Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2015

En konferens för och om förskolan, med föreläsningar om olika pedagogiska inriktningar och om hur digitala hjälpmedel kan användas i verksamheten. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2015 : Frön till ett livslångt lärandeDela
  1. Jag vill presentera
    vår första föreläsare Howard Gardner-

  2. -professor i kognition och utbildning
    vid Howard Graduate School.

  3. Han är även adjungerad professor
    i psykologi vid Harvard.

  4. Inom pedagogiken är han mest känd
    för teorin om multipla intelligenser.

  5. Den utmanar uppfattningen
    att det finns en enda intelligens-

  6. -som kan bedömas med standardiserade
    instrument och test.

  7. Välkommen, professor Gardner.

  8. Tack för den trevliga presentationen,
    och god morgon.

  9. Det är inte viktigt att ni ser mig...

  10. ...men det är viktigt att ni hör mig.
    Hör ni mig?

  11. -Ja.
    -Tack.

  12. Bilderna gör nog nytta
    eftersom de gör det möjligt-

  13. -att läsa de ord som inte hörs så bra
    när de lämnar mina läppar.

  14. Precis som prorektorn
    är jag glad att jag är här.

  15. Som han sa är jag van vid
    att tala inför betydligt mindre klasser.

  16. Könsfördelningen är också annorlunda,
    men jag klagar inte.

  17. Det är en väldigt trevlig,
    internationell könsfördelning.

  18. Jag vill också be om ursäkt
    till dem som har läst programmet.

  19. När jag blev inbjuden för
    några månader sen kom jag på en titel-

  20. -men när det började närma sig
    insåg jag-

  21. -att jag inte hade så mycket att säga
    på det ämnet.

  22. Jag jobbade hårt nu i veckan för att
    prata om en sak jag har funderat på.

  23. Det har sannerligen att göra med...

  24. Det berör förskoleverksamhet,
    men jag hoppas också-

  25. -att det kan säga er något om
    er egen utbildning och ert eget lärande.

  26. Jag vill börja
    med några riktigt stora frågor.

  27. Vad ska vi lära ut
    och vad vill vi att studenterna lär sig-

  28. -oavsett ålder
    och utbildningssammanhang?

  29. Hur ska det vara annorlunda nu
    jämfört med tidigare?

  30. Jag bidrar med en personlig reflektion
    som jag hoppas att ni kan relatera till.

  31. Som många av er vet introducerade jag
    för några årtionden sen en teori:

  32. Teorin om multipla intelligenser.

  33. Enligt den har vi inte bara
    en enda sorts intelligens.

  34. Alla människor har flera intelligenser,
    som ni kan se på den här listan.

  35. Alla har de här intelligenserna,
    men vi är olika-

  36. -sett till vilka som är starka
    eller inte så starka hos oss.

  37. När jag skrev om intelligenser så
    var det ur ett psykologiskt perspektiv.

  38. I takt med att utbildare i USA
    och på andra håll-

  39. -blev intresserade av teorin...

  40. ...så började jag tänka på
    min övergripande syn på utbildning.

  41. Några år senare
    skrev jag boken "The Disciplined Mind".

  42. I den boken, som gavs ut 1999,
    alltså för sexton år sen...

  43. ...skriver jag att utbildningens syfte,
    för alla åldrar och överallt-

  44. -är att lära sig vad som är sant
    och vad som inte är sant.

  45. Olika discipliner utforskar sådant.

  46. Vad är vackert och vad är fult?

  47. Vi använder ordet "kitsch".
    Om ni inte vet vad det är-

  48. -så titta på tavlorna
    nästa gång ni bor på hotell.

  49. Det brukar vara kitsch.

  50. Lite mer på allvar:

  51. Vad ser vi som godhet
    och vad ser vi som ondska?

  52. Jag står fast vid att de här målen-

  53. -är de viktigaste
    för utbildning överallt.

  54. För att konkretisera frågan
    i "The Disciplined Mind"-

  55. -använde jag ett exempel
    på sanning från vetenskapen:

  56. Evolutionsteorin...

  57. ...som Darwin formulerade.

  58. Skönhet
    exemplifierades av Mozarts musik.

  59. För godhet och ondska
    använde jag förintelsen som exempel.

  60. Som ni kanske märkte så sa jag...

  61. ...att den här formuleringen är naiv.

  62. Jag var inte tillräckligt uppmärksam
    på de problematiska aspekterna-

  63. -vad gäller sanning, falskhet,
    skönhet, fulhet, godhet och ondska.

  64. Nu, i denna månad-

  65. -finns det nya,
    mäktiga krafter i samhället.

  66. Det jag vill prata om
    är att vi måste ompröva-

  67. -inte helt, men till stor del, hur
    vi ser på sanning, skönhet och godhet.

  68. Sen ska jag prata
    om utbildning generellt.

  69. Det gäller alla, oavsett hur gamla vi är
    eller vilken disciplin vi tillhör.

  70. Sen, eftersom jag respekterar
    och beundrar det ni gör-

  71. -får ni ta del av mina nya tankar
    från den här veckan-

  72. -om hur vi kan se på sanning, skönhet
    och godhet med små barn.

  73. Barn som är kanske sex år eller yngre.

  74. Så ser föredragets upplägg ut.

  75. Jag skrev om några av idéerna
    i en bok som kom ut för några år sen:

  76. "Truth, Beauty
    and Goodness Reframed."

