Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: MottagandetDela
  1. Jobbar du i skolan och känner dig
    nyfiken på dina kollegors idéer-

  2. -kunskaper och erfarenheter,
    eller har du egna tankar-

  3. -som du vill dela med dig av?
    Då har du kommit rätt.

  4. "Lärlabbet" är programmet för,
    av och med dig som jobbar i skolan.

  5. Antalet nyanlända elever
    fortsätter att öka i Sverige.

  6. Barn från olika delar av världen
    med individuella behov och kunskaper-

  7. -behöver nu stöd och hjälp att
    inkluderas och nå målen i skolan.

  8. Att det här är en jätteutmaning
    för skolan är ingen hemlighet.

  9. I "Lärlabbet" försöker vi hitta idéer
    och exempel på vad som fungerar.

  10. Därför fokuserar vi
    på temat "nyanlända elever"-

  11. -och i dag
    handlar det om mottagandet.

  12. Vad är viktigt
    den allra första tiden?

  13. Med oss
    för att prata om detta har vi:

  14. Sara Persson, guldäpplenominerad
    lärare i svenska som andraspråk-

  15. -på Skogshagaskolan i Västervik.

  16. Sara ser sig som en engagerad lärare
    med språket i centrum-

  17. -med och för sina elever alltid.

  18. Haydar Diljen, studiehandledare
    och modersmålslärare i kurdiska-

  19. -på Centrum för tvåspråkighet
    i Västerås-

  20. -förstelärare med mentorsuppdrag
    för nya modersmålslärare i Västerås.

  21. Linda Castell, projektledare
    för nyanländas lärande i Linköping-

  22. -svenska som andraspråkslärare
    i grunden.

  23. För Linda är elevernas styrkor
    och livserfarenheter i fokus.

  24. -Varmt välkomna hit.
    -Tack.

  25. Vad är viktigast att tänka på i det
    första mötet med nyanlända elever?

  26. Det är jätteviktigt med bemötandet-

  27. -att man visar att de är välkomna hit
    och att de är viktiga för oss-

  28. -att de är en resurs och en tillgång
    för oss i skolan.

  29. Det viktigaste är att visa i ord och
    med kroppsspråk att de är välkomna.

  30. Var och en har sina drömmar som de
    vill förverkliga i det här landet-

  31. -och vi ska försöka visa dem
    att de får göra det-

  32. -och att vi är beredda att hjälpa dem
    och ge den här tryggheten-

  33. -redan vid mottagandet,
    den första träffen.

  34. Kroppsspråk och blick och att visa
    värme och välkomnande är viktigt.

  35. Även ord. Om man vet om den nya
    elevens modersmål innan den kommer-

  36. -kan man ju förbereda sig och säga
    kanske "Salaam" eller "Merhaba".

  37. Det är en inkluderande gest
    som får barnet att känna sig sedd.

  38. Tryggheten för de här barnen
    är väldigt viktig.

  39. -Är det extra viktigt, menar du?
    -Det är extra viktigt.

  40. Var och en av dem har en tragisk
    bakgrund eller ett trauma bakom sig.

  41. Vi måste visa att de personer
    som de möter i det här landet...

  42. Det kan bli polis, det kan bli
    personalen på mottagningsenheten-

  43. -skolor och så där,
    det är annorlunda.

  44. Vi accepterar att ni är i det här
    landet och ni är välkomna.

  45. Vi tror på er. Ni ska tro på oss.
    Men ord räcker inte.

  46. Vi måste visa, som Linda och Sara
    säger, med kroppsspråk och blickar...

  47. -...och med bra humör.
    -Hur visar man att de är välkomna?

  48. Det kan vara att man tänker på
    hur man sitter tillsammans.

  49. Många skolor jobbar med
    nån typ av inskrivningssamtal.

  50. Man kanske har ett runt bord.
    Man placerar sig inte som du och jag-

  51. -som i en förhörssituation,
    utan man sitter så här tillsammans-

  52. -runt ett hörn, kanske, så blir det
    lite mer avslappnat. Såna enkla knep.

  53. Hur man tittar och hur man
    bjuder in eleven i samtalet.

  54. För att skolan
    ska kunna anpassa undervisningen-

  55. -krävs en kartläggning av nyanländas
    kunskaper och erfarenheter.

