Titta

UR Samtiden - The conference 2015

UR Samtiden - The conference 2015

Om UR Samtiden - The conference 2015

Föreläsningar och samtal från The Conference 2015. Inspelat den 18 och 19 augusti på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2015 : Använda naturen i dagens teknologiDela
  1. Jag ska prata om hur
    vi kan använda biomimetik och biofili-

  2. -för att ta oss an vår tids utmaningar,
    som begränsade resurser och klimatet.

  3. Vad menar jag då med biomimetik?

  4. För några år sen började
    en marinbiolog undersöka knölvalar.

  5. Knölvalar har knölar på fenorna
    - så kallade tuberkler.

  6. Han misstänkte att det
    hade att göra med hydrodynamik:

  7. Att de hjälpte valen
    att manövrera vid låga hastigheter.

  8. Den här marinbiologen,
    som hette Frank Fish... Det är sant!

  9. Han såg det som en bra lösning
    för vindturbinblad.

  10. I korthet utvecklade han
    ett vindturbinblad med valtuberkler.

  11. Med dem fortsätter turbinen att snurra
    även vid svag vind.

  12. När en turbin stannat krävs det ganska
    stark vind för att den ska börja snurra.

  13. Det här kan öka en vindturbins effekt
    med 10-20 %.

  14. Det här är en bombarderbagge.

  15. Den försvarar sig genom att avfyra
    en exploderande vätska ur buken.

  16. Den har en brännkammare där den
    blandar hydrokinon och väteperoxid.

  17. För att explosionen inte
    ska nå bränsletankarna-

  18. -har skalbaggen ventiler som öppnas
    och stängs 200 gånger i sekunden.

  19. Man studerar det för att utveckla
    effektivare bränsleinsprutning-

  20. -injektioner utan nålar
    och en ny sorts brandsläckare.

  21. Det närmaste människan har kommit
    var med Messerschmitt 163.

  22. Den använde precis samma ämnen,
    men inte samma blandningsteknik.

  23. Många fattade eld,
    så piloterna gillade dem inte.

  24. De kände definitivt till skalbaggen.
    Det satt en dekal på sidan:

  25. "Wie ein Floh, aber oho!"
    "Som en skalbagge, men wow!"

  26. Ett sista exempel:
    Det här är ett abaloneskal.

  27. Här är ett abaloneskal
    fotograferat med ett elektronmikroskop.

  28. Det består av tunna lager
    sammanhållna av en sorts murbruk.

  29. Det är otroligt motståndskraftigt
    och starkt.

  30. Kemiskt är det nästan identiskt
    med kritan som ni ritar på tavlan med-

  31. -men tack vare mikrostrukturen
    är det 3 000 gånger starkare.

  32. Med biomimetik kan vi lära oss
    av naturens problemlösning-

  33. -och utveckla bättre lösningar som
    kräver mindre energi och resurser.

  34. Jag ska också prata om biofili.
    Det går ut på-

  35. -att vi är lyckligare och mer produktiva
    om vi har kontakt med naturen.

  36. Det finns mycket
    som tyder på att stämmer.

  37. Det här är ett sjukhus i Singapore
    som är fullt av växter.

  38. Man uppnår resultat som är ungefär
    tjugo gånger bättre än vanliga sjukhus.

  39. Borgmästaren i Seoul i Sydkorea
    förespråkade också det här.

  40. Han fick till en fantastisk förändring.

  41. Han fick staden att riva en motorväg
    som hade byggts över en flod.

  42. Han anlade en avlång stadspark.
    Det blev verkligen en förändring.

  43. Många var negativa på förhand,
    men han blev oerhört populär efteråt.

  44. Luftkvaliteten förbättrades,
    temperaturen sänktes och så vidare.

  45. Saken med att lära sig av biologin
    är att man använder sig av lösningar-

  46. -som har utvecklats
    under 3,8 miljarder år.

  47. Alla defekta produkter är dessutom
    tillbakadragna från marknaden.

  48. Jag ska beskriva ett par projekt
    där man använt de här idéerna.

  49. Det första är en kontorsbyggnad
    som kallas "The Reef".

  50. Vi ville ha en byggnad
    som var hälsosam för människor.

  51. Därför ville vi använda
    så mycket naturligt ljus som möjligt.

  52. Vi började titta på hur biologin
    fångar och fördelar dagsljus.

  53. Det här är ögat
    på en så kallad spökfisk.

  54. Spökfisken har fantastiska speglar-

  55. -som fokuserar svag bioluminiscens
    från havet till näthinnorna.

  56. Vi tittade också på en stenbladsväxt,
    som växer i öknen.

  57. På grund av värmen
    är det mesta av växten under jord.

  58. Den har en sorts takbelysning
    som släpper ner ljuset till bottnen-

  59. -där temperaturen förblir stadig
    för de kemiska reaktionerna.

  60. Det tredje vi tittade på
    var en ormstjärna.

  61. Den bor 500 m under havsytan,
    där det är väldigt mörkt.

  62. Den har utvecklat
    nästan optiskt perfekta linser på huden.

  63. De fångar upp små ljusmängder och
    rörelser så att den ser rovdjur i tid.

  64. De här exemplen och många andra-

  65. -uppmuntrade oss till ett mer kreativt
    tänkande för att få in ljus i byggnaden.

  66. Ofta utgår man
    från avståndet mellan fönsterväggarna.

  67. I London finns det kontorsbyggnader
    som är 25-30 m djupa.

  68. De är energislukande, med artificiellt
    ljus och luftkonditionering.

  69. Vi kom fram till att 12 m var lagom.
    Ingen är mer än 6 m från ett fönster.

  70. Vi funderade på
    en passande byggnadsform.

  71. Ett sätt vore
    att bara stapla våningar till ett torn.

  72. Det fungerar om man bygger centralt
    där markpriserna är höga.

  73. Vi ville ha ett mer universellt koncept.

  74. Vi tittade på ytterligare två former.
    Först en sorts ring runt ett atrium.

  75. Den tredje bestod av linjära våningar
    och ett linjärt atrium.

  76. Den tredje verkade fungera bäst
    när vi analyserade ljusnivåerna.

  77. Med mjukvara
    som simulerade dagsljus-

  78. -fick vi en större skugga vid mitten
    på grund av byggnaden mittemot.

  79. Nästa steg var att kröka plattorna
    för att få ett jämnt ljusflöde.

  80. Det ledde till två nya utmaningar.

  81. Smala våningar passar inte för kreativa
    kluster. Man behöver utrymme.

  82. Vi utnyttjade inte heller
    den rektangulära formen särskilt bra.

  83. Vi tog idéer om optimalt
    utrymmesutnyttjande från biologin-

  84. -och utvecklade en böljande form.

  85. Ingen del av kontoret
    är mer än 6 m från ett fönster-

  86. -men nu passar det för kreativa kluster
    och utnyttjar rektangelformen bättre.

  87. Vad gäller dagsljuset så var det lätt
    att få tillräckligt med ljus högst upp.

  88. Utmaningen var att få det längre ner.

  89. Tanken var att samla in ljus från toppen
    och fokusera det i fiberoptiska rör.

  90. Vi studerade
    en kallaväxt från regnskogen.

  91. Precis som ormstjärnan
    är den täckt av linser.

  92. På något sätt
    kan de fokusera indirekt ljus.

  93. Vi forskar om det separat.

  94. Vi kom fram till att en vågig byggnad
    släpper in ljus bättre.

  95. Vi ville också ha en stor spegel
    i atriet, som spökfiskens ögon-

  96. -som reflekterar ljus
    till byggnadens lägre delar.

  97. Under spegeln
    ville vi skapa en dramatisk mötesplats.

  98. Något i stil med
    Ken Adams filmkulisser.

  99. Det skulle öka byggnadens värde,
    eftersom det skulle kunna hyras ut.

  100. Med höga nivåer av dagsljus
    kan man använda olika sorters växter.

  101. De här tre växterna i tillräcklig mängd
    kan rena all luft inomhus.

  102. En av dem producerar syre på dagen,
    en annan på natten-

  103. -och den tredje är bra på att få bort
    lättflyktiga organiska föreningar.

  104. Alla avjoniserar luften,
    vilket leder till mindre damm.

  105. Ett försök i Indien
    har gett otroliga resultat.

  106. 20 % högre produktivitet
    och 50 % minskad huvudvärk.

  107. Till och med
    mätbart högre blodsyresättning.

  108. Jag hade gärna visat vad vi lärt oss
    om värmereglering av termiter-

  109. -och hur blad och insektsvingar
    gav en skuggningsmetod-

  110. -som släpper in lagom mycket ljus
    och omvandlar överskottet till el.

  111. Med hjälp av blad och snäckskal
    kan vi uppnå glasbesparingar på 50 %.

  112. På skissen ser ni det jag pratade om.

  113. Formen som utgår från dagsljuset
    och spökfiskspegeln i mitten.

  114. Vi letar efter finansiärer och hoppas på
    att kunna påbörja byggandet snart.

  115. Vi har kunnat konstatera
    att det finns fullt rimliga alternativ-

  116. -till dystra, energislukande byggnader
    som dem i London.

  117. Man kan konstruera byggnader som är
    fulla av naturliga ljus och uppiggande.

  118. Nästa projekt är en ny sorts datorhall.
    Vad kan biologin lära oss om det?

  119. Det första steget här var-

  120. -att i stället för att
    kyla ner datorhallen i en stad-

  121. -så placerade vi den på ett ställe
    som redan var kallt: i ett norskt berg.

  122. Det är ungefär fem plusgrader
    året runt.

  123. Sen skulle vi bara få den kalla luften
    att passera genom komponenterna.

  124. Vi använde oss av Murrays lag.

  125. Den beskriver nästan
    alla förgreningssystem i biologin.

  126. Det finns ett samband
    mellan kärlens diameter och vinklarna.

  127. Det verkar vara
    en lösning för minimal energiåtgång.

  128. I stället för att ha servrarna
    i raka led, som man brukar-

  129. -så lade vi dem i en cirkel
    utifrån Murrays lag.

  130. Vi använde digitala verktyg och biologi-

  131. -för att närma oss
    en teoretiskt perfekt lösning.

  132. Så här skulle huvudservern se ut.
    Det har lite James Bond-känsla.

  133. Man passerar en skanner
    och genom en tunnel för att åka båt.

  134. Sen hamnar man
    i huvudgrottan med servern.

  135. Vi har utforskat flöden och algoritmer
    för ett lite mindre glamoröst projekt:

  136. Ett vattenreningsverk.
    Vi slogs av hur ineffektivt det såg ut.

  137. Det kanske låter arrogant,
    men jag ser det som nyfikenhet.

  138. Vi skapade en algoritm
    som skulle optimera placeringen.

  139. Algoritmen räknar ut
    den teoretiskt optimala placeringen.

  140. Siffrorna längst ner
    är längd och genomsnittlig vinkel.

  141. Det ger en bra indikation
    på hur energiåtgången kommer att bli.

  142. Det ser ganska biologiskt ut.

  143. Jag har ett annat upplägg här.

  144. Att det ser biologiskt ut beror inte
    på att vi gillar knäppa mönster.

  145. Det är för att vi följde biologiska
    principer med hjälp av digitala verktyg.

  146. Jag hinner bara säga lite om den här
    utsläppsfria textilfabriken i Indien.

  147. Utifrån biomimetik designade vi både
    fabriken och processerna där inne.

  148. Det blir fullt av naturligt ljus
    och utsikt över naturen överallt.

  149. Vattenreningssystemet använder växter
    - det blir både biomimetik och biofili.

  150. Det blir inga kolutsläpp
    och knappt något avfall.

  151. Frustrerande nog tycker klienten
    att återbetalningsperioden är för lång.

  152. Näringslivet och företagen måste
    börja se mer långsiktigt på det här.

  153. Nästan allt som krävs för att lösa
    klimat- och resurs-problemen finns.

  154. Ofta står den konventionella ekonomin
    i vägen.

  155. Det här är ett hus med lärdomar
    från abaloneskalet som jag visade.

  156. Abaloneskalet sätter ihop väldigt
    tunna lager med ett flexibelt murbruk.

  157. I det här fallet får man ett hus-

  158. -med ungefär 50 % så mycket material
    som med konventionella metoder.

  159. Till sist tar jag upp
    Sahara Forest Project.

  160. Inte så mycket -
    jag pratade om det i mitt Ted-tal.

  161. Vi försökte ta oss an
    flera utmaningar samtidigt.

  162. Hållbara designers har haft en tendens
    att fokusera på en sak:

  163. Klimatförändringar, vattenbrist
    eller något annat.

  164. Vi kände på oss att man kunde
    ta sig an flera utmaningar samtidigt.

  165. Vi tänkte att en syn på öknar som
    stora mängder koncentrerad energi-

  166. -kan bidra
    till att uppfylla våra energibehov.

  167. Vi slogs av att flera av världens öknar
    grönskade för inte länge sen.

  168. Nordafrika var fullt av cedrar
    och cypresser när Julius Caesar kom.

  169. De... Ursäkta, bilderna har kommit fel.
    Jag saknar en bild.

  170. Det skulle vara en skalbagge som
    har lärt sig att hitta vatten i öknen.

  171. Utifrån det utvecklade vi ett växthus
    som kyls och fuktas av havsvatten.

  172. Genom att kombinera det
    med olika sorters solenergi-

  173. -blir båda teknologierna
    mer effektiva än på egen hand.

  174. Solenergin blir 10 % effektivare-

  175. -och vi kan förånga havsvatten för att
    få mer sötvatten med överskottshettan.

  176. I speglarnas skuggor kan vi plantera
    grödor som inte växer i direkt solljus.

  177. Så här skulle det kunna se ut
    i större skala.

  178. Bilden är sex år gammal.

  179. Vi kan odla grödor utan kolutsläpp
    på planetens torraste delar-

  180. -och dessutom producera förnybar
    energi och förnya vegetationen i öknen.

  181. Vi fick god publicitet och hoppades på
    en beställning från någon rik filantrop.

  182. Så blev det inte.
    Jag spred artiklarna i mitt kontaktnät.

  183. Den som nappade var Frederic Hauge
    från Bellona-stiftelsen i Norge.

  184. De blev involverade i projektet.
    Vi sa till våra vikingavänner-

  185. -att projektet var bra men inte
    hade nått ut till rätt personer.

  186. Några månader senare
    besökte Jordaniens kung Norge.

  187. De visade projektet för honom
    och hans megaprojektminister.

  188. De älskade det,
    och vi insåg att vi hade nått fram.

  189. Där är min kollega
    med kungen av Jordanien.

  190. Vi utvecklade idén
    och involverade annan teknik.

  191. Den första versionen i Qatar
    fungerade bra.

  192. Vi observerade också
    den biologiska mångfalden.

  193. Vi ville visa att det var möjligt
    med förnyande projekt.

  194. Vi gick bortom hållbarhet för att visa
    att man kan uppnå en positiv inverkan.

  195. Vi analyserade
    den biologiska mångfalden.

  196. I början fanns det absolut ingenting.

  197. Det första som kom var flugor.

  198. Sen kom det gråsparvar
    och olika insekter.

  199. De började dyka upp
    samma dag som växterna kom.

  200. Antalet fåglar ökade,
    liksom antalet insekter.

  201. Den första problematiska arten kom:
    råttor, som snabbt blev fler.

  202. Vi fick dit möss också.

  203. Efter tre dagars algodling
    kom den första trollsländan.

  204. Jag vet inte varifrån -
    vi var långt från annan grönska.

  205. Så fortsatte det. Det kom en vildkatt,
    och råttorna blev färre.

  206. Inte p.g.a. katten - råttorna var lika
    stora - men vi förvarade säden bättre.

  207. I takt med att växterna etablerade sig
    kom mer ovanliga fåglar som härfåglar.

  208. Jag hinner inte nämna allt, men det här
    var ett litet område och åtta månader.

  209. Om det genomfördes i större skala
    så skulle effekten bli ännu större.

  210. Avslutningsvis:
    Vi ska bygga i Jordanien.

  211. Det passar tekniken perfekt,
    och landet behöver det.

  212. Det beskrivs ofta som
    en fridfull fristad med bråkiga grannar.

  213. Man har ont om vatten
    och befolkningen växer.

  214. Vi hoppas kunna bidra
    med en förbättring.

  215. En sista bild
    för att dra några sista slutsatser.

  216. Det jag hoppas
    att biologin har visat er-

  217. -är att den erbjuder otroliga lösningar
    som kan hjälpa oss.

  218. Vi kan odla i torra områden,
    förbruka mindre resurser-

  219. -eliminera kolutsläpp
    och uppnå positiva effekter.

  220. Biologin erbjuder otroliga idéer, inte
    minst tillsammans med digitala verktyg.

  221. 3,8 miljarder år med utveckling
    och fantastiska lösningar-

  222. -förstärkta av ny vetenskaplig kunskap
    och nya digitala designverktyg.

  223. Vi har aldrig haft samma möjlighet
    att utveckla lösningar för framtiden.

  224. Tack.

  225. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Använda naturen i dagens teknologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Studera naturen för att utveckla teknologin. Michael Pawlyn är arkitekt och grundare av Exploration Architecture. Han menar att naturen är så perfekt att kunskapen om den kan användas när man bygger hus eller letar efter olika lösningar. Här berättar han om olika exempel och om hur det går till när man arbetar med naturen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Miljö > Hållbar utveckling, Teknik > Byggnadsteknik
Ämnesord:
Arkitektur, Biologi, Hållbar design, Hållbar utveckling, Organisk arkitektur
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Erövring av luften med drönarteknik

Adam Pruden som är produktutvecklare på Frog design föreläser om drönarteknik. Han säger bland annat att det kommer att bli något vi använder till vardags. Tekniken bidrar inte alltid till positiv utveckling utan kan även användas i negativa syften. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Upp till rymden

Mads Wilson är medlem i Copenhagen Suborbitals som har byggt en rymdraket. Det berättar han om. Han säger att möjligheterna att använda bra och mer avancerad teknik har blivit större. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Bärbar teknologi

Är du redo för att klä dig i ny teknologi? Joanna Pena-Bickley är kreativ chef på IBM Interactive och berättar om att vi använder oss av mer och mer bärbar teknik i vår vardag. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Samla information om kvinnan

Ida Tin är en av grundarna till företaget Clue som har skapat en menstruationcykel- och fertilitetsapp. Hon berättar om appen och att hon med den vill bidra till att kvinnor ska kunna få kontroll över sin hälsa. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Underlätta vardagen med teknik

Hur kan du hitta kraft och teknik till att fokusera på en uppgift? Här föreläser Laura Michelle Berman som är grundare av Melon och har skapat Melon headband. Hon berättar om bandet som ska hjälpa användaren att vara koncentrerad genom att det samlar in fakta när man har det på huvudet. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att sprida sitt budskap på nätet

Sabrina Majeed är produktdesigner på Buzzfeed och berättar om hur man kan nå fram med sitt budskap i dagens massiva informationsflöde. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Känslor och teknologi

Tim Leberecht är chef på design- och arkitekturföretaget NBBJ och resonerar kring att våra maskiner kan lära sig att tänka som människor. Han uppmanar till att fundera på om människan kommer tappa sina känslor i takt med att vi blir mer och mer fixerade vid insamlande av data och vid att allt ska vara mätbart. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att ha dialog med användarna

Andie Nordgren är producent på CCP Games och berättar om vikten av dialog med användarna om man vill nå framgång med sina produkter. Hon säger att det är bättre att tänka på hur en produkt kan få användaren att känna sig och utvecklas än att tänka på vad man har för målgrupp. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Sälja din produkt

För att skapa intresse för din produkt måste du kunna väcka uppmärksamhet. Farrah Bostic är strategichef på företaget The Difference Engine. Här berättar hon om sitt företag och hur de lyckas sälja sin produkt. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Hjältar och terrorism

Barn och ungdomar i Mellanöstern törstar efter positiva superhjältar och förebilder i litteratur och skolundervisning. Suleiman Bakhit är serietecknare från Jordanien. Han fick idén till att skapa arabiska hjältar efter att han besökte en skola. Han menar att den muslimska världen snabbt måste bestämma sig för vilken identitet de vill ge barnen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Om näthat

Anita Sarkeesian är mediekritiker på nättidningen Feminist Frequency. Hon blir hotad, förlöjligad och trakasserad bara för att hon är kvinna som analyserar och kritiserar dataspel. Här berättar hon om hoten hon utsätts för. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att älska sin arbetsplats

Att veta vad man ska göra när man kommer till jobbet på morgonen är viktigt för att man ska trivas på sitt jobb. Det menar Malou Adler, chef på företaget USTWO. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Vi jobbar för mycket

Många känner igen sig i att tiden inte räcker till för allt man vill göra. Och vi glömmer att ställa oss frågan: varför jobbar jag? Roland Paulsen är sociolog och författare och har undersökt den frågan. Han menar att vi inte behöver jobba 8 timmar om dagen och att vi inte behöver vara på arbetsplatsen rent fysiskt. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Använda naturen i dagens teknologi

Studera naturen för att utveckla teknologin. Michael Pawlyn är arkitekt och grundare av Exploration Architecture. Han menar att naturen är så perfekt att kunskapen om den kan användas när man bygger hus eller letar efter olika lösningar. Här berättar han om olika exempel och om hur det går till när man arbetar med naturen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2013

Smart eller dum reaktion på misstag - självbilden avgör

Alva Appelgren är neuroforskare vid Karolinska institutet. Här berättar hon om hur misstag påverkar vår hjärna. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskap & Allmänhet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Antropologi och hälsa

Somaliska kvinnor löper större risk än andra att förlora sina barn vid förlossningar i Sverige. Vad beror det på?

Fråga oss