  77. Nu i januari ska jag ge en kurs-

  78. -som heter "Truth, Beauty
    and Goodness Reframed Reframed".

  79. Jag fortsätter att tänka på det här.
    Det hela är väldigt flyktigt.

  80. Alltså...

  81. Vad är det i dagsläget som skapar
    osäkerhet kring de här "dygderna"?

  82. Jag säger "dygder" i stället för att
    upprepa sanning, skönhet och godhet.

  83. Hur ser utmaningarna ut?
    En är konceptuell eller filosofisk.

  84. Det är
    vad vi brukar kalla postmodernism.

  85. Med postmodernism syftar jag på-

  86. -sådant som utmanar
    vårt invanda synsätt på dygderna.

  87. Om ni anlägger
    ett postmodernistiskt perspektiv-

  88. -även kallat relativism, så säger ni:
    "Vem bestämmer vad som är sant?"

  89. Hur vet man att något man läser eller
    hör en mäktig person säga är sant?

  90. Vem bestämmer vad som är gott?
    Förändras det?

  91. För 2 000 år sen ansågs slaveri gott.
    Ingen skulle försvara slaveri i dag.

  92. Postmodernismen går delvis ut på
    att ifrågasätta begrepp som "skönhet".

  93. Inom filosofin kunde man under 50 år
    inte använda ordet "skönhet".

  94. Det ansågs vara anakronistiskt-

  95. -och inte längre möjligt
    att applicera på konst eller naturen.

  96. Det är ett synsätt
    som är inflytelserikt på universiteten.

  97. Jag misstänker att den som studerar
    i Stockholm och läser filosofi-

  98. -litteratur
    eller någonting konstnärligt-

  99. -kommer att möta dekonstruktionism,
    relativism och postmodernism.

  100. Oavsett om man skriver under
    på det synsättet eller inte.

  101. Barn är förstås inte postmodernister.
    De har aldrig hört ordet.

  102. Deras föräldrar eller lärare
    kan dock vara postmodernister.

  103. Ni kanske inte ser er som
    postmodernister, men vi är i Sverige...

  104. Jag säger det här med viss ödmjukhet:

  105. Svenskar är väldigt relativistiska.

  106. Ni tenderar att inte bestrida
    andra kulturers uppfattningar.

  107. Ni är väldigt accepterande.
    Det är ett relativistiskt synsätt.

  108. Framgår det vad jag menar?

  109. Ni dömer inte. Det kan vara bra,
    men det är relativistiskt.

  110. Ni tvekar inför att säga:
    "Det här rätt och det här är fel."

  111. Ni kanske inte ser er som relativister,
    men ni kan ha relativistiska åsikter-

  112. -och det är inget fel med det.
    Det är därför jag ler.

  113. En utmaning är alltså filosofisk.
    Den andra, som ni alla känner till-

  114. -är de teknologiska utmaningarna.

  115. Virtuella världar som Second Life.

  116. Massiva onlinespel
    som World of Warcraft.

  117. Sociala medier som Facebook,
    Twitter... Har ni hört talas om Yik Yak?

  118. Det är en oerhört dålig app.

  119. Varför? Den fungerar bara inom ett litet
    område, till exempel här på campus.

  120. Den är anonym, så man kan säga
    vad som helst: "Gardner är en idiot."

  121. Jag skulle inte veta vem det är.
    Det är oerhört destruktivt men populärt.

  122. Folk gillar att avreagera sig.

  123. Så...

  124. Ni kanske inte är digitalt infödda,
    som föräldrar eller lärare-

  125. -men alla era barn och studenter
    kommer att vara det.

  126. Oavsett om Facebook och Twitter
    är självklarheter för er-

  127. -jag såg alla uppräckta händer -
    så kommer det att vara det för de unga.

  128. Personer under femton skiljer inte
    på online och offline längre.

  129. Det är ett enda sömlöst nät.

  130. Jag skriver om det med Katie Davis
    i boken "The App Generation".

  131. Det ligger till grund för det jag säger.

  132. "The App Generation" är ett försök
    att beskriva unga människor i dag.

  133. Undertiteln är
    "How Today's Youth Navigate Identity"-

  134. -"Intimacy, and Imagination
    in a Digital World."

  135. Tänk på hur vi ser på oss själva
    och hur vi förhåller oss till andra.

  136. Vad innebär det att ha tusen vänner?
    Och uppfinningsrikedom...

  137. Skapar vi annorlunda än före
    den digitala eran? Det är stora frågor.

  138. Att bara ställa dem är nog bra,
    även om man inte har några svar.

  139. Vi lever i en föränderlig,
    digital värld.

  140. Hur vet vi om något vi ser online
    är sant eller inte?

  141. Ni får snart ett exempel från i går,
    om jag kommer ihåg.

  142. Man kan se all världens konst
    och förändra den på alla möjliga sätt.

  143. Finns skönhet, och vem avgör det?
    Det är väldigt viktigt.

  144. För femtio, hundra år sen trodde man
    sig veta vad intellektuellt ägande är.

  145. Vad det innebär att skriva
    eller skapa något och få upphovsrätt.

  146. Att man kan välja att inte dela med sig.

  147. Vilka vi är, vem som går att lita på.
    Digitala media förändrar allt det här.

  148. För att snudda vid mitt egentliga ämne:

  149. Hur kan utbildare,
    av fem- eller tjugoåringar-

  150. -fostra människor
    som blir goda, globala medborgare.

  151. Det var sådant här som utmanade
    naiviteten i mitt tidigare arbete.

  152. Det här är en sorts vägvisare
    till resten av föredraget.

  153. Jag har en definition
    för de tre olika dygderna.

  154. Sanning handlar om
    hur riktigt ett yttrande är.

  155. Yttranden kan uttryckas med ord
    och är påståenden.

  156. Sanning är helt enkelt
    hur riktiga påståendena är.

  157. Jag talar här, så åtminstone i teorin-

  158. -kan ni bedöma
    sanningshalten i mina påståenden.

  159. Skönhet handlar om upplevelser.

  160. Varje upplevelse kan vara vacker
    - eller inte.

  161. Vi tenderar att använda ordet "vacker"
    framför allt om naturen.

  162. I går var jag på konstmuseet Artipelag.

  163. De hade en fotoutställning
    som heter "Land möter vatten".

  164. Hur många här har sett den?
    Ni borde gå dit.

  165. Det är ett försök att fånga
    en specifikt skandinavisk skönhet-

  166. -där land och vatten
    så ofta gränsar till varandra.

  167. Godhet, och det här har jag jobbat med
    i större delen av mitt liv-

  168. -handlar om hur människor samspelar.

  169. Människor som står en nära -
    vänner, familj, grannar-

  170. -liksom sådana som har en mer
    avlägsen, affärsmässig koppling till.

  171. Det kan vara personer
    som man bara känner online.

  172. Vi har alla online-vänner.
    Hur förhåller man sig till dem?

  173. Nu kommer den kanske första nya idén
    som jag presenterar.

  174. Under de första levnadsåren,
    med tre-, fyra-, fem-, sexåringar-

  175. -så kommer ni att prata om sanning,
    skönhet, godhet och deras motsatser.

  176. Om de första levnadsåren
    är de viktigaste-

  177. -vilket många av er lär tycka,
    så är det oerhört viktigt-

  178. -att unga människor får en bra start
    vad gäller de här dygderna.

  179. De får inte bli vilseledda.

  180. Vi går vidare till sanningen.

  181. När jag pratar om sanning i skolan så
    gäller det inte för- eller grundskolan.

  182. Jag syftar
    på utbildningssystemet generellt.

  183. Jag menar att varje disciplin,
    varje ämne-

  184. -har sin egen syn
    på vad som är sant och inte.

  185. Naturvetenskapsmän, som prorektorn,
    försöker beskriva...

  186. ...den fysiska och den sociala världen-

  187. -med hjälp av observationer
    och experiment.

  188. Historiker
    försöker att förstå det förflutna.

  189. Det egna förflutna, liksom nationers
    och hela planetens förflutna.

  190. Matematiker arbetar med storlek,
    kvantitet, funktioner och relationer.

  191. Det här är nyckeln till det hela:

  192. Varje disciplin har sina egna metoder.

  193. Naturvetenskapen och matematiken
    har olika metoder.

  194. Historians metoder är inte
    desamma som filosofins.

  195. Ekonomins metoder är inte desamma-

  196. -som datavetenskapens.

  197. Det man lär sig i skolan
    efter att ha lärt sig läsa-

  198. -är hur de olika ämnena ser på världen.
    Det man verkligen borde lära sig-

  199. -framför allt i en tid
    då det finns fakta överallt-

  200. -är metoderna som används
    för att komma fram till fakta.

  201. Här kommer exemplet från i går: Jag
    åt middag med dem i de första raderna.

  202. En fråga kom upp:

  203. Vilket land
    har störst andel vegetarianer?

  204. Prata med bänkgrannen en liten stund.
    Gissa vilket land det är-

  205. -och vilket europeiskt land
    som har flest vegetarianer.

  206. Okej.

  207. Okej, jag måste avbryta er.
    Tidtagaren står och viftar.

  208. Jag kollade upp det på Google: "Vilket
    land har störst andel vegetarianer?"

  209. Det första svaret var inte överraskande,
    men det andra var det.

  210. Enligt Google
    är landet med flest vegetarianer Indien.

  211. Störst andel, alltså. Det var väntat.

  212. Det stod också att det land i Europa
    som har flest vegetarianer är Italien.

  213. Alla tyckte att det lät konstigt.

  214. Det första man ska fråga sig är:

  215. "Vilken metod använde de?"
    Det är det som är viktigt.

  216. Inte faktan utan om den går att bevisa,
    och om en omformulerad fråga...

  217. Det kanske finns
    en massa pizza utan kött på.

  218. Det är det jag menar med "metod".

  219. Det här vet ni vem det är. Vem är det?

  220. Vet ni inte? Vem är det?

  221. Piaget. Han tillhör dem
    som hjälpte oss att förstå-

  222. -vad barn anser vara sant eller inte.

  223. Den här personen har utbildat mig
    och Reggio Emilia-pedagoger.

  224. Jerome Bruner, sannolikt för ett par
    årtionden sen - han ska fylla hundra.

  225. Både Piaget och Bruner hjälpte oss
    att förstå barns känsla för sanning.

  226. Jag sa att sanning handlar om fakta-

  227. -men det handlar också
    om vad människor gör i sitt yrke.

  228. Vad ingenjörer, kirurger och lärare gör.

  229. Mycket vi gör som yrkesutövare sätter
    vi inte ord på - men vi skulle kunna!

  230. Kanske har alla här erfarenhet-

  231. -av vad man gör när ett barn
    är för tyst och inte deltar.

  232. Ni kanske inte uttrycker det i ord,
    men jag skulle kunna fråga:

  233. "Paula eller Gunilla,
    hur får man ett tyst barn att delta?"

  234. Ni skulle kunna svara. Jag kallar det
    arbetsplatsens praktiska sanningar.

  235. Inte bara vetenskapliga ämnen
    har sanningar-

  236. -utan även sådana yrken
    som ett barn förstår.

  237. Vad gör en kock, en sjuksköterska
    eller en polis?

  238. Det kan uttryckas med ord,
    men det behövs inte.

  239. Det viktiga är att det fungerar
    på arbetsplatsen. Som utbildare...

  240. Jag pratar inte bara om förskolan,
    utan om vad alla utbildare bör göra.

  241. All information och desinformation
    i världen finns bara ett klick bort.

  242. Vi måste,
    som i exemplet med vegetarianer-

  243. -fokusera på metoden
    som ligger bakom faktan.

  244. Oavsett om det rör ekonomi, psykologi,
    filosofi, historia eller kemi.

  245. Hur är det då med små barn?

  246. Vad ska vi göra för att hjälpa barnen
    skilja på sanning och osanning?

  247. Först och främst:
    bevara deras nyfikenhet.

  248. Barn behöver inte lära sig nyfikenhet.
    Att däremot bevara det-

  249. -framför allt i en högpresterande,
    ansvarskrävande omgivning-

  250. -är värdefullt men inte enkelt.

  251. Låt barn prova saker själva.

  252. Men... Upplysningar från
    trovärdiga personer har också sin plats.

  253. Vi kan inte verifiera allt själva.
    Om någon brukar säga sanningen-

  254. -så lyssnar du mer på den personen
    än på någon som ljuger hela tiden.

  255. Vi måste förstås hjälpa barnen
    att skilja på sanning och lögn.

  256. Skämt och ironier är okej,
    så länge man vet att det är ett skämt.

  257. Vi ska förstås uppmuntra barn
    att förklara saker-

  258. -med ord, gester eller teckningar.
    Inte i form av:

  259. "Det här är en vetenskaplig,
    matematisk eller historisk förklaring."

  260. Det är utmaningen
    vid tio, elva, tolv års ålder.

  261. Utmaningen
    under den tidiga barndomen-

  262. -är att förklara på det språk,
    inklusive gester, som man behärskar.

  263. Jag tog med några bilder.

  264. Man får inte visa bilder från
    Reggio Emilia, men de här är därifrån.

  265. Barnen vet förstås inte att de sysslar
    med vetenskap. De bara provar saker.

  266. Folk från Reggio känner kanske igen
    barnen, som nog har barnbarn nu.

  267. Bilderna togs för längesen.
    Det ser ut som Diana School.

  268. En sista sak om sanning.

  269. När jag kallar sanningen konvergent
    så menar jag att ju mer bevis man har-

  270. -desto säkrare ska man bli
    på att något är sant.

  271. Italien har inte nödvändigtvis
    flest vegetarianer.

  272. Jag skulle gissa på Sverige, Danmark
    eller kanske Nederländerna.

  273. Men om flera ställen presenterade
    samma bevis, skulle jag tro mer på det.

  274. Vi börjar med en annan dygd: skönhet.

  275. Nästan alla i den utvecklade,
    främst europeiska världen-

  276. -skulle säga
    att det här är en vacker naturscen-

  277. -och att det här är ett vackert föremål.

  278. En grekisk urna från antiken.

  279. Om man däremot går till ett museum
    med modern konst-

  280. -eller rentav postmodern konst-

  281. -så kullkastas
    den klassiska definitionen av skönhet.

  282. Jag tänkte visa ett dussintal bilder
    utan att säga så mycket.

  283. Jag vill påminna er om hur annorlunda
    den estetiska smaken är på 2000-talet.

  284. Vi börjar med 1800-talsmålningar-

  285. -föreställande människor eller natur.

  286. Eller Monets näckrosor.

  287. Vi övergår
    till Jackson Pollocks action painting-

  288. -eller Willem de Koonings
    kvinnoavbildning.

  289. Andy Warhols
    olycksscener med en motorcykel.

  290. Det här verket av Matthew Barney
    förstår jag ingenting av-

  291. -men i min bok nämner jag hur vackert
    min fru och kuratorn tycker att det är.

  292. Det är viktigt.
    Det här är Anselm Kiefer.

  293. Förr uppskattade jag inte hans konst,
    men nu gör jag det.

  294. Uppfattningar om "skönhet" förändras.

  295. Det här verket heter "Three Chairs"
    - ett foto, en stol och en definition.

  296. Det är Joseph Kasuth,
    och det här är ett annat roligt verk.

  297. "Jag ska sluta göra tråkig konst",
    skrivet hundra gånger.

  298. Det här är min nya definition
    av något som är vackert.

  299. Skönhet handlar ju om upplevelser,
    främst i form av konst eller natur.

  300. Men en måltid kan vara vacker.
    Ett samtal kan vara vackert.

  301. Till och med ett sådant här möte,
    men hur?

  302. Ett: Det måste vara intressant
    och fånga uppmärksamheten.

  303. Två: Formen måste vara minnesvärd.

  304. Om man kodar om det till vanligt språk
    så blir upplevelsen inte vacker.

  305. Det måste finna något minnesvärt
    med hur det ser ut, smakar eller låter.

  306. Inte minst vill man återuppleva det.

  307. Det är viktigt eftersom det finns
    hemska saker som är intressanta.

  308. Man kan inte slita blicken från dem.
    Man glömmer dem inte-

  309. -men man vill inte återuppleva dem.
    Jag har ett exempel från i går.

  310. Hotellet jag bor på
    har svenska böcker på rummet.

  311. Min svenska är dålig-

  312. -men de hade en bok vardera
    av Joanne Collins och Stephen King.

  313. Jag läser ingen av dem, men bestämde
    mig för att läsa två sidor i varje bok.

  314. De är motbjudande. Jag glömmer
    dem inte, men jag läser inte vidare.

  315. Det är helt sant. Det hände i går kväll.

  316. Något intressant som man vill uppleva
    igen, som "Land möter vatten"...

  317. Man får en trevlig känsla som bonus.
    En liten dopamin- eller serotoninkick.

  318. Med de sakerna i åtanke - intressant,
    minnesvärt, vilja att återuppleva-

  319. -så visar jag bilderna igen,
    och ni kan säga om Pollock...

  320. När man studerar Pollock
    inser man att det inte är slumpmässigt.

  321. Man ser
    samma mönster återanvändas.

  322. Det är därför betraktande
    måste vara en långsam process.

  323. En besökare ägnar i snitt två sekunder
    per bild. Då ser man inte sådant.

  324. Men jag försvarar inte Pollock.
    De kostar hundratals miljoner var.

  325. Jackson Pollock, de Kooning igen,
    Warhol igen, Barney igen-

  326. -Kiefer, Kasuth.

  327. Jag minns inte vem det här är just nu.

  328. Frågan är: Vill ni glömma dem
    - då är de inte vackra-

  329. -eller är de intressanta
    och minnesvärda? Vill ni se dem igen?

  330. Det viktiga när det gäller skönhet-

  331. -är att lägga märke till skillnader
    och att kunna identifiera dem.

  332. Jag gillade en utställning
    i Minneapolis för 40 år sen.

  333. Den hette "Fakes and Forgeries".
    Vem är det här? Mona Lisa.

  334. Vem är det här?

  335. Rubriken var: "Kan den
    riktiga Mona Lisa ställa sig upp?"

  336. Det viktiga är inte vilken som är äkta
    - jag vet inte själv-

  337. -utan om man ser skillnaden
    i skuggning och så vidare.

  338. Det är skönhet - att se skillnader
    och kunna förklara dem på något sätt.

  339. Jag har några roliga bilder.

  340. En är värd flera miljoner, den andra har
    en fyraåring gjort. Ser ni skillnaderna?

  341. Min fru Ellen Winner, som är
    expert på psykologiska experiment-

  342. -har visat att till och med barn
    ser skillnad-

  343. -mellan en berömd konstnärs verk
    och en fyraårings.

  344. Utan att veta det
    eller kunna sätta ord på det-

  345. -så märker de skillnaden
    i färdighet och planering.

  346. Det finns i den ena
    men inte den andra.

  347. Det här är Hans Hofmann och ett barn.
    Vilken visar på färdighet och planering?

  348. De här kommer från ett annat
    konstområde: kinesisk bläckmålning.

  349. En är gjord av en duktig sjuåring,
    och den mer värdefulla är till vänster.

  350. Hur tänker vi på skönhet
    som utbildare?

  351. Vi borde hjälpa människor, oss själva
    inkluderade, att samla ihop verk.

  352. Det kan vara fysiskt, digitalt
    eller i våra huvuden.

  353. De ska visa hur vår smak
    och uppfattning av skönhet förändras.

  354. Mat är en bra liknelse. Anledningen
    till att McDonald's är så populära-

  355. -är att alla femåringar
    gillar hamburgare och pommes frites.

  356. Till och med om de är vegetarianer
    så gillar de det.

  357. Men det vore sorgligt
    om vårt smaksinne-

  358. -slutade utvecklas när vi var fem.

  359. När vi provar olika sorters mat
    märker vi att vi gillar vissa saker.

  360. Vi kanske rentav
    tröttnar på McDonald's.

  361. Förutom deras pommes frites,
    som sägs vara bäst.

  362. Precis som vi förutsätter att
    vårt smaksinne kommer att förändras-

  363. -med ost, vin och annat,
    så borde vår estetiska smak förändras.

  364. Vi borde sätta ihop egna samlingar-

  365. -med sådant vi finner intressant
    och vill återuppleva.

  366. Sådant som är gjort av ett barn
    eller en ungdom...

  367. Samlingarna blir en karta
    över vår uppfattning av skönhet.

  368. Små barn, då? Era barn?

  369. De bör komma i kontakt med så många
    upplevelser och föremål som möjligt.

  370. Museer för barn fungerar så bra-

  371. -eftersom de erbjuder de flesta barn
    fler upplevelser än hemma.

  372. Barn ska förstås involveras
    i skapandet av konst med olika verktyg.

  373. En gammal mans ord:Tillbringa inte för
    mycket tid med teknik skapad av andra.

  374. Fall inte i appgenerationens fälla och
    begär att det ska finnas appar för allt.

  375. Prata om vad du gillar och ogillar
    - och varför.

  376. Det här är nästa bild.
    Sanningen är som sagt konvergent.

  377. Ju fler bevis, desto bättre vet vi vad
    som är sant. Skönhet är divergent.

  378. Varje enskild människa kan ha
    sin egen uppfattning om skönhet.

  379. Ingen har mer rätt eller fel för
    att han eller hon föredrar vissa verk.

  380. Det blir dock svårt att göra tester,
    så beslutsfattarna blir nervösa.

  381. Har vi några beslutsfattare här?
    Säg inget till dem.

  382. Vi fortsätter till godheten.
    Jag vill prata om tre sorters godhet.

  383. Godhet handlar om
    samspel mellan människor.

  384. Vad innebär det att vara en god person,
    arbetare och medborgare?

  385. Det här är en uppdelning
    som jag utvecklade för några år sen.

  386. Det finns en skillnad
    mellan medmänsklig moral och rolletik.

  387. Det är nya termer,
    och det är mycket text på bilden-

  388. -men jag
    ska försöka förklara skillnaden-

  389. -mellan medmänsklig moral
    och rolletik.

  390. Medmänsklig moral
    har vi utvecklat som art.

  391. Hur förhåller vi oss
    till människor runt omkring oss?

  392. Vet någon vad det här är?
    Jag visste inte.

  393. Det är Hammurabis lag,
    som är tusentals år gammal.

  394. Öga för öga, tand för tand.

  395. Det här är Michelangelos "Mose",
    och det här är de tio budorden.

  396. De tio budorden och Hammurabis lag
    handlar om att förhålla sig till andra.

  397. Tänk på budorden: Ljug inte, stjäl inte,
    dräp inte, hedra dina föräldrar...

  398. Hedra era mor- och farföräldrar också.

  399. Budorden har funnits i tusentals år,
    och alla känner till dem.

  400. Vi har alltså utvecklats
    till att vara goda medmänniskor-

  401. -för att undvika att förgöra varandra.

  402. Rolletiken är fundamentalt annorlunda
    och finns bara i komplexa samhällen.

  403. Det fanns sådana i Rom och Grekland-

  404. -men nu för tiden är det
    alla sorters utvecklade samhällen-

  405. -i vilka folk inte bara
    är jägare, samlare och fiskare.

  406. I moderna samhällen med
    arbetsfördelning har vi olika roller.

  407. Man är en medborgare.
    Inte bara av Stockholm-

  408. -utan av Sverige, Skandinavien,
    Europa och hela världen.

  409. Det finns inget
    i Bibeln eller evolutionen-

  410. -som hjälper oss att vara medborgare
    i alla olika politiska enheter.

  411. Vi har också roller i stil med advokat,
    domare, vetenskapsman eller lärare.

  412. Det finns inget
    i Bibeln eller Hammurabis lag-

  413. -som besvarar
    de komplexa frågor som uppstår-

  414. -när man undervisar, forskar
    eller sysslar med juridik.

  415. Vårt sätt att inta rollerna
    som medborgare och arbetare-

  416. -är mycket mer komplext
    än förhållandet till våra medmänniskor.

  417. Som vissa vet har jag utforskat
    det här i tjugo år med två kollegor:

  418. Bill Damon och Mike Csikszentmihalyi.

  419. Vi försöker att förstå
    vad gott arbete är.

  420. Vad det innebär att vara en god lärare
    eller något annat.

  421. Svaret, efter tjugo år och
    tusentals intervjuer, är väldigt enkelt.

  422. Nej, det är det inte,
    men det finns här i bilden.

  423. Goda arbetare och medborgare
    uppvisar tre egenskaper.

  424. De excellerar inom sitt område.

  425. De är engagerade.
    De vill göra det de gör och gillar det.

  426. De beter sig etiskt
    och försöker göra det rätta.

  427. Inte bara det som är bra för
    numero uno, utan för hela samhället.

  428. Om du är en bra lärare
    enligt vårt synsätt-

  429. -så vet du hur man lär ut saker
    och hjälper studenter.

  430. Du bryr dig
    och ser fram emot att gå till jobbet.

  431. När du stöter på etiska problem
    så tar du dem på allvar.

  432. Om du känner att du inte gjort rätt sak
    så försöker du lära dig av det.

  433. Det här kallar vi för "trippelhelixen".
    De tre e:na.

  434. Det handlar om att vara både en
    god arbetare och en god medborgare.

  435. En god medborgare excellerar
    i kunskap om lagar och regler-

  436. -engagerar sig och röstar.

  437. Man memorerar inte bara lagarna-

  438. -utan tar dem på allvar.

  439. En god medborgare är etisk
    och försöker att tjäna samhället.

  440. Jag beundrar Sverige.
    Av världens alla samhällen-

  441. -så har ni lyckats bäst.

  442. Jag skulle inte säga det
    i något annat land.

  443. Jag tror att idén om vad det innebär
    att vara en god medborgare-

  444. -tas på störst allvar här,
    även om det säkert kan bli bättre.

  445. Sammanfattningsvis:

  446. En god person följer de tio budorden
    och är en god medmänniska.

  447. En god arbetare
    försöker ta professionellt ansvar.

  448. En god medborgare är en person-

  449. -som är välinformerad och engagerad-

  450. -och beter sig etiskt på olika nivåer:
    klassrummet, staden och planeten.

  451. I en postmodern värld är det relevant
    att fråga vem som avgör vad godhet är.

  452. Det tar vi i nästa föreläsning.

  453. Dessutom...
    Jag håller ett öga på klockan.

  454. Hela uppfattningen
    om vad det innebär att vara god-

  455. -vi kallar det "good play", är mycket
    mer komplicerad i den digitala världen.

  456. Som jag nämnde tidigare utmanar
    den digitala världen vilka vi är-

  457. -på grund av pressen i sociala medier
    att presentera oss på ett visst sätt.

  458. Vad innebär privatliv
    när allt kan spridas av vem som helst?

  459. Vad är ägarskap när det är så lätt att
    tillgodogöra sig det som andra skapat?

  460. Vem kan vi lita på rörande vegetarianer
    eller vad som ligger bakom...

  461. Jag kommer spontant att tänka på
    Vladimir Putins märkliga beteende.

  462. Framför allt: Vad innebär det
    att delta i ett samhälle?

  463. Vår definition av "samhälle"
    är fundamentalt annorlunda nu.

  464. Allt vi gör online kan skickas runt hela
    världen. Det här är väldigt viktigt.

  465. Inte ens femåringar
    slipper de här utmaningarna.

  466. Det här är mitt barnbarn Aggie.

  467. Hon är arton månader gammal
    och har redan en smart enhet.

  468. Hon deltar
    i ett världsomspännande samhälle.

  469. Det är häpnadsväckande.
    Ingen har förutsett det här.

  470. I den underbara boken "Disconnected"
    av min kollega Carrie James-

  471. -diskuteras de etiska problem
    som uppstår i de nya medierna.

  472. Jag rekommenderar den
    utan förbehåll.

  473. Vi rör oss mot en slutsats.

  474. Vad gör vi när frågan om gott arbete
    och medborgarskap är så komplicerad?

  475. Som utbildare måste vi skapa
    eller använda allmänna utrymmen-

  476. -där studenter, föräldrar och lärare
    kan diskutera alla svåra frågor.

  477. Frågor som uppstår dagligen
    både online och offline.

  478. En underbar sak är att unga människor
    som är digitalt infödda-

  479. -kan tekniken bättre
    än äldre människor.

  480. Alla kan bidra med sin kunskap,
    och man kan samarbeta.

  481. De små barnen ni jobbar med, då?

  482. Den gyllene regeln och de tio budorden
    ska förstås följas på alla förskolor.

  483. Man behöver positiva förebilder.
    Inte bara i form av er lärare-

  484. -utan även från berättelser i media.
    Man kanske behöver skurkar också.

  485. De kan ju dock överglänsa hjältarna,
    så det gäller att se upp.

  486. Skolan eller förskolan är barnets
    första samhälle utanför hemmet.

  487. Jag gillar Reggio Emilia-

  488. -men man kan ha bra samhällen
    överallt så länge de är hälsosamma.

  489. Där lär sig barn att förhålla sig
    till människor utanför sitt hem.

  490. Som alla här vet:

  491. Man måste ta hänsyn till skillnad i
    utveckling och individuella skillnader.

  492. Enligt Gardner
    har människor olika intelligensprofiler.

  493. Enligt Reggio finns det hundra språk
    som är olika lätta för olika barn.

  494. Jag ska försöka sammanföra allt.
    Vi har pratat om många olika saker.

  495. Frågan var: "Vad lär vi ut, och hur?
    Vad gör vi annorlunda?"

  496. Vi pratade om dygder, som finns kvar.
    Vi pratade om två hot.

  497. Postmodern relativism
    och digital teknik.

  498. Tekniken erbjuder möjligheter, men
    den hotar en naiv syn på dygderna.

  499. Kärnidéerna:
    Sanning finns i påståenden-

  500. -eller potentiella påståenden
    på arbetsplatsen.

  501. Vackra upplevelser är sådana man
    finner intressanta och vill återuppleva.

  502. Godhet handlar inte bara
    om ens nära och kära-

  503. -utan även om den större världen,
    inklusive dem man bara känner online.

  504. Jag föreslog
    några utbildningsstrategier.

  505. Vad gäller sanning:
    Hur vet vi att ett påstående är sant?

  506. Vad gäller skönhet så bör vi skapa
    samlingar mentalt, online eller fysiskt-

  507. -med saker som vi uppskattar,
    och uppdatera dem.

  508. Vår estetiska smak förändras.

  509. Vad gäller godhet så behöver vi
    öppna platser för diskussion.

  510. Det kan vara middagsbordet, skolan
    eller på högre samhällelig nivå.

  511. Det var nog allt. Tack.

  512. Tack.

  513. Tack så mycket.
    Jag hoppas att blommornas skönhet...

  514. -...uppväger hotellböckernas fulhet.
    -Väl uttryckt.

  515. Jag vill tacka med en reflexion
    eller kanske rentav en fråga.

  516. Den här konferensen handlar om-

  517. -samarbete mellan forskningens
    sanningar och de praktiska sanningar-

  518. -som du beskrev
    på ett så intressant sätt.

  519. Vilka tror du att riskerna är
    och vari ligger relevansen-

  520. -med ett närmare förhållande mellan
    forskning och praktisk undervisning.

  521. Det är en oerhört passande fråga.
    Hör ni mig fortfarande?

  522. Det mesta av min föreläsning
    handlade om utbildning generellt-

  523. -men vid slutet av varje dygd
    pratade jag om små barn.

  524. Det var helt improviserat utifrån
    minnen av mina barn och barnbarn-

  525. -och tiden när jag var mer på förskolan.

  526. Jag undervisade på förskolan
    och lågstadiet för 45 år sen.

  527. Det är bara spekulationer.
    Inte bara är det viktigt för mig-

  528. -att veta hur personer
    som jobbar dagligen med små barn...

  529. Vad som blev rätt och vad jag missade.

  530. Om jag skulle vilja gå vidare
    med det här - vem vet hur det blir-

  531. -skulle jag
    få tillbringa tid i olika klassrum.

  532. Jag skulle få se om det fanns saker
    som jag inte hade tänkt på alls-

  533. -eller om jag helt missförstått något
    som behöver omformuleras.

  534. Det är förstås mycket bättre
    att göra det i form av en dialog-

  535. -i ett gemensamt utrymme
    med yrkesutövare-

  536. -i stället för att bara prata
    med mina forskarkollegor.

  537. För ungefär 20 år sen-

  538. -efter att Reggios grundare Malaguzzi
    hade dött-

  539. -inledde vi på Project Zero på Harvard
    ett utbyte som består än i dag.

  540. Vi sammanför
    vårt mer teoretiska arbete-

  541. -och Reggios mer praktiska arbete.

  542. Den distinktionen
    behövs dock inte längre.

  543. -Det är som ett enda samtal.
    -Tack. Jag har inga kommentarer.

  544. Jag tackar bara för att vi fick
    möjligheten att se dig i Sverige.

  545. För oss som arbetar med förskolan-

  546. -både som forskare och pedagoger-

  547. -var det intressant
    att få ett fysiskt möte med dig.

  548. Tack för att du kom.

  549. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Frön till ett livslångt lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Harvardprofessorn Howard Gardner tar avstamp i de stora frågorna om skönhet och godhet för att komma fram till hur vi bör lära ut och vad vi vill att våra barn ska lära sig. Hur ska man få barnen att behålla sin nyfikenhet? Gardners föreläsning innehåller en semantisk diskussion om begrepp, men även en del handfasta råd och tips. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Frön till ett livslångt lärande

Harvardprofessorn Howard Gardner tar avstamp i de stora frågorna om skönhet och godhet för att komma fram till hur vi bör lära ut och vad vi vill att våra barn ska lära sig. Hur ska man få barnen att behålla sin nyfikenhet? Gardners föreläsning innehåller en semantisk diskussion om begrepp, men även en del handfasta råd och tips. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Lärandets demokrati

Paola Cagliari är chef på Institutionen för skolor och förskolor i Reggio Emilia. Hon menar att skolan och förskolan skapar demokrati om den fungerar bra. Tre ord som Paola Cagliari ständigt återkommer till är delaktighet, kollektiv och demokrati. I sin föreläsning visar hon exempel från sitt arbete Italien och analyserar bit för bit hur förskolebarnen reagerar och utvecklas. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Pedagogiska relationer i förskolan

Sven Persson, professor i pedagogik, vill förstå förskolan ur ett samhällsperspektiv och införa professionell kunskap i förskolan. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i forskning som framhåller interaktion och processkvalitet som viktigast för barns lärande. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Digitala barn

"Ska vi börja elda i våra grottor? Nej vi kommer att bränna oss!" Nya saker har alltid skrämt oss och digital teknik i förskolan är inget undantag. Susanne Kjällander och Markus Bergenord presenterar egna exempel från olika förskolor de jobbat med och visar hur man kan använda tekniken som ett verktyg som vilket annat som helst. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Regeringens syn på förskolan

Den svenska förskolan är väldigt uppskattad och eftertraktad, menar statssekreterare Helene Öberg. I detta inledningstal berättar hon vad regeringen gör för förskolan. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Bilden av barnet

Carlina Rinaldi är Reggio Emilias första pedagog och är idag chef för verksamheten i Italien. Hennes föreläsning handlar om Reggio Emilias pedagogik och om hur man kan se och förhålla sig till förskolebarnet utifrån ett antal bilder hon visar upp. I sitt arbete reser hon världen runt och träffar alla från påven och Dalai lama till förskollärare för att göra barn mer synliga på ett politiskt plan, både i förskolan och i samhället i stort. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Att skapa mening för barnen

Hur skapar man mening i det som barnen skapar? Några cirklar blir för ett barn en bil. Varje tecken är en metafor för något annat. Professor Gunther Kress menar i sin föreläsning att barn visst tänker abstrakt, att de faktiskt själva skapar mer abstrakta bilder än vad skolan erbjuder dem. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Ta till vara mångfalden i förskolan

Pirjo Lahdenperä, finlandssvensk professor i pedagogik, utgår mycket från sig själv när hon pratar om vad som är svenskhet, finskhet och vem som är annorlunda och vem som är som alla andra. Hon uppmanar förskolepedagoger att fundera över hur de arbetar med det interkulturella och mångkulturella. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Genuspedagogik fungerar!

Förskolechef Lotta Rajalin startade Sveriges första genusförskola. Här ger hon en snabbkurs i genusvetenskaplig syn på barn. Ben Kenward berättar om en studie om hur genuspedagogik fungerar som visar att det bland annat sker mindre stereotypisering i så kallade genusneutrala förskolor. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Solrosor, tempel, badringar och matematik

Alla är matematiker, fast vi inte alltid tänker på det, utan räknar intuitivt. Det säger Kristin Dahl, hedersdoktor vid Umeå universitet och författare till en rad matteböcker. Själv hoppade hon av matematikstudier som ung. Men idag vet hon att matte kan vara en rolig lek. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Spel på schemat

Vad innebär det att ”spelifiera” undervisningen? Och hur påverkar det lärandet? Vi träffar bland andra läraren Felix Gyllenstig Serrao som menar att spel är ypperligt sätt att motivera eleverna.

Fråga oss