  56. Första januari trädde en ny lag om
    nyanlända elevers mottagande i kraft.

  57. Skolverket har tagit fram
    ett stöd för bedömningsarbetet.

  58. Åsa Strand är projektledare
    på Skolverket. - Hej, Åsa.

  59. -Hej.
    -Vad innebär den nya lagstiftningen?

  60. Den innebär att för de elever som går
    i de obligatoriska skolformerna-

  61. -införs för det första en definition
    av vem som betraktas som nyanländ-

  62. -och att man är det under sina
    fyra första år i den svenska skolan.

  63. För de elever
    som omfattas av den här definitionen-

  64. -ska skolan göra en bedömning
    av deras kunskaper-

  65. -vilka styrkor eleverna har
    och vad de har för skolbakgrund.

  66. Utifrån den här bedömningen ska
    skolan sen planera undervisningen-

  67. -och rektor ska också inom två
    månader fatta beslut om placering-

  68. -i undervisningsgrupp och årskurs.

  69. Rektor ges också möjlighet att delvis
    placera elevernas undervisning-

  70. -i förberedelseklass
    under max två år.

  71. Kan du beskriva det här materialet
    som Skolverket har tagit fram?

  72. Just det. Det är ett
    kartläggningsmaterial i tre steg-

  73. -där det första steget
    består av ett inledande samtal-

  74. -där skolan tar reda på vad eleven
    har för språk och skolbakgrund.

  75. Det andra steget består av två delar,
    dels en del om språklig förmåga-

  76. -och en del om matematisk förmåga.

  77. De här första stegen är de steg
    som kommer att föreskrivas-

  78. -att bli obligatoriska
    senare under våren.

  79. De tar då tre gånger 70 minuter
    per elev att genomföra.

  80. Dessutom tar Skolverket fram
    ett material i varje ämne i skolan.

  81. Det blir bedömningsstöd,
    som lärarna kan använda.

  82. -Toppen, Åsa. Tack så mycket.
    -Tack.

  83. Ja, vad betyder de här nya direktiven
    från Skolverket i praktiken?

  84. För det första är det
    väldigt positivt att det kommer.

  85. Det här med kartläggning har ju stått
    i de gamla allmänna råden 2008-

  86. -men man har inte riktigt vetat
    hur man ska göra det och med vad.

  87. Det här stödet har inte funnits,
    så det är positivt att det kommer ut-

  88. -och det är positivt att det görs.
    Det är kartläggningen-

  89. -som ger eleverna förutsättningarna
    att få det stöd de behöver i skolan-

  90. -och de får visa det de har med sig,
    även om de inte har gått i skolan.

  91. Risken är att man hänger upp sig
    på att de inte har gått i skolan.

  92. Här kan de visa vad de har
    för styrkor och förmågor-

  93. -oavsett om de har gått i skolan
    eller inte. Det bekräftar eleven-

  94. -och ger förutsättningar att stötta
    eleven att klara fortsatt skolgång.

  95. Det är jättepositivt att Skolverket
    kommer ut med ett material.

  96. Vi har jobbat med kartläggningar
    av nyanländas kunskaper i många år.

  97. Det har varit väldigt bra,
    så man vet vad de kan.

  98. Det som är bra är att det blir
    ett genomtänkt gemensamt material.

  99. Det tryggar likvärdigheten i landet.

  100. Det här obligatoriska,
    tre gånger 70 minuter-

  101. -gör att det utgår statsbidrag
    till huvudmännen.

  102. Det hoppas jag
    underlättar lärarnas situation-

  103. -och att man fördelar bidragen så att
    vi kan göra bättre kartläggningar.

  104. Ja, när man kommer
    som ny elev till den svenska skolan-

  105. -var börjar man nånstans?
    Mottagandet ser väldigt olika ut.

  106. I Helsingborg
    kommer man till Välkomsten.

  107. Där jobbar man redan
    efter Skolverkets direktiv.

  108. Jag heter Jennie Bladh, och arbetar
    på Välkomsten i Helsingborg.

  109. Jag heter Jathal Asmael
    och är modersmålslärare i arabiska.

  110. Det är roligt
    att jobba med nyanlända elever-

  111. -att varje dag träffa nya människor
    med nya och olika historier.

  112. Välkomsten
    är en central mottagningsenhet-

  113. -dit alla nyanlända elever kommer,
    från klass ett till nio.

  114. Det är deras första möte
    med svenska skolan-

  115. -där vi gör den första kartläggningen
    och bedömningen av deras kunskaper-

  116. -och det som de har med sig hit.

  117. Vi har också en stöttande funktion
    ute i skolorna-

  118. -där vi stöttar skolorna
    i det fortsatta kartläggningsarbetet-

  119. -men också genom att stötta dem att
    inkludera eleverna i verksamheten-

  120. -att de får vara
    en del i skolan direkt.

  121. Tanken är ju att barnen
    ska fortsätta sitt lärande-

  122. -under tiden som de lär sig språket.
    Det är det som vi också stöttar-

  123. -genom handledning
    och fortbildning härifrån oss.

  124. -Vad heter du? Your name?
    -Ahmad.

  125. När eleverna är på Välkomsten
    kartlägger jag de arabisktalande-

  126. -på deras förmåga
    att läsa och förstå-

  127. -tala, samtala samt skriva.

  128. Vi vill veta hur långt eleven
    har kommit i sin språkutveckling.

  129. Det är framför allt att synliggöra
    eleven, att se vad de har med sig-

  130. -att de kommer med en massa kunskaper
    som vi vill plocka fram-

  131. -och bygga vidare på,
    för skolorna att använda sig av sen.

  132. I drygt en vecka går de här,
    och sen börjar barnen på sin skola.

  133. Vad heter du?

  134. Vi träffar lärarna när kartläggningen
    är klar, ute på skolorna.

  135. Då träffar vi ibland mentorerna,
    ibland rektorn, svenska A-läraren-

  136. -och delger då kartläggningen,
    och den är ju nedskriven-

  137. -men vi ger också muntlig information
    om saker som vi har iakttagit-

  138. -under tiden de är här,
    hur de interagerar med andra elever-

  139. -och hur eleven funkar socialt.
    Det är viktig information.

  140. Varifrån kommer du?

  141. Sen pratar vi om vad vi har sett
    i modersmålsbedömningen-

  142. -vilka förmågor eleven har och vilka
    styrkor de har, att de synliggörs-

  143. -att man tänker positivt,
    på vad eleven har med sig.

  144. Det vill vi förmedla,
    både vid överlämningssamtalet-

  145. -och när vi träffar lärarna,
    att komma bort från bristtänket.

  146. Som ny elev har du
    otroligt mycket kunskaper med dig.

  147. Bara för att du inte kan språket
    är du inte ett tomt blad.

  148. Det tänket är viktigt att förmedla.

  149. Vi överlämnar
    kartläggningsresultat till skolorna-

  150. -men vi är inte säkra på
    hur de jobbar med det-

  151. -hur de planerar studiehandledning
    och undervisning där.

  152. Vi vill gärna
    få feedback från skolorna:

  153. Om det hjälper dem eller vad de
    behöver mer för att utveckla detta.

  154. Detta är den första kartläggningen
    man gör, sen ska man fortsätta.

  155. Då ska man helst inte göra om
    allt det arbete som vi har gjort.

  156. Det är otroligt viktigt,
    annars är allt vårt arbete ogjort.

  157. Men man ska också använda det man vet
    om eleven, vad eleven kan-

  158. -vad den har läst för ämnen och
    bygga vidare där i undervisningen.

  159. Det är en utmaning för oss
    att veta hur man gör det.

  160. Vem tar del av den information som vi
    lämnar ut på överlämningssamtalet?

  161. Vem tar del av den och vem borde
    ta del av den, och hur används den?

  162. Vad tänker ni
    om hur de jobbar på Välkomsten?

  163. Det är en bra modell. Från början
    av kartläggningsprocessen-

  164. -är flerspråkig personal med,
    det är mycket positivt.

  165. De kan elevernas språk.

  166. Men... Att de har överlämningssamtal
    med skolans personal-

  167. -det är också mycket positivt,
    tycker jag.

