Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Föreläsare som spänner över ett brett fält ger sin syn på släktforskning och historia. Den traditionella släktforskningen får här hjälp av dna-forskning, historiker, kulturvetare och etnologer. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 och 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015: Tid för det meningsfullaDela
  1. Poängen med en sån här föreläsning är
    de tankar som ni får i era huvuden-

  2. -medan jag pratar.

  3. Problemet med en föreläsning är
    att jag fortsätter prata.

  4. Så när ni har en alldeles
    nyväckt tanke i ert huvud-

  5. -är den tanken ännu ömtåligare
    än vad ett nyfött barn är.

  6. Jag vet om
    att eftersom jag fortsätter prata-

  7. -tar jag död på det nyfödda barnet
    som hade kunnat bli er behållning.

  8. Därför är det en fin kombination
    med föreläsningar och böcker.

  9. Vill man komma längre än att bli
    inspirerad, får man läsa själv.

  10. Och böcker får man tyst på, för man
    kan stoppa sin läsning när man vill.

  11. Jag ska börja med ge er
    en snabb exposé genom mitt eget liv.

  12. Hur det kommer sig att jag har tänkt
    på tid sen jag var fyra år.

  13. Och hur det har följt med som en
    bakgrund till att jag i dag står här.

  14. Att jag vet precis beror på
    att jag var då ute i skogen-

  15. -och träffade på
    en medelålders skogsarbetare.

  16. Jag var på skidor, jag var ensam.

  17. Om man berättar sånt i dag,
    utifrån tidsandan-

  18. -kan ni se framför er
    en liten, guldlockig flicka-

  19. -träffa ensam i skogen
    en medelålders man.

  20. Hör ni vad det betyder 2015?

  21. Ingen tänkte så i slutet på 40-talet.

  22. Utan då tänkte man:
    "Det är väl bra att hon får tillsyn."

  23. Det var så man såg på relationen
    mellan vuxna och barn.

  24. Jag tror så här långt efteråt-

  25. -att han kom att ändra mitt liv
    i positiv bemärkelse.

  26. Den skogsarbetaren
    som snöade av en stubbe-

  27. -och började berätta för mig
    om årsringar.

  28. För han berättade så bra-

  29. -så när jag kom därifrån trodde jag
    att också människor har årsringar.

  30. Det var fantasifullt,
    som man kan vara som barn.

  31. Det var lika konkret
    som allt är för barn.

  32. Jag trodde att om man hade tagit
    en såg och sågat av huvudsvålen-

  33. -och tittat ner,
    hade det funnits fyra ringar.

  34. Och de fyra skulle snart bli fem.

  35. Det var det livet gick ut på:
    Att man skulle bli större.

  36. Om detta varit i vår tid,
    hade jag pladdrat om det.

  37. För numera ska barn prata så mycket
    som möjligt och vi ska lyssna.

  38. Så var det inte när jag växte upp.
    Utan små barn skulle inte märkas.

  39. Så jag begrundade detta
    i mitt hjärta.

  40. Jag var kanske åtta eller nio år
    när nån kom på mig med-

  41. -att jag hade fattat så fel att jag
    trodde att människor hade årsringar.

  42. Då skämdes jag
    såsom bara barn kan skämmas.

  43. Det gör att jag aldrig har glömt det.

  44. Men jag försökte förtränga händelsen.
    Och så dök den upp ändå.

  45. När jag var ungefär 30 och i
    ett sånt här föreläsningssammanhang-

  46. -träffade jag en urgammal kvinna
    som nog hade fyllt 50.

  47. Hon stod mitt framför mig och sa:

  48. "Det är konstigt.
    För jag känner mig så ung"-

  49. -"och så tittar jag mig i spegeln och
    ser nån som är gråhårig och rynkig."

  50. "Men jag känner mig så ung."
    Då fick jag höra mig själv säga:

  51. "Jamen du är ju det också."

  52. Och så började jag berätta för henne
    om hennes årsringar.

  53. Vid det laget trodde jag inte att vi
    materiellt har årsringar som träden.

  54. Men immateriellt är detta
    en bra bild-

  55. -som jag återvänt till många gånger
    efter att jag hörde vad jag sa.

  56. Jag har haft chansen att göra
    mina årsringar till gestalter.

  57. Det händer att jag vaknar på morgonen
    och har en genial tanke i huvudet.

  58. Och jag undrar varför jag inte kommer
    på sånt klokt när jag är vaken.

  59. Hur kommer det sig att jag hade den i
    huvudet när jag inte hade gjort nåt?

  60. Jag tror ibland
    att det är min femtonåring-

  61. -som har pratat med min 37-åring,
    medan jag så kallat har sovit.

  62. 37-åringen fanns inte när 15-åringen
    gjorde sina erfarenheter.

  63. Men nu kan de göra upp,
    och genom såna inre samtal-

  64. -kan man komma på många idéer.

  65. Att jag så tidigt för in drömmandet
    gör att jag också gärna ger er-

  66. -min definition av
    vad tid egentligen är till för.

  67. Hur kommer det sig att människan
    uppfann begreppet tid?

  68. Till sist har det
    för mig kokat ner till-

  69. -att tid är naturens underbara sätt-

  70. -att hindra allt från att hända
    på en gång.

  71. Smaka lite grann på den.

  72. Vi kan ta massor med anledningar till
    att hitta på begreppet tid.

  73. Jag kan gå in i fysiken, där Einstein
    sa att det bara finns rum och tid.

  74. Resten kan vi härleda ur det.

  75. Då kan man ju tänka: "Jaha."

  76. "Om det bara finns rum och tid är det
    viktigt att vi kan mäta bådadera."

  77. Jag vet att varenda en här inne
    har antingen en klocka på armen-

  78. -har en klocka i mobilen eller kan
    titta på klockan där borta.

  79. Ni vet att detta är en en timmes
    föreläsning, en överenskommelse.

  80. Det är en viktig aspekt på tid
    att man har kommit överens.

  81. Samtidigt kan jag säga-

  82. -att jag inte tror att här är nån
    som har en tumstock i fickan.

  83. Om vi vill mäta tid,
    vill vi väl mäta rum?

  84. Varför mäter vi tid hela tiden
    när vi inte mäter rum?

  85. Nån kvinna har nog ett måttband.
    Det har man ibland när man stickar.

  86. Men i stort sett är det så att vi
    har vant oss till att mäta rum.

  87. Det kan vi göra med våra kroppar.

  88. Jag är 1,68. Jag vet ungefär hur stor
    scenen är, hur långt det är till er-

  89. -och till utgången. Men för tid
    har vi inga inbyggda tidsmätare.

  90. Utan det här var en social
    konstruktion från början.

  91. Man hittade på att ha
    klockor på kyrkorna.

  92. Efterhand vällingklockor.
    Efterhand klockor i salen.

  93. Det måste ha varit en sann revolution
    när människan fick mobilklockor.

  94. Efterhand som vi har haft klockor
    som är rörliga och följer med oss...

  95. ...har vi skaffat oss almanackor,
    på vilka vi skriver mer och mer.

  96. Som inte finns,
    för den är ofta digital.

  97. Och så kan man börja undra om vi tror
    på riktigt att vi hinner med mer-

  98. -för att vi skriver upp mer
    som vi ska göra.

  99. Eller vad vi egentligen håller på med
    när vi är ute efter-

  100. -tid för det meningsfulla. För
    egentligen är det det vi vill ha.

  101. Man kan tycka
    att den stora skillnaden är-

  102. -mellan barndomen, medelåldern
    och ålderdomen-

  103. -att man har olika definitioner av
    vad som är meningsfullt.

  104. Så länge man är barn bryr man sig
    inte. Man bara gör som man vill.

  105. Det är en del av leken. Men vartefter
    blir vi tydligare och tydligare på-

  106. -vad vi vill få varandra att känna
    som människor.

  107. Vad vi måste göra, vad vi vill göra,
    vad som är det ena och det andra.

  108. Och så dyker det upp en sån som jag
    i den svenska kulturen.

  109. Jag hade med mig
    min inledande erfarenhet-

  110. -från 1947 i skogen om årsringarna.

  111. Sen blev jag fysiker.

  112. Fysiken kan definiera en sekund
    med tio siffrors noggrannhet.

  113. Det vill ni inte höra,
    men jag kan det.

  114. Det kan möjligen vara er till den
    trösten att det spelar ingen roll-

  115. -hur ni förhåller er till tid,
    för fysiken sköter sitt.

  116. Tickar fram en sekund i taget.

  117. Då kan man ha två olika inställningar
    till sitt liv och till tiden.

  118. För jag antar att ni också har genom-
    skådat att det här att tala om tid-

  119. -är vad vi måste ursäkta oss med
    i vår tid för att få prata om livet.

  120. Annars får vi inte prata om livet.
    Jag ska kalla det för tid.

  121. Men egentligen är det livet
    jag pratar om.

  122. När vi håller på och funderar-

  123. -och drar det här ett snäpp vidare
    går det djupare och djupare.

  124. Till sist börjar man närma sig
    det riktigt existentiella.

  125. Inte bara om livets längd-

  126. -utan vad är det egentligen
    som det är nån mening med-

  127. -och vad är det vi vill
    när vi är så olika som vi är?

  128. En märkvärdig sal att föreläsa i.

  129. Den är som gjord för att man måste
    muntra upp folk med historier.

  130. När jag var tolv år hade jag en
    slöjdlärarinna som var oerhört stygg.

  131. Hon var så stygg att jag inte minns
    att hon lärde mig nånting.

  132. Jag kunde sticka och sy.

  133. En gång sa hon nåt som gjorde
    att jag tänkte: "Kan man säga så?"

  134. Då borde jag ha frågat henne
    vad hon menade, men jag vågade inte.

  135. Pedagogiskt är det här intressant.
    För jag har inte glömt det.

  136. Skälet till att jag inte har glömt
    det var att hon var så stygg.

  137. Vad hon råkade säga var:
    "Det är så olika individuellt."

  138. Där gick jag och var tolv år
    och tänkte.

  139. Jag tänkte: "Det är väl klart
    att det är olika individuellt."

  140. "Varför säger hon så, då? Hon menar
    säkert nåt som jag inte förstår."

  141. Jag tänkte vidare
    och glömde det aldrig.

  142. Precis som skogsarbetaren har det
    präglat resten av mitt liv.

  143. För jag träffar också en del
    människor som jag tycker är knepiga.

  144. De står och säger "bla, bla, bla"
    och jag kan tänka tyst:

  145. "Han förstår nog inte vad han säger."
    Kanske också: "Han är inte klok."

  146. I samma veva dyker tanken upp:
    "Det är så olika individuellt."

  147. Från det börjar jag höra på
    med stora öron och tycka:

  148. "Jättespännande,
    så kan man också tänka."

  149. Nu går jag tillbaka till tiden.

  150. Inte nog med att jag blev fysiker och
    måste förhålla mig till fysikens tid-

  151. -som inte har nåt att göra med
    vad som är meningsfullt eller inte.

  152. Fysikens tid bara finns.
    Och den kan du inte göra nånting åt.

  153. Det spelar ingen som helst roll
    om du jagar tiden, lutar dig framåt-

  154. -funderar över om du egentligen
    har tid att sitta här eller inte.

  155. Det är då man lutar sig framåt.

  156. Eller så kan man luta sig bakåt.
    Jag har provsuttit era stolar.

  157. Man kan luta sig tillbaka och tänka:

  158. "Medan hon står och pratar
    kommer det en timme till oss."

  159. "Och vi kan inte göra nånting
    åt det."

  160. Om man kommer över i ett läge
    där man kan uppleva-

  161. -att tiden är det mest
    diktatoriskt generösa som finns...

  162. Du kan inte värja dig mot
    att den kommer.

  163. Då får man ett annat förhållningssätt
    än om man jagar tiden.

  164. Och så om igen: Fysiken bryr sig inte
    om det. Utan den bara tickar på.

  165. Så föreställningen i vår tid om
    att tid är en bristvara-

  166. -är sjuk i sitt inre.

  167. Jag har förmånen att ha haft
    en ängel i mitt liv.

  168. Det var min farmor.
    Hon dog när jag var sju år.

  169. Det betyder att jag vet allt om
    farmor med barnets hela säkerhet.

  170. Min farmor hade ont om mat, plats,
    värme och vatten.

  171. Men hon hade inte ont om tid.

  172. Det är spännande
    att ha det så nära i tiden.

  173. Släkt och hävd har haft vänligheten
    att undersöka min historia.

  174. Bl.a. min farmor och min mormor,
    vilka jag var nyfiken på.

  175. Jag kan föra inre samtal med farmor.

  176. Jag kan få henne att stå vid sidan om
    mig, och hon tittar på er och säger:

  177. "Varför är här så många människor?"
    "De vill höra mig prata om tid."

  178. "De tycker att de har ont om tid."
    Hon skulle titta på er och säga:

  179. "Nej Bodil, nu har du fel.
    De har inte ont om tid."

  180. "De får ju sitta ner. Och har du sett
    så fina kläder de har? Och glasögon."

  181. "De har inte ont om tid." Man kunde
    inte tänka så på farmors tid.

  182. Men vore vi folklivsforskare, skulle
    vi ha sagt att det är synd om Anna.

  183. Hon hinner inte medan det är ljust-

  184. -och har inte råd att ha lampan tänd
    när det blir mörkt.

  185. Men det är lite speciellt att ha
    varit med om generationer före oss-

  186. -som inte hade vårt förhållande
    till tid. De hade inte ont om tid.

  187. De hade ont om en massa annat.
    Därför måste de göra saker.

  188. Vi har fått det materiellt
    så oerhört mycket bättre.

  189. Och så har vi fått ont om
    det enda en människa har: tid.

  190. Jag blev fysiker och har jobbat på
    en teknisk högskola hela mitt liv.

  191. Under den tiden bytte jag efterhand
    akademisk karriär.

  192. Jag var professor i nåt som hette
    rehabiliteringsteknik.

  193. Bakgrunden till det är att jag har
    jobbat mycket med utvecklingsstörda.

  194. Till utvecklingsstörningens
    svårigheter hör tid.

  195. Då tror många att bara man
    kan hitta på klockor som gör-

  196. -att utvecklingsstörda kan orientera
    sig i dygnet, är problemet löst.

  197. Men ska man lära sig om tid, ska man
    lära sig vilka svårigheter de har.

  198. T.ex. sa jag till er att det här
    började 12.45 och ska sluta 13.45.

  199. Ni vet alltså hur länge.

  200. Det har inte att göra med klockan,
    utan hur länge.

  201. Ni vet också på ett ungefär hur ofta.

  202. Det är inte ofta ni är i Nyköping
    och jag står på scen.

  203. Utan det här är en engångshändelse.

  204. Men hur länge och hur ofta
    hör till vad tid är.

  205. Det andra som hör till vad tid är
    är orsak och verkan.

  206. D.v.s. vad som är före och efter.

  207. Före och efter är jätteviktigt.
    Det är därför jag säger-

  208. -att tiden är
    naturens underbara sätt-

  209. -att hindra allt från att hända
    på en gång.

  210. I era drömmar händer saker huller om
    buller. Där är ingen ordning.

  211. Hur ska ni kunna förstå nåt samman-
    hang när det inte finns nån ordning?

  212. Om jag hade en grej i handen
    och släppte den...

  213. ...tycker ni att det är klart
    att det trillar.

  214. Men om jag sträckte fram handen
    och så kom det upp en grej-

  215. -skulle ni tycka att det var konstigt
    och att det är nåt med magneter.

  216. Men det är bara ett uttryck för rikt-
    ningen på tidsaxeln. Före och efter.

  217. Orsak och verkan.
    Allt det här blandar vi sen ihop-

  218. -och så säger vi
    att vi har ont om tid.

  219. När man blir som mest desperat
    kan man börja undra:

  220. "Hur tänkte de gamla grekerna?"

  221. Det är tryggt att återvända till dem.

  222. De gamla grekerna hade bl.a. ett
    uttryck som hette "känn dig själv".

  223. "Gnoti seavton". En minnesregel är
    "gno tills i afton".

  224. Det blir ungefär rätt på grekiska.

  225. Det var väldigt viktigt
    att lära känna sig själv-

  226. -om man hörde till den delen av
    mänskligheten som är män.

  227. Om man inte var slav. Om man tillika
    var filosof kunde man höra till-

  228. -den elit som skulle bilda den demo-
    krati som egentligen var elitistisk.

  229. Men du hade som livsuppgift
    att lära känna dig själv.

  230. Det är det första jag tänker på när
    jag ser affischen för släktdagarna.

  231. Vet du vem du är? Så tänker jag:
    "Känn dig själv, 'gnoti seavton'."

  232. Men de var noga med att...
    Det gör man inte utan vidare-

  233. -att man lär känna ens sig själv.

  234. Utan de hade ett annat uttryck:
    "epimileia heauton"-

  235. -vilket betyder
    "ta hand om dig själv".

  236. För att du ska lära känna dig själv,
    måste du ta hand om dina årsringar.

  237. Du måste försöka se
    hur de hänger ihop, börja lyssna-

  238. -och våga lyssna inåt.

  239. Det här är också nån sorts
    tidsaspekter, särskilt i vår tid.

  240. För det råkar vara så att... Ni vet
    att medellivslängden har ändrats.

  241. Det har ändrats väldigt mycket
    hur det är att bli gammal i vår tid.

  242. Det har gjorts så många
    starroperationer i Sverige-

  243. -700 000 - så jag vågar stå för-

  244. -att min generation
    kommer att se bättre-

  245. -än våra föräldrar gjorde som gamla.
    Punkt 1. Man kan fortsätta så.

  246. Vi kommer att höra bättre.

  247. Vi rör oss bättre eftersom
    vi är mindre fysiskt utslitna.

  248. Knäleder och höftleder
    har vi lättare att få utbytta.

  249. Hänger ni med?
    Se, höra, röra oss bättre.

  250. Vi har ont. Men då är värktabletterna
    bättre än de var för 30 år sen.

  251. Jag håller på med en jämförelse på
    tal om släktforskning. En generation-

  252. -bakåt i tiden. Jätteviktigt att ta
    med, för vi fattar det inte själva.

  253. När jag pensionerade mig - jag var
    67 år, det var fem, sex år sen...

  254. ...då började jag fundera. "Jätte-
    konstigt. Bodil Jönsson, pensionär."

  255. Det gick inte att ta till sig.
    Ingen ångest, men det var overkligt.

  256. Efterhand började jag förstå-

  257. -att det har att göra med
    att vi har inga förebilder.

  258. Vi blir gamla på nåt annat sätt
    än vad våra föräldrar blir.

  259. Vad är det för nytt folkslag
    på jorden?

  260. Här är många som är i min ålder.
    Vad är vi för figurer egentligen?

  261. Jag började prova detta på dem
    som var jämngamla med mig.

  262. På det sättet lärde jag mig
    att man inte bekymrar sig så mycket-

  263. -för det här med synen, hörseln,
    rörelseförmågan och att ha ont.

  264. Vi sover bättre om nätterna,
    för vi har inte så ont.

  265. Vi har kvar våra tänder
    så vi kan tugga lite bättre.

  266. Allt det gör oss till en annan sort.

  267. Men mina jämngamla... Det visade sig
    att de var intresserade av huvudet.

  268. Vi blir gamla i ett kunskapssamhälle.

  269. Vi blir inte gamla i
    det mekaniska samhället.

  270. Jag slipper bära ved och vatten,
    fumla med oljan till lamporna.

  271. Allt som man blir sämre på när man
    blir äldre. Och så sa mina jämngamla:

  272. "Som om det skulle vara bättre att
    bli gammal i ett kunskapssamhälle."

  273. För en och annan av dem
    hade börjat märka-

  274. -att de började glömma namn.

  275. Det nickar en och annan här.
    De började glömma sifferkoder.

  276. De började bli sämre på nya dator-
    kommandon, sämre på nya mobilen.

  277. De gick alltsomoftast ut i köket,
    stod mitt på golvet...

  278. Ni skrattar innan jag sagt färdigt.
    Och undrar vad ni ska göra där.

  279. Det är bra att ni skrattar,
    för det här brukar man inte berätta.

  280. Inte ens för varandra.

  281. Det känns lite kusligt, särskilt
    om det sker två gånger samma dag.

  282. Så vet man att så var det inte nyss.

  283. De som vågar säga nånting, börjar
    ofta prata om alzheimer light.

  284. Det är viktigt att veta att så är det
    inte alls. Det är inget sjukt.

  285. Det är lika friskt att bli sämre på
    detaljer ju äldre man blir.

  286. Allt jag har rabblat är detaljer.

  287. Ni vet hur det låter i konversationer
    mellan människor i min ålder.

  288. "Vad hette hon som vi träffade på
    båten som är gift med honom?"

  289. Lyssnar man på det, låter det inte
    klokt. Men det funkar rätt bra.

  290. Det gör inte mycket om man är sämre
    på sifferkoder heller.

  291. Men det har varit det som har varit
    lätt att undersöka.

  292. Hjärnforskningen har i alla tider
    kunnat visa upp-

  293. -att äldre hjärnor är sämre på
    detaljer än vad yngre är.

  294. Ni som beundrar era barnbarn för
    hur mycket de lär sig varje dag-

  295. -fr.o.m. i morgon kan ni titta på
    vad det är de lär sig så snabbt.

  296. Jo, det är detaljer. Det är det
    som behöver in i deras hjärnor.

  297. Ungefär år 2000 bytte
    hjärnforskningen lite grann fokus.

  298. Man började titta
    inte bara på det här med detaljer.

  299. Utan man började tänka tanken:

  300. "Finns det nåt som håller sig
    i ett gammalt huvud?"

  301. "Finns det kanske rentav
    nåt som blir bättre?"

  302. Då hittade man det också.

  303. I dag vet vi allt om vårt tillkorta-
    kommande vad gäller detaljer.

  304. Och så vet man att vi blir bättre på
    sammanhang ju äldre vi blir.

  305. Det kan man också mäta upp.
    Nu tittar ni på mig med stora ögon-

  306. -och så kan ni tro att ni bara
    blir bättre på gamla sammanhang.

  307. Men ni är bättre också
    på nya sammanhang.

  308. Ni som är i min ålder,
    och kanske något yngre-

  309. -har övat er ett helt liv
    i att hitta sammanhang.

  310. Det blir man bättre och bättre på
    hela tiden.

  311. Och så kommer det till nåt annat
    roligt. Vi får nya hjärnceller.

  312. För femton år sen sa man att ingen
    över femton får nya hjärnceller.

  313. I dag vet man att det får vi.
    De där bildar nya synapser.

  314. Också gamla lär sig. Men vi lär oss
    på ett helt annat sätt än barnen.

  315. Och så finns det nåt som är viktigt.
    Ju äldre man blir-

  316. -desto bättre kontakt får man
    mellan tankar och känslor.

  317. Alltså mellan kunskap och känslor.

  318. I vår tid går sånt att mäta.
    Det är bara att mäta i hjärnan.

  319. Men när jag läste det första gången,
    tänkte jag: "Det är nog inte sant."

  320. "Hade varit sant, borde jag ha märkt
    att jag hade bättre kontakt"-

  321. -"mellan kunskap och känslor."
    Jag läste mer och jag tänkte:

  322. "Jag får göra nåt experiment."
    Jag är naturvetare.

  323. Jag kan inte tycka. Jag tycker
    att jag har blivit blödigare.

  324. Jag har svårare för att se
    barn fara illa.

  325. Jag klarar inte krigsnyheterna,
    jag har nästan slutat läsa deckare.

  326. Allt möjligt sånt där.
    Det bara går inte.

  327. Men det räcker inte att tycka,
    och då tänkte jag ut ett experiment.

  328. Jag berättar detta för att jag vill
    att ni ska göra liknande experiment.

  329. Jag tänkte att riktigt hemska filmer
    kan jag väl inte längre se.

  330. Jag väntade tills det var
    en mörk novemberkväll.

  331. Jag bor väldigt isolerat,
    jag skulle vara ensam hemma.

  332. Jag stoppade i den hemskaste filmen
    jag kunde tänka mig-

  333. -och då skulle jag se
    om jag kunde se den här filmen.

  334. Det var inte så dumt tänkt
    som det visade sig.

  335. Innan det genomfördes
    verkade det bra.

  336. När det närmade sig det första
    hemska, kom jag på att jag blundade.

  337. I samma ögonblick insåg jag att jag
    alltid har blundat på hemska filmer.

  338. Inget bra experiment. Men tack vare
    att tankekedjan var i gång-

  339. -insåg jag att...

  340. ...jag hade mitt experiment gratis
    mitt framför ögonen på mig.

  341. Det är så att mina föräldrar
    uppfostrade mig så-

  342. -att har man börjat på en bok
    så läser man ut den.

  343. Känner ni igen det?
    En och annan gör det.

  344. Det gjorde jag som barn.
    Jag blev en som läser mycket.

  345. Inte bara facklitteratur, utan jag
    har läst en massa skönlitteratur.

  346. Om man läser skönlitteratur, har man
    till sist läst så många böcker-

  347. -som har påverkat en så negativt-

  348. -så jag hade varit en bättre människa
    om jag inte hade läst de böckerna.

  349. Men skälet till jag har läst ut den
    är att jag läser lite för fort.

  350. Har jag börjat på en bok läser jag ut
    den. Och så kommer jag på-

  351. -att så gör jag inte längre.

  352. I genomsnitt lägger jag ifrån mig
    en bok som berör mig riktigt illa-

  353. -på sidan 20. Jag har statistik.

  354. Och jag gör det med ett stort leende.

  355. Så fint att jag är så gammal
    så att jag inte längre kan göra-

  356. -sånt som jag inte hade bort göra
    tidigare heller. Då gjorde jag det.

  357. Nu kan jag inte längre.
    Det är jättebra.

  358. Vad har detta att göra med
    tid för det meningsfulla?

  359. Jo, i takt med att allt fler
    blir allt äldre...

  360. ...förändrar man sin relation
    till tillvaron.

  361. Det är inte bara att man får bättre
    kontakt mellan kunskap och känslor.

  362. Hjärnforskarna kan peka ut att vi
    blir mer noga med det meningsfulla.

  363. Och mer och mer avvisande
    mot det meningslösa.

  364. Det finns en hel del man som kan göra
    i min ålder som jag kan säga-

  365. -utan att mena nåt illa med det:
    "Sånt gör jag inte längre."

  366. En del kan jag inte längre. Men en
    massa vill jag inte göra längre.

  367. För det är inte längre
    nån mening med det för mig.

  368. Jag ser ett antal nickar. Här är det
    några som känner igen sig i det.

  369. Det kan man tycka är en fantastisk
    del av den personliga utvecklingen.

  370. Men hjärnforskarna kan också visa-

  371. -att det är en följd av
    hjärnans utveckling.

  372. Så de talar inte längre
    om uppgång och fall.

  373. Utan de talar om livslång utveckling.

  374. Det här borde vara riktigt
    "hot stuff" för släktforskningen.

  375. För släktforskningen har en förmåga
    att ta för sig mer ju äldre man är.

  376. Det finns unga släktforskare-

  377. -men det är som om intresset
    kommer längre fram.

  378. Själv ser jag fram emot nån bransch
    av släktforskningen...

  379. En kombination av dna:t och
    den traditionella släktforskningen.

  380. Det är inte så mycket man hinner
    i ett människoliv. Inte ens nu.

  381. Det är inte mycket man hinner göra,
    inte många man hinner träffa.

  382. Man skulle behöva hitta nån genväg-

  383. -så att man snabbare
    kom underfund med sig själv-

  384. -och vad man kunde göra av
    att ha den personligheten.

  385. Därför skulle man hitta människor
    som har levt tidigare-

  386. -och som är ungefär som en själv.

  387. Största chansen att hitta nån
    som är så lik en själv som möjligt-

  388. -hade varit om man hade kunnat
    hitta dem inuti sin egen släkt.

  389. Där inuti sin egen släkt,
    om jag hade hittat nån sån-

  390. -som i förhållande till sin tid
    och på sitt sätt-

  391. -hade tagit till vara på
    sina möjligheter-

  392. -skulle jag ha kunnat
    lära mig mycket av det.

  393. Det är bara det att det finns
    så sällan dokumenterat.

  394. Utan det som finns dokumenterat
    är mer var de bodde-

  395. -hur länge de levde,
    vilka saker de hade, etc.

  396. Men det är en spännande tanke
    att börja begrunda-

  397. -vad jag kan lära mig och hur en sån
    släktforskning skulle se ut-

  398. -som kombinerade de klassiska släkt-
    forskningsdragen med våra egenskaper.

  399. Har ni noterat
    att jag har stått här utan manus?

  400. Om ett tag är jag 73 år.

  401. Jag gör inte detta för att stila,
    jag hade en tanke...

  402. Ibland får jag för mig att om man
    ska prata om nåt på riktigt-

  403. -måste man vara ganska naken,
    fast med kläderna på.

  404. För att nå fram ska man titta
    varandra i ögonen-

  405. -och låta framställningen
    styras av detta.

  406. Men inte ens jag
    är så säker i korken-

  407. -att jag ställer mig en timme så här,
    utan jag har förberett mig.

  408. Här är en lapp.
    Jag ska ta en kort andhämtningspaus-

  409. -för avrundningen genom att kolla upp
    vad jag sagt-

  410. -i förhållande till det som står där.
    Prata med varandra under tiden.

  411. Nej, det var inte så mycket mer
    som stod där.

  412. Utan det var mer ytterligare ett
    återvändande till de gamla grekerna.

  413. Mot bakgrund av det jag nu har sagt,
    och de hade ingen hjärnforskning-

  414. -så att de kunde mäta på
    människors huvuden.

  415. Ändå kom de fram till
    ungefär samma sak.

  416. De hävdade inte bara att det skedde
    förändringar när man åldrades-

  417. -utan de hävdade att man skulle leva
    för att bli gammal.

  418. För det är inte förrän man blir
    gammal som man kan återvända-

  419. -till sig själv. Och när man ska
    återvända till sig själv-

  420. -måste man ha varit ute och provat
    sina tankar och sina förmågor-

  421. -lärt sig av det, tagit hand om det
    och så landar man i sig själv.

  422. Det är inte alls så egotrippat
    som det verkar.

  423. Utan vi är allesammans mest till
    för vår omvärld-

  424. -och det är så vi trivs bäst. Men
    tanken att leva för att bli gammal-

  425. -står i kontrast till de
    föreställningar vi har i arbetsliv-

  426. -och i kulturen i övrigt
    på vad sånt här innebär.

  427. Medan jag under de gångna sex åren
    har funderat på gammalblivandet-

  428. -har jag också lärt mig
    att "gammal" är ett fult ord.

  429. Man får inte säga så i vår tid. "Man
    är så gammal som man känner sig."

  430. Det enda man kan använda "gammal"
    till. Man ska helst säga "seniorer"-

  431. -näst bäst är om man säger "äldre".
    Jag blir så trött så jag säger:

  432. "Det är värre att vara äldre,
    för äldre är äldre än gammalt."

  433. Det får man ta till sig. Men om vi
    återvänder till årsringarna.

  434. Det som händer är
    att man blir årsrik.

  435. Och ju mer årsrik man blir-

  436. -desto mer har man
    som man kan uppleva.

  437. T.o.m. som föreläsare
    av en sån här föreläsning-

  438. -upplever jag mer genom ögonkontakten
    på er än vad jag kunde för 10 år sen.

  439. Då blir det lite speciellt. Jag
    hör till de skrivande människorna.

  440. Att jag skriver så mycket är för att
    jag ska få vara ifred för mig själv.

  441. Annars kommer samma tanke gång på
    gång och blockerar alla andra tankar.

  442. Men om jag skrivit ner det, behöver
    jag inte bry mig om det längre.

  443. Jag skrev och skrev som nypensionerad
    och höll en del föreläsningar-

  444. -och lyckades till sist samla ihop
    nåt som jag kallade för-

  445. -"När horisonten flyttar sig:
    att bli gammal i en ny tid."

  446. En storstilad titel.
    Det var bara det-

  447. -att när jag skrev ut vad jag skrivit
    tyckte jag att det var urdåligt.

  448. Det brukar man tycka när man läser
    egna manus första gången.

  449. Man kan tro att man är världsgenial
    och så är det blaha, blaha.

  450. Den här gången var det ännu värre,
    för jag hade inte sett nån-

  451. -som tänkte så här. Först tänkte jag:
    "Jag har fattat fel."

  452. Sen skickade jag manuset
    till fem vänner-

  453. -som sågar det jämsmed fotknölarna
    om det inte duger.

  454. Det här var precis före jul,
    så jag skrev ett mejl som löd:

  455. "Hej, kan man ge ut nåt sånt här?"

  456. "God jul! Bodil."
    Och så var det medskickat ett manus.

  457. Fyra av fem hade vett att inte svara
    förrän efter trettonhelgen.

  458. Men den femte måste ha varit lika
    trött som jag och läst genast.

  459. Hennes svar är oerhört viktigt
    utifrån det meningsfulla.

  460. För att förstå hennes svar måste ni
    veta att hon var lite äldre än jag.

  461. Hon hade fyllt 70 redan,
    hon bodde i mellannorrland-

  462. -hon hade två hästar och många får,
    barn som sa:

  463. "Du måste flytta in till stan
    och ha det lite bra."

  464. Våra barn vill
    att vi ska ha det lite bra.

  465. Var inte sura på dem,
    de förstår inte bättre.

  466. Men hon hade kunnat hålla
    allt det ifrån sig.

  467. Men hon kunde inte hålla ifrån sig
    att hennes äldste häst Malte-

  468. -höll på att bli för gammal.

  469. Så hon måste göra sig av med Malte.

  470. Hon måste göra sig av med
    den andra hästen också.

  471. För hästar får inte vara ensamma.

  472. Hon gick och funderade på
    sin framtida hästlösa tillvaro.

  473. Nu kommer hennes svar på min fråga:

  474. "Kan man ge ut nånting sånt här?"
    På den svarade hon:

  475. "Bodil, jag ska skaffa ny häst."

  476. Det tar lite tid. Några känner
    det här ända in i kroppen.

  477. Vad var det hon sa med det? Jo,
    hon sa att medan hon hade läst-

  478. -hade hon kommit på:
    "Om det är så här"-

  479. -"kan jag rida tills jag är över 80."

  480. "Varför ska jag inte skaffa en ny
    häst när jag bara är lite över 70?"

  481. Och hon gjorde det.

  482. Jag har mött den här reaktionen från
    många när katten eller hunden dör.

  483. Man tycker att man är för gammal
    och inte kan skaffa sig nytt husdjur.

  484. Det är egentligen alldeles feltänkt.

  485. Då har man missat det här med
    tid för det meningsfulla.

  486. Det är inte bara så att man äntligen
    förmår hantera det meningsfulla-

  487. -att man är bra på sammanhang.
    Utan man har faktiskt också tid.

  488. Och vad är det som hindrar en?
    När man är så här i Nyköping-

  489. -utgår jag ifrån att många här har
    en närhet till stockholmsområdet.

  490. Stockholms stadsteater har i höst
    börjat sätta upp-

  491. -"Momo - eller kampen om tiden".
    Om det finns några av er-

  492. -som inte har läst Michael Endes bok
    från 1970-talet...

  493. Ni som inte har gjort det
    får gå hem och skaffa er boken.

  494. När man skaffat sig boken... Momo
    var ungefär som Pippi Långstrump.

  495. Hon hade inga föräldrar, men det var
    aldrig nåt sorgligt kring Momo.

  496. Hon hade den oerhörda förmågan -
    hon hade varit en bra släktforskare-

  497. -att hon kunde lyssna. Om man gick
    till Momo med sina problem...

  498. ...löste de sig själva
    bara för att hon lyssnade så bra.

  499. Det fanns också därmed
    all tid i världen.

  500. De vuxna hade tid, barnen hade tid,
    de lekte med Momo.

  501. Och så kom de grå.
    När jag läste boken första gången-

  502. -upplevde jag det som att de grå kom
    utifrån. Att det var tidstjuvar-

  503. -för de tog all tid.
    Först tog de all tid för de vuxna.

  504. Och sen när de vuxna...

  505. Till en början gick det bra, för då
    hade inte de vuxna tid med barnen.

  506. Sen kom de vuxna på att det inte var
    rätt att barnen skulle ha tid.

  507. De grå måste ta tiden från barnen
    också.

  508. Så långt kommen börjar man förstå
    att de grå sitter där inne.

  509. Det är våra hjärnspöken. Det som gör
    att ni tror att ni inte har tid.

  510. Och garanterat inte tid för
    det meningsfulla.

  511. Det är att ni har anpassat er till
    vår tid, vilket vi alla gör-

  512. -så vi får för oss
    att vi har ont om tid.

  513. När all tid var tagen för
    människorna, hur var det?

  514. Ja, t.ex. Beppo gatsoparen.

  515. Han hade haft en lång trottoar
    att sopa.

  516. Hela hans liv hade varit ett sop
    åt vänster, ett sop åt höger.

  517. Andas. Ett sop åt vänster,
    ett sop åt höger. Andas.

  518. Och på nåt märkvärdigt sätt var
    rätt vad det var trottoaren sopad.

  519. Så blev det inte när de grå
    hade tagit tiden för Beppo.

  520. Utan nu skulle han jäkta. Han jäktade
    som katten och glömde andas.

  521. I mitten av boken är det sorgligt. De
    kunde ta tiden från alla utom Momo-

  522. -för henne rådde de inte på.

  523. Till sist med hjälp av mäster Hora
    löser sig detta-

  524. -med en oerhörd uppmaning till
    introspektion.

  525. Att läsa
    "Momo - eller kampen om tiden"-

  526. -och om föreställningen är bra -
    jag har inte sett den uppsättningen-

  527. -finns det inget som kan påverka en
    så bra som en uppsättning av "Momo".

  528. För man är inte sig själv längre-

  529. -och man börjar värdera det
    på ett annat sätt.

  530. Den där boken "När horisonten
    flyttar sig" fick komma ut-

  531. -eftersom hon skaffade sig häst.

  532. Därefter vågade jag gå lite längre.

  533. För det var svårt i början.

  534. Men nu hade jag borrat så djupt och
    pratat på så många föreläsningar-

  535. -så jag vågade skriva en bok som
    hette "Tid för det meningsfulla".

  536. Där har jag vågat skriva tydligare-

  537. -om de perspektiv
    som jag tar upp i dag.

  538. Den är inte svårare, men den borrar
    lite djupare utan att man märker det.

  539. Vi vill prata om sånt här, men vi
    behöver ha nåt att förhålla oss till.

  540. När väl det var gjort, tyckte jag
    att jag hade pratat så mycket-

  541. -och skrivit så mycket att jag
    började bli trött på mig själv.

  542. För som ni märker:
    Det ena leder till det andra-

  543. -allting hänger ihop och till sist
    blir man bara jättetrött.

  544. Jag hade för längesen snubblat över
    en Muminbok som heter...

  545. ..."Allting som är trevligt är bra
    för magen". En väldigt bra titel.

  546. När jag hittade såna böcker, köpte
    jag en hel hög. En bra gå bort-bok.

  547. Värdparet är nervösa för maten-

  548. -och så kommer jag med "Allting
    som är trevligt är bra för magen".

  549. Men den boken utmärktes av att
    det inte alls var en massa tankar.

  550. Utan det var en tanke per uppslag.
    En tanke och en bild.

  551. Tove Janssons fantastiska teckningar
    var bilderna.

  552. Jag hade fått för mig
    att jag ville göra en sån bok.

  553. Det får inte vara mer än en tanke
    och en bild.

  554. Det kan vara nummer 1.
    Sen kan man gå till nummer 20.

  555. Och nummer 32. Men alla skulle
    handla om att bli gammal.

  556. Jag har med mig "Tid för det
    meningsfulla" och "Silver"-

  557. -som alluderar till silverfärgen.
    Jag vill avsluta med att säga-

  558. -att jag hoppas att så många som
    möjligt vill gå bort till den scenen-

  559. -för det är där vi kan prata med
    varandra. Det har varit grejen.

  560. Till er alla vill jag tala om
    vad det sista kapitlet heter-

  561. -och vad det är för bild.
    Det är Robert Nyberg som har tecknat.

  562. Det sista kapitlet heter
    "Oss leder ingen".

  563. Jag alluderar på Åsa Linderborg
    och hennes titel "Mig äger ingen".

  564. Med det menar jag bara... Jag smög in
    det i början på föreläsningen.

  565. Det har aldrig funnits såna som vi.

  566. En 75-åring i min generation är
    som en 65-åring var som min mammas.

  567. Nu har det gått några år
    sen det myntades.

  568. I dag säger man att 70 är det nya 50.
    Det vet jag inte precis.

  569. Men det viktiga är
    att biologiskt är vi mycket yngre-

  570. -än våra föräldrar vid samma ålder.
    Men vi blir gamla i en annan samtid.

  571. Där tekniken runt omkring oss-

  572. -gör att man kan utöva sina
    färdigheter på ett annat sätt.

  573. Så min sista text "Oss leder ingen"
    är kanske inte så konstig.

  574. Men Robert skulle göra
    en fin avslutningsbild.

  575. Han gjorde två människor av
    obestämbart kön.

  576. Det är viktigt i vår tid
    att inte veta vad det är för sort.

  577. De står med varsitt glas i handen.

  578. Man ser på nåt sätt
    att det är nyårsafton.

  579. Den ena säger "skål".

  580. Och så svarar den andra "för resten".

  581. Inte "förresten". Utan "för resten".

  582. Det är ett väldigt fint sätt
    att få avsluta med Roberts ord.

  583. "Skål för resten".

  584. Det vore oerhört genant om vi...

  585. Vi har vunnit på evolutionens
    lyckohjul. Har ni fattat-

  586. -vilken tur vi har
    som får lov att leva nu?

  587. Om vi skulle sabba de möjligheter
    som ligger i detta-

  588. -för att vi inte vågar känna
    hur det egentligen är-

  589. -utan tror att vi ska anpassa oss
    till att bli gamla på ett sätt-

  590. -som var det relevanta
    för förra generationen.

  591. Vårt jobb är att ta ett steg framåt-

  592. -för att visa evolutionen om det var
    nån poäng med så gamla som vi.

  593. Det kan hända att vi är ett litet
    utskott i människans utveckling.

  594. Men det finns inget som inte säger-

  595. -att det blir ännu bättre
    för våra barn.

  596. I samma ögonblick tänker hälften av
    er på klimathoten och elände.

  597. Javisst, men det finns ingenting
    hittills i kurvorna-

  598. -som visar människans utveckling,
    hälsa och livslängd-

  599. -som talar för att det planar ut.
    Men vilket som än är fallet: just nu-

  600. -har vi all chans i världen att ta
    vara på tiden för det meningsfulla-

  601. -och försöka undvika det meningslösa.
    Tack så mycket!

  602. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tid för det meningsfulla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar om vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Bodil Jönsson menar att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir att rikta sin uppmärksamhet mot egna intressen och tillåta sig att vara engagerad. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Ämnen:
Psykologi och filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Fysik, Matematisk fysik, Mening, Metafysik, Naturvetenskap, Teoretisk fysik, Tid, Verklighetsuppfattningar, Åldrandet - psykologiska aspekter
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Min europeiska familj

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett helt nytt sätt. Hon har lyckats få svar på sitt ursprung och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Sorgeliga saker hände

Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin fars morfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket "Sorgeliga saker hända" får här nytt ljus efter Kathinka Lindhes sökande i arkiven. Istället för en romantisk kärlekssaga träder bilden av en bedragare fram. Föreläsning inspelad på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Ett gods - en värld

Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland, berättar om livet på godset för 150 år sedan och om vilka olika roller som fanns där. Med exempel från Björksund och Nynäs får vi inblick i hur det var på godsen där alla hade sin plats och de sociala gränserna var tydliga. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Torpare, statare och backstugusittare

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om de "små" människornas vardagsliv. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare, hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Kalle Bäck berättar om den omvandling som Sverige gick igenom från mitten av 1800-talet och till mitten av 1900-talet. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Saltets pris

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600- och 1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i Medelhavet. Här berättar han om sin avhandling som bygger på källor från ett flertal länder, allt från ögonvittnesskildringar i form av dagböcker och teckningar till sjömansvisor, diplomatisk korrespondens och tidningsartiklar. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Pionjärerna på Fogelstad

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Släktforska med dna

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Tid för det meningsfulla

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar om vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Bodil Jönsson menar att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir att rikta sin uppmärksamhet mot egna intressen och tillåta sig att vara engagerad. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Orolig och blyg i skolan

Malin Gren Landell är leg. psykolog och leg. psykoterapeut inom barn- och ungdomspsykiatrin. Blyghet och rädslor kan hindra barn i deras inlärning och kompisrelationer. "Orolig och blyg i skolan" handlar om hur man med små medel kan bidra till barnets utveckling. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss