Titta

UR Samtiden - Campus Stockholm

UR Samtiden - Campus Stockholm

Om UR Samtiden - Campus Stockholm

Campus Stockholm är ett evenemang speciellt riktat till lärare med syftet att informera om de förändringar som just nu sker i omvärlden. Kända föredragshållare medverkar och serverar verktyg som sedan kan ligga till grund för vidare diskussion med eleverna i klassrummet. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Till första programmet

UR Samtiden - Campus Stockholm: Om en svensk emigrantkoloniDela
  1. Nästa talare är gift med en lärare.

  2. Det är en anledning
    till att han värdesätter initiativet.

  3. Jag beundrar honom mycket,
    liksom alla som är här i dag.

  4. Han är författare och kulturskribent.

  5. Han berättar
    den bortglömda historien-

  6. -om svenskkolonin Swede Hollow
    i Minnesota.

  7. Svenskarna åkte dit
    i slutet av 1800-talet.

  8. Vi vet en hel del
    om de svenska emigranterna.

  9. Men en sak har vi missat:

  10. Många av de som lämnade landet
    med drömmen om ett bättre liv-

  11. -hamnade i en mardröm.

  12. De blev andra klassens medborgare
    som folk såg ned på.

  13. De ansågs sämre och smutsigare.

  14. De blev paria.

  15. Det är intressant att reflektera
    över vad vi i dag kan lära oss-

  16. -när det kommer tusentals människor
    som lämnar sina länder-

  17. -och kommer till hoppets hamnar.

  18. Jag vill att vi välkomnar Ola Larsmo
    med mycket kärlek.

  19. -Hej, Ola! Din mamma är också lärare.
    -Det stämmer.

  20. -Jag är helt insyltad i den världen.
    -Då känner du dig som hemma.

  21. Hej, allihop!

  22. Som Alexandra sa ska vi prata
    om en annan sorts migranterfarenhet-

  23. -än den vi förknippar
    med de svenska emigranterna till USA.

  24. Hur många här har en släkting eller
    förfader som emigrerade till USA?

  25. Det är ganska typiskt. De flesta
    av oss har den erfarenheten.

  26. Ändå när vi tänker på migration
    till USA-

  27. -så tänker vi på en enda berättelse:
    Vilhelm Mobergs romansvit.

  28. Många har nog ersatt migranterna
    med Karl Oskar och Kristina.

  29. Det är inte så konstigt,
    det är ju en fantastisk historia.

  30. Den ligger nära verkligheten
    för en grupp av migranter.

  31. Men vi har valt bort
    de som det inte gick så bra för.

  32. Ibland tror jag
    att vi har valt bort dem-

  33. -just för att det är svårt
    att identifiera sig med dem.

  34. Men det finns kunskap i deras
    erfarenheter som vi behöver.

  35. Jag ska använda min stund här
    för att förklara varför.

  36. Denna karta sitter på väggen i mitt
    arbetsrum där jag skriver en bok.

  37. Den föreställer en del av St Paul-

  38. -grannstad till Minneapolis
    i Minnesota.

  39. Där hamnade
    de allra fattigaste svenskarna.

  40. Förstorar man kartan ser man de här
    husen som ligger huller om buller.

  41. Den här lilla dalen hette
    Phalen Creek, döpt efter en skitig å.

  42. Folk kallade den Swede Hollow. Där
    hamnade svenska arbetaremigranter-

  43. -som kom till USA
    på 1880- och 1890-talen.

  44. De flesta svenska emigranterna
    till USA-

  45. -åkte inte på 1850-talet
    som Karl Oskar och Kristina.

  46. De allra flesta lämnade Sverige
    kring sekelskiftet.

  47. Det var många med arbetarklass-
    bakgrund samt ensamstående kvinnor.

  48. Att emigrera var emancipatoriskt.

  49. Man kunde få mycket mera frihet i USA
    som kvinna vid den tiden.

  50. Många hamnade här och vi
    har valt bort dem ur historien.

  51. Jag har letat upp så många fakta jag
    kan hos akademiker och i forskning.

  52. Det finns nästan ingenting.

  53. I den här lilla dalen bodde cirka
    tusen svenskar vid sekelskiftet.

  54. Barnadödligheten var hög
    i difteri och kolera.

  55. Alkoholismen och kvinnomisshandeln
    var väldigt utbredd.

  56. Det här är ett av få foton
    som finns från platsen-

  57. -som nästan alla betraktade
    som den värsta sortens misär.

  58. Om ni tittar noga ser ni dassen
    som byggts ut över ån.

  59. De hade placerats på styltor,
    en fiffig och billig vattenklosett.

  60. Det är nog en representativ bild.
    Hur tusen människor-

  61. -från bland annat Sundsvall och Ystad
    kunde bo här är svårt att förstå.

  62. Det här är ganska
    typiska fattigemigranter-

  63. -som lämnade Sverige av det skälet
    att de inte fick nån utkomst här.

  64. Pengarna, samhällets resurser,
    arbetstillfällena räckte inte till.

  65. Jag har svårt
    att skilja de här flickorna-

  66. -från de migranter som i dag
    tvingas söka ett liv nån annanstans.

  67. Man identifierar sig med dem. De här
    flickorna har hucklen på huvudet.

  68. En dröm som flickorna hade
    när de reste till Amerika-

  69. -var att skicka hem
    ett kort av sig själv iförd hatt.

  70. Bar man hatt så hade man lyckats.
    En kvinna skrev hem:

  71. "När jag lämnade Sverige
    var jag piga."

  72. "Här är jag hembiträde
    med eget rum och en ledig söndag."

  73. Den kvinnoemancipatoriska sidan är en
    viktig sida som vi ofta glömmer bort.

  74. Där ser ni dassen i Swede Hollow
    längst ned till höger i bild.

  75. De som bodde här arbetade ofta
    vid järnvägen, ett farligt jobb.

  76. Man blev lätt av med en hand,
    arm eller ben i olika olyckor.

  77. Det fanns även gott om fördomar
    om de som hamnade här i St Paul.

  78. En av de som tog emot
    svenska migranter i Castle Garden-

  79. -som var migrationsport i New York,
    beskrev svenskarnas säregna lukt.

  80. De luktade som en blandning av svett,
    läder, salt, lök och strömming.

  81. Till det kunde man lägga snus
    som de hade med sig.

  82. Svenskarna fick rykte om sig att vara
    korkade då de inte kunde engelska.

  83. Uttrycket "dumb swede" var utbrett.

  84. Swede betyder ju även kålrot
    på engelska.

  85. Det fanns en kabaréfigur
    som kallades John Johnson.

  86. Namnet ska uttalas felaktigt.

  87. Han dök upp i olika kabaréer som ett
    uttryck för den korkade invandraren.

  88. Det var vi, det.

  89. Hur vet man vilka de här människorna
    var? I USA:s folkräkning-

  90. -kan man försöka tyda
    de här kråkorna.

  91. Jag har hittat folkräkningen
    för Phalen Creek eller Swede Hollow-

  92. -där det bodde kanske tusen personer.
    Jag har renskrivit den lite.

  93. De heter namn som Petterson,
    Jonsson, Lindgren och Nilsson.

  94. De heter Hjalmar, Lena, Maria, Nils.

  95. Längst till höger står deras jobb:
    "Carpenter, labourer, shoemaker."

  96. Ibland står det "seamstress".
    Det var synonymt med prostituerad.

  97. Man skrev det som yrkesuppgift
    om man jobbade i den sektorn.

  98. Det skrevs slumreportage.

  99. Journalister vågade sig dit
    för att se hur de hade det.

  100. Det här reportaget kommer
    från tidningen Daily Globe från 1886.

  101. Man gick ned i det här hålet där det
    luktade underligt och var smutsigt.

  102. Människorna var konstigt ljushåriga
    och barnen var klädda i trasor.

  103. Han avslutade med att säga
    att det var en konstig slum.

  104. Det underliga var att det var helt
    tyst, inte ens hundarna skällde.

  105. Man talade om
    att barnen inte gick i skolan.

  106. Föräldrarna var för kriminella
    eller för dumma.

  107. Barnen antogs ta sig upp på gatan
    för att samla lump eller tigga.

  108. Man såg verkligen ned
    på de här människorna.

  109. Tio år senare hade de fått det
    bättre. Svenskar var korkade-

  110. -men de var duktiga arbetare så det
    var populärt med svenska hembiträden.

  111. Hur nära kan vi komma
    de här människorna?

  112. En annan karta över samma område.

  113. Förra sommaren grävde jag ned mig
    i sjukhusarkiv och liknande i USA-

  114. -från olika kyrkor och välgörenhets-
    inrättningar där fattiga fick vård.

  115. Där hittar man de här människorna.

  116. Det finns inga gatuadresser,
    det är bara skjul.

  117. Försäkringsagenter beskriver dem
    som hus av brädlappar och kartong.

  118. Men man kommer några av individerna
    nära genom dessa sjukhusarkiv.

  119. Det ser ut så här:

  120. I nummer 32 bor John Johnsson
    som dog av sprucken galla.

  121. I nummer 18 bodde Peter Eriksson
    som hade en hemsk öroninfektion.

  122. Så nära kan vi komma.

  123. Det året, runt 1900, i hus nummer 18,
    bodde Peter som hade ont i örat.

  124. Det är nog så nära man kan komma när
    det gäller historisk dokumentation.

  125. I dag är den här platsen nåt
    helt annat, en nästan övergiven park.

  126. Man bråkar om ifall man
    ska ha spårvagn där igen eller inte.

  127. När jag var där drabbades jag av vad
    en historikervän kallar "tidssläpp".

  128. När man har jobbat länge med en tid
    kan man inte skilja mellan då och nu.

  129. Man ser det som det var med ena ögat
    och som det är med det andra.

  130. Jag ska försöka ta er med på ett sånt
    tidssläpp. Här är de enkla skjulen.

  131. Så här ser det ut i dag. Det finns
    knappt ett spår av bebyggelse.

  132. Inga dokument och inte minsta
    brädlapp. Det ser ut som orörd natur.

  133. Så såg det ut
    kring sekelskiftet 1800-1900.

  134. De flesta bodde nog här
    i större delen av sina liv.

  135. Så småningom ersattes svenskarna av
    andra invandrare, först italienare.

  136. Efter italienarna kom polacker
    och sen mexikaner.

  137. På 1950-talet brände man ned det
    som var kvar av det lilla samhället.

  138. Däremot finns berättelser kvar
    att fånga upp i denna märkliga miljö.

  139. När man står där nere kan man nästan
    tycka sig höra ett eko-

  140. -av de liv som utspelades där.
    Jag har försökt fånga upp det.

  141. Nästa år kommer det i bästa fall
    en bok om platsen.

  142. Järnvägstunnlarna påminner om att det
    var en mycket livaktig plats en gång.

  143. När jag forskade
    i den amerikanska immigrationen-

  144. -och hur det var
    för olika migrantgrupper-

  145. -var det som att se en stor maskin
    där folk stoppades in-

  146. -och ersattes av andra varv för varv.
    Alla utsattes för samma fördomar.

  147. Den sist anlända gruppen var korkad,
    åt konstig mat, kunde inte språket-

  148. -hade konstiga
    religiösa föreställningar etc.

  149. När en ny grupp kom
    sköts man upp ett snäpp:

  150. "Svenskarna är inte lika konstiga
    som italienarna som är katoliker."

  151. Sen kom polackerna:
    "Italienarna lagar ju jättegod mat."

  152. I dag i de klassiska svenskkvarteren
    i St Paul i Minneapolis-

  153. -bor det stora grupper av somalier,
    den sist anlända immigrantgruppen.

  154. De håller på att komma in i samhället
    och har representanter i senaten.

  155. Politiker som gör sig hörda.

  156. Varje år firas midsommar
    på svenska institutet.

  157. Ett år sa arrangören Bill till mig
    att de kanske varit lite högljudda.

  158. Svenska institutet ligger i ett
    område med många somalier.

  159. På väg hem frågade han en man:

  160. "Sjöng vi för högt,
    var vi för högljudda?"

  161. Killen sa: "Nej, det gjorde inget.
    Min bror och pappa bor i Stockholm."

  162. "Det var nästan som att vara hemma."
    Så går världen ihop.

  163. En gång var svenskarna
    de som utsattes för fördomar.

  164. Det är viktigt att påminna sig om.
    Tack ska ni ha!

  165. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Om en svensk emigrantkoloni

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten och författaren Ola Larsmo berättar om en grupp svenska emigranter vars öde ligger långt ifrån dem vi har lärt känna i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Istället för att hamna i det rika och moderna Amerika hamnar emigranterna på samhällets botten där de möts av fattigdom och fördomar. Med hjälp av fotografier, unika brev och artiklar lyckas Ola Larsmo lägga ett pussel som får den idag bortglömda och helt utraderade svenska emigrantkolonin Swede Hollow att återigen väckas till liv. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Ämnen:
Geografi > Amerika, Geografi > Migration och urbanisering, Samhällskunskap
Ämnesord:
1800-talet, Emigranter, Fattigdom, Historia, Nordamerika, Nordamerikas historia, Svenskar, USA:s historia
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Campus Stockholm

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Populära seminarier på export

Seminariets moderator Alexandra Pascalidou berättar personligt om vad en lärare kan betyda för en ung människas framtida vägval. Grundaren av seminarierna, Saku Tuominen, fyller på med sina tankar om vilka verktyg dagens lärare kan behöva för att lyckas i sin undervisning. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

De små supersiffrorna som förändrar din plånbok

Det har aldrig funnits så mycket pengar i omlopp som idag. Samtidigt får många inte ta del av välståndet och hänger inte med i samhällsförändringarna. Journalisten och sparekonomen Claes Hemberg vill vända den här utvecklingen genom att undervisa om de små men betydelsefulla "supersiffrorna". Han menar att det går att förklara den omställning som just nu pågår genom att vi ser tillbaka på vår historia. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Om en svensk emigrantkoloni

Journalisten och författaren Ola Larsmo berättar om en grupp svenska emigranter vars öde ligger långt ifrån dem vi har lärt känna i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Istället för att hamna i det rika och moderna Amerika hamnar emigranterna på samhällets botten där de möts av fattigdom och fördomar. Med hjälp av fotografier, unika brev och artiklar lyckas Ola Larsmo lägga ett pussel som får den idag bortglömda och helt utraderade svenska emigrantkolonin Swede Hollow att återigen väckas till liv. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Konsten att hantera kulturkrockar

Ståuppkomikern Marika Carlsson föreläser om hur hon använder humorn som vapen för att berätta om sina egna upplevelser av rasism och utanförskap. Vad krävs för att räknas som en självklar del av ett samhälle och vad är det som skapar känslan av att inte riktigt höra till? Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Datakod blir till poesi

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Att kunna koda är vår tids språk, menar Linda som också tycker att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Den digitala kunskapsrevolutionen

Gustaf Josefsson startade sitt första företag redan som 19-åring och har varit entreprenör med fokus på framtidsfrågor i över tio år. Hans idé är att koppla ihop trender, vetenskap och teknik med existentiella frågor om vår framtid. Gustaf Josefsson menar att vi försöker planera för en framtid i snabb förändring samtidigt som vi vet allt mindre om hur morgondagen kommer att se ut. Inspelat på Göta Lejon, Stockholm, den 21 oktober 2015. Arrangör Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Campus Stockholm

Rosling om en ny faktabaserad världsbild

Med hjälp av grafiska illustrationer och genom att ställa frågor vill Hans Rosling ifrågasätta den föråldrade världsbild som många av oss bär med sig som ett arv från den egna skoltiden. Det handlar om de historiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar som har ägt rum i världen under de senaste decennierna. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Fråga oss