Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2015

En heldag om hjärnan där forskning och metodik presenteras av ledande personer inom området. Vi får ta del av allt från hur det lilla barnets hjärna fungerar, gridceller och hjärnans inbyggda gps till hur man kan styra hjärnan med elektroder. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2015 : Det lilla barnets hjärnaDela
  1. Jag välkomnar Ulrika Ådén,
    docent vid Karolinska Institutet-

  2. -och läkare för nyfödda.

  3. Hon kommer att tala om det lilla
    barnets hjärna. Vi ställer oss upp.

  4. Nu ska vi se.

  5. Tack så mycket. Det känns extra bra
    att få stående applåder.

  6. Jag jobbar med de allra minsta barnen
    som är kritiskt sjuka.

  7. Jag tänkte börja med
    att berätta om hur hjärnan föds-

  8. -och sen gå in på vår forskning
    om de sjuka barnen-

  9. -och hur hjärnan utvecklas där.

  10. Det här är viktigt. I varje skolklass
    finns det barn som har-

  11. -tecken på störning
    i hjärnans funktioner.

  12. Hos 12-13-åringar finns det barn
    som har ångeststörning i en klass.

  13. Det är flera barn som har
    uppmärksamhetsproblematik, ADHD-

  14. -språkstörning och läs- och
    skrivsvårigheter, dyslexi.

  15. Autismspektrumtillstånd
    är ovanligare-

  16. -men det är omkring en procent,
    så det är ändå en vanlig sjukdom.

  17. Cerebral pares, CP, kommer jag också
    att nämna. Det är lite ovanligare.

  18. Att sådana här störningar uppkommer
    beror på att hjärnan är så komplex.

  19. Hjärnans universum består av
    hundra miljarder nervceller-

  20. -och triljoner synapser-

  21. -med enorma kombinationsmöjligheter.

  22. Antalet nervceller är lika många
    som stjärnorna i Vintergatan.

  23. Allt det här bildas i princip
    under graviditeten.

  24. Jag kommer att gå igenom stadierna.
    Hjärnan blåser upp sig-

  25. -nervcellerna bildas,
    nervcellerna migrerar-

  26. -till rätt lager i hjärnbarken,
    vilket är viktigt för funktionen.

  27. Sen ska de bilda synapser,
    eller kontakter, med varandra.

  28. Och så bildas hjärnas bredband,
    så att signalerna går snabbare fram.

  29. Slutligen ska celler dö av
    så att man får en optimal funktion.

  30. Jag ska gå igenom stegen.

  31. Det här är bilder på mänskliga foster
    i mammas mage från Kroatien.

  32. Vi ser bilder från vecka 12
    i graviditeten-

  33. -där det bara är en hjärnblåsa,
    ända upp till 40 veckor.

  34. Det är normal tid för barn att födas.

  35. Där har vi en vackert veckad
    stor hjärna.

  36. Under den här perioden
    ska nervcellerna bildas.

  37. De ska vandra till rätt ställe i
    hjärnbarken. Det ska bildas bredband.

  38. Och det ska börja dö av lite celler.

  39. De celler som finns kvar ska bilda
    synapser och kontakter med varandra.

  40. Det här är en ultraljudsbild
    på ett åtta veckors foster i magen.

  41. Vi ser hjärnblåsorna som blåser upp
    sig. De styrs av speciella proteiner-

  42. -som allt annat i utvecklingen.

  43. När hjärnan har blåst upp sig
    finns det nervstamceller-

  44. -som ligger intill hjärnans hålrum.

  45. I vecka tio i graviditeten
    börjar de dela på sig.

  46. Det sker i en rasande takt.
    200 000 nya varje minut.

  47. Det går till så att stamcellen ligger
    här nere. Den delar sig i två delar.

  48. Den nyfödda nervcellen skickas uppåt-

  49. -mot hjärnbarken
    för att vandra till rätt ställe.

  50. Den andra cellen återgår i
    celldelning. Det här går jättefort.

  51. Det sker ungefär mellan vecka tio
    och tjugo i graviditeten.

  52. Vi vet från atombombningarna
    i Hiroshima och Nagasaki-

  53. -att foster som blev utsatta för
    strålning under den tiden-

  54. -fick mindre hjärnor
    och färre nervceller.

  55. Det är den perioden vi har på oss att
    bilda så gott som alla nervceller-

  56. -som vi ska ha.

  57. När cellerna sen är födda
    skickas de uppåt mot hjärnbarken-

  58. -till de sex lagren jag pratade om.

  59. Hur vet de vart de ska? De guidas
    av stödjeceller, av gliaceller-

  60. -som är som klistriga rep som
    nervcellerna kan klättra upp för.

  61. Detta styrs av speciella proteiner.

  62. Det finns tillstånd när
    den här vandringen kan bli störd.

  63. Ett sådant är en infektion
    som heter cytomegalovirus.

  64. De flesta här har haft viruset. Men
    råkar man ut för det första gången-

  65. -när man är gravid i perioden
    som är mellan vecka 12 och 24-

  66. -kan det bli en störning
    i migrationen av nervcellerna.

  67. Man tror att det är för att hjärnans
    immunförsvar - mikrogliacellerna-

  68. -lägger sig här
    i randen av hjärnbarken.

  69. De lägger sig som ett minfält
    och stör de nervceller-

  70. -som kommer vandrande.

  71. Det kan leda till
    det vi kallar migrationsstörningar.

  72. Det betyder att vi har grå substans
    på fel ställe-

  73. -och ledningsbanor, vit substans,
    på fel ställe.

  74. Ju mer vi gör avbildande tekniker av
    hjärnan, magnetkameraundersökningar-

  75. -desto mer förstår vi
    att en del utvecklingsstörningar-

  76. -kanske beror på
    migrationsstörningar.

  77. Det finns teorier om
    att schizofreni och autism beror på-

  78. -subtila migrationsstörningar
    i hjärnbarken.

  79. Många genetiska avvikelser
    kan också ge migrationsstörningar.

  80. Men oftast blir det rätt,
    och nervcellerna hamnar rätt.

  81. Då är det dags att bilda kontakt
    med varandra.

  82. Det sker ungefär från 20 veckor
    i graviditeten till fullgången tid.

  83. Sen sker den maximala
    synapsbildningen vid 1-3 års ålder-

  84. -beroende på område i hjärnan.

  85. Ni ser hur det blir mer och mer
    komplexa förgreningar.

  86. Det här är
    en aktivitetsberoende process.

  87. Man måste ge sinnesintryck-

  88. -till nervcellerna
    för att de ska bilda synapser.

  89. Det här är forskning från Torsten
    Wiesel, som fått nobelpriset.

  90. Det här är forskning för 50 år sen
    när man studerade katters synbark.

  91. Man ser att om man sätter en lapp
    för ena ögat-

  92. -och synbarken inte får någon
    syninformation så förtvinar den-

  93. -i jämförelse med den friska sidan.

  94. "Use it or lose it."

  95. Torsten Wiesels adept, Carla Shatz,
    som finns vid Yale-universitetet-

  96. -har myntat begreppet: "Cells that
    fire together, wire together."

  97. De behöver varandra i samarbete-

  98. -för att bygga förbindelser
    och nätverk.

  99. Det finns också en tävling
    mellan cellerna.

  100. Det är en slags neuronal darwinism
    där de användningsbara vägarna-

  101. -fortsätter att vara funktionella,
    och de andra tillbakabildas.

  102. Det blir inte ett...

  103. Den här strukturen är inte lätt
    att förstå. Det här är ingen dator.

  104. Det sker både samarbete
    och darwinism-

  105. -i det här synapssystemet.

  106. I samband med att synapserna börjar
    bildas någonstans i vecka 25-

  107. -så börjar det också ske
    myelinisering-

  108. -av de långa bansystemen.
    Myelinisering är hjärnans bredband.

  109. Det är för att signaleringen
    ska gå fortare.

  110. Då bildas det fettskidor
    runt ledningsbanorna.

  111. Hjärnans elektriska impulser - det är
    elektricitet som hjärnan bygger på-

  112. -kan då studsa mellan fettskidorna,
    och det går då fortare.

  113. Vid samma tidpunkt, i vecka 25,
    börjar den programmerade celldöden.

  114. Den är en naturlig process i hjärnan.

  115. Den behövs. Det vet man
    att om man på genetisk väg-

  116. -knockar ut celldödsprocessen
    på möss-

  117. -så kan man göra knockoutmöss
    av proteinet kaspas-9.

  118. Man ser då att man får en alldeles
    för stor och veckad mushjärna.

  119. Den blir också mindre funktionell.
    Celldöden behövs.

  120. När hjärnan mognar...
    Vad som händer då är-

  121. -att man har programmerad celldöd
    och den grå substansen minskar.

  122. Den består i celldöd
    och i att synapser dras tillbaka.

  123. Hjärnan mognar nerifrån och upp.

  124. Den mognar från hjärnstammen
    fram till pannloben-

  125. -som vi ser från 5-åringar
    till 20-åringar-

  126. -att det blir minskade hjärnvolymer
    i den grå substansen-

  127. -i pannloben allra sist.

  128. När de här processerna är på plats-

  129. -ska också de långa bansystemen
    växa in i hjärnbarken-

  130. -och bilda nätverk.

  131. Sinnesimpulserna som går via en
    omkopplingsstation som heter talamus-

  132. -ska växa in där. Det sker någonstans
    i vecka 26, 27 eller 28.

  133. Innan de börjar växa in
    allra längst upp i hjärnbarken-

  134. -så stannar de i ett tillfälligt
    flyktingläger som heter subplate.

  135. Vi börjar förstå betydelsen av
    strukturen som heter subplate.

  136. Den försvinner när barnen
    är fullgångna och redo att födas.

  137. Vi vet att det är nervaktiviteten-

  138. -som styr utvecklingen
    av de här långa bansystemen.

  139. -som heter
    talamo-kortikala bansystem.

  140. Här ser vi en tidsaxel
    och elektrisk aktivitet-

  141. -och små ansamlingar
    av elektrisk aktivitet-

  142. -som är avgörande för
    att de här ska växa på rätt sätt.

  143. Vi vet i dag med nya tekniker-

  144. -och då pratar jag om funktionell
    magnetkameraundersökning-

  145. -att även fostret
    kan processa sinnesinformation-

  146. -på högsta nivå i hjärnbarken.

  147. De här förbindelserna har växt in
    genom talamus och upp i hjärnbarken.

  148. Med den här undersökningen
    tittar vi efter syresatt hemoglobin.

  149. Där det finns förutsätter vi
    att hjärnan har en aktivering.

  150. Det här fostret som är i mammas mage
    i vecka 29-

  151. -har varit med om att man sätter
    en ljudprob på mammas mage.

  152. Sen ser man var i hjärnan
    som fostret aktiverar.

  153. Då är så att det är precis
    till hörselbarken signalen går.

  154. Strukturerna finns på plats och
    fungerar. Det var vi inte säkra på.

  155. Det här barnet är för tidigt fött
    i vecka 29-

  156. -och ligger i magnetkamera,
    och så tar man försiktigt i foten.

  157. Då ser vi att det blir en aktivering,
    och den här gången i känselcortex.

  158. Känselbarken.

  159. Systemen finns på plats strukturellt.
    Vi som jobbar med barnen-

  160. -här är ett barn i vecka 29,
    vet att de reagerar på sinnesintryck.

  161. Det här barnet ligger i respirator-

  162. -men reagerar på ljuset
    och skyddar sig.

  163. Det är viktigt för oss att veta
    var det här processas-

  164. -och att det finns färdiga strukturer
    så här tidigt.

  165. Nu ska jag prata om det jag jobbar
    med - alldeles för tidigt födda.

  166. När jag pratar om extremt för tidigt
    födda menar jag mer än tre månader-

  167. -före utsatt tid.

  168. Det handlar om 400 barn per år
    i Sverige.

  169. Vi i Sverige är kända för
    att få så många barn att överleva.

  170. Vi satsar allt på att de ska
    överleva. Vi är bra på det.

  171. Men vår fråga är
    hur hjärnan utvecklas av detta-

  172. -att bli utsatt för
    en helt annan miljö än det var tänkt.

  173. Och viktigast:
    Hur går det för barnen?

  174. Det vi forskar på är att vi
    undersöker barnen i olika åldrar.

  175. Magnetkameraundersökning har gjorts
    när de skulle ha fötts i vecka 40.

  176. Vi frågar oss
    om vi kan använda informationen-

  177. -till att förutsäga vilka
    som behöver extra hjälp och stöd.

  178. Kan vi använda det
    som ett tidigt mått på-

  179. -hur bra vår vård har varit?

  180. Vårt mål är
    att förbättra betingelserna-

  181. -under tiden de vårdas på sjukhus.

  182. Det här är data från olika europeiska
    studier på extremt för tidigt födda.

  183. Svenska data är högst upp i blått.

  184. Vi är ganska lika i Europa för
    26-veckorsbarn och 25-veckorsbarn-

  185. -men för de allra minsta barnen
    födda i vecka 24 och 23-

  186. -och i viss mån i vecka 22 är det
    högre överlevnad i Sverige-

  187. -för att vi satsar allt på
    att barnen ska överleva.

  188. Jag har visat bilden förr. När
    de här barnen kommer till världen-

  189. -är de ungefär här
    i hjärnans utveckling.

  190. De har en alldeles slät hjärnbark.
    Den är inte alls veckad och komplex.

  191. Det är mycket som pågår.
    De sista nervcellerna-

  192. -håller på att vandra
    till rätt lager i hjärnbarken.

  193. De håller på att bilda synapser.
    Hjärnans bredband bildas-

  194. -och den programmerade celldöden
    pågår.

  195. Vi gör magnetkameraundersökning
    vid 40 veckor när de skulle ha fötts.

  196. De sover en naturlig sömn. De är
    trötta eftersom de har fått mat.

  197. Sen kan man linda om dem med täcke
    så sover de gott i kameran.

  198. Då ser vi att för de flesta barnen
    ser det bra ut i hjärnans utveckling.

  199. Många är normala, och ännu fler
    har små, små signalavvikelser.

  200. Det är det vita här
    kring hjärnans hålrum.

  201. Fjorton procent
    har mer uttalade skador.

  202. De har förlust av ledningsbanorna
    och av bredband.

  203. Väldigt få
    har riktigt uttalade skador.

  204. Men när vi utvärderar
    hur det går ser vi-

  205. -att om vi ser det här
    när de skulle ha fötts-

  206. -kan vi förutsäga att finns stor risk
    för motoriska skador.

  207. Då kan vi sätta in sjukgymnastik
    tidigt och mer intensiv uppföljning.

  208. Det är användbart.

  209. Om vi sen tar alla barn
    som inte har några uppenbara skador-

  210. -och jämför dem med fullgångna friska
    barn och ser hur hjärnan har växt-

  211. -hur volymen utvecklats.

  212. Vi ser här i orange
    den grå substansen-

  213. -alltså nervceller, synapser-

  214. -och i blått ser vi ledningsbanorna.

  215. Det är sämre tillväxt
    i de flesta områden-

  216. -för barnen som är födda
    mer än tre månader för tidigt.

  217. Men det finns ett område
    där det är ökad tillväxt.

  218. Det är spännande,
    eftersom det är i synbarken.

  219. Det kan bero på att barnen
    har fått synintryck under 3 månader-

  220. -jämfört med kontrollerna-

  221. -som bara har sett i ett par dagar.
    De är nyfödda.

  222. Vi studerar inte bara hur hjärnan
    växer och strukturen-

  223. -utan också hur funktionell den är.
    Vi tittar på nätverk i vila.

  224. Metoden kallas
    "resting state network".

  225. Den har funnits ett tiotal år.

  226. Den baseras också på
    det syresatta hemoglobinet-

  227. -och fluktuationer,
    eller små förändringar, i det.

  228. Då är antagandet att olika regioner-

  229. -som fluktuerar samtidigt
    i det syresatta hemoglobinet-

  230. -pratar med varandra,
    och att de är i samma nätverk.

  231. När vi gör den här undersökningen
    på fullgångna nyfödda-

  232. -så ser vi att det finns nätverk för
    just sensoriken, för sinnesintrycken.

  233. Det handlar om syn, känsel,
    motorik och hörsel.

  234. Det finns också vissa rudimentära
    nätverk i pannloben, i framhjärnan-

  235. -som sen kommer att bli mer komplexa,
    men som inte är fullt utvecklade.

  236. När vi jämför de som är
    mycket för tidigt födda-

  237. -men som har avbildats när de
    skulle ha fötts vid 40 veckor-

  238. -med fullgångna friska, ser vi ännu
    ett nätverk hos fullgångna friska.

  239. Vi ser också skillnader i
    signalstyrka mellan grupperna-

  240. -vilket har bekräftats
    av flera grupper.

  241. Det blir ändrad uppkoppling
    i de här nätverken.

  242. Det här är Gabriella
    som är född i vecka 25 hos oss.

  243. Paul Hansen fick pris för
    sitt bildreportage om henne.

  244. Gabriella är jätteduktig här.
    Hon andas själv. Hon har CPAP.

  245. Det är ett lufttryck som hjälper
    henne att komma ihåg att andas.

  246. Men hon utsätts här för
    en hel del sinnesinformation-

  247. -som hon inte skulle ha fått
    i mammas mage. Det är ljus och ljud-

  248. -och det är känselintryck.

  249. Och för att vi ska kunna vårda
    de här barnen säkert-

  250. -måste vi ta blodprover ibland,
    och kanske ganska ofta.

  251. Det kan vara smärtsamt.
    Det är också sinnesinformation-

  252. -som förmodligen påverkar
    hjärnans utveckling.

  253. Vi försöker stimulera till det
    vi tror är bra sinnesinformation-

  254. -nämligen hud mot hud-kontakt med
    föräldrarna. Mitt bland all teknik-

  255. -ligger det lilla barnet hud mot hud
    med mamman i det här fallet.

  256. Och mitt i detta ska familjen
    också knyta an till varandra-

  257. -och få en känslomässig bindning.

  258. Jag återkommer till bansystemen
    som förmedlar sinnesintryck-

  259. -och då tittar vi igen
    på de funktionella MR-bilderna.

  260. Vi ser kopplingen mellan talamus
    som kopplar intryck-

  261. -och ut till olika områden
    i hjärnbarken.

  262. Då ser vi att signalstyrkan
    i den kopplingen minskar-

  263. -för varje vecka
    du är för tidigt född.

  264. Kopplingen av sinnesimpulserna
    till hjärnbarken påverkas av-

  265. -för tidig födsel.
    Det här är ny kunskap för oss.

  266. Och de här nätverken i vila...

  267. Nu blir det mer komplext. Jag kommer
    snart tillbaka till det enklare.

  268. Men det här är vår nya kunskap
    som känns viktig att förmedla.

  269. Utvecklingen av hjärnans nätverk
    i vila börjar med sinnesnätverken-

  270. -som jag nämnde.

  271. Det är hörsel, syn
    och sensoriska och motoriska nätverk.

  272. Ju äldre man blir så kommer det mer
    komplexa, högre mentala nätverk.

  273. Det handlar om "default mode"
    som vi använder när vi gör ingenting.

  274. Det är det basala nätverket
    vid introspektion.

  275. Uppmärksamhetsnätverk kommer senare,
    och sen det exekutiva-

  276. -som vi använder när vi planerar
    och genomför saker. Det är viktigt-

  277. -när man ska bli klar.

  278. Och slutligen nätverket "salience"
    som hjälper oss att växla-

  279. -mellan uppmärksamhet
    och exekutivt nätverk-

  280. -och det inåtvända-

  281. -basala default mode-nätverket.

  282. Här har vi dem igen.
    Det är tänkaren av Auguste Rodin-

  283. -som finns ute på Waldemarsudde.
    Han får stå för det introspektiva.

  284. Han sitter och tänker på ingenting.
    Då är default mode-nätverket aktivt.

  285. Där tänker vi på vad vi ska göra
    i morgon och vad vi gjorde i går.

  286. Vi funderar på
    hur andra människor tänker.

  287. Men vi har också
    det exekutiva nätverket-

  288. -som är extrovert. Det kontrollerar
    vad vi gör - våra handlingar.

  289. Och i mitten har vi "salience
    network". Vi har inget svenskt namn.

  290. Men det hjälper oss att växla mellan
    det introverta och det extroverta.

  291. Varför tar jag upp det här? Det har
    betydelse för hur hjärnan fungerar-

  292. -vid många olika tillstånd-

  293. -vilket är av intresse för oss
    när det gäller för tidigt födda.

  294. Vi ser att de som är nästan vuxna
    och är födda mycket för tidigt-

  295. -har mindre signalstyrka-

  296. -i salience network,
    där de ligger lite lägre.

  297. I exekutiva nätverket,
    det extroverta-

  298. -och även i default mode, eller det
    basala, introverta nätverket.

  299. Vi tror att det har betydelse för
    hur de fungerar.

  300. En intressant sak är
    att man har visat-

  301. -att det här basala default
    mode-nätverket, det introverta-

  302. -att signalstyrkan är kopplat till
    hur man fungerar socialt i ett test-

  303. -som heter ADOS. Det är till hjälp
    när man ska diagnostisera autism.

  304. Om man "scorar" högt, alltså
    att man har stor risk för autism-

  305. -så har man lite lägre signalstyrka
    i det nätverket.

  306. Här är vi i frontlinjen
    av forskningen.

  307. Vi börjar förstå
    hur nätverken fungerar-

  308. -och vad de ger för effekter på vårt
    beteende och hjärnans funktion.

  309. Slutligen tänkte jag säga några ord
    om hur det går för barnen.

  310. Det är det allra viktigaste.

  311. Vi har undersökt de barn
    som är födda 2004-2007-

  312. -vid en nationell svensk studie
    när de var 2,5 år-

  313. -och när de var 6,5 år, och nu kommer
    vi att bjuda in dem när de är 11 år.

  314. Om vi tittar på grova kategorier
    av funktionsnedsättning-

  315. -så att vi säger att man har
    ingen funktionsnedsättning-

  316. -man är normal
    om man inte har en CP-skada-

  317. -om man inte har utvecklingsstörning
    och inte är blind eller döv.

  318. Då är det många vid 2,5 års ålder som
    inte har någon funktionsnedsättning.

  319. Vid 6,5 år är det lite färre
    än 40 procent.

  320. Och de som hamnar
    i den milda kategorin är många.

  321. De har då-

  322. -lite nedsatt intellektuell förmåga
    vid testning.

  323. De kan ha en mild CP-skada. De kan ha
    mindre avvikelser i syn och hörsel.

  324. Och allvarlig funktionsnedsättning,
    de med svår CP som inte kan röra sig-

  325. -eller förflytta sig och har
    svår intellektuell nedsättning-

  326. -eller är blinda eller döva,
    är 25 procent.

  327. I de här kategorierna gömmer det sig-

  328. -andra saker som inte finns med
    i klassificeringen.

  329. Det handlar om beteendeavvikelser
    hos de här barnen-

  330. -och när vi screenar
    med ett frågeformulär-

  331. -alla dessa barn för autism ser vi
    att det är närmare 30 procent-

  332. -som hamnar på poäng som indikerar
    att vi måste utreda dem vidare.

  333. När de är 6,5 år är det 14 procent-

  334. -som redan då har en färdig diagnos.

  335. De här diagnoserna ställs inte alltid
    tidigt i livet. Det kan bli fler.

  336. Det verkar som att
    autismspektrumtillstånd-

  337. -och uppmärksamhetsproblematik-

  338. -är något som är en stor risk
    för den för tidigt födda hjärnan.

  339. Vi försöker förstå vad det beror på.
    Påverkas tidiga sinnesintryck?

  340. Vi gick tillbaka till barnen som hade
    autismspektrum när de var 6,5 år.

  341. Vi tittade på magnetkamerabilderna
    från när de var nyfödda-

  342. -för att försöka förstå.
    Kunde vi ha förutsett det?

  343. Var det något som hade hänt
    under nyföddhetsperioden?

  344. De här bilderna
    visar volymerna i hjärnan-

  345. -och de områden
    som växer tillsammans.

  346. Varje färg är en nätverksmodul.

  347. Hos de friska, fullgångna barnen
    ser ni det här blå nätverket.

  348. Det är väldigt beblandat med det
    gröna, det gula och det mörkgröna.

  349. Vi ser hjärnan från sidan.
    Det här är framåt och bakåt.

  350. När det är så här blandat-

  351. -kallar vi det för att det är
    en fin differentiering i hjärnbarken.

  352. Om vi tittar på de för tidigt födda
    barnen är det helt annorlunda.

  353. Här är de för tidigt födda som inte
    utvecklade autism. Här är en modul-

  354. -här är en och här är en. That's it.

  355. De barn som sen utvecklade autism
    av de för tidigt födda-

  356. -saknar nästan helt
    det ljusgröna nätverket.

  357. Där ingår "salience network".

  358. Det är det som hjälper oss att växla
    mellan introvert och extrovert.

  359. Det är spännande. Vi undrar om vi
    i framtiden redan här kan säga-

  360. -att vi ska gå in med
    en intervention tidigt-

  361. -för att träna social kommunikation.

  362. Nästa fråga är: "Kan vi förbättra
    något under nyföddhetsperioden"-

  363. -"för att stimulera utvecklingen av
    det här nätverket?"

  364. Vi tittar på om barnen var särskilt
    sjuka under nyföddhetsperioden.

  365. Vad kan det här hänga samman med?

  366. Vi ser att de barnen hade fler
    operationer under nyföddhetsperioden.

  367. Många opererades för ett fosterkärl
    i hjärtat som heter ductus.

  368. Det var vanligare. Vi ser att de
    har legat längre tid i respirator-

  369. -och att det kan finnas ett samband
    med infektioner.

  370. Vi tvättar ju händerna och spritar
    dem för att undvika det.

  371. Vår utmaning är att optimera
    och utveckla vården.

  372. Det börjar komma studier som tyder på
    att miljön på nyföddhetsavdelningen-

  373. -påverkar hjärnans utveckling.

  374. Det här är från St. Louis.

  375. Man började bygga privata rum.
    Det låter jättefint.

  376. Vi har många familjerum i Sverige
    också. Där ville de ju vara.

  377. Sen var det de
    öppna avdelningarna med många barn-

  378. -och sköterskor i mitten.

  379. Där är det stökigt och mycket oljud.
    Och här är normala kontroller.

  380. Då såg man något oväntat. De barn
    som hade varit i privata rum-

  381. -utvecklade inte riktigt
    de här veckningarna-

  382. -lika bra som kontrollerna, och de
    som varit på en stökig avdelning-

  383. -utvecklade faktiskt veckningen
    i tinningloben bättre.

  384. Det här var också kopplat till
    sämre språkutveckling.

  385. Det var konstigt.
    De hade ju bott i fina rum.

  386. Men då kommer det allra viktigaste.
    Man började studera-

  387. -om föräldrarna hade haft tid
    att vara där. Nej.

  388. De har inte samma föräldraledighet
    som vi har.

  389. De här barnen hade legat i princip
    ensamma och övervakats av monitorer.

  390. Det var alldeles för lite
    sinnesintryck för dem-

  391. -och för lite träning av hjärnan-

  392. -när det gäller till exempel ljud
    för språkliga funktioner.

  393. Jag har inte varit i Jyväskylä,
    men vi samarbetar med Jyväskylä.

  394. Det är det närmaste universitetet som
    har en musikterapeutisk institution.

  395. Vi har en musikterapeut
    som är doktorand och som undrar-

  396. -vad som händer om man stimulerar
    föräldrar till att sjunga vaggsånger.

  397. Det glöms ibland bort för att vi har
    så mycket annat vi håller på med.

  398. Den intervention
    som hon har utvecklat handlar om-

  399. -att samtidigt som man håller barnen
    hud mot hud-

  400. -så ska föräldrarna sjunga
    det de känner är bra för barnet.

  401. Hypotesen är att vi tror att
    språkutvecklingen kan förbättras.

  402. Det är vanligt med försenad
    språkutveckling hos för tidigt födda.

  403. Vi utvärderar det genom att titta på
    diskriminering av ljud i hjärnbarken-

  404. -och genom att titta på
    språkutvecklingen.

  405. Även pappor kan stimuleras till
    att hålla barnen hud mot hud.

  406. Här är Gabriellas pappa.
    Som en liten utvikning-

  407. -tänkte jag säga att vi hade
    en konferens på läkarsällskapet-

  408. -där vi fick höra vad som händer
    med föräldrar som sköter om ett barn.

  409. Föräldranätverken utvecklas.

  410. Föräldrars nätverk ser annorlunda ut
    när de tar hand om barn.

  411. Och pappor kan utveckla förbindelsen
    mellan känslocentrat amygdala-

  412. -och hjärnbarken, där vi försöker
    förutse andras behov.

  413. För varje timme som de tillbringar
    med barnet, enligt studien-

  414. -så ökar signalstyrkan
    i det här nätverket-

  415. -och pappornas hjärnor blir mer
    mammalika när de är mer med barnet.

  416. Vi forskar för att identifiera skador
    och avvikelser-

  417. -i hjärnans utveckling för att förstå
    hur det hänger ihop med hur det går.

  418. Det optimala syftet är
    att kunna sätta in stöd-

  419. -och förbättra vår nyföddhetsvård.

  420. Här har vi Gabriella som nu
    är fyra år gammal. Hon mår bra.

  421. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det lilla barnets hjärna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vid födseln innehåller barnhjärnan redan de 100 miljarder nervceller som sedan finns med hela livet. Ulrika Ådén, docent vid Karolinska institutet och läkare för nyfödda, berättar om forskningen. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Det lilla barnets hjärna

Vid födseln innehåller barnhjärnan redan de 100 miljarder nervceller som sedan finns med hela livet. Ulrika Ådén, docent vid Karolinska institutet och läkare för nyfödda, berättar om forskningen. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Hur serotonin styr beslut

Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Med nya metoder inom modern hjärnforskning kan vi göra en atlas över hjärnans nätverk som kartlägger olika typer av nervcellers funktion. Därmed kan vi även förstå hur psykisk sjukdom uppkommer. Om detta berättar Konstantinos Meletis, docent vid Karolinska institutet, i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Kärlek till droger, eller begär efter kärlek

Aktivering av hjärnans belöningssystem är betydelsefullt i tidiga stadier av beroendesjukdomar. Forskning har dock visat aktiviteten hos stress- och obehagssystem med tiden blir den viktigaste faktorn bakom återfall, och social marginalisering och utanförskap är viktigast bland de återfallsutlösande stressfaktorerna. Om detta berättar psykiatriprofessor Markus Heilig i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Konsten att fokusera

Christina Bengtsson är före detta skytt på elitnivå. Här berättar hon om målbilder, koncentration och om konsten att gå från ofokuserad till fokuserad. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Självmedkänsla

Med självmedkänsla, compassion, kan vi ta hand om oss själva. Genom att aktivera kroppens egna trygghetssystem skapas en buffert mot stress. Kunskapen bygger på hjärnforskning, kbt, affektteori, anknytningsteori och buddhism och har inslag av mindfulness. Om detta berättar Christina Andersson som är leg psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Att styra hjärnan med elektroder

Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens. Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Överväldigad av känslor

Vi har olika förmåga att påverka vad vi känner och hur starkt. Vissa upplever att känslorna inte alls låter sig styras. Tillståndet kallas för emotionell instabilitet, ibland borderline personlighetsstörning. Vad beror det på, och varför behöver känslor regleras? Om detta berättar Predrag Petrovic, hjärnforskare på Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Pojken, pappan och drogerna

Det var när William flyttade till en större stad som han första gången slogs av tanken att röka på. Uppflugen i en trädkoja tillsammans med två andra röker han sin första joint. Snart kommer han in i det och tar droger dagligen. Hur kan man som förälder upptäcka att ens barn använder droger och vad gör man när ens värsta misstankar är ett faktum? Och hur känns det att bli upptäckt? Föräldrar, polis, drogbehandlare och socialarbetare ger sin bild av mötet med unga som missbrukar.

Fråga oss