  168. Och...

  169. Att få feedback, eller återkoppling,
    det som man ser på den här filmen...

  170. Det fungerar inte riktigt bra,
    det är ett förbättringsområde.

  171. Man måste ha nåt system
    eller nån struktur-

  172. -så att de som kartlägger
    och undervisande lärare-

  173. -har en dialog som fungerar,
    en fungerande dialog.

  174. Vi har en liknande modell
    i Linköping.

  175. De går lite längre hos oss. De ska ju
    kartläggas inom två månader.

  176. En av de delar som vi har jobbat
    mycket med är just överlämningen-

  177. -både överlämning från oss
    till en mottagande skola-

  178. -men även förberedelseklass
    till ordinarie verksamhet.

  179. Vi vet att det kan försvinna saker.
    Det faller saker mellan stolarna.

  180. Vi har valt att introducera
    nåt som kallas processtödjare.

  181. Det är en lärare
    på den mottagande skolan-

  182. -som är en länk mellan oss
    och mottagningsenheten.

  183. En del av tiden som eleven
    finns hos oss är de med hos oss-

  184. -och träffar eleven och familjen
    och är med och observerar-

  185. -och ser eleven i ett sammanhang.
    Annars är kartläggningen ett papper.

  186. Risken är att det blir
    just ord på ett papper.

  187. Här får orden mer dynamik
    och mer innehåll. De har själva sett-

  188. -och kan anpassa det till sin skola.

  189. Vi har 54 skolor
    som tar emot från mottagningsenheten.

  190. Vi kan inte ha koll på all
    organisation. De har den kunskapen-

  191. -och kan förbereda personal
    på att eleven är på väg-

  192. -och vad de behöver tänka på,
    och prata med olika lärare-

  193. -så att de är förberedda på
    vad de behöver göra-

  194. -för att ge de bästa
    förutsättningarna för den här eleven.

  195. I Västervik
    finns ingen mottagningsskola-

  196. -utan där börjar eleverna
    ute i ordinarie skolor med en gång.

  197. Man gör olika på olika skolor. På min
    skola har vi en mottagningsklass.

  198. Det är inte en förberedelseklass,
    men en mottagningsklass-

  199. -där jag och några få kollegor jobbar
    och genomför den här kartläggningen-

  200. -tillsammans med modersmålslärare.

  201. Väldigt snabbt,
    kanske efter två veckor-

  202. -gör rektor, utifrån kartläggningen,
    en klassplacering.

  203. Då är det kanske lite lättare för oss
    än på en mottagningsenhet-

  204. -att få ut information och kunskap
    till lärarna-

  205. -för att det inte är en hel kommun,
    utan en skola.

  206. Jag kan ändå känna igen mig i de här
    problemen som lyfts i filmen.

  207. Man kommer eleven så när den första
    tiden, när man gör kartläggningen.

  208. Man vill få ut informationen,
    men lärare har så mycket att göra.

  209. Det kan vara svårt
    att hinna prata ordentligt.

  210. Men jag kan säga att kartläggnings-
    enheterna i en hel del kommuner-

  211. -är helt isolerade.
    De har inga överlämningssamtal.

  212. Hos oss i Västerås
    har vi en kartläggningsenhet.

  213. Man kartlägger, skriver ner,
    rapporten lämnas till rektor-

  214. -och rektor delegerar till under-
    visande lärare och berörd personal.

  215. Där finns ett förbättringsområde,
    faktiskt.

  216. Den modell som Linda har beskrivit
    verkar mer passande.

  217. Ni pratade förut om hur viktigt
    det är att de känner sig välkomna.

  218. Finns det nåt annat som eleverna...
    Vad behöver de allra mest...

  219. -...när de kommer till skolan?
    -Jag vill knyta an till filmen också.

  220. Att eleverna får känna att de
    lär sig nånting redan från början.

  221. Jennie i filmen sa väl det,
    att lärandet måste fortsätta...

  222. Fast man lär sig det nya språket
    måste lärandet fortgå ändå.

  223. Det är jätteviktigt att man får känna
    att det är riktig skola-

  224. -och att man får lära sig nåt nytt.
    Man kommer hem och har lärt sig nåt.

  225. Orkar man det när man har varit
    på flykt och upplevt jobbiga saker?

  226. Skolan är läkande för barn
    som har varit med om svåra saker.

  227. Får man jobba med kunskaper
    och vara med på lektioner-

  228. -och lära sig nya saker,
    då kan man glömma sina egna problem-

  229. -och fokusera på nåt
    utanför en själv. Det är viktigt.

  230. De behöver mycket.
    De är från ett politiskt system-

  231. -där skolsystemet
    är helt annorlunda än i Sverige.

  232. En del saker måste de börja
    mer från A och gå till Z.

  233. -Vad då för nåt?
    -Jag menar att elever som kommer...

  234. Hur ska man
    förhålla sig med sina kompisar?

  235. Hur bildar man
    relationer med sina lärare?

  236. Hur ska man bete sig i idrottssalen?

  237. Matsalen, läxor...

  238. Många såna saker är främmande...
    Inte främmande, annorlunda.

  239. De är från ett hårt
    centralt styrt system.

  240. Här har vi mer
    ett demokratiskt system.

  241. Till exempel
    är föräldrars roll jätteviktig.

  242. Hur utövar de föräldrarna
    sin föräldraroll här i Sverige?

  243. Där måste man också göra mycket.

  244. Varje skola måste ha
    en handlingsplan-

  245. -för hur man möter de här eleverna.

  246. Inte bara i de vanliga skolämnena.

  247. Jag kan hålla med om det.

  248. Man behöver undervisa eleverna
    i hur man är en god elev i Sverige.

  249. Hur man är en bra elev.

  250. Om man kommer från ett auktoritärt
    skolsystem till ett demokratiskt-

  251. -är det lätt att elever
    missuppfattar det och tror att-

  252. -de inte behöver göra
    vad läraren säger eller komma i tid-

  253. -eller att man missuppfattar
    sociala koder.

  254. Man kan inte förhålla sig till
    ett system som uppfattas som slappt-

  255. -och då behöver man som lärare
    handgripligen visa hur man gör.

  256. Det kan man
    fast man inte delar språk.

  257. "Att utforska nyanlända elevers
    erfarenheter och kunskaper"-

  258. -är titeln på en relativt nyutkommen
    studie av Anniqa Sandell Ring-

  259. -på Nationellt centrum
    för svenska som andraspråk-

  260. -vid Stockholms universitet.
    Hon är en av dem-

  261. -som har tagit fram det här stöd- och
    kartläggningsmaterialet som lanseras.

  262. Välkommen hit. Hur kom det sig
    att du gjorde den här studien?

  263. Det började för ganska många år sen
    när jag jobbade med nyanlända elever.

  264. Då upptäckte att jag inte hade
    redskap för att bedöma-

  265. -och få syn på vilka kunskaper
    eleverna hade med sig när de kom.

  266. Då började vi
    att utveckla vårt eget material-

  267. -och därefter
    har studier och forskning visat-

  268. -att skolorna brister i-

  269. -att ta tillvara
    elevernas styrkor när de kommer.

  270. Vi är inte så bra på att ta reda på
    vad de kan, helt enkelt.

  271. Du har nu tagit fram kartläggnings-
    material tillsammans med Skolverket.

  272. Vad är viktigt att tänka på
    när man gör kartläggningsarbete?

  273. Lärares förhållningssätt
    är A och O vid kartläggning.

  274. Materialet ger
    en jättebra stöttning till lärare-

  275. -men det är lärarens sätt
    att genomföra kartläggningen-

  276. -och hur kartläggningen tas till vara
    som påverkar om man når syftet.

  277. -Vad ska man ha för förhållningssätt?
    -Det är en fördel om man har...

  278. ...ett dialogiskt, utforskande sätt,
    att man för ett utforskande samtal.

  279. Att man är öppen för och nyfiken på
    eleven och ser eleven som en individ.

  280. Och att eleven ska få berätta. Det är
    elevens tankar vi vill få fatt i-

  281. -hur eleven själv tänker om sitt
    lärande och om sina erfarenheter.

  282. -Har vi svårt för det?
    -Det har visat sig att vi har det.

  283. Att vi gärna ger information
    framför att kanske fråga.

  284. Att vi inte riktigt har ett
    interkulturellt förhållningssätt-

  285. -i mötet med nyanlända elever.
    Att vi ser eleverna som lika.

  286. Om nån kommer från Irak
    eller Somalia eller Syrien-

  287. -har vi en tendens att tänka på
    eleverna som en homogen grupp.

  288. Här är det viktigt att se varje
    individ, varje enskild individ-

  289. -och att fånga den elevens styrkor.

  290. Finns det nån oumbärlig roll
    i det här arbetet?

  291. Lärare, flerspråkiga lärare,
    studiehandledare, modersmålslärare-

  292. -eller extern tolk, som talar
    elevens språk, så att eleven får...

  293. -Det är det viktiga.
    -Man måste göra det på elevens språk.

  294. Det eleven
    kan visa sina kunskaper bäst på.

  295. -Tack så mycket för att du kom hit.
    -Tack.

  296. Ja, Haydar, modersmålslärarna
    har en viktig roll i det här.

  297. -Vari ligger er styrka?
    -Styrkan ligger i deras kompetens...

  298. ...när det gäller språk, kultur,
    samhällskoder, elevers bakgrunder...

  299. ...och kunskaper
    om de länder de kommer från...

  300. ...kunskaper om politiska system,
    skolsystem och allt sånt.

  301. Det är deras styrka.

  302. Det här med att inte fastna i brister
    utan att se elevernas styrkor-

  303. -det låter ju bra, men svårt.
    Elever som aldrig har gått i skolan-

  304. -hur hittar man kunskapen i dem?

  305. Kartläggningen är viktig där.
    Att ta tid och leta efter det här-

  306. -inte bara i samtal
    utan i undervisningssituationer-

  307. -hur de arbetar,
    strategier, allting sånt.

  308. Vi har elever som kommer
    som är jätteduktiga på matematik-

  309. -för de har jobbat på marknaden
    och sålt grönsaker-

  310. -och kan huvudräkning
    och kan omvandla viktenheter-

  311. -vilket man kan ta vara på i matten
    och gå vidare med decimaltal-

  312. -och längdenheter och så vidare.
    En elev som har jobbat i jordbruket-

  313. -och kan jättemycket
    om det här med frö till frö-

  314. -men har inte de rätta skolbegreppen,
    men då kan man föra in det.

  315. Man ska inte stirra sig blind
    på ord och skolkunskaper.

  316. De här livsförvärvade kunskaperna
    man har med sig är så otroligt...

  317. Man har så mycket förmågor och
    det ska vi förstärka och bekräfta-

  318. -så att de känner
    att de har ett värde med sig.

  319. Hur ser deras förväntningar ut
    när de börjar i svensk skola?

  320. -Alla elever vill lära sig svenska.
    -Och alla vill bli läkare.

  321. -Det är ju så.
    -Det ska man också stötta dem i.

  322. Jag tänkte på det här med styrkorna.

  323. Även barn som inte kan läsa
    och skriva kan ju sitt modersmål-

  324. -och det är också ett sätt,
    att bekräfta det.

  325. Om det är ett språk
    som jag inte kan kan jag ändå...

  326. Jag kan säga: "Det här är glas.
    Vad heter det på kurdiska?"

  327. Så får eleven säga och jag kan härma.
    Då kan den nåt som inte jag kan.

  328. Dessutom kan jag samtidigt
    undervisa i att träna sitt uttal.

  329. Jag säger kanske fel, men då upprepar
    jag elevens ord tio-femton gånger-

  330. -innan jag säger det rätt. Då visar
    jag hur envis man måste vara.

  331. Det som Sara var inne på,
    att lära sig bara några ord-

  332. -fem ord på elevens språk,
    underlättar dialogen och relationen.

  333. De blir jätteglada. De känner sig
    mycket välkomna i det här landet.

  334. -Och även föräldrarna.
    -Absolut.

  335. Vi kan prata länge om det här, men
    tiden är slut. Tack för att ni kom.

  336. I dag har vi pratat om mottagandet,
    men vad händer sen-

  337. -när de nyanlända eleverna
    ska ut i klass och inkluderas?

  338. Det ska vi prata om i nästa program.
    Dela gärna med er av hur ni gör-

  339. -och hur ni tänker om Välkomstens
    metoder eller annat i programmet-

  340. -på sociala medier under hashtag
    #Lärlabbet eller gå in på vår blogg.

  341. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Flyktingbarn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss