Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle: Att lära ut tillitDela
  1. Vi inleder med en film.

  2. Jag har varit ute på stan
    och stämt av tilliten.

  3. Varsågoda,
    några minuters introduktion.

  4. En tillit i det här
    att man har en öppen dörr.

  5. Det är ju ett förtroende man ger.

  6. I min värld handlar det om att
    finns det tillit mellan människor-

  7. -så ägnar människor mindre tid
    åt sånt som bara handlar om-

  8. -att skydda sig, skapa trygghet...

  9. ...och att undvika misstag.
    I stället gör man sånt-

  10. -som faktiskt skapar värde.
    Man blir mer fokuserad på uppgiften.

  11. Jag ser tydligt i mitt jobb att
    tillit är kopplat till inkludering.

  12. Människor och grupper som inte
    är inkluderade känner mindre tillit.

  13. Man kan nästan känna i rummet om
    det finns tillit i en organisation.

  14. Tillit känns ju skönt.

  15. En paradox med tillit är att det
    bygger på beroende mellan människor-

  16. -det bygger på att vi är
    på ett visst sätt mot varandra-

  17. -men det skapar frihet.

  18. Att känna genuin tillit gör att
    man känner sig fri i en situation.

  19. Man kan fokusera på det man vill
    och det som är viktigt.

  20. Det är ju så att människor
    som inte möter varandra...

  21. ...blir misstänksamma.

  22. Så inkludering är otroligt viktigt.

  23. Och det visar ju också erfarenheter:

  24. Att jobba med
    att utveckla sociala band-

  25. -mellan olika samhällsgrupper
    är förfärligt viktigt.

  26. Vi har mycket fokus på medborgarna
    och att de ska känna tillit till oss.

  27. Då är det så att nästan alla frågor
    som vi jobbar utåt med-

  28. -måste vi också jobba inåt med.

  29. Jag tror att det är jättefarligt
    det här att vi har vackra ord.

  30. Alla policyer
    som finns i alla organisationer-

  31. -värdegrunder
    som står listade på väggarna.

  32. Om man inte kan visa det i handling
    så är det bättre att inte ha sånt.

  33. Kärlek skapar kärlek.
    På samma sätt kan man säga om tillit.

  34. Den som får mycket tillit
    är beredd att ge tillit.

  35. Det handlar om
    att komma in i en spiral.

  36. Den som aldrig själv har litats till
    eller upplevt tillit-

  37. -har nog ofta svårt
    att lita på andra.

  38. Det handlar om att skapa en kultur
    i en organisation.

  39. Det kan göras på olika sätt, men det
    handlar självklart om ledarskap.

  40. Att de formella eller informella
    ledare som präglar organisationen-

  41. -agerar på ett tillitsfullt sätt, och
    visar tillit för andra.

  42. Fast vi ger ju aldrig varandra
    chansen att tala till punkt.

  43. Det är en tillitsfråga
    i allra högsta grad.

  44. Att våga sitta alldeles tyst och
    vänta, för plötsligt blir det tyst-

  45. -och den andra förväntar sig
    att du säger nåt.

  46. Då kanske den säger:
    "Det var som attan, hördu"-

  47. -"var det så du menade,
    det hade jag inte tänkt mig."

  48. Det är tillit att ge resurser
    socialt sett, det är en sorts tillit.

  49. Och det tycker jag är
    a och o i ett samhälle.

  50. Sen dyker det alltid upp nån
    och säger:

  51. "Det fattar du väl att det måste vara
    lönande", men det fattar inte jag.

  52. Det är inte lönande
    att vara människa.

  53. Det handlar om största möjliga lycka
    till störst möjligt antal människor.

  54. Det är det
    vår flyktingpolitik handlar om nu:

  55. Öppna dörrarna för människor.

  56. Ja, i det här lilla reportaget-

  57. -och i andra intervjuer jag gjort-

  58. -delar man uppfattningen
    om att tillit är en känsla.

  59. Och att det är svårt
    att skriva ett regelverk-

  60. -för vad tillit är
    och hur det ska tillämpas.

  61. Tillit är nåt som känns, nånting
    som också kan skapa ett utanförskap.

  62. Och jag tänker på vad vi då gör-

  63. -för att skapa förutsättningar
    för att bygga tillit-

  64. -dels utifrån den forskning vi hört
    men även utifrån konkreta program.

  65. Jag har fått möjlighet att delta
    i en schibboletföreställning-

  66. -och har även bjudit hit
    Julia Romanowska.

  67. Jag tänkte att vi skulle gå in
    på upplevelser av schibbolet.

  68. Jag blev klart drabbad av det här
    som jag vill att du ska beskriva.

  69. Jag blev känslomässigt laddad och
    fick kontakt med ett drömmaterial.

  70. Det var varvade texter med musik.
    Vill du berätta vad schibbolet är-

  71. -och den forskning du gjort
    just för ledarskapsutveckling.

  72. Det var intressant att höra
    vad du sa om din starka upplevelse.

  73. Dessa upplevelser överensstämmer
    med dem deltagarna-

  74. -hade i studien
    på Karolinska Institutet.

  75. Fast deras resa
    har varit mycket längre.

  76. Under ett år bombarderade vi chefer
    med massor av text och musik-

  77. -och konfronterade dem
    med de stora existentiella frågorna-

  78. -mänsklig komplexitet, ondska,
    men även mänsklig storhet.

  79. Cheferna tvingades resa genom
    andra människors ögon och tankar.

  80. På denna resa mötte de
    alla möjliga känslor. Exempel:

  81. Ni får gärna läsa själva.

  82. Det var texterna och musiken
    som berörde så djupt.

  83. Det gick inte att värja sig.

  84. Det var ofta
    ett väldigt splittrat känsloläge.

  85. Kontrasterande känslor
    - både vackra och smärtsamma...

  86. ...fanns där på samma gång.
    Ett destabiliserande tillstånd.

  87. Så de kände
    ilska, förtvivlan, skuld och skam-

  88. -men även en djup medkänsla
    med de personer, de gestalter-

  89. -som presenterades i föreställningen-

  90. -och ville lindra deras lidande.

  91. Här visas vad en person har skrivit
    i anknytning till en föreställning.

  92. Ni ser det här motsägelsefulla...

  93. ...som framträder.

  94. Men den här reaktionen
    kom inte initialt.

  95. Tilliten till den här formen-

  96. -kom först efter ungefär tre gånger.

  97. Från början möttes schibbolet
    av ett verkligt starkt motstånd.

  98. De förstod inte
    hur det kunde handla om ledarskap.

  99. "Hur kan det bidra till nåt
    värdefullt för mig i min chefsroll?"

  100. Upplevelsen av kränkning var väldigt
    stark. "Mental våldtäkt" utbrast nån.

  101. Först efter tredje gången släpper de
    kontrollen och låter sig svepas med.

  102. De får syn på sin rädsla,
    och när de släpper kontrollen-

  103. -kommer en överväldigande
    känsla av frihet och överraskning.

  104. Exempel:

  105. Nu börjar det hända saker.
    De börjar tänka på ett annat sätt.

  106. De försöker inte finna förståelse
    genom en omedelbar förståelse-

  107. -utan börjar associera
    och använda fantasin.

  108. De går in i dialog med sig själva,
    med texten.

  109. Världen öppnar sig som en fråga,
    helt enkelt.

  110. De går in i en mycket prövande,
    smärtsam, ibland obegriplig process.

  111. Och många illusioner krossas.

  112. Det intressanta är att detta
    inte leder till desillusion-

  113. -eller till ökad sårbarhet hos dem.

  114. Utan tvärtom:
    ökad känsla av ansvar för andra-

  115. -vilket visar sig ha reparativ kraft.

  116. Tilliten till livet
    växer sig starkare, helt enkelt.

  117. Det här var deras upplevelser.

  118. Jag blir nyfiken på metoden, Julia.
    Hur var metoden uppbyggd?

  119. Jag ska berätta litegrann om det,
    om vad som var tanken.

  120. Den pedagogiska ansatsen handlade
    om tillit till den vuxna människan.

  121. Att finna sitt eget förhållningssätt
    i en konstnärlig situation.

  122. Deltagarnas upplevelser
    var många gånger obehagliga-

  123. -men de förstod att det
    inte hände dem i det verkliga livet-

  124. -utan att de befann sig
    i ett konstnärligt rum-

  125. -och att det inte kunde skada dem.
    De förstod att ansvaret riktades-

  126. -tillbaka till dem
    och de svarade med tillit.

  127. Jag vill nämna tre viktiga punkter
    i den pedagogiska ansatsen.

  128. Först och främst, försvåra
    förståelsen, inte underlätta den.

  129. Det är kanske märkligt
    i ett undervisningssammanhang-

  130. -men då stimulerar man ett annat sätt
    att tänka än det logiska linjära.

  131. Man är tvungen att använda
    en kreativ föreställningsförmåga-

  132. -och börja associera.
    Börjar man tänka associativt-

  133. -börjar man även känna associativt
    och hitta nya samband.

  134. Det andra är
    att motverka bortträngning.

  135. Man brukar skydda känslor
    i en undervisningssituation.

  136. Här tänker jag tvärtom.
    Förstärka såret, beröra på djupet.

  137. Rikta ljuset mot existensens mörka
    sidor, och rikta ljuset från dig-

  138. -till andra. Det är inte du
    som är viktig här, utan andra.

  139. För att förstå andra människor.

  140. Och sen att bryta moraliseringen.
    Det som Carin sa i intervjun-

  141. -om de administrativt
    formulerade värdegrunderna-

  142. -som pryder våra korridorer.
    Dom skyddar oss från att tänka.

  143. Chefer behöver inte fler floskler,
    de behöver vässa-

  144. -sitt eget moraliska omdöme.

  145. Man kan sammanfatta det-

  146. -som en integration av det estetiska,
    det emotionella och det etiska.

  147. Jag kallar det "estemetik".
    Hur uppnår man det?

  148. Genom att utsätta deltagarna för en
    krävande och svår konstnärlig form-

  149. -med ett krävande och svårt innehåll-

  150. -som inte blundar
    för ondskans realitet.

  151. Och när man verkligen anstränger sig-

  152. -när fantasi, känslor och etik
    bildar en enhet och inte separeras-

  153. -slutar världen att vara en
    abstraktion och går rakt in i oss-

  154. -och manar till ansvarstagande.

  155. Vill du berätta lite om resultaten
    och vad du kommit fram till?

  156. Ja, det är spännande resultat.

  157. Jag ska försöka sammanfatta det kort.

  158. Övergripande kan man se att tilliten
    har ökat hos chefer och medarbetare.

  159. Vi har även följt upp
    chefernas medarbetare.

  160. Utvärderingen gjorde vi genom
    att jämföra schibboletprogrammet-

  161. -med ett
    sedvanligt ledarskapsprogram.

  162. Det byggde på
    försvarets ledarskapspedagogik-

  163. -och genomfördes av deras
    professionella ledarskapsutvecklare.

  164. Om jag sammanfattar:
    Efter programmet är chefer-

  165. -bättre rustade att hantera
    påfrestningar och utmaningar.

  166. De upplever livet
    som mer begripligt och meningsfullt-

  167. -och visar ett engagemang.

  168. Deras prestigebeteende har minskat,
    vilket förvånar dem.

  169. Och ödmjukheten har ökat.

  170. Den prosociala förmågan har ökat.

  171. Det innefattar just tillit
    till andra människor-

  172. -empati, altruism och hjälpsamhet.

  173. De känner sig tryggare med sina
    medarbetare och vågar visa sårbarhet.

  174. De gör stora ansträngningar att
    lyssna och förstå andra människor.

  175. De vågar ta upp ämnen som de tidigare
    inte vågade ta upp med medarbetarna.

  176. De bryr sig
    och vill verkligen hjälpa.

  177. Vad det gäller medarbetarna så ökar
    deras tillit i sin tur till cheferna.

  178. Efter det här året,
    efter utbildningen-

  179. -så skattar medarbetare
    sina chefer som mer ansvarstagande.

  180. Vad betyder det? De tycker
    att cheferna är mindre fega-

  181. -de är mindre likgiltiga
    och mindre undvikande.

  182. Man vågar ta ställning
    när det verkligen gäller.

  183. Den mest destruktiva, minst effektiva
    "låt gå"-ledarskapsstilen minskade.

  184. "Låt gå"-ledarskap
    är relativt vanligt i Sverige-

  185. -i jämförelse med andra länder.

  186. Och om "låt gå"-ledarskapet minskar,
    minskar även medarbetarens utsatthet.

  187. Det ser man i resultaten.

  188. De tyckte även att cheferna hanterade
    komplexitet och stress bättre.

  189. Nu ska vi titta på vad som hände med
    medarbetarna som vi också följde upp.

  190. Det blir som ringar på vattnet.

  191. Deras tillit har också ökat.
    De vågar hantera påfrestningar-

  192. -orättvisor och kränkningar mer öppet
    - beteendet blev mindre introvert.

  193. Deras självkänsla har ökat.

  194. Allt det här visar sig leda
    till att den mentala ohälsan minskar.

  195. De sover bättre, de är mindre trötta-

  196. -och deras
    depressiva symptom minskar.

  197. Allt det här verifieras
    av en högre nivå av hormonet DHEA.

  198. Det är ett revitaliseringshormon.

  199. De har högre nivåer av hormonet
    än kontrollgruppen.

  200. Jag kan säga nåt om kontrollgruppen
    så man ser vilka skillnaderna var.

  201. Kontrollgruppen utvecklade sig
    åt motsatt håll.

  202. Det betyder att cheferna visar mindre
    ansvarstagande efter utbildningen-

  203. -och hanterar stress sämre.

  204. Medarbetare: Ohälsan ökade
    hos deras medarbetare.

  205. Cheferna visar en övervärdering-

  206. -i stället för en ökad ödmjukhet
    blev det tvärtom.

  207. I kontrast till det här tyckte
    cheferna själva att de blivit bättre.

  208. Jag kan sammanfatta: Visst kan man
    påverka chefer med en utbildning-

  209. -om man ser på bägge grupperna.
    Men vilken metod man väljer-

  210. -verkar vara väldigt viktigt.
    Det är viktigt att fundera på.

  211. För den konstnärliga metoden
    hade så stark effekt.

  212. Jag vet att du själv arbetar
    med konstnärliga medel-

  213. -både i din profession
    och i din forskning.

  214. Hur ser du själv på konstens förmåga?

  215. Jag tänkte bara kort koppla tillbaka
    till de här cheferna jag har träffat.

  216. Det är ingen av dem som använder nån
    konstnärlig form på sin arbetsplats-

  217. -även om man är
    på en konstnärlig arbetsplats.

  218. Man arbetar inte med teater,
    dans eller bild på det här sättet.

  219. Vi vet ju.

  220. Jag tänker på en studie som
    Cristina Grape Widing har gjort.

  221. Hon har också tittat
    på den passiva kulturkonsumtionen-

  222. -alltså hur tilliten
    kan smitta av sig-

  223. -på en arbetsgrupp i ett vårdsystem.

  224. Vi har olika pågående aktiviteter
    där vi väcker saker med kultur.

  225. Men vi behöver inte själva
    utföra den-

  226. -utan vi kan också stå vid sidan av
    och få den passiva speglingen.

  227. Det har vi alltså sett i en studie.

  228. Men man blir ju förvånad
    när de chefer och ledare-

  229. -som påverkar vårt samhälle så starkt
    inte är medvetna om det här.

  230. Hur gör vi det här
    mer lättillgängligt?

  231. Hur ska vi föra in de här metoderna?

  232. Låt oss stanna lite där
    och prata om skolan som ett system.

  233. Räcker det med att vi engagerar
    och aktiverar kulturskolor?

  234. Räcker det med mer musikundervisning-

  235. -för att skapa bättre förutsättningar
    för inlärning?

  236. Hur ska vi drabbas av den här
    sårbarheten som vi har pratat om?

  237. Om jag får sammanfatta
    din metod lite:

  238. Vi ska våga utforska
    den sårbara delen-

  239. -och inte bara skapa
    självhjälpsprogram för att stärka.

  240. Vi ska också våga utsätta oss för-

  241. -den här försvarslösa metoden
    genom konsten.

  242. Hur ser du på det, Julia?

  243. Det här är inte en enkel fråga.

  244. Nu har jag ju använt
    den här metoden på ledarskap-

  245. -och den visade sig ha en effekt-

  246. -som vi inte hade förväntat oss
    skulle vara så stark.

  247. Du frågade mig
    om skolan och kulturskolan.

  248. Kulturskolan är jättebra,
    men det är nåt helt annat.

  249. Där separerar man det estetiska.
    Det hör till fritiden.

  250. Det blir till underhållning
    eller förströelse.

  251. Den estemetiska modellen handlar om-

  252. -att placera det
    i kombination med nåt annat.

  253. Inne i skolans arbete. Utsätta barn
    för starka konstnärliga upplevelser.

  254. Inte skydda deras känslor.

  255. För det här stimulerar sedan
    till ett filosofiskt samtal.

  256. Även ett samtal med en själv
    som pågår hela tiden.

  257. På det sättet
    så kan man kanske skydda barn-

  258. -från att bli lockade av
    totalitära idéer eller manipulation.

  259. Många ämnen i skolan
    skulle kunna stärkas på det sättet.

  260. Hur kan man förstå historia
    om man inte tränar sin fantasi-

  261. -för att försöka sätta sig in i
    hur det var förr-

  262. -vad det innebär för oss i dag,
    och vad kan hända sen?

  263. Jag tror att det är
    jätteviktigt och genomförbart.

  264. Du har bidragit med ett kapitel
    i den här boken som kom ut i går-

  265. -"Kultur och folkhälsa".
    Och det vi kan säga då är-

  266. -att det kan ge folkhälsoeffekter-

  267. -när vi får kontakt
    med vår emotionella reglering.

  268. Såna saker skriver vi om i boken
    utifrån den nordiska forskningen.

  269. Men du lyfter också ordet filosofi.
    Ska filosofin bli ett ämne i skolan?

  270. Jo, absolut.
    Filosofin är ju ett samtal...

  271. Det är kärlek till visdom och dit kan
    även konstnärliga upplevelser leda.

  272. Det är ju sammanvävt, givetvis.

  273. Jag har ett citat av Wittgenstein
    som passar just här:

  274. "Människor tror att vetenskapsmän
    ska undervisa dem"-

  275. -"författare och musiker
    ska fröjda dem"-

  276. -"att de senare kan ha nåt
    att lära dem faller dem inte in."

  277. Det vore fint
    om vi kunde avsluta den här dialogen-

  278. -med att visa ett exempel på
    hur det kunde gå till med schibbolet.

  279. -Tack, Julia Romanowska.
    -Tack själv.

  280. Textning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Förtroende, Känslor, Pedagogisk metodik, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

UR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

Ungdomar tycker det är lättare att vara elak på nätet där de inte möter andras blickar och omedelbara reaktioner. Det berättar Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt. Inspelat i december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss