Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Föreläsare som spänner över ett brett fält ger sin syn på släktforskning och historia. Den traditionella släktforskningen får här hjälp av dna-forskning, historiker, kulturvetare och etnologer. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 och 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015 : Ett gods - en världDela
  1. Roligt att få vara här
    och roligt att se-

  2. -så många historie- och
    kulturhistoriskt intresserade.

  3. Jag lärt mig genom åren att
    släktforskarna är intresserade av-

  4. -mer än sin släkt,
    utan också av allt runt omkring.

  5. Som vår landshövding sa:

  6. Ni bidrar till att nya historier
    skrivs och att ny kunskap förs fram.

  7. Jag har inte släktforskat,
    men det har min syster.

  8. Men jag har jobbat med samma typ av
    material och förstår den fascination-

  9. -när man kan sitta uppe sent
    för att leta efter nån.

  10. Er ordförande pratade om efternamn.
    Jag letade efter Blind Westerberg.

  11. En av invånarna på Björksund på
    1840-talet. Jag hittade honom aldrig.

  12. Jag ville hitta familjen som
    inspektorer skrev så mycket om.

  13. Jag letade. Jag ville veta vad som
    hände med hustrun och barnen-

  14. -som var pigor och drängar. Men jag
    hittade aldrig nån Westerberg.

  15. Av en slump
    när jag letade efter nåt annat-

  16. -hittade jag honom,
    och då stod han under Jan Johansson.

  17. Så även förr kunde det vara proble-
    matiskt med vilka namn man använde.

  18. Jag har arbetat med temat
    i två egenskaper.

  19. Dels som länsmuseichef
    och landsantikvarie.

  20. Det är självklart att vi på museet
    har jobbat med godsmiljö-

  21. -eftersom länet i så stor
    utsträckning präglas av herrgårdarna.

  22. Och att det är så många som har
    sina rötter i den här miljön.

  23. Många fler
    än vad man kanske tänker på.

  24. Jag har också som forskare skrivit om
    den här miljön.

  25. Både om miljön som reell historisk
    verklighet, men också om herrgården-

  26. -som symbol. Som en reservoar för
    mängder av starka och mindre starka-

  27. -men ganska många starka bilder,
    föreställningar och historier.

  28. Herrgårdssymbolen går att använda
    till många olika saker.

  29. När man pratar om en herrgård,
    kanske man tänker på det här.

  30. Det stora huset.

  31. Som länge - och kanske fortfarande -
    har betraktats som en kulturskatt-

  32. -med kulturhistoriskt värdefulla
    samlingar.

  33. Ett neutralt, absolut
    och allmängiltigt kulturarv.

  34. En stark bild
    som används i reklam för hotell-

  35. -till turism och historieskrivning.

  36. Men det är en specifik bild
    som växte fram på 1910-talet-

  37. -och blev dominerande
    under 20- och 30-talet-

  38. -och som är specifikt för
    en viss samhällssituation.

  39. Innan dess var idealbilden av herr-
    gården inte det neutrala kulturarvet-

  40. -utan mönstergårdarna.
    Det perfekt skötta storjordbruket.

  41. Det var en mer omhuldad bild
    innan det blev-

  42. -det människobefriade kulturarvet
    där det nästan aldrig är nåt folk.

  43. Man kanske också tänker på det här:
    herrskapet.

  44. Det här är en familj från Björksund.

  45. Jag kommer att ha bilder
    mest från Björksund.

  46. Det fina livet,
    det lite lyxiga livet.

  47. Och de bilder som väcks av
    den här bilden.

  48. Det är inte för inte
    som Sveriges näringslivselit-

  49. -precis som på 1700-talet
    och 1800-talet-

  50. -flyttade till gårdar i Sörmland.

  51. Herrgården som en framgångssymbol.

  52. Det är också kanske det finare livet
    som man tänker på-

  53. -när vi tittar på konferens-
    anläggningarna som slotten blivit-

  54. -som fortfarande utnyttjar
    det goda livet.

  55. Det här var kanske också under
    1900-talets början i vissa kretsar...

  56. ...en bild av det goda samhället-

  57. -där endräkt och frid
    och man tog hand om varandra...

  58. En vanlig bild i början av 1900-
    talet. Den finns i memoarlitteratur-

  59. -och i litteratur över huvud taget
    i minnen av olika slag.

  60. En inte så neutral bild, eftersom
    den var klart politiskt använd.

  61. En symbol i politiska sammanhang.
    Det var nog den här också.

  62. Statarna. Alltså herrgården som
    ett ställe med elände, förtryck-

  63. -utsugning, fattigdom, hårt arbete,
    utnyttjande och stark ojämlikhet.

  64. "Statareländet" som man pratade om
    under en period. Torparslitet-

  65. -herrskapsarrogansen
    och maktmissbruket.

  66. Även det är en bild som är stark-

  67. -och som också har använts i
    politiska sammanhang vissa perioder.

  68. Det här är också sanna bilder
    på många sätt.

  69. Det är intressant med en miljö-

  70. -som man kan använda för
    alla möjliga olika ändamål.

  71. Man kan sälja saker också. Det
    konstigaste är att en strumpfirma-

  72. -sålde sina strumpor
    med hjälp av herrgårdsbilder.

  73. Men annars finns det ju herrgårdsost,
    herrgårdshotell och såna saker.

  74. Bra försäljningsargument.

  75. Men det viktiga är att göra er lite
    påminda om just såna här bilder.

  76. Ganska starka bilder
    bär vi nästan alla med oss.

  77. De färgar kanske hur vi ser på
    det historiska materialet-

  78. -och hur vi tolkar de minnen,
    de arkivkällor-

  79. -och de bilder som vi ser av
    den här miljön.

  80. Jag tror att det är bra att göra sig
    påmind om det emellanåt.

  81. Att hålla lite distans till bilderna.

  82. För om vi gör det,
    kanske vi i stället ser det här.

  83. Den bilden föreställer tre statare.

  84. Kanske inte så eländiga, utan ganska
    självmedvetna. Nästan eleganta.

  85. Och med en stolthet-

  86. -som vi inte kanske förknippar med
    Ivar Lo-bilden.

  87. Eller de här fyra statarflickorna.

  88. Inga snoriga, smutsiga ungar,
    utan glada flickor-

  89. -som har...
    Som är både rena och välnärda.

  90. Eller vi kanske kan se den där.
    Storbonden. En arrendebonde-

  91. -som är välbärgad, med mycket djur,
    stor gård och många anställda.

  92. Jag vill visa att det finns många
    verkligheter i godsmiljön-

  93. -och många aspekter att titta på.

  94. De här bilderna är lika sanna
    som den där tidigare.

  95. Men så är det ju så med godset
    att det är en verklighet-

  96. -med ett väldigt tydligt centrum.
    Centrum är herrgården och herrskapet.

  97. Det är där det mesta beslutas, där
    makten finns, där resurserna finns.

  98. Man ska aldrig glömma
    att det är en värld-

  99. -som är helt inriktad på herrgården
    och herrskapet.

  100. Det är därifrån allting bestäms.

  101. Runt omkring är alla andra.

  102. Godsinvånarna,
    eller som det hette förr: folket.

  103. Eller ännu längre tillbaka:
    de underhavande eller underlydande.

  104. För det var en ojämlik värld.
    En självklarhet-

  105. -men väl värt att påminna sig.
    Det var en väldigt hierarkisk värld-

  106. -där makten låg på ett ställe.

  107. Det är en värld präglad av stora
    avstånd mellan människor.

  108. Avstånd som markerades i regler för
    vilka som fick göra vad-

  109. -och vilka som fick vistas var.

  110. I Nynäs fick inte barnen som bodde
    på gården och som var statare-

  111. -eller som inte var statare, men
    kanske barn till trädgårdsmästaren-

  112. -de fick inte gå över gårdsplanen.

  113. Det var inte tillåtet. Ett tydligt
    sätt att markera avståndet.

  114. En äldre kvinna som jag intervjuade
    var uppvuxen på Björksund.

  115. Där finns det två trappor
    upp till andra våningen.

  116. Den ena gick familjen
    och deras gäster.

  117. Den andra gick tjänstefolket.
    Man bytte aldrig trappa.

  118. Det var också en tydlig bild av
    att det är skillnad på folk och folk.

  119. Avstånd, men också närhet.

  120. Man kände, hjälpte
    och var beroende av varandra.

  121. Såväl inom som mellan
    sociala kategorier.

  122. Och så var man inte så jättemånga
    på ett gods.

  123. Det är några hundra personer,
    kanske upp till tusen.

  124. Men det riktigt centrala i godsmiljön
    är faktiskt lydnad.

  125. Det är det viktigaste värdet
    i den klassiska godsmiljön.

  126. Var och en ska göra som man blir
    åtsagd och det som gäller för dem.

  127. Uppstudsighet är det stora "no-no"
    i den här miljön.

  128. Fast det innebar inte
    att man inte var olydig.

  129. Att det inte fanns bråk och...

  130. ...att man var olydig i det fördolda
    men också helt öppet.

  131. Det fanns möjligheter
    att hela tiden tänja ramar.

  132. Det finns det mycket av i käll-
    materialet. Sen är det en värld-

  133. -av kontroll, men också av
    ordningssamhet och bokföring.

  134. Allt bokförs. Allt och alla.
    Det finns dagsverkslistor-

  135. -kontrakt, räkenskaper,
    listor över silver, kor, hö-

  136. -gärdesgårdsstör,
    löner till olika anställda.

  137. Det finns mängder av bokföring.

  138. Och det finns mycket brev.

  139. T.ex. mellan inspektorer
    och deras godsherrar-

  140. -som vistades i Stockholm
    under stora delar av året.

  141. Det skrevs mängder av brev.

  142. Det finns brev från underlydande
    också på vissa gårdar.

  143. Och herrskapet förde brev
    och journaler.

  144. Det ska vi vara glada för. Det är
    en miljö där källorna kan vara rika.

  145. Jag säger inte att det alltid är det,
    men ofta finns det mer material.

  146. Och också mer material om de vanliga
    människorna ute på gårdarna.

  147. Förutom kyrkobokföringen, förstås.

  148. Vad pratar jag om för tid? Framför
    allt tidiga mitten av 1800-talet-

  149. -fram till tidiga mitten av 1900-
    talet då godsstrukturen löses upp-

  150. -i och med moderniseringen,
    mekaniseringen av jordbruket-

  151. -samhällets omvandling
    och välfärdsstaten.

  152. Då blir godsstrukturen
    både onödig och obsolet.

  153. De bilder jag visar är framför allt
    från 1910- och 20-talet.

  154. Allihop kommer från Björksund.

  155. Men jag kommer också
    att prata om 1840-talet.

  156. Det här var det nån som redan pratade
    om. Vad är basen i systemet?

  157. Jo, det är jorden.
    Det är jorden som är maktbasen-

  158. -för godsägarfamiljen
    och som gav dem sin försörjning.

  159. Det är också jorden som är de andras
    försörjning och möjliggör för folket-

  160. -att skapa det överskott som
    herrskapet behövde för att leva i-

  161. -sin krävda livsstil.

  162. Det är väl också en självklarhet
    att det handlar om olika näringar.

  163. Många olika typer av näringsliv.

  164. Jordbruket med kreatursskötsel som
    blir viktigare under 1800-talet.

  165. Det är inte för inte
    som det heter herrgårdsost.

  166. Men också köttproduktion.
    Gödoxar och göddjur-

  167. -hittar man många av i mitten av och
    slutet av 1800-talet på godsen.

  168. Trädgårdsskötsel. Bilden till höger-

  169. -föreställer den vagn som trädgårds-
    mästaren åkte till Nyköping med-

  170. -och sålde grönsaker och blommor.
    Skogen var inte viktig från början.

  171. Det var omgärdat med regler
    om vilka som fick ta ut vad-

  172. -och vilken ved och vilka virken man
    fick. Det var godsledningens monopol.

  173. Bönderna och torparna fick inte
    tillgång till skogen fritt.

  174. Sen blev det viktigare när skogen
    fick ett större ekonomiskt värde.

  175. Tegelbruk, brännvinsbrännerier.

  176. Den tid som jag har studerat - 1840-
    talet - är det mycket brännvin.

  177. Det ingår också på staterna till...

  178. Heter det statarna? Staten? Ja.

  179. Till olika anställda på gården
    att få brännvin. Kvarnar.

  180. Senare tider är gården också
    bostadsuthyrning. Jakt.

  181. Jakten var väldigt liten förr.
    Det är till och med så att...

  182. ...landshövdingen på 1800-talet
    klagar på-

  183. -att godsherrarna är så dåliga på
    att utnyttja jakten.

  184. Det var en näring
    som man skulle kunna utveckla.

  185. Det har de gjort senare.

  186. Men så var det framför allt
    ett ekonomiskt och socialt system-

  187. -där en mängd värden, normer och
    regler flyter mellan olika människor.

  188. Det är också
    ett tydligt socialt system.

  189. I den sörmländska godsmiljön
    är det lätt att läsa av landskapet.

  190. Herrgården i mitten, statarhusen
    och andra bostäder i närheten-

  191. -längre ut arrendegårdarna, längre ut
    torpen, backstugorna lite överallt.

  192. Det är lätt att läsa av landskapet.
    Det är som en social karta utlagd.

  193. Varje grupp människor var tydligt
    avgränsade. Man var en sort.

  194. Jag tror att om man kom utifrån
    på mitten av 1800-talet-

  195. -var det lätt att se
    vad det är för människa.

  196. Det syntes och markerades
    på olika sätt.

  197. Men det är ingen socialt
    statisk miljö.

  198. Det fanns sätt att både...

  199. Systemet möjliggjorde
    och tvingade fram social mobilitet.

  200. Man kunde klättra socialt i miljön.
    Man kunde också trilla ner.

  201. Båda delarna bestämdes i stor
    utsträckning av godsledningen.

  202. Social mobilitet i herrgårdsmiljön
    är en viktigare aspekt-

  203. -än vad man ofta tänker på.
    Jag tror också att det...

  204. Man ser i det historiska materialet
    att det är en realitet på godsen.

  205. Nånting som man måste förhålla sig
    till och kan utnyttja.

  206. Både att man skulle kunna klättra
    och risken att man ramlar ner-

  207. -om man inte sköter sig.

  208. Vilka är de här människorna? De här
    tänker jag inte prata mycket om.

  209. Herrskapet. Men i Sörmland
    är de ofta högaristokrati.

  210. De har tjänster i hov och i statsför-
    valtning. Det finns många ministrar-

  211. -och höga byråkrater bland de sörm-
    ländska godsägarna historiskt sett.

  212. De var säsongsboende på gårdarna.
    De vistas i Stockholm delar av året-

  213. -för att underhålla
    de sociala nätverk-

  214. -som är avgörande för
    den svenska aristokratin.

  215. Det finns mängder
    i det material som jag hållit på med-

  216. -där man ser att godsägaren bestämmer
    in i minsta detalj.

  217. Om varje liten höna,
    om varje liten...

  218. Varje litet föremål
    för en underställd.

  219. Om varje ställe
    där man ska placera olika saker.

  220. Ett väldigt detaljerat
    maktutnyttjande.

  221. Fast det ställdes krav på att de var
    riktigt herrskap med ekipage-

  222. -och att man betedde sig rätt. Godsen
    är också en patriarkal struktur.

  223. Patriarkalismen var stark, att man
    tog hand om sina underlydande.

  224. Också ett sätt att definiera riktigt
    herrskap: man var förmögen till det.

  225. Så är det de här. Jag tänker inte
    prata mycket om dem heller.

  226. Det är inspektorn uppe till höger.
    Wahlstedt. Också från Björksund.

  227. Det är alla de som finns
    i närheten av herrgården.

  228. Inspektorn var godsägarens
    högra hand, ögon och öron.

  229. Bokhållaren.
    Det behövdes rätt mycket bokhållare.

  230. Ibland informatorer och guvernanter.
    Betjänt och kammarjungfru.

  231. Båda de två kategorierna följde med
    på säsongsförflyttningarna.

  232. En som det vore kul om nån tittade
    ytterligare på är hushållerskan.

  233. Om inspektorn var godsherrens
    högsta chefstjänsteman-

  234. -är husmamsellen
    godsfruns högra hand-

  235. -och chefstjänsteman inom hushållet.
    En ganska mäktig kvinna.

  236. Vi har köksor, husor och husjungfrur.
    De som skötte huset och maten.

  237. Och ibland krävde hushållet att det
    kom folk från gårdarna och torpen.

  238. Kvinnor som hjälpte till med städning
    och andra större arbeten.

  239. Här är flera. Kusken,
    med hästen Bayard bland annat.

  240. Och så är det de här. De allra flesta
    på ett sörmländskt gods.

  241. Arrendebönderna och torparna.

  242. Och som ni vet hade de egna gårdar.

  243. I betydelsen
    att de hade självhushåll.

  244. Men med vissa stränga restriktioner.

  245. Man hade kontrakt där skyldigheter
    och rättigheter skrevs ner.

  246. Man betalade sitt arrende
    i form av dagsverken-

  247. -genom olika produkter
    och vissa arbetsuppgifter.

  248. Man skulle leverera en viss mängd lin
    eller slå en viss äng-

  249. -eller delta i vissa större arbeten.
    Det var mycket man skulle göra-

  250. -på herrgårdsjorden. Det som
    godsledningen hade i egen drift.

  251. Så nog krävdes det även på gårdarna
    och torpen många pigor och drängar-

  252. -för att man skulle hinna med både
    det egna jordbruket och herrgårdens.

  253. Det går att fortsätta med sociala
    kategorier. Ni ska få möta en.

  254. En bonde. Anders i Löt.

  255. Han föddes 1795 på gården Löt
    under Björksund.

  256. Hans pappa, farfar och farfarsfar
    hade varit brukare på samma gård.

  257. Bilderna här är från senare, men det
    är samma gård. Fast på 1920-talet.

  258. Han började sitt yrkesliv som dräng,
    som många bondsöner vid den tiden-

  259. -men kom tillbaka sen han träffat
    sin Anna-Charlotta och gift sig-

  260. -när han var 21 och hon 18 1816.
    De flyttade till hans föräldragård-

  261. -och hjälper familjen
    att sköta jordbruket.

  262. De föder en son i september 1817.

  263. Fast redan några månader efter
    dör Anna-Charlotta i rötfeber.

  264. Han gifter snabbt om sig. Kanske ett
    uttryck mer för att man var tvungen-

  265. -än för att han inte sörjde henne.

  266. Han gifter med Brita Katarina
    Ersdotter i oktober 1818.

  267. De får en oherrans massa barn.
    Anders pappa är lite klen.

  268. Så de lyckas få till
    att godsledningen och greven-

  269. -godkänner Anders som ny brukare av
    gården efter sin pappa.

  270. Vad händer med pappan?
    Jo, han blir inhyses på gården.

  271. Det blir han inte länge.
    Han dör några år efter det.

  272. Det går bra för Anders
    under 1820- och 1830-talet.

  273. Han har pigor och drängar
    och sen kan barnen överta.

  274. Men på 1840-talet blir det sämre.
    Då går det rent ut sagt utför.

  275. Han får skulder till grannar
    och till godset.

  276. Godset gör inteckningar på
    hans silversaker, hans kreatur-

  277. -på den uppvuxna säden och så-

  278. -eftersom de ger honom medel,
    men han blir skyldig.

  279. Han ställs inte på bar backe-

  280. -men de uppmanar honom att flytta
    till ett torp i stället.

  281. Det tycker Anders är förskräckligt.
    Då skriver han till kammarherren.

  282. "Högädle och välborne
    herr käre, nådige Carl Mörner."

  283. "Jag, Anders Andersson i Löt,
    vill be vår nådig greve och grevinna-

  284. -"att om jag kunde få bli kvar. För
    när vi sälja det som vi kan undbära"-

  285. -"så att vi kan reda oss
    till nästa ställe"-

  286. -"för mycket är inte överskrivet."

  287. "Så tycker jag
    att jag kunde få försöka"-

  288. -"i några år till barnen vorde stora,
    så de kunde förtjäna sin bärgning."

  289. "Abraham, som jag är tvungen att
    härbärgera, för han är sjukligen."

  290. "Kanske att jag kunde få be nådigaste
    greven att han är oss så nådig"-

  291. -"och låter mig få bli kvar."

  292. "För jag vet mig inte ha gjort nåt
    illa, ej heller varit motsträvig."

  293. "Ej heller körningar eller dagsverken
    har resterat."

  294. "Jag vill be ödmjukligen om
    förlåtelse för det fånad ord"-

  295. -"jag skriver till vår nådige greve.
    Löt den 25 april 1843."

  296. Det är fantastiskt att man kan komma
    människor så nära i arkivhandlingar.

  297. Det gick inte bra för Anders
    i alla fall.

  298. Han...är tvungen att acceptera
    att han ska flytta till ett torp.

  299. Det är ett exempel på att han ramlar
    ner i den sociala hierarkin.

  300. Men han har lite tur, för när
    godsledningen fördelar... Vill...

  301. Säger att nu är Löt ledigt,
    är det en bonde på Tjärbäck-

  302. -som är en ganska liten gård,
    som vill bli bonde på Löt.

  303. Det får han.
    Då slipper Anders bli torpare.

  304. Han får vara bonde på en mindre gård.
    Fast det går utför ändå på Tjärbäck.

  305. Han dör 1846.
    Troligtvis dör han av hjärtfel.

  306. Fast jag är inte säker.

  307. Då står änkan där med en massa barn
    mellan 7 och 20 år.

  308. Hon är kvar på gården ett år
    och avträder den 1846.

  309. Men hon blir kvar som inhysesänka
    på gården.

  310. Det är jättemånga änkor på 1840-talet
    på Björksund.

  311. Jag undrar om ni har mött-

  312. -att det finns en massa änkor
    vissa perioder.

  313. Hon står som utfattig
    i husförhörslängderna.

  314. 1868 flyttar hon till Lilla Sjöbo
    där det bodde en massa andra.

  315. Brukarna och en massa hopfösta
    och eländiga gamla och fattiga.

  316. Det är nåt slags ställe
    där man kunde låta såna bo.

  317. När hon är 87 1879 flyttar hon
    till fattigstugan.

  318. Där dör hon nästan 40 år efter det
    att Anders har gått bort.

  319. Det där är ett ganska typiskt livsöde
    under den här tiden i den här miljön.

  320. Och det finns fler.

  321. Det här är från Ringsö.

  322. På 1840-talet är det
    en brukare på Ringsö-

  323. -som blir utslängd från godset.
    Vet ni varför?

  324. Jo, han transporterar varor...

  325. Det var en massa transporter mellan
    godset och stockholmshushållet.

  326. Han är med då han, en piga
    och en dräng stjäl en ost.

  327. Osten gjorde att han var tvungen
    att lämna den gård-

  328. -som han precis skulle få.

  329. För oss ganska små förseelser
    kunde få ödesdigra konsekvenser.

  330. Och så är det den här sociala
    kategorin: statarna.

  331. Om ni kommer ihåg de första bilderna-

  332. -är kvinnan med barnet till höger
    på den första bilden-

  333. -samma kvinna som satt hos fotografen
    med sin bror och sin make.

  334. Maria Ljungman, som var statarhustru-

  335. -och han var ladugårdskarl
    på Björksund.

  336. Det där är dottern Alva. Titta på
    vad hon har i famnen. På dockan.

  337. Tänk på att det inte alltid var
    som vi tror.

  338. Det är också Alva
    i mitten med katten.

  339. Det här är 1910- och 20-tal.
    Jag har träffat Alva.

  340. Alva var en förtjusande kvinna
    som själv blev statarhustru-

  341. -lite senare på en av granngårdarna.

  342. Alva har berättat en historia som
    säger en hel del om den här miljön-

  343. -och som kanske får oss
    att tänka efter.

  344. Hon har berättat att varje helg fick
    hon en liten peng av mamma Maria.

  345. Och så fick hon gå till trädgårds-
    mästaren för att köpa blommor.

  346. För det skulle de ha hemma.
    Det ger lite perspektiv på miljön.

  347. En gång gav trädgårdsmästaren henne
    en stor, fin, röd frukt.

  348. Kanske 10-talet. Nej, 20-talet.
    En stor, röd frukt.

  349. När hon kom hem,
    skar de upp den där fina frukten.

  350. Den smakade så äckligt. Den var sur.

  351. Det var inte den goda, söta frukten.
    Det var en tomat.

  352. Och tomaten var en nyhet.

  353. Det visar också avståndet
    mellan olika grupper-

  354. -men också om herrgården
    som innovationscentrum-

  355. -där nyheter infördes.

  356. Hon var övertygad om att trädgårds-
    mästaren hade försökt vara arrogant-

  357. -och lite fräck. Men så var det inte.

  358. Statarna är lantarbetare,
    fast de får inkomsten in natura-

  359. -som ni säkert vet. Säd, ärter,
    grönsaksland, gris och allt det där.

  360. Och lite pengar.
    Fast det är de inte ensamma om.

  361. Det är också viktigt att komma ihåg.
    Det har också kusken-

  362. -trädgårdsmästaren, dejorna.
    Dessa viktiga figurer på godsen.

  363. Starka yrkeskvinnor de också.
    Inspektorn har också stat.

  364. En självklarhet i ett samhälle
    med naturhushållning.

  365. Inspektorn och dejorna hade bonus.

  366. De två kategorierna fick premier
    i förhållande till produktionen.

  367. Den hoppar vi över. Patriarkalism,
    att man tog hand om sina gamla...

  368. Det var ganska strikt kring det.
    Fast det fanns vissa krav.

  369. Man skulle helst jobba så länge man
    kunde. Arbetsmoralen är central.

  370. Inspektorn som ni såg förut
    klagade på 1850-talet på-

  371. -att det är färre och färre
    av de gamla som vill jobba.

  372. För de kan få fattigunderstöd
    i alla fall.

  373. Backstugusittarna kunde vara
    gamla och fattiga-

  374. -men också yrkesmän
    som varit rätt välbärgade.

  375. Jag tänkte läsa ett utsnitt igen.

  376. Om att vara gammal på godset.

  377. Det här är en änka
    som heter Anna-Maria Karlsdotter.

  378. Hon bor på Råsjötorp.

  379. I februari 1839 skriver hon till
    grevinnan Katarina Ulrika...

  380. ...om att sonen ska få ta över
    det torp som de har.

  381. Hennes man har precis dött.
    Hon skriver:

  382. "Allernådigaste grevinna.
    En bekymrad moder och änka"-

  383. -"som äger ingen annan tillflykt,
    bönfaller att nådig fru grevinna"-

  384. -"tänkes förlåta min allerdjupaste
    nedlagda anhållan"-

  385. -"att min äldsta hemmavarande son"-

  386. -"måtte vinna fru grevinnans
    nådiga tillstånd"-

  387. -"att nästa höst få skrivas
    såsom brukare här vid Råsjötorp."

