Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till.

Till första programmet

Forskare för framtiden: Hur lär man sig ett språk?Dela
  1. Myten om Babels torn säger att alla
    en gång i tiden talade samma språk.

  2. Tornet skulle nå ända upp till
    himlen, men det ogillades av Gud.

  3. Han tyckte att människorna
    började bli för högmodiga.

  4. För att stoppa bygget
    lät han dem börja prata olika språk.

  5. Därefter spreds människorna över
    jorden och slutade förstå varandra.

  6. Det är inpräntat i många av oss–

  7. –att det är omöjligt att lära oss
    kinesiska eller flytande franska.

  8. Men Marieanne Gullberg, professor
    i psykolingvistik, menar–

  9. –att det inte alls behöver vara svårt
    att lära sig nya språk.

  10. Det vill hon nu att alla ska förstå.

  11. Jag hoppas att min forskning ska ge
    språkinlärare bättre självförtroende.

  12. Det går att lära sig språk
    när man är vuxen.

  13. Det kan man hoppas att även
    beslutsfattare kan ha glädje av–

  14. –när de ska fatta beslut
    om policy vid språkundervisning.

  15. Det är klart
    att framtiden är flerspråkig.

  16. Det är inte ett hot, utan en resurs.

  17. Människans språk är det mest komplexa
    kommunikationssystem man känner till.

  18. Men hur lär vi oss ett språk
    när vi redan har ett på plats?

  19. Och vad består ett språk av?

  20. Språkforskning har länge ansett
    att språk består av tal och skrift.

  21. Men Marieanne menar
    att en viktig och förbisedd nyckel–

  22. –till att låsa upp nya språk
    är gesterna.

  23. Här borta är
    ett av mina favoritställen.

  24. Här brukar jag smygtitta på folk
    och smygforska.

  25. Jag kan se folk tala och gestikulera.
    Jag har alltid gillat det.

  26. Semester på Korsika 1968.

  27. Det är soligt och härligt att bada,
    men ingen förstår 3–åriga Marieanne–

  28. –så hon börjar tala låtsasfranska
    och hittar nya vänner.

  29. Mamma är journalist
    och pappa pressfotograf.

  30. Vid middagsbordet diskuterar man
    mycket. Lexikonet används flitigt.

  31. Efter gymnasiet reser Marieanne
    runt i Europa och studerar.

  32. Efter studier i Spanien använder hon
    gester som de där hemma inte förstår.

  33. Det väcker en tanke kring att språk
    består av mer än grammatik.

  34. 1993 påbörjar hon sin doktorand–
    utbildning i lingvistik i Lund.

  35. I dag är Marieanne vetenskaplig chef
    på Humanistlaboratoriet i Lund.

  36. Då ska jag visa min roligaste leksak.

  37. Detta är en artikulograf. Den ser ut
    som en professor Balthazar–apparat.

  38. Den mäter talapparatens rörelser–

  39. –och det är spännande
    om man är intresserad av brytning.

  40. På Humanistlaboratoriet har man
    tillgång till tekniska mätinstrument.

  41. Med dem försöker Marieanne
    och hennes team kartlägga–

  42. –hur vår omedvetna
    språkbearbetning går till.

  43. Jag lägger ett pussel där jag måste
    undersöka olika bitar i pusslet.

  44. En teknik som forskarna använder
    är "motion capture".

  45. När nån talar och gestikulerar fångas
    rörelserna av infraröda kameror.

  46. ...vid den första korsningen.

  47. Vid slutet av den gatan
    ser du tågstationen framför dig.

  48. Det fungerar bra. Det ser snyggt ut.
    Det ser ut som händer.

  49. Du gjorde så här
    när du pratade om korsningen.

  50. Jag befarade att de där skulle
    ramla av, men det gjorde de inte.

  51. –De hindrade dig uppenbarligen inte.
    –Jag tänkte inte på att de satt där.

  52. Sen ska det skapas virtuella talare.

  53. De visar vad som kännetecknar olika
    språks gester och hur vi tolkar dem.

  54. Allt vi ser här, hans handrörelser
    och kroppsrörelser i stort–

  55. –är baserade på de här markörerna.

  56. Forskningen visar
    att det finns skillnader–

  57. –i hur vi gestikulerar utifrån
    det specifika språkets ordförråd.

  58. Ta till exempel de svenska orden
    "sätta", "ställa" och "lägga".

  59. På engelska använder man bara "put".

  60. En svensk gör olika rörelser beroende
    på om en mugg ska ställas på bordet–

  61. –eller om ett par nycklar
    ska läggas på bordet.

  62. En engelsman pekar i regel bara
    med fingret vad det än gäller.

  63. När vi lärt oss att uttala
    det nya språket med elegans–

  64. –kan vi fortfarande bryta grovt
    med våra gester.

  65. Testpersoner utsätts
    för olika språktester–

  66. –samtidigt som forskarna mäter hur
    deras hjärnor reagerar på intrycken.

  67. Vad retar en infödd talare mest?

  68. Avvikelser i tal, gester
    eller både och?

  69. Vad händer om personen de ser pratar
    svenska men gestikulerar på franska?

  70. EEG:et kan också visa på olikheter
    i språkbearbetningen–

  71. –beroende på om vi lär oss ett språk
    som påminner om vårt eget eller inte.

  72. Hon märker att det är
    konstig ordföljd på svenska.

  73. Vi ser
    att det är lite mer negativt här.

  74. Det ser ut som att vi hittar
    det mönster som vi förväntade oss.

  75. Känslighet för ogrammatiska satser.
    Det är ju fantastiskt.

  76. De resultat som Marieanne och hennes
    forskarteam får ger oss en ny bild–

  77. –av våra inlärningsprocesser
    och vad ett språk består av.

  78. Språkinlärning visar sig
    ha lite att göra med–

  79. –hur vi behärskar språkregler.

  80. Att kunna språk är inte detsamma
    som att kunna regler–

  81. –utan man ska kunna det
    i ögonblicket.

  82. Marieanne menar att mycket av
    språkundervisningen är fel ute–

  83. –som fokuserar
    på grammatik och regler i skrift–

  84. –i stället för på
    hur vi ska kunna tala flytande–

  85. –på uttal och gester
    och på att förstå flytande tal.

  86. Det är ju det vi behöver
    för att kunna använda språket.

  87. En förändrad undervisning ger bättre
    resultat och vi lär oss fler språk.

  88. Forskning har visat
    att hjärnan är så pass finurlig–

  89. –att ditt språkcentrum aldrig kan
    bli fullt. Språk är hjärngymnastik.

  90. Ju fler språk du kan, desto
    lättare får du att lära dig nya.

  91. Man steker vitlöken.

  92. När vitlöken är stekt
    har man i skaldjuren.

  93. Språk är tal och gest.

  94. Flerspråkighet är helt naturligt.
    Om 20 år har fler än jag insett det.

  95. När spagettin är klar
    lägger man skaldjuren ovanpå.

  96. Sen äter man. Och så är det klart.

  97. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur lär man sig ett språk?

Avsnitt 13 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. - Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt. Och om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Flerspråkighet, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkinlärning, Språkpsykologi, Språkundervisning, Språkvetenskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spindeln i hjärtat

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Jakten på galoppgenen

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Växterna som ska rädda oss

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Här stoppas cancern

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång. Det är det som är så spännande. Och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Världens största karta - av dig

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Nässpray mot depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Intelligensen i vaggan

Avsnitt 7 av 22

Hur mycket förstår ett litet spädbarn som utforskar sin omgivning? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Han driver ett stort projekt för att ta reda på hur spädbarnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Laserljus för ett bättre liv

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Människokroppen i 3D

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. - Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Hon sätter stjärnorna på plats

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Den energigivande solen

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Resan till Venus

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Hur lär man sig ett språk?

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. - Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt. Och om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kroppens egen vaccinationsfabrik

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Diabetes och kroppen

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaTänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Jamal JC, dag 3

Jamal pluggade stenhårt, trots att han hade ganska svårt för sig i skolan. Enligt Jamal är det helt och hållet hans mammas förtjänst, eftersom hon ställde stenhårda krav och hjälpte honom med skolarbetet. Men vad händer med de elever som inte har stöd hemifrån? Har samhället ett ansvar för dem?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaTänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Jamal JC, dag 4

Vad har skolan för betydelse för demokratin? Ison, Tiffany och Jamal diskuterar rätten till utbildning i ett större perspektiv. I stora delar av världen gör familjer enorma uppoffringar för att deras barn ska få gå i skolan, medan vi i Sverige tar rätten till utbildning för given.

Fråga oss