillnaden är.

  429. Är det nånting som är betydelsefullt?

  430. Nu kommer jag till själva studien.

  431. Vi undersökte barn från en skola
    med genusneutral pedagogik-

  432. -och tre matchade skolor
    med mer typisk pedagogik.

  433. Jag visar bara
    den deskriptiva statistiken-

  434. -så att ni kan få se att vi hade
    ungefär samma slags barn-

  435. -avseende kön, medelålder och-

  436. -också när det gäller
    barnens bakgrund.

  437. För det är ju viktigt.

  438. Det skulle inte ha hjälpt så mycket
    om vi hade jämfört-

  439. -en av Lottas förskolor
    i innerstaden i Stockholm-

  440. -med kanske en förskola
    från landsbygden i Norrland.

  441. Då skulle man ändå förvänta sig
    en massa skillnader mellan barnen-

  442. -som inte nödvändigtvis hade att göra
    med normmedveten pedagogik.

  443. Här observerar vi att föräldrarna
    hade väldigt matchade bakgrunder-

  444. -då det gäller utbildning
    och hur mycket de jobbade-

  445. -och även hur ofta
    föräldrarna var invandrare.

  446. Det var en ganska hög andel
    invandrare.

  447. De här är såna som jag-

  448. -alltså "lyxinvandrare" från andra
    europeiska länder, antagligen-

  449. -för det är i Stockholms innerstad.

  450. Vi frågade föräldrarna...
    Det här är viktigt.

  451. Vi frågade dem
    varför de valde den här förskolan.

  452. En sån här studie... Det här ingår
    i den metod vi använder.

  453. Om vi visar att det finns skillnader
    mellan de här barnen-

  454. -måste vi vara säkra på att det beror
    på det som vi vill undersöka-

  455. -genusneutral pedagogik.

  456. Det skulle kunna vara så-

  457. -att det finns föräldrar som är
    mer engagerade i de här frågorna-

  458. -och de väljer att sätta sina barn
    i en av Lottas förskolor.

  459. Då ser vi en skillnad mellan dem
    och barn från andra förskolor-

  460. -men det har inget att göra med
    Lottas pedagogik, utan beror på-

  461. -att barnen
    har olika slags föräldrar.

  462. Det är så att vissa av de barn
    som går i Lottas förskola har...

  463. Föräldrarna har valt den
    på grund av dess pedagogik.

  464. Då vill jag påpeka att alla analyser
    som jag presenterar-

  465. -har vi också gjort med de här barnen
    bortplockade från analysen.

  466. Vi får ändå samma resultat.

  467. Jag tror inte att resultaten beror på
    de här familjebakgrundseffekterna.

  468. Så vi ville också få
    nåt slags bekräftelse på-

  469. -att det finns
    olika pedagogiska stilar-

  470. -i de här olika förskolorna.

  471. Vi ställde en massa...

  472. Vi gjorde en enkät, då vi bad
    pedagoger i de olika förskolorna-

  473. -att svara på en skala hur mycket
    du instämmer i följande påståenden-

  474. -om hur du agerar
    i din förskolegrupp med dina barn.

  475. Här har vi en massa p-värden.
    Det vi kan se är till exempel för-

  476. -"När jag pratar med barn
    undviker jag att använda ord"-

  477. -"såsom flicka och pojke
    som specificerar kön"-

  478. -så är det i princip
    alla pedagoger på Lottas förskolor-

  479. -som instämmer helt med detta.

  480. Skalan är från ett till sex, så det
    är faktiskt ganska många pedagoger-

  481. -från de mer typiska förskolorna
    som också instämmer med det-

  482. Men det finns ändå en skillnad,
    som är statistiskt säkerställd.

  483. Vi är ganska säkra på
    att detta inte bara är slumpen.

  484. Där ser vi att på de flesta
    av de här frågorna som vi ställer-

  485. -finns det en statistiskt säkerställd
    skillnad, med p-värden under 0,5.

  486. Så... Okej. Vad mäter vi?

  487. Jag har sagt att vi intervjuar
    barnen, men vad försöker vi mäta-

  488. -i de här strukturerade intervjuerna?

  489. Vi mäter fyra grejer. Deras preferens
    för lekkamrater av samma kön.

  490. Som ni vet finns det hos barn i de
    äldre förskoleåldrarna i alla fall-

  491. -en tendens
    att leka med andra av samma kön.

  492. Hur starkt är minnet
    av en ny persons kön?

  493. Det låter kanske lite konstigt, men
    det är ett ganska värdefullt sätt-

  494. -att undersöka den här frågan. Tänk
    dig att du har sett en ny person.

  495. Du kanske pratar med en polis
    för att du har observerat ett brott-

  496. -och måste göra
    en beskrivning av en person.

  497. Vad är en av de första sakerna
    som du skulle säga om den personen?

  498. Antagligen skulle det första du säger
    vara kön och ålder.

  499. Men om du tänker dig
    kanske ett annat slags samhälle-

  500. -som var mer utopiskt
    än Lottas ideal-

  501. -då kanske det skulle vara så att kön
    inte är det första man märker.

  502. Man kanske säger att den hade rött
    hår och inte att den var en kvinna.

  503. Så vi kan mäta den här tendensen-

  504. -att lägga på minnet
    könet på en ny person-

  505. -och det ger en indikation av hur
    viktig den egenskapen är för barnen.

  506. Vi mäter stereotypa åsikter kring kön
    och så undersöker vi...

  507. ...hur bra barnen är
    på att identifiera kön på personer.

  508. Det låter kanske konstigt. Man skulle
    tro att de ändå kan identifiera kön.

  509. Men... Det kan de antagligen.
    Det kan de visst.

  510. Det här var viktigt,
    för det skulle ha kunna varit så-

  511. -att barnen
    i den genusneutrala förskolan-

  512. -faktiskt inte hade lika bra koll
    på vilket kön personer har.

  513. Det skulle kunna vara
    ett resultat av pedagogiken.

  514. Om det är så att de inte har koll på
    vilket kön andra personer har-

  515. -då är de andra måtten
    inte riktigt så valida.

  516. Hur kan de visa en preferens
    för andra av samma kön-

  517. -om de inte vet vilket kön de har.

  518. Det skulle vara en intressant grej-

  519. -men det skulle ändå betyda
    att de andra måtten inte var valida.

  520. Därför undersöker vi det.

  521. Hur mäter vi deras preferenser bland
    bekanta lekkamrater i en intervju?

  522. Det är enkelt. Vi visar dem
    en bild på deras förskolegrupp-

  523. -och ber dem svara på frågan:
    "Vem brukar du leka med?"

  524. Och barn pekar ut...

  525. Vi ber dem fortsätta
    tills de har pekat ut tre personer-

  526. -tre av de andra barnen på fotot.

  527. Här ser vi att de allra flesta barnen
    pekar på en majoritet av lekkamrater-

  528. -som har samma kön.
    Det är inte annorlunda på...

  529. Det finns ingen skillnad
    mellan de två förskolorna.

  530. Det är lite mindre
    på den genusneutrala förskolan-

  531. -bara 75 procent jämfört med 80-

  532. -men det är därför man behöver
    stränga kvantitativa metoder.

  533. Det där är ingen riktig skillnad.
    Det skulle kunna vara slumpen.

  534. Preferens bland obekanta lekkamrater?

  535. Ja, då visade vi bilder
    på barn som de inte sett förut-

  536. -och vi sa: "Det här är Dennis och
    Miranda. Vem vill du helst leka med?"

  537. "Du kan välja Miranda,
    Dennis eller båda lika gärna."

  538. Här vill jag påpeka att vi nog inte
    hade ställt frågan exakt så...

  539. "...eller båda lika gärna," om inte
    vi hade prata ganska mycket...

  540. ...med pedagoger från genusneutrala
    förskolor innan vi startade studien.

  541. Vi har anpassat våra metoder
    lite grand efter det som...

  542. Vi vill inte bekräfta normer genom
    att ställa frågor på ett visst sätt.

  543. Då ville vi inte bekräfta
    tvåsamhetsnormen.

  544. Jag kan också säga att det var
    en lärorik process för mig-

  545. -att förhandla med pedagoger
    om hur vi skulle göra.

  546. Vi lyckades inte hela tiden.

  547. Det fanns en förskola där vi
    inte fick testa, men så kan det gå.

  548. Ja, för att inte bekräfta tvåsamhets-
    normen, att man ska välja en person.

  549. Vi har också bildpar av samma kön-

  550. -för att inte ge intryck av att
    det alltid är en pojke och en flicka.

  551. Hur var resultaten där? Här ser vi.

  552. Man ser på... De här staplarna
    visar antal försök...

  553. Nej, det borde stå "andel" försök där
    barnen väljer barn av samma genus.

  554. Eller "samma kön". Jag har svårt med
    skillnaden mellan "genus" och "kön".

  555. Jag förstår att "kön" är biologiskt
    och "genus" är socialt.

  556. Vi är inte lika noga
    med de här orden på engelska.

  557. Båda orden finns, men vi är inte lika
    försiktiga, så jag gör fel ibland.

  558. Här ser vi att de flesta barn
    väljer oftast barn av samma kön.

  559. Det finns ingen statistisk skillnad
    mellan förskolorna.

  560. Däremot har flickor en större
    preferens för samma kön än pojkar.

  561. Det är nog ingen överraskning
    för er som förskolepedagoger.

  562. Det var ingen överraskning för mig
    som kan litteraturen kring det här.

  563. Det här brukar man observera.

  564. En annan sak som vi märkte
    var att det fanns ganska många barn-

  565. -som aldrig, det var åtta försök...

  566. Det var ganska många barn som aldrig
    ens nämnde ett enda barn...

  567. ...av motsatt kön,
    så vi blev intresserade av det...

  568. ...de här barnen som aldrig vill leka
    med ett barn av motsatt kön.

  569. Vi undersökte detta vidare.

  570. Vilken procent
    av barnen på förskolorna-

  571. -gör minst ett val
    av ett barn av motsatt kön-

  572. -och vilka gör alla åtta val
    för barn av samma kön?

  573. Här ser vi att de barn
    som går på en typisk förskola-

  574. -det är nästan 40 procent av dem
    som väljer samma kön åtta gånger-

  575. -men in den genusneutrala förskolan
    är det mindre än hälften så många-

  576. -som inte ens en gång
    väljer ett barn av motsatt kön.

  577. Det är en skillnad som vi skulle anse
    som statistiskt säkerställd.

  578. Sannolikheten att det
    bara är en slumpmässig skillnad-

  579. -är mindre än ett på tjugo, så det
    finns antagligen nåt där på riktigt.

  580. Så. Nu kommer jag till den här
    spontankodningen i minnet av kön.

  581. Den här uppgiften är kanske den mest
    komplexa, men är ändå ganska enkel.

  582. Vi berättade en liten historia om
    fyra barn som går till en djurpark-

  583. -och var och en av de fyra barnen har
    sett ett specifikt djur av de fyra.

  584. Måns såg elefanten,
    Tindra såg björnen och så vidare.

  585. Efter att vi har berättat detta
    så ber vi barnen-

  586. -att visa för oss
    vem som såg vilket djur.

  587. Det här går ut på att vi vil se
    vad som händer när barnen gör fel-

  588. -när de säger
    att Björn har sett björnen-

  589. -när det faktiskt var Tindra.

  590. Hur ofta förväxlar de
    två barn av samma kön-

  591. -jämfört med hur ofta
    de förväxlar två barn av olika kön.

  592. Om man enkoderar i minnet...
    "Jag minns inte exakt vem det var"-

  593. -"som såg den där björnen,
    men jag minns att det var en pojke."

  594. Eller en flicka. Då gör man
    fler misstag där man förväxlar-

  595. -mellan samma kön
    än man förväxlar barn av olika kön.

  596. Man observerar minsann att det finns
    en väldigt tydlig effekt.

  597. Alla barn förväxlar barn av samma kön
    oftare än man förväntar av slumpen.

  598. Här ser vi att deltagare
    från den genusneutrala förskolan-

  599. -förväxlade barn av samma kön
    lite oftare.

  600. Det är ganska nära
    statistisk signifikans.

  601. Så det här...

  602. Det här är, från ett pedagogiskt
    perspektiv, ganska bra för mig-

  603. -för att kunna visa
    de problem som man har.

  604. Vi observerar en skillnad i motsatt
    riktning mot vad vi förväntade-

  605. -men kan det kanske
    bara bero på slumpen?

  606. Det kanske inte finns nån
    riktig skillnad mellan grupperna.

  607. I det här fallet skulle vi som
    använder kvantitativa metoder säga:

  608. "Det var antagligen bara slumpen"-

  609. -"eftersom chansen är högre
    än ett på tjugo att det är slumpen."

  610. Då ignorerar vi det här resultatet,
    som inte är statistiskt säkerställt.

  611. Vi skulle kunna ha fel, men metoden
    ska minimera hur ofta man har fel.

  612. Stereotypisering: "Vilket barn
    tror du helst leker med leksaken?"

  613. Det här är en ganska enkel fråga.

  614. Och så kör vi åtta upprepade försök
    med olika bilder, olika leksaker.

  615. Klädesplagg också.

  616. Här ser vi en ganska...

  617. ...en ganska tydlig skillnad
    mellan de typiska förskolorna...

  618. ...och de genusneutrala förskolorna.

  619. Jag har delat upp barnen
    enligt kön och ålder.

  620. Stereotypiseringspoäng-

  621. -är andelen av de åtta försöken-

  622. -där barnen har svarat
    enligt stereotyperna-

  623. -alltså till exempel
    att pojken skulle leka med bilen-

  624. -och tjejen med dockan, till exempel.

  625. Det här värdet, 0,9-

  626. -det betyder att nio gånger av tio-

  627. -så sa äldre flickor
    från de typiska förskolorna-

  628. -att tjejen skulle vara den som
    skulle leka med dockan och så vidare.

  629. Men i alla åldrar och kön
    ser man att...

  630. ...barnen från
    den genusneutrala förskolan svarar...

  631. ...lite mindre stereotypiskt.

  632. Hos äldre pojkar,
    är det väldigt stor skillnad.

  633. Det är inte bara en statistiskt...

  634. ...ett starkt statistiskt säkerställt
    resultat... Det är det, förresten.

  635. Barn från den genusneutrala förskolan
    stereotypiserar mindre.

  636. P-värdet där 0,009. Det betyder att
    det är mindre än en procents chans-

  637. -att det här bara beror på slumpen.

  638. Här ser vi att det finns en ganska
    stor skillnad med de äldre pojkarna.

  639. Men de yngre pojkarna svarar ändå
    inte så jättestereotypiskt-

  640. -på varken den typiska förskolan
    eller den genusneutrala förskolan.

  641. Jag tolkar det här som...

  642. Det är förresten
    redan också ganska välkänt-

  643. -och jag misstänker att ni som
    förskolelärare har märkt det här-

  644. -att flickor är mer medvetna
    än pojkar om könsstereotyper.

  645. De är mer... Som ni redan såg från
    våra data har de en större tendens-

  646. -att vilja leka
    med andra av samma kön som de.

  647. De är lite mer medvetna
    om stereotyper.

  648. De är lite snabbare på att absorbera
    samhällets normer, helt enkelt.

  649. Den genusneutrala pedagogiska stilen-

  650. -lyckas inte ha en jättestark effekt
    på de äldre flickorna-

  651. -men med pojkarna
    verkar det verkligen ha en effekt.

  652. Så... Okej. Könsidentifikation.
    Hur gör vi det här?

  653. "Det här är Livia. Tror du att barnet
    kallas flicka eller pojke?"

  654. Ja, hon ser ut som en tjej.
    Det är håret.

  655. Barn i den här åldern,
    om man bortser från håret...

  656. I ansiktsdragen finns det inte stor
    skillnad mellan pojkar och flickor-

  657. -men utifrån hårstil och namn
    kan de identifiera-

  658. -om hon kallas pojke eller flicka.

  659. De allra flesta på båda slags
    förskolorna får det här rätt.

  660. Men det finns fler
    på den genusneutrala förskolan-

  661. -som får fel på det här, men det
    är inte statistiskt säkerställt.

  662. Det är inte långt ifrån,
    men nära skjuter ingen hare.

  663. Vi har också upprepat analysen...

  664. Det fanns vissa barn på båda
    förskolorna som var ganska dåliga.

  665. De visste inte vilket kön andra barn
    hade utifrån namn och hårstil.

  666. När vi plockar bort dem från analysen
    får vi samma resultat.

  667. Barn från den genusneutrala förskolan
    väljer helt bort nya lekkamrater-

  668. -av det motsatta könet mindre ofta.

  669. Alla barn skapade starka minnen
    av nya barns kön.

  670. Barn från den genusneutrala förskolan
    hade mindre stereotypiska åsikter.

  671. Skillnaden var tydligast
    för äldre pojkar.

  672. Alla barn var bra på
    att identifiera könet hos andra barn-

  673. -utifrån typiska namn och utseenden.

  674. Det finns begränsningar i studien.

  675. Som forskare vill man alltid påpeka
    begränsningar i den egna studien.

  676. Det här är inte ett experiment.

  677. Enda sättet att kunna ha
    gjort det här som ett experiment-

  678. -var om jag kunde ha slumpat
    vilken skola barnen gick i.

  679. Det är enda sättet.
    Vi har försökt bli säkra på-

  680. -att skillnaderna som vi mäter inte
    beror på familjebakgrundsskillnader-

  681. -men så länge föräldrarna har valt
    skolorna kan vi inte utesluta det.

  682. Enda sättet skulle ha varit att
    slumpa barnen till olika förskolor.

  683. Därför är det inte ett riktigt
    experiment, mer ett kvasi-experiment.

  684. Det är en ganska liten
    stickprovsstorlek.

  685. Det kanske är därför vissa faktorer
    inte blir statistiskt säkerställda.

  686. Det här med att barn
    i genusneutrala förskolor-

  687. -är lite sämre på att identifiera
    könet hos andra barn-

  688. -kanske hade blivit statistiskt
    säkerställt med fler barn-

  689. -men det finns inte jättemånga barn
    som går i de här förskolorna.

  690. Längre observationer
    skulle kunna ge mer information.

  691. Det finns andra metoder
    man kan använda-

  692. -som skulle kunna ha gett oss
    annan värdefull information.

  693. Mina slutsatser är:

  694. Normmedveten pedagogik verkar skapa
    betydelsefulla skillnader hos barnen-

  695. -och är alltså meningsfull.
    Skillnaderna är tydligast

  696. -när det gäller avsaknad av
    stereotypiska associationer med kön-

  697. -men kön finns kvar som en viktig
    social kategori för alla barnen.

  698. Jag hade blivit överraskad annars.
    De bor ju i samhället.

  699. De är inte i förskolan
    alla sina vakna timmar.

  700. Vad menar jag
    med att det här är meningsfullt?

  701. Jag menar att även om jag
    försöker vara en objektiv forskare-

  702. -och dra stöd inte utifrån ideologi
    utan bara från resultat-

  703. -så menar jag
    att den här tendensen barnen har-

  704. -att begränsa sig till exempel
    till lekkamrater av samma kön-

  705. -eller till vissa aktiviteter
    som förknippas med deras eget kön-

  706. -jag menar
    att det inte är bra för barnen.

  707. Det begränsar deras möjligheter.

  708. Det är mer
    ett objektivt resultat än ideologi-

  709. -för att de har mindre möjligheter
    om de begränsar sig på detta viset.

  710. Därför menar jag att den här
    pedagogiken är meningsfull.

  711. Men kön finns kvar som en viktig
    social kategori för alla barnen.

  712. Debatten kring
    betydelsen av biologi och samhälle-

  713. -för att avgöra såna här
    könsrelaterade beteenden fortsätter.

  714. Jag är nästan klar.

  715. Men...

  716. Jag kanske bara avslutar med ett par
    ord som är lite mer generella.

  717. Här står jag
    som biolog och som psykolog-

  718. -och har pratat
    ganska specifikt om den här studien-

  719. -men jag vill säga några ord om min
    inställning till den större frågan-

  720. -om arv och miljö, helt enkelt.

  721. Då det gäller
    attityder och beteenden kring kön.

  722. Jag skulle säga, som biolog,
    att det är dumt att påstå-

  723. -att det inte finns
    biologiska skillnader-

  724. -mellan de olika könens beteenden.

  725. Men frågan är om dessa skillnader
    är av betydelsefull storlek.

  726. Man kan mäta skillnader
    i bebisars beteende-

  727. -som nästan som nyfödda, utifrån kön.

  728. Det stämmer
    att en del studier har visat-

  729. -att en nyfödd flicka
    har en lite större tendens-

  730. -att orientera sig mot ett ansikte,
    jämfört med en nyfödd pojke.

  731. Det stämmer att för ganska unga-

  732. -tre månader gamla spädbarn-

  733. -så är pojkarna lite bättre på-

  734. -spatial kognition. Jag hinner inte
    förklara hur vi räknar ut detta-

  735. -men det stämmer.
    Det finns dessa skillnader.

  736. Men det finns inga studier som visar-

  737. -att dessa skillnader
    är särskilt stora.

  738. Utifrån allt som vi vet har
    antagligen samhällets normer-

  739. -en mycket större påverkan
    på barnens utveckling-

  740. -än de biologiska skillnaderna har.

  741. Jag ville bara säga det. Om vi vill
    angripa debatten om arv och miljö-

  742. -är det dumt att börja med att
    avfärda biologiska skillnader.

  743. Biologiska könsskillnader finns. Man
    måste acceptera det och gå vidare-

  744. -och säga
    att de inte spelar så stor roll-

  745. -och att samhällets normer
    är mycket viktigare.

  746. Det är det som vi kan jobba med.
    Vi kan inte genmanipulera våra barn-

  747. -men jag hoppas att vi kommer att
    fortsätta att utveckla pedagogiken-

  748. -som manipulerar barnens beteende.

  749. Så ja, jag är klar. Tack för mig.

  750. Tusen tack.

  751. Lotta, vad söt du var
    - och vad cool du var.

  752. -Jag kunde inte låta bli.
    -Jag tyckte Ben var gullig.

  753. Och du var väldigt modig.
    Nu lämnar vi över till publiken.

  754. Upp med en tass så har vi en mikrofon
    som kommer springande.

  755. Varför är flickor bättre...

  756. Varför är flickor mycket mer...

  757. ...snabbare på att säga:
    "Vi vill bara leka med flickor"?

  758. Varför tror man att tjejer
    gör det mer? Har ni nån studie?

  759. Varför de redan vid tidig ålder
    bara vill leka med flickor-

  760. -medan pojkar är öppnare?

  761. -Ska vi båda svara? Du först?
    -Jag tror att det är förväntningar.

  762. Det förväntas att flickor
    ska vara väninnor och bästis-

  763. -och att man frågar flickor oftare
    om vem som är deras bästis-

  764. -och man tycker att det är gulligt
    med två bästa väninnor-

  765. -och mammorna tycker
    att det är gulligt att ha väninnor.

  766. Det är liksom en förväntan på det.

  767. Det finns mer gruppförväntan på
    pojkar, de ska gå på fotbollsskola-

  768. -eller åka på läger
    eller vara aktiva på nåt sätt.

  769. Det förutsätter inte på samma sätt...

  770. Jag skulle så klart hålla helt med.

  771. Det finns en allmän grej som är-

  772. -att flickor mognar
    lite snabbare än pojkar.

  773. Det har antagligen både biologiska
    och sociala förklaringar.

  774. Eftersom de mognar lite snabbare-

  775. -absorberar de
    samhällets normer lite tidigare.

  776. Får jag flika in med nånting?
    Jag började på dagis 1975-

  777. -så det kan ha hänt lite sen dess.
    Då var det i alla fall vanligt-

  778. -att pedagoger
    eller vuxna i allmänhet-

  779. -om man lekte med en pojke sa:
    "Är du förtjust i honom?"

  780. Man lägger det filtret på och
    antingen lägger man på värderingen-

  781. -eller så vill man fjärma sig
    från den. Har ni sett nåt sånt?

  782. Absolut. Så gör vi tidigt. Det hör
    man om man är med småbarn i en park-

  783. -och så leker barn
    av båda könen tillsammans-

  784. -så kommer ofta "Ska ni gifta er?"
    eller "Här blev man svärmor tidigt."

  785. Det stör barnens lek.
    Det berikar inte på nåt enda sätt.

  786. Vi behöver lägga band på våra tungor
    och öppna öronen och lyssna mer.

  787. Fler frågor från publiken? Annars
    kommer jag att prata själv. Där.

  788. Hallå. Jag undrar... I Stockholms
    stads brukarundersökning...

  789. ...som föräldrarna fyller i
    så är det ju liksom svar...

  790. "Så här svarar föräldrar till flickor
    och så här föräldrar till pojkar."

  791. Det reagerade vi på när vi
    fick resultatet på vår förskola.

  792. Varför har man valt
    att samla in på det sättet-

  793. -och vilka konsekvenser kan det få
    för hur man lägger upp pedagogiken-

  794. -om man tänker,
    som jag tycker, lite fel-

  795. -"Oj, nu måste vi jobba med en flick-
    grupp här för att kompensera" och så.

  796. Sen kan man också se att föräldrar
    till flickor verkar lite mer oroliga-

  797. -än föräldrar till pojkar, men jag
    undrar ändå varför man belyser det.

  798. Det är nog just för det
    som du var inne på.

  799. För att få ett statistiskt underlag
    måste man generalisera-

  800. -och det är väl därför man har med
    det. Det försvinner nog så småningom-

  801. -i takt med att samhället utvecklas.

  802. Själv tittar jag inte ens på det.
    Så ointressant är den uppdelningen.

  803. -Du kanske vill säga nåt?
    -Jag är inte så bekant med det.

  804. Jag hängde inte med i hela frågan.

  805. Brukar det finnas statistiska
    skillnader i hur föräldrar tycker?

  806. Det skulle inte överraska mig.

  807. Föräldrar blir socialiserade
    av sina barn också till en viss del.

  808. Så fort man har en liten pojke
    eller en liten flicka-

  809. -så är man kanske plötsligt ett offer
    för vissa av samhällets normer-

  810. -som man inte tidigare var.

  811. Nån mer som vill lägga till
    eller kommentera nånting?

  812. Jo, jag har en fråga-

  813. -angående
    samhällets påverkan och arv.

  814. Jag har ju hört när man har...

  815. Jag vet inte om det är studier
    som inte är giltiga längre-

  816. -men att man har kollat
    på flickor som har uppvisat-

  817. -väldigt stereotypa pojkiga beteenden
    och tittat på deras bakgrund och så-

  818. -och man har inte hittat
    nånting som skiljer där-

  819. -men att man har sett att det är
    testosteron det handlar om-

  820. -att de har
    en ovanligt hög halt testosteron.

  821. Jag vet inte vad man...
    Nån kommentar kring det?

  822. -Stämmer det?
    -Jag kan säga, för det första...

  823. Ja, hormoner påverkar beteendet.

  824. Som biolog
    kan jag inte säga nåt annat.

  825. En av anledningarna till att det
    finns biologiska könsskillnader-

  826. -är att vi har olika hormoner.

  827. Men i de allra flesta fall så...

  828. ...så är andra faktorer
    mycket viktigare.

  829. Jag vill rita ett litet diagram.

  830. Alltså, man brukar säga-

  831. -att skillnader
    mellan individer av samma kön-

  832. -är mycket större
    än den genomsnittliga skillnaden-

  833. -mellan de två könen. Om man ritar...

  834. Det här är en variabel, precis som i
    de staplarna som jag visade.

  835. Det här är nånting vi har mätt,
    kanske hur bra man är på matte.

  836. Det här är hur bra man är på matte.
    Det är en distribution.

  837. Var brukar folk falla? Här uppe
    är en som är jättebra på matte.

  838. Här nere är en som är ganska dålig.

  839. Det här skulle kunna vara pojkar.

  840. Det här skulle kunna vara flickor.

  841. Så medelvärdet för de här är där-

  842. -och medelvärdet för de här
    är en aning lite, lite, lite lägre.

  843. Men vad spelar det för roll?
    Det är den här stora spridningen-

  844. -som är det mest informativa här.

  845. Ja, det skulle kunna vara att det här
    kanske påverkas av testosteron.

  846. Kanske det finns flickor som har mer
    testosteron som hamnar lite högre-

  847. -men ja, so what?

  848. Det är ju det sociala och kulturella
    genuset vi arbetar med-

  849. -inom pedagogiken, och det biologiska
    gör vi ingenting åt.

  850. Det förändrar ju sig själv över tid.

  851. Det är som du säger större skillnader
    på folk och folk i olika kulturer-

  852. -än vad det är på kvinna och man,
    bland annat att mogna tidigt.

  853. Jag har precis fått
    en ung människa från Afghanistan-

  854. -som är väldigt mogen,
    för det krävs i det samhället.

  855. Jag tror att tiden börjar rinna...
    Jag vet inte om fler viftar.

  856. Jag har en läxa till er
    för att testa era hjärnor-

  857. -och se hur marinerade
    de är i fördomar-

  858. -och traditionella stereotyper.
    När ni nu lämnar summiten för i år-

  859. -så ta med er och försök
    att i 48 timmar från nu-

  860. -inte säga man, kvinna, pojke,
    flicka, hon, han.

  861. Använd benämningen
    person, människa, figur eller hen-

  862. -och se vad som händer i er hjärna.
    Det är en spännande lek i 48 timmar.

  863. Vi har en fråga till
    innan vi avslutar.

  864. Personen i rutig skjorta här uppe.

  865. Det blir lite svårt. Jag ska kolla på
    dam-VM i kväll. Vad ska jag säga då?

  866. -Ska jag säga bara VM?
    -Ja. Gör så.

  867. Då tycker jag att vi tackar
    våra två föreläsare så mycket.

  868. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Genuspedagogik fungerar!

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förskolechef Lotta Rajalin startade Sveriges första genusförskola. Här ger hon en snabbkurs i genusvetenskaplig syn på barn. Ben Kenward berättar om en studie om hur genuspedagogik fungerar som visar att det bland annat sker mindre stereotypisering i så kallade genusneutrala förskolor. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Barn och könsroller, Förskolan, Genusfrågor, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Frön till ett livslångt lärande

Harvardprofessorn Howard Gardner tar avstamp i de stora frågorna om skönhet och godhet för att komma fram till hur vi bör lära ut och vad vi vill att våra barn ska lära sig. Hur ska man få barnen att behålla sin nyfikenhet? Gardners föreläsning innehåller en semantisk diskussion om begrepp, men även en del handfasta råd och tips. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Lärandets demokrati

Paola Cagliari är chef på Institutionen för skolor och förskolor i Reggio Emilia. Hon menar att skolan och förskolan skapar demokrati om den fungerar bra. Tre ord som Paola Cagliari ständigt återkommer till är delaktighet, kollektiv och demokrati. I sin föreläsning visar hon exempel från sitt arbete Italien och analyserar bit för bit hur förskolebarnen reagerar och utvecklas. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Pedagogiska relationer i förskolan

Sven Persson, professor i pedagogik, vill förstå förskolan ur ett samhällsperspektiv och införa professionell kunskap i förskolan. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i forskning som framhåller interaktion och processkvalitet som viktigast för barns lärande. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Digitala barn

"Ska vi börja elda i våra grottor? Nej vi kommer att bränna oss!" Nya saker har alltid skrämt oss och digital teknik i förskolan är inget undantag. Susanne Kjällander och Markus Bergenord presenterar egna exempel från olika förskolor de jobbat med och visar hur man kan använda tekniken som ett verktyg som vilket annat som helst. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Regeringens syn på förskolan

Den svenska förskolan är väldigt uppskattad och eftertraktad, menar statssekreterare Helene Öberg. I detta inledningstal berättar hon vad regeringen gör för förskolan. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Bilden av barnet

Carlina Rinaldi är Reggio Emilias första pedagog och är idag chef för verksamheten i Italien. Hennes föreläsning handlar om Reggio Emilias pedagogik och om hur man kan se och förhålla sig till förskolebarnet utifrån ett antal bilder hon visar upp. I sitt arbete reser hon världen runt och träffar alla från påven och Dalai lama till förskollärare för att göra barn mer synliga på ett politiskt plan, både i förskolan och i samhället i stort. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Att skapa mening för barnen

Hur skapar man mening i det som barnen skapar? Några cirklar blir för ett barn en bil. Varje tecken är en metafor för något annat. Professor Gunther Kress menar i sin föreläsning att barn visst tänker abstrakt, att de faktiskt själva skapar mer abstrakta bilder än vad skolan erbjuder dem. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Ta till vara mångfalden i förskolan

Pirjo Lahdenperä, finlandssvensk professor i pedagogik, utgår mycket från sig själv när hon pratar om vad som är svenskhet, finskhet och vem som är annorlunda och vem som är som alla andra. Hon uppmanar förskolepedagoger att fundera över hur de arbetar med det interkulturella och mångkulturella. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Genuspedagogik fungerar!

Förskolechef Lotta Rajalin startade Sveriges första genusförskola. Här ger hon en snabbkurs i genusvetenskaplig syn på barn. Ben Kenward berättar om en studie om hur genuspedagogik fungerar som visar att det bland annat sker mindre stereotypisering i så kallade genusneutrala förskolor. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaSpråket bär kunskapen

Att identifiera svårigheter

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Försteläraren

Med statliga pengar vill regeringen belöna extra skickliga lärare med i snitt 5000 kronor mer i lön varje månad. Många i skolvärlden är entusiastiska till reformen, men det finns också kritiker. Vi träffar försteläraren Gry Fyrö på Knutbyskolan i Rinkeby, som berättar om vad hon gör och hur hon själv ser på sin roll.

Fråga oss