  388. "Samt således kunna få gifta sig
    med Rullsättersdottern."

  389. "Tyvärr den redan synbara olyckan
    inträffat att de båda förgått sig"-

  390. -"och därför nu icke vilja
    åtskiljas."

  391. "Utom detta fel har jag icke det
    ringaste att förebrå dem någondera."

  392. "Sonen är arbetsam samt mig ömsint.
    Hon även så på sin sida."

  393. "Jag ville helst bo hos dem."

  394. "Jag kan icke heller själv
    behålla torpet."

  395. "Jag beder allra ödmjukast
    att min son icke varde förskjuten"-

  396. -"ej heller jag nödgas bo hos
    främmande, utan få bo hos mina barn."

  397. "Med djupaste vördnad
    tecknar allra ödmjukast"-

  398. -"Råsjötorp den 18 februari 1839
    Maria Karlsdotter."

  399. Med bomärke.
    Hon kunde alltså inte skriva.

  400. Utan det står "på begäran uppsatt
    av J. Hamberg i Bränntorpsstugan".

  401. Hon fick som hon ville.
    Sonen fick ta över.

  402. Det är en miljö där man kunde leva
    från vaggan till graven.

  403. Även om flyttningarna
    är en sann historia-

  404. -är det också en sann historia
    att många levde i flera generationer-

  405. -på ett och samma gods.

  406. Flyttningarna var kanske inte
    lika vanliga som man tänker sig.

  407. Det här är fem generationer på en
    gård som jag har glömt vad den heter.

  408. Det här är från fattigstugan
    där Anders hustru hamnade.

  409. Fast det här är på 1920-talet.

  410. Man kunde bli gammal på olika sätt.
    Det var en värld präglad av arbete.

  411. Och av överheten. Då är vi tillbaka
    till det som var godsets centrum:

  412. Herrskapet och deras förlängda arm.
    Tack för mig.

  413. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett gods - en värld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland, berättar om livet på godset för 150 år sedan och om vilka olika roller som fanns där. Med exempel från Björksund och Nynäs får vi inblick i hur det var på godsen där alla hade sin plats och de sociala gränserna var tydliga. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet
Ämnesord:
1800-talet, Etnologi, Familjeliv, Herrgårdsliv, Samhällsliv, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Min europeiska familj

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett helt nytt sätt. Hon har lyckats få svar på sitt ursprung och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Släktforska med dna

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Ett gods - en värld

Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland, berättar om livet på godset för 150 år sedan och om vilka olika roller som fanns där. Med exempel från Björksund och Nynäs får vi inblick i hur det var på godsen där alla hade sin plats och de sociala gränserna var tydliga. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Torpare, statare och backstugusittare

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om de "små" människornas vardagsliv. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare, hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Kalle Bäck berättar om den omvandling som Sverige gick igenom från mitten av 1800-talet och till mitten av 1900-talet. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Tid för det meningsfulla

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar om vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Bodil Jönsson menar att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir att rikta sin uppmärksamhet mot egna intressen och tillåta sig att vara engagerad. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Saltets pris

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600- och 1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i Medelhavet. Här berättar han om sin avhandling som bygger på källor från ett flertal länder, allt från ögonvittnesskildringar i form av dagböcker och teckningar till sjömansvisor, diplomatisk korrespondens och tidningsartiklar. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Pionjärerna på Fogelstad

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Sorgeliga saker hände

Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin fars morfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket "Sorgeliga saker hända" får här nytt ljus efter Kathinka Lindhes sökande i arkiven. Istället för en romantisk kärlekssaga träder bilden av en bedragare fram. Föreläsning inspelad på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Den döende kommunismen

I "Den döende kommunismen" skildrar journalisten Wolfgang Hansson de avgörande ögonblicken som ledde fram till Berlinmurens fall 1989, samt hur vi än idag känner av följderna av händelsen. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss