Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2015

En konferens för och om förskolan, med föreläsningar om olika pedagogiska inriktningar och om hur digitala hjälpmedel kan användas i verksamheten. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2015 : Bilden av barnetDela
  1. Hon var med och grundade
    organisationen Reggio Children-

  2. -som hon i dag är ordförande för.

  3. Sedan 2011 är hon även ordförande-

  4. -i den nya,
    internationella forskningsstiftelsen-

  5. -Fondazione Reggio Children
    Centro Loris Malaguzzi.

  6. Stiftelsen syfte
    är att skydda och verka-

  7. -för våra yngsta
    medborgares rättigheter i hela världen.

  8. Vid sidan av detta är Carlina även
    professor vid universitetet i Modena.

  9. Det har lett till att du bjudits in
    både till påven och Dalai lama.

  10. Du har fått resa runt hela världen-

  11. -med ditt budskap om barn,
    samhälle och demokrati.

  12. Nu Carlina, är du tillbaka i Stockholm,
    där du också hör hemma.

  13. -Välkommen, ordet är ditt.
    -Tack.

  14. Tack, Haroldino.

  15. Och buongiorno, god morgon.

  16. Jag vill och ska försöka hålla
    det här föredraget på engelska-

  17. -eftersom jag vill nå ut
    till alla er som kommer från olika-

  18. -inte bara från olika delar av Sverige,
    utan från hela värden.

  19. Engelskan kan var det språk
    där vi kan mötas-

  20. -och försöka utbyta tankar och idéer.

  21. Jag vill tacka så mycket
    för denna inbjudan.

  22. Tack till Stockholms universitet
    och till Stockholms stad.

  23. Tack till er alla för att ni kommit hit.

  24. Som Harold sa...

  25. ...är det ett utmärkt tillfälle för mig-

  26. -att få vara med här, både
    på en yrkesmässig och personlig nivå.

  27. Jag har haft en dialog med er,
    med er kultur, under många år.

  28. Jag har lärt mig att älska ert land-

  29. -att älska er kultur,
    att älska Stockholm.

  30. Och...

  31. ...det var därför, efter
    alla dessa år av dialog och utbyte-

  32. -som jag inför föreläsningen
    funderat på-

  33. -vad jag personligen
    kan dela med mig av och erbjuda.

  34. Vad kan jag erbjuda
    som kan vara intressant-

  35. -för det här fantastiska seminariet
    och forskningen ni bedriver?

  36. Jag... Min kollega och jag...

  37. Vi har valt något ni kanske känner till.

  38. En del av er
    känner säkert till det väldigt väl.

  39. Det är något
    som varit och fortfarande är-

  40. -fundamentalt för upplevelsen i Reggio-

  41. -och för många andra upplevelser
    runt om i världen.

  42. Det är definitivt fundamentalt
    i mitt yrkesliv.

  43. Inledningsvis vill jag nämna:

  44. De av er som var här i går-

  45. -bör dra sig till minnes
    vad professor Gardner sa-

  46. -och min kollega Paola Cagliari-

  47. -illustrerade mer djupgående
    i sitt föredrag.

  48. Jag skulle vilja dela med mig
    av några frågor-

  49. -som jag anser vara produktiva.

  50. Frågor som har inspirerat
    vår upplevelse, som jag nämnde-

  51. -och som fortfarande gör det
    för våra lärare i dag.

  52. Jag vill understryka vikten
    av att man formulerar bra frågor-

  53. -i sin strävan att vara bra lärare.

  54. Vi försöker i allmänhet
    ha bra förklaringar till våra frågor.

  55. Utmaningen består i att ha bra frågor
    för att försöka bli bättre lärare.

  56. Faktum är att jag anser
    att frågan vara en ny koppling-

  57. -mellan vår verklighet...

  58. Mellan dig och
    verkligheten, mellan dig och barnet.

  59. En fråga kan betraktas
    som en öppen dörr till det okända-

  60. -mellan den yttre världen
    och vårt eget inre.

  61. Det finns frågor som vi delar-

  62. -med våra Reggio Emilia-kollegor
    över hela världen.

  63. Dessa frågor aktiverar-

  64. -en gemensam, permanent forskning-

  65. -och ett permanent
    gemensamt forskande.

  66. Frågorna är:

  67. Vem är det vi utbildar?

  68. Vem är ett barn?

  69. Hur lär sig han eller hon?

  70. Vilka uppgifter finns det
    för skolor för små barn-

  71. -och skolan i allmänhet?

  72. Det är frågor som tillhör oss alla.

  73. Beroende på hur vi besvarar dem-

  74. -definierar vi vår roll som lärare-

  75. -vår roll som förälder
    och som fostrare.

  76. Det definierar även relationen
    mellan undervisning och lärande-

  77. -skolans själva identitet-

  78. -och vår samlevnad
    inom skolans ramar.

  79. Detta är fundamentala, permanenta
    frågor som stödjer forskningen-

  80. -utifrån hur vi definierar
    pedagogisk forskning i Reggio.

  81. Vi försöker
    att ställa oss frågorna igen:

  82. Vem är ett barn? Vem är en flicka?
    Vilka identiteter har barnet?

  83. FN:s deklaration om de mänskliga
    rättigheterna ger oss en definition.

  84. Böcker i psykologi och pedagogik
    ger oss andra.

  85. Ni - var och en av er -
    tänker på och undersöker det-

  86. -och var och en av er skulle
    med säkerhet kunna ge ett svar.

  87. Men här är det antagligen nödvändigt-

  88. -att göra en sorts byte.

  89. Det är därför jag skulle vilja föreslå
    att ni modifierar frågan-

  90. -eller snarare, uttrycker den
    på ett mer komplext och samtida sätt.

  91. Det kan i grunden förändra
    ert sätt, er relation-

  92. -och ert sätt att vara med barnen.

  93. Jag skulle vilja föreslå er att anta-

  94. -det professor Gardner definierat
    som ett "postmodern synsätt"-

  95. -och som professor Gunilla Dahlberg-

  96. -har talat mycket om.

  97. Så frågan som varit "Vad är ett barn?"-

  98. -blir "Vad är din bild av barnet?".

  99. Bilden du har. Bilden vi har,
    och den bild forskarna har.

  100. När vi pratar om barn vet vi mycket väl
    att vi pratar om en människa-

  101. -och vi ser barnet
    som det bästa i människans väsen.

  102. Frågorna blir alltså:

  103. "Vilken bild av barnet har vi?"

  104. "Vilken bild av
    hur han eller hon lär sig har vi?"

  105. Varför är ordet "bild" så viktigt?

  106. Ordet "bild" är en filosofisk
    och metaforisk introduktion-

  107. -till denna väsentliga modifiering.

  108. Det får oss att reflektera-

  109. -över det faktum
    att det kanske inte finns en definition-

  110. -ett svar på frågan vem ett barn är-

  111. -utan många olika synsätt.

  112. Det finns även
    flera värderingar som leder oss-

  113. -hjälper oss, eller på något sätt
    ger oss, kopplingen till verkligheten.

  114. Vilken är då bilden?

  115. Vad betyder den för mig och för oss?

  116. Jag använder ordet
    som en tolkning av verkligheten.

  117. Jag tror att var och en av oss
    tolkar verkligheten på olika sätt.

  118. Det är jag inte ensam om.

  119. Det här begreppet introducerar-

  120. -temana subjektivitet,
    relativitet och synvinkel.

  121. Det introducerar ansvarsbegreppet.

  122. Jag är ansvarig för den bild jag har.

  123. Bilden som tolkning av verkligheten-

  124. -som jag kan erbjuda andra.

  125. Det öppnar upp för frågan
    om vår relativitet-

  126. -och vår känsla av att vara unika.

  127. Det öppnar upp för den stora frågan
    om var sanning är.

  128. Är det något av naturen givet
    eller något konstruerat?

  129. Det finns många möjligheter.

  130. Efter att vi tagit det här steget-

  131. -skulle jag vilja föreslå er
    att reflektera över-

  132. -att inte bara
    psykologin, psykoanalysen-

  133. -och pedagogisk teori
    erbjuder oss en bild av barnet.

  134. Vi är alla bärare av en bild av barnet-

  135. -som styr kvaliteten och kvantiteten
    på vår relation med barnet.

  136. Inte bara för att vi är lärare, utan för
    att vi är vuxna, att vi är människor-

  137. -med en koppling,
    en relation, till barnen.

  138. Allt det som jag har nämnt-

  139. -är intressanta bilder av barnet.

  140. Men mycket av det,
    särskilt det som är äldre-

  141. -är bilder som beskrev
    och fortfarande beskriver-

  142. -ett barn...

  143. ...fullt av behov, olika behov.

  144. Dessa bilder,
    dessa olika synvinklar-

  145. -beskriver i allmänhet barnet-

  146. -utifrån vad det inte har.

  147. De beskriver barnet-

  148. -utifrån vad det inte är.

  149. På italienska finns ordet infanzia.

  150. Det är ett sätt att definiera barndom-

  151. -som beskriver det faktum att
    de inte talar, det är det det betyder.

  152. Bokstavligt beskrivs de alltså
    utifrån vad de inte kan göra.

  153. Varför är det så viktigt
    att tala om, debattera och diskutera-

  154. -och ha seminarier
    och symposier som det här-

  155. -för att tala om bilden av barnet?

  156. Varför är fortfarande en öppen fråga.

  157. Eftersom om vi inte konstruerar
    en social och politisk bild av barnet...

  158. ...kan barnet lätt glömmas bort,
    bli utnyttjat.

  159. Det kan bli någons privata egendom.
    Det kan försvinna.

  160. Faktum är - och jag vill tacka
    kanslirådet som talade innan-

  161. -att ämnet barndom
    är en stor och öppen fråga.

  162. Barndom i sig existerar inte.

  163. Det är ett socialt och politiskt ämne.

  164. Barndom existerar inte per se.

  165. Jag vill upprepa att det är
    ett politiskt och socialt val.

  166. Barndomen existerar
    genom lagstiftning.

  167. Barndomen kan existera
    tack vare våra skolor.

  168. Vissa typer av skolor kan erbjuda-

  169. -dagens samhälle en ny bild av barnet.

  170. Vi behöver
    den här nya bilden av barnet-

  171. -eftersom vi som samhälle
    behöver barndomen.

  172. Vi ska inte konstruera skolor-

  173. -enbart för barn och familjer.

  174. Vi måste konstruera våra skolor-

  175. -för våra samhällen,
    för vår mänsklighet.

  176. En mänsklighet utan barn,
    utan barndom, kan dö.

  177. Men barn är inte barndom.

  178. Jag upprepar: Barndom existerar
    om vi tillsammans som samhälle-

  179. -investerar allt mer
    i den tidiga barndomen-

  180. -och i skolor för den tidiga barndomen.

  181. Det tillåter oss att skapa en kontext-

  182. -där barn kan, inte bara bli synliga-

  183. -utan även kan erbjuda oss nya
    möjligheter att förnya vår framtid.

  184. Det jag vill be er att fundera över-

  185. -är egentligen hur ni kan förnya-

  186. -eller göra ett val
    angående bilden av barnet.

  187. Att göra ett val är ett ansvar.

  188. Att göra ett val innebär inte-

  189. -att man ersätter osäkerhet
    med säkerhet.

  190. Att välja innebär
    att man har modet att riskera något.

  191. Att ha modet att riskera något.

  192. Att ha modet att välja den bild-

  193. -som verkar mest lämplig för individen.

  194. Den bild som
    bäst överensstämmer med de värden-

  195. -som ger mening
    åt våra liv och våra samhällen.

  196. Så den bild av barnet som vi valt
    för många år sedan i Reggio-

  197. -och som vi vill bekräfta-

  198. -som vi fortfarande bekräftar,
    för oss själva-

  199. -och för våra vänner och kollegor
    över hela världen.

  200. Det är inte bara bilden
    av ett barn med behov.

  201. Självklart är det så
    att barnet har många behov.

  202. Utan vi ville,
    och det vill vi fortfarande-

  203. -möta och dela en bild av barnet-

  204. -som ett starkt, resursrikt
    och kompetent barn.

  205. Det är en pedagogik som innebär
    ett socialt och politiskt val.

  206. Orden "stark", "rik" och "kompetent"
    är väldigt provocerande.

  207. "Rik" betyder bärare av nyfikenhet.

  208. Bärare av förmågan
    att kunna förundras och häpna.

  209. Rik på resurser och möjligheter.

  210. Barnet är vad mänskligheten
    skulle kunna vara.

  211. Vi säger särskilt...

  212. ...att barnet är kompetent.

  213. Kompetent är ett mycket...

  214. ...viktigt ord.

  215. Det är med stor eftertanke
    vi valt att använda det här ordet-

  216. -som vanligen används
    för att definiera vuxna människor.

  217. Vi fortsätter att bekräfta det,
    eftersom när vi använder det-

  218. -menar vi att de är kompetenta
    avseende att lära och älska.

  219. Kompetent i att skapa sammanhang i
    och mening med världen.

  220. Kompetent eftersom barnet är redo
    att möta världen.

  221. Det verkar förhålla sig så
    redan från födseln.

  222. Vi är övertygade om att barnet-

  223. -kan vara kompetent-

  224. -vad det gäller att relatera till
    och konstruera sina egna identiteter-

  225. -medan det konstruerar
    världens identitet, enbart om...

  226. ...enbart om vi tittar
    på honom eller henne-

  227. -med nya ögon.

  228. Med nya förväntningar.

  229. Ny generositet.

  230. Om vi skapar en kontext...

  231. ...en kontext av värden-

  232. -som kan välkomna och stödja barnet.

  233. Det är vi som är "om".
    Det är vi som kan-

  234. -skapa en kontext
    som välkomnar barnet.

  235. Den första kontexten är våra ögon.

  236. Den första kontexten är hur vi tittar
    på honom eller henne. Vi tittar på dem.

  237. Den första kontexten är hur vi tänker...

  238. ...på dem, och med dem.

  239. För att förhoppningsvis
    göra allt tydligare-

  240. -för de av er som möter, inte barnet,
    utan den här bilden av barnet-

  241. -eller det här sättet att berätta
    om barnet för första gången-

  242. -vill jag som vanligt be
    min gamla vän Laura om hjälp.

  243. Har ni träffat Laura tidigare?

  244. Vi vill träffa henne igen,
    om och om igen.

  245. För nu är det er utmaning-

  246. -att få Laura att existera.

  247. Att göra era barn synliga. Att göra dem
    starka, rika och kompetenta-

  248. -som vi fortfarande
    försöker göra i Reggio.

  249. Inte eftersom ni ska utveckla Reggio-

  250. -utan eftersom ni har
    riktiga möten med barn.

  251. Sättet de lär sig på och sättet
    vi bedriver undervisning på-

  252. -som Paola beskrev i går.
    Även de andra...

  253. Professor Gardner
    gav en underbar värdestruktur.

  254. Laura,
    på italienska uttalas det Laura-

  255. -träffade jag
    när hon var tio månader gammal.

  256. Hon definierades, och gör det
    fortfarande, utifrån vad hon inte kan.

  257. Hon talade inte, och hon gick inte.

  258. Men ni ska få se hur barns
    hundra språk kommer ut ur henne.

  259. Hon är mycket kompetent avseende
    att kommunicera, fastän hon inte talar.

  260. Jag träffade henne tack vare lärarna.

  261. Laura existerar
    eftersom hennes lärare-

  262. -Giuliana och Eluccia,
    synliggjorde henne.

  263. De gjorde henne synlig
    utifrån hennes egen unika karaktär.

  264. Utifrån hennes egen lärprocess.

  265. Det främsta målet med
    vår dokumentation är att kunna-

  266. -gå in med en hög grad respekt-

  267. -i lärprocessen för varje barn,
    och barnen tillsammans.

  268. Likt detektiver försöker vi förstå
    de steg de tar.

  269. De spår de lämnar
    under sin egen lärprocess.

  270. Lärandet är det viktigaste temat
    för vår lärarroll.

  271. Inte bara eftersom barnen lär sig,
    utan eftersom vi lär oss.

  272. Vi lär oss att vara lärare
    genom barnens lärprocess.

  273. Att vara samstämda
    och dansa med dem.

  274. Jag träffade Laura
    i början av 80-talet.

  275. Då diskuterades utbildningsområdet
    flitigt över hela världen.

  276. Man forskade mycket inom området.

  277. Den här forskningen kom att utgöra
    en del av vår reflektion.

  278. Man gjorde studier och forskade-

  279. -om socialkonstruktivism.

  280. Det gavs ut böcker om systemteori-

  281. -och om kunskapsteori.

  282. De sju intelligenserna
    knackade på dörren.

  283. Loris Malaguzzi har alltid...

  284. Loris Malaguzzi
    är filosofen och pedagogen-

  285. -som på 60-talet startade projektet
    ihop med Reggio Emilias kommun-

  286. -och som sedan dess
    varit vår källa till inspiration.

  287. Loris Malaguzzi föreslog oss alltid-

  288. -att studera den forskningen
    och de teorierna.

  289. Väldigt viktigt. Han föreslog oss
    att respektera och att studera dem.

  290. Men vi skulle betrakta dem
    som ett redskap.

  291. Ett mycket viktigt redskap,
    men ett redskap-

  292. -som måste utmanas
    av vårt möte med barnen.

  293. Vi hade som regel att inte applicera
    teorierna, utan att utmana dem.

  294. Vi utvecklade vår egen forskning
    med våra barn-

  295. -som kunde bekräfta
    eller ändra teorier av det här slaget.

  296. Vi var tvungna att möta
    det riktiga barnet.

  297. Vi var hela tiden tvungna
    att förnya frågorna.

  298. Vad har vi för bild av barnet?
    Hur lär sig barnet?

  299. Det är frågor vi alltid ställer.

  300. Hur lär de sig som individer-

  301. -och hur lär de sig som grupp?

  302. Och vad innebär det
    att undervisa i dag?

  303. Vi blev alltid uppmanade
    att se till att frågorna var aktuella-

  304. -och att möta det riktiga
    barnet i den kontext vi levde i.

  305. Inte bara utbildningskontexten-

  306. -utan även
    den kulturella och politiska kontexten.

  307. Vid den tiden då jag mötte Laura-

  308. -förslog Malaguzzi oss en viktig fråga.

  309. I början av 70-talet öppnade
    vi det första daghemmet.

  310. Vid den tiden var det
    något väldigt sällsynt i mitt land.

  311. Det fanns en väldigt svag bild
    av barnet vid den tiden.

  312. Loris Malaguzzi föreslog att vi skulle
    ställa en mycket provocerande fråga.

  313. Har barnen, spädbarnen,
    förmågan att utarbeta en teori?

  314. En teori?

  315. Vi diskuterade teorier livligt, allt
    man kan diskutera utifrån det ordet.

  316. Men vi gick med på provokationen-

  317. -eftersom han var
    en väldigt övertygande person.

  318. Vi kom överens om
    att använda ordet i särskild betydelse-

  319. -när vi utvecklade vårt eget språk.

  320. "Teori" som en tillfredsställande...

  321. ...en tillfredsställande förklaring-

  322. -som kan besvara ens fråga.

  323. Och som kan välkomnas av de andra-

  324. -och som kan diskuteras
    med de andra.

  325. Med den här frågan i våra händer-

  326. -skapade vi på alla våra daghem
    ett slags nätverk-

  327. -av forskare
    som inbjöds att fånga upp-

  328. -eller delta i det ögonblick
    då de lär sig.

  329. De kunde vara med barnen
    i det magiska ögonblick-

  330. -då de, om de kunde,
    skulle utveckla en teori.

  331. Det var också då teorin
    om barnens hundra språk-

  332. -utvecklades
    av Loris Malaguzzi och lärarna.

  333. Det var en stund då allt vibrerade.
    En underbar tidpunkt.

  334. Det var då vi träffade Laura.

  335. När jag använder... Var är hon?

  336. När jag använder ordet "lärande"
    vet jag att vissa här-

  337. -fortfarande tycker att det
    inte är rätt ord. Det kanske stämmer.

  338. "Lärande", "förståelse"
    och "kunskap" är olika.

  339. Men jag använder ordet...

  340. "Lärande" skiljer sig mycket
    från det italienska "apprendere".

  341. Det är svårt att översätta
    till engelska, kanske även till svenska.

  342. Apprendere betyder
    att föra något mot sig.

  343. Alltså att bygga en bro
    mellan sig själv och verkligheten.

  344. Att bygga en bro
    mellan sig själv och kunskapen.

  345. Genom att titta på roten till vissa ord
    kan man ibland förstå-

  346. -inte bara varför det är så svårt
    att förstå och tala främmande språk-

  347. -eftersom man tänker på andra sätt.

  348. Man kan även hitta vissa hemligheter.
    Apprendere, att föra något mot sig.

  349. Det finns en rörelse, en gest, ett möte.

  350. Det är den betydelsen
    som jag skulle vilja erbjuda er-

  351. -när jag talar om "lärande".

  352. Vår gamla vän Laura.

  353. Jag vill påminna om att hon vid det
    här tillfället var tio månader gammal.

  354. Hon kunde egentligen inte prata...

  355. ...eller gå.

  356. Det här är ett barn som
    man kan finna överallt i världen.

  357. Hon kan existera bara om vi-

  358. -kan få henne
    att existera även i en kontext-

  359. -som gör hennes unika karaktär-

  360. -intelligens och strategier synliga.

  361. Jag brukar säga att Laura läser.

  362. Det är också en provokation.

  363. Kan ett barn på tio månader läsa?

  364. Vi skulle kunna starta en diskussion
    om begreppet "att läsa".

  365. Jag pratar om att tyda tecknen,
    om barnens attityd.

  366. De är även semiologer,
    kapabla att avkoda och skapa koder.

  367. De är kapabla att tolka tecknen.

  368. I alla fall... Ni får fundera vidare
    på den här läsprovokationen.

  369. Nu måste vi använda-

  370. -våra samlade förmågor
    för att läsa de här bilderna.

  371. För att se de små tecknen.
    Ni ser situationen.

  372. Man måste vara noggrann
    när man observerar de hundra språk-

  373. -eller vissa av de språk,
    som Laura och läraren använder.

  374. Det användes inga ord i rummet.

  375. Jag vill att ni tittar mycket noggrant
    på Lauras ansikte och kroppsspråk-

  376. -samt lärarens ansiktsuttryck
    och kroppsspråk.

  377. Kan jag byta till nästa bild?

  378. La ni märke till en sak?

  379. Första.

  380. Andra.

  381. Laura...

  382. ...rörde sig från det här.

  383. Genom att använda kroppsspråket
    skapade hon-

  384. -en starkare kontakt med läraren.

  385. Läraren förstod vad Laura erbjöd.

  386. Men titta noggrant.

  387. Ansiktet... Intensiteten...
    Och titta på det här.

  388. Det här fingret är mycket viktigt
    för människans utveckling.

  389. Men det är även livsviktigt för barnen.

  390. Alla föräldrar är väl bekanta med detta
    språk. Far- och morföräldrar ännu mer.

  391. Ofta kan barnet inte tala-

  392. -men det är ändå förmöget
    att förändra det det vill förändra-

  393. -enbart med hjälp av det fingret.
    Och rösten, så klart.

  394. Här är det magiska ögonblicket.

  395. Inte bara...

  396. ...kroppen.

  397. Det här är en fråga.

  398. Det är en fråga.
    Och här är nyckelsituationen.

  399. Nyckelsituationen där
    lärandets demokrati kan synliggöras.

  400. Här vill jag understryka det-

  401. -som är det viktigaste valet
    för lärare och vuxna.

  402. Hur kan man agera
    i den här situationen?

  403. Det finns två uppenbara möjligheter:

  404. Antingen ger man svaret...

  405. ...eller också utvidgar man frågan.

  406. Det vi måste utveckla
    för framtidens medvetande-

  407. -är det här valet.

  408. Det innebär inte
    att man inte ska ge svar-

  409. -utan att man erbjuder barnet
    möjligheten att konstruera...

  410. ...i verkligheten, tillsammans
    med verkligheten och de andra...

  411. ...svaret.

  412. Det här var tidens stora diskussion.

  413. Den stora diskussionen
    om lärprocessen.

  414. Här måste vi inta rollen...

  415. Eller snarare, vi måste visa relationen
    mellan att lära och att undervisa.

  416. Här har vi möjligheten att säga:
    "Det är en klocka."

  417. Eller också kan vi göra det Jerry Bruner
    definierar som "expansion".

  418. Man utvidgar frågan.
    Man erbjuder barnet fler frågor-

  419. -för att sätta in frågan-

  420. -i ett större sammanhang.

  421. För att skapa nya sammanhang.

  422. För att erbjuda möjligheten
    att expandera frågan-

  423. -och värdesätta
    den frågande attityden-

  424. -genom att skapa frågor och söka svar.

  425. Det undersökande medvetandet.

  426. Medvetandet
    som kan genomföra undersökningar-

  427. -med de andra och i verkligheten.

  428. Jag skulle också kunna kalla det
    ett ekologiskt medvetande-

  429. -som skapar sammanhang.

  430. Om barnet frågar om ett löv,
    visa trädet.

  431. Om det frågar om trädet,
    visa rötterna.

  432. Om det frågar om rötterna, visa jorden.
    Visa sen himlen och universum.

  433. Ett sammanhangsskapande
    medvetande-

  434. -som professor Gardner definierat det.

  435. Det verkar vara en kvalitet som är
    nödvändig för framtidens medvetande.

  436. Ett ekologiskt medvetande.

  437. Här har Eluccia, läraren,
    kunnat erbjuda Laura-

  438. -en möjlighet att utveckla svaret.

  439. Man kan vara lärare.

  440. Men man kan vara lärare
    till ett barn på tio månader-

  441. -tio år, tjugo år gammalt barn.

  442. Här är hemligheten
    bakom livslångt lärande.

  443. Här är "0-99"-projektet.

  444. Här är den stora diskussionen
    om att lära och att undervisa.

  445. Teori och praktik.

  446. Här hos Laura kan vi börja,
    börja om, eller fortsätta-

  447. -att reflektera över de stora frågorna.

  448. Kan vi fortsätta? Ja.

  449. Det läraren gjorde...

  450. Kom ihåg att det är trettio år sedan.

  451. Hon visade sin klocka.

  452. Hon hjälpte barnet
    att skapa samband, skapa analogi.

  453. Titta på Lauras ansikte.

  454. För trettio år sedan-

  455. -lät klockorna tick-tack, tick-tack.

  456. Och...

  457. Alla som känner mig
    vet att det här är min favoritbild.

  458. Det här är bilden av barnet...

  459. Det här är bilden av ett barn
    som utarbetar en teori-

  460. -som en tillfredsställande förklaring.

  461. Här är undret, förvåningen, glädjen-

  462. -bekymret, tröttheten
    av att lära och veta.

  463. Hur kan jag veta
    att barnet utarbetar en teori?

  464. Är ni beredda?

  465. Jag vet, det är en missuppfattning,
    ett missförstånd, "miss"-allt möjligt.

  466. Men det ni ska veta är att det är
    den här attityden vi måste utveckla.

  467. Barn och vuxna måste utveckla den
    i större utsträckning än tidigare-

  468. -om vi verkligen vill vara
    en del av universum.

  469. -och om vi vill ha kontakt med vårt jag.

  470. Jaget vi utvecklar
    medan vi utvecklar världen.

  471. Att känna vårt ömsesidiga beroende,
    vår ömsesidighet.

  472. Att känna att våra välmåenden
    är beroende av varandra.

  473. Om vi hade Lauras hemlighet
    i våra händer, om hon kunde leda oss-

  474. -tror jag att barndomen kan existera,
    måste fortsätta existera.

  475. Och vi kan hoppas
    på en bättre framtid.

  476. Är det en romantisk bild? Kanhända.

  477. Men vi behöver optimism.
    Barnen bär på optimismens hemlighet.

  478. Efter detta: Titta här.
    Ser ni den här kvinnan?

  479. Med barnet.
    Det blir en mycket fin avslutning.

  480. Det här är Laura, 32 år senare,
    med sitt barn...

  481. ...sina lärare, där och där,
    Eluccia och Giuliana-

  482. -och sin mor, barnets mormor,
    som är väldigt lik Laura.

  483. En fin avslutning på en berättelse.

  484. Berättelsen om våra barn
    som kan existera-

  485. -om vi kan få dem att existera-

  486. -genom synliggörande, dokumentation
    och allt som är till hjälp-

  487. -inte bara som pedagogiskt,
    utan även politiskt, redskap. Tack!

  488. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bilden av barnet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carlina Rinaldi är Reggio Emilias första pedagog och är idag chef för verksamheten i Italien. Hennes föreläsning handlar om Reggio Emilias pedagogik och om hur man kan se och förhålla sig till förskolebarnet utifrån ett antal bilder hon visar upp. I sitt arbete reser hon världen runt och träffar alla från påven och Dalai lama till förskollärare för att göra barn mer synliga på ett politiskt plan, både i förskolan och i samhället i stort. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Barn, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Reggio Emilia-pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Frön till ett livslångt lärande

Harvardprofessorn Howard Gardner tar avstamp i de stora frågorna om skönhet och godhet för att komma fram till hur vi bör lära ut och vad vi vill att våra barn ska lära sig. Hur ska man få barnen att behålla sin nyfikenhet? Gardners föreläsning innehåller en semantisk diskussion om begrepp, men även en del handfasta råd och tips. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Lärandets demokrati

Paola Cagliari är chef på Institutionen för skolor och förskolor i Reggio Emilia. Hon menar att skolan och förskolan skapar demokrati om den fungerar bra. Tre ord som Paola Cagliari ständigt återkommer till är delaktighet, kollektiv och demokrati. I sin föreläsning visar hon exempel från sitt arbete Italien och analyserar bit för bit hur förskolebarnen reagerar och utvecklas. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Pedagogiska relationer i förskolan

Sven Persson, professor i pedagogik, vill förstå förskolan ur ett samhällsperspektiv och införa professionell kunskap i förskolan. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i forskning som framhåller interaktion och processkvalitet som viktigast för barns lärande. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Digitala barn

"Ska vi börja elda i våra grottor? Nej vi kommer att bränna oss!" Nya saker har alltid skrämt oss och digital teknik i förskolan är inget undantag. Susanne Kjällander och Markus Bergenord presenterar egna exempel från olika förskolor de jobbat med och visar hur man kan använda tekniken som ett verktyg som vilket annat som helst. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Regeringens syn på förskolan

Den svenska förskolan är väldigt uppskattad och eftertraktad, menar statssekreterare Helene Öberg. I detta inledningstal berättar hon vad regeringen gör för förskolan. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Bilden av barnet

Carlina Rinaldi är Reggio Emilias första pedagog och är idag chef för verksamheten i Italien. Hennes föreläsning handlar om Reggio Emilias pedagogik och om hur man kan se och förhålla sig till förskolebarnet utifrån ett antal bilder hon visar upp. I sitt arbete reser hon världen runt och träffar alla från påven och Dalai lama till förskollärare för att göra barn mer synliga på ett politiskt plan, både i förskolan och i samhället i stort. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Att skapa mening för barnen

Hur skapar man mening i det som barnen skapar? Några cirklar blir för ett barn en bil. Varje tecken är en metafor för något annat. Professor Gunther Kress menar i sin föreläsning att barn visst tänker abstrakt, att de faktiskt själva skapar mer abstrakta bilder än vad skolan erbjuder dem. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Ta till vara mångfalden i förskolan

Pirjo Lahdenperä, finlandssvensk professor i pedagogik, utgår mycket från sig själv när hon pratar om vad som är svenskhet, finskhet och vem som är annorlunda och vem som är som alla andra. Hon uppmanar förskolepedagoger att fundera över hur de arbetar med det interkulturella och mångkulturella. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Genuspedagogik fungerar!

Förskolechef Lotta Rajalin startade Sveriges första genusförskola. Här ger hon en snabbkurs i genusvetenskaplig syn på barn. Ben Kenward berättar om en studie om hur genuspedagogik fungerar som visar att det bland annat sker mindre stereotypisering i så kallade genusneutrala förskolor. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaNobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Sedan 1988 har man varje höst arbetat med projektet Nobel i Rinkeby som leds av författaren Gunilla Lundgren. Under höstterminen får eleverna göra studiebesök, bland annat i Stockholms stadshus, som de tecknar och skriver om. Projektet toppas med ett besök av Nobelpristagaren i litteratur i samband med Nobelfesten i december.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Feministiskt självförsvar på schemat

Trakasserier i form av fysiska, psykiska och verbala kränkningar hör till vardagen för skolelever idag och värst utsatta är tjejer. Allt fler skolor inför självförsvar för tjejer på schemat. Men är det ett bra sätt att komma till rätta med problemen?

Fråga oss