Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : LärandetDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken
    på andra lärares pedagogiska idéer-

  2. -och kunskaper? Eller har du egna
    erfarenheter? Då har du kommit rätt.

  3. "Lärlabbet" är programmet för, av
    och med dig som jobbar i skolan.

  4. Antalet nyanlända elever
    fortsätter att öka-

  5. -och att det är en jättelik utmaning
    för skolan är ingen hemlighet.

  6. Men i "Lärlabbet" försöker vi hitta
    lärande exempel på vad som fungerar.

  7. Vi har tagit upp vad som är viktigt
    att tänka på när man tar emot-

  8. -och ska inkludera nyanlända elever.

  9. I dag pratar vi om själva lärandet.
    Hur undervisar man nyanlända elever-

  10. -med så vitt skilda erfarenheter
    och kunskaper på bästa sätt?

  11. Med oss i dag har vi:

  12. Josefin Nilsson, lärare i svenska,
    engelska och svenska som andra språk.

  13. Handleder lärare i språkutvecklande
    arbetssätt i Örebro kommun.

  14. Hon har gjort en studie
    om lärares förhållningssätt-

  15. -till nyanlända elevers lärande.

  16. Gamal Guirguis, legitimerad lärare
    i matematik och biologi-

  17. -på individuella gymnasiet
    på Ekerö i Stockholm.

  18. Har arbetat som modersmålslärare
    och studiehandledare i arabiska.

  19. Välkomna.

  20. Vad är viktigast för att en nyanländ
    elev ska komma igång med lärandet?

  21. Det beror på vad man menar med
    lärande. Lärande i skolans ämnen-

  22. -eller lärande i svenska språket?
    Det är flera olika saker-

  23. -och det viktiga är att vi ser
    de kunskaper som eleven har med sig-

  24. -och att vi tror på elevens möjlighet
    att lära och utvecklas-

  25. -så att vi inte glömmer bort att
    eleven har med sig otroligt mycket.

  26. -Gamal?
    -Kartläggning är mycket viktigt.

  27. Men det ska utföras på rätt sätt-

  28. -så att man inte ignorerar de
    kunskaper som eleven har med sig.

  29. Det är viktigt att lära sig allt om
    elevens erfarenheter och kunskaper.

  30. Hur många års skola har man? Har man
    inte gått i skolan säger man till-

  31. -så att man vet
    vilka grunder eleven har.

  32. Vad är viktigast i mitt förhållnings-
    sätt till en nyanländ elev?

  33. Det är att faktiskt se eleven
    som en person-

  34. -och inte bara se
    en elev som måste lära sig svenska.

  35. Man måste se elevens erfarenheter,
    kunskaper, drömmar, tankar-

  36. -och eventuella kunskaper
    i flera olika språk.

  37. Eleven har mycket annat med sig-

  38. -och det förhållningssättet
    kommer verkligen att göra skillnad.

  39. För att utveckla ett bra lärande-

  40. -finns det nånting
    som är avgörande i undervisningen?

  41. Om jag knyter det
    till hur man ska bemöta eleven-

  42. -så tycker jag att ordet respekt
    är det viktigaste.

  43. Att möta nyanlända elever
    med respekt.

  44. De är människor
    som har haft det svårt på vägen hit-

  45. -och kanske redan i hemlandet.

  46. Så det här med att ge eleven
    en positiv inställning-

  47. -och att respektera allt som eleven
    har med sig, är mycket viktigt.

  48. Från första ögonblicket, så att
    eleven vet att den är respekterad.

  49. För nyanlända elever är det svårt
    att komma vidare i ämneslärandet-

  50. -och samtidigt lära sig svenska.
    På Grimstaskolan i Vällingby-

  51. -har man infört genrepedagogik
    som verktyg för språkutvecklingen.

  52. Åsa Sebelius, jobbar som förstelärare
    här på Grimstaskolan-

  53. -och är lärare
    i svenska som andra språk-

  54. -men även svenska, matematik och NO.

  55. Det finns ett demokratiskt val
    i att jag har valt att bli lärare.

  56. Jag vill ge de här barnen
    förutsättningar att lära sig språket-

  57. -så att de klarar sig i samhället.

  58. Som bas i mitt arbete
    använder jag genrepedagogik-

  59. -och det börjar jag göra tidigt,
    även med helt nyanlända.

  60. Första dagen kan de ingenting,
    och då kanske vi inte använder det-

  61. -men redan efter två veckor
    börjar vi jobba med instruktion.

  62. Det blir mer som uppmaningar.

  63. Att de ska hämta nånting,
    rita nånting, rita nånting-

  64. -eller göra nånting,
    och sen utvecklar vi det.

  65. En text som beskriver hur man gör
    en sak. Alldeles riktigt.

  66. Och vi ska såklart göra nånting då.

  67. I genrepedagogik
    jobbar man med skolbasgenrer.

  68. Det är instruerande, narrativ
    och personligt återgivande text.

  69. Det är argumenterande text,
    och sen har vi faktafamiljen-

  70. -med beskrivande
    och förklarande text.

  71. Man gör det här för att...
    Man tittar noggrannare på texterna-

  72. -för att eleverna ska lära sig att
    förstå dem, ta till sig språket-

  73. -men också kunna producera
    såna här texter.

  74. Man måste jobba
    i ett sammanhang som är naturligt.

  75. Vi tar inte lösryckta saker,
    utan vi gör det när genren-

  76. -och det vi skriver kommer naturligt
    in i nånting som vi har gjort.

  77. Om vi ska ta argumenterande text
    så brukar jag alltid ta med eleverna-

  78. -att vi ska skriva till rektorn,
    för att vi vill förändra nånting.

  79. Senast fick eleverna skriva
    en liten argumenterande text-

  80. -kring varför de ville att vi
    ska servera frukost på skolan.

  81. Vi mejlar det till rektorn,
    som sen kommer hit-

  82. -och svarar på vår text.

  83. Det blir på riktigt. Vi har inte bara
    gjort nånting som inte rör eleverna.

  84. Vad tror ni att nästa steg blir?

  85. Vilket steg är nästa steg?

  86. Den bästa med att jobba så här-

  87. -är att det
    ett sånt tydligt arbetssätt.

  88. Det ger dem redskap
    som de kan ta med sig-

  89. -när de går ut i sina klasser
    och har ämnesundervisning.

  90. Lärare säger ofta
    att de inte har tid med sånt här-

  91. -men då brukar jag säga: "Har du tid
    med att de inte ska lyckas?"

  92. Och det har man ju svårt att säga...
    Det är klart att man vill det.

  93. Elever som kommer till en skola
    som är vana vid nyanlända elever-

  94. -får ett bra mottagande, och de
    kommer igång med sin språkutveckling.

  95. Men språkutvecklingen tar tid.

  96. Forskning visar att det tar
    5-8 år att lära sig ett språk-

  97. -så man är inte klar för att man inte
    går kvar i sin förberedelsegrupp.

  98. Det finns en utmaning
    att få alla lärare på en skola-

  99. -att jobba språkutvecklande,
    och inte bara vi som jobbar med SVA.

  100. Så jag funderar mycket kring hur
    man kan få alla lärare att förstå-

  101. -att man måste jobba språkut-
    vecklande, att det är en skyldighet.

  102. Är det alla lärares skyldighet
    att jobba språkutvecklande?

  103. Ja, det är det faktiskt.
    Vi har ju en läroplan-

  104. -så där har vi faktiskt inget val.

  105. Sen handlar det om
    hur man ska göra det här.

  106. Det gäller alla elever, och vi fick
    inte med oss det i lärarutbildningen.

  107. Vilket gör att många lärare
    känner sig ensamma eller osäkra-

  108. -och det blir så tydligt när det
    handlar om nyanlända elever-

  109. -för då ställs allting på sin spets.
    Då måste man undervisa effektivt-

  110. -så det är en fördel
    att vi har många nyanlända.

  111. För då måste vi skärpa till oss
    i undervisningen.

  112. Det är mycket bra på gång.

  113. Jag tänker på studiedagarna som man
    har innan eleverna börjar skolan.

  114. En termin eller ett läsår
    börjar vanligtvis med studiedagar-

  115. -och då är lärarna i skolan några
    dagar innan eleverna börjar i skolan.

  116. Då kan man diskutera såna här grejer-

  117. -så att alla ämneslärare
    är förberedda på det här-

  118. -med språkutvecklande metoder.

  119. Och det här gäller alla ämnen,
    även matematik, slöjd och hemkunskap.

  120. Då förstår eleverna
    att läraren är kunnig-

  121. -och vet nånting
    om elevernas bakgrunder.

  122. Om eleverna kommer
    från Afghanistan eller Somalia-

  123. -så är lärarna medvetna
    om deras starka och svaga sidor.

  124. Josefin, du handleder många lärare
    i språkutvecklande arbetssätt.

  125. Kan du kort förklara vad det innebär?

  126. Det är arbetssätt
    som är väldigt tydligt förankrade-

  127. -i en syn på lärande,
    i en sociokulturell teori-

  128. -som bygger
    på en syn på språk och lärande-

  129. -en syn på lärande
    och en syn på undervisning.

  130. Så det här hänger ihop, och man ser
    på språket som en resurs för lärande-

  131. -men även som mål.

  132. Ska man kunna föra ett resonemang
    i biologi eller matematik-

  133. -så måste man ha ord för det, och
    det kan man ha på flera olika språk.

  134. I undervisningen
    ska vi använda elevernas språk-

  135. -svenska, somaliska, arabiska -
    som ett sätt att förstå nya saker-

  136. -och samtala om det,
    men också lära ut sätt att prata om-

  137. -de här sakerna i matematik,
    till exempel.

  138. Så det är
    ett explicit förhållningssätt.

  139. Man visar tydligt hur man uttrycker
    sig och hur man för resonemang-

  140. -och därför är det framgångsrikt
    när man undervisar nyanlända elever-

  141. -för de får inte lära sig implicit,
    av sig självt.

  142. Läraren visar eleverna. När man
    förklarar hur saker fungerar-

  143. -så använder man de här begreppen.
    Och med nyanlända elever-

  144. -kan man göra det både på
    deras modersmål och på svenska-

  145. -så att man utvecklar kunskaperna.

  146. Gamal, hur ser du på studie-
    handledarens roll i elevens lärande?

  147. Det är avgörande för alla parter.

  148. För den nyanlända eleven, men även
    för ämnes- eller klasslärare.

  149. Det underlättar kommunikationen
    mellan eleven och ämnesläraren-

  150. -och hela skolsystemet.

  151. Vilka kompetenser
    är viktiga hos en studiehandledare?

  152. Pedagogisk kompetens är avgörande,
    men även ämneskompetens.

  153. Men det finns ingen som kan vara
    kompetent i sexton ämnen.

  154. Det är viktigt med samarbete mellan
    ämneslärare och studiehandledare.

  155. Förbereder man sig innan lektionen
    så går de väldigt smidigt till.

  156. Då vet man i förväg vilka
    förkunskaper eleverna behöver-

  157. -för att de ska kunna hänga med.

  158. Tack och lov finns det många duktiga
    ämneslärare och studiehandledare.

  159. Med gott samarbete
    får man alltid rätt resultat.

  160. Studiehandledaren är viktig, och
    det finns många sätt att jobba på-

  161. -beroende på hur skolan och kommunen
    är organiserad.

  162. I större kommuner,
    med större språkgrupper-

  163. -så kan man samla elever
    med samma modersmål i samma klass-

  164. -så att de kan samtala med varandra.
    Då kan studiehandledaren finnas där-

  165. -och arbeta med ämnesläraren
    som en del i arbetslaget.

  166. I andra fall måste man åka runt-

  167. -och då krävs
    en annan typ av kommunikation.

  168. Just att hitta möjligheter
    till samarbete-

  169. -så att man kan jobba tillsammans.
    "Hur tänker eleven kring det här?"

  170. Precis som med alla andra elever.
    "Har de förstått det här?"

  171. Då är studiehandledaren en viktig
    länk till ämnesläraren.

  172. "Jaha, den tänker så?"
    För då kan man jobba på en hög nivå-

  173. -för vi får inte
    sänka nivån och säga:

  174. "Nu måste vi jobba med basic,
    för eleven kan inte svenska."

  175. Med studiehandledning på modersmålet
    kan eleven jobba på en hög nivå.

  176. Men om man inte har en
    studiehandledare?

  177. Då säger jag att man ska ha det, för
    det säger Skolverket att man ska ha.

  178. Men förutsättningarna skiljer sig åt,
    och då finns det...

  179. Då handlar det om att se...
    Det finns massor på webben.

  180. Jag kan som ämneslärare kolla
    vad saker heter på olika språk-

  181. -men man kan också se till
    att eleven sätts samman-

  182. -med andra elever som talar samma
    modersmål. Det kan vara en nyanländ-

  183. -men även en elev
    som varit i Sverige i några år.

  184. Man måste använda alla resurser
    som faktiskt finns på skolan-

  185. -så att eleverna får möjlighet
    att tänka på sitt eget språk.

  186. Det tar tid
    innan man tänker på svenska-

  187. -och lärande förutsätter tänkande.
    Det är svårt att tänka smarta saker-

  188. -på ett språk
    som man inte har lärt sig än.

  189. Nästa gäst fokuserar på hur
    undervisningen ska möta ungdomar-

  190. -som inte har nån utbildning alls.

  191. Qarin Franker är lärare
    och universitetslektor-

  192. -i svenska som andra språk
    vid Göteborgs universitet.

  193. Hon är ansvarig för Skolverkets
    utbildning "Nyanlända i skolan"-

  194. -som vänder sig
    till rektorer och lärare.

  195. -Välkommen hit, Qarin.
    -Tack så mycket.

  196. Vilka kompetenser behöver skolan-

  197. -för att de nyanlända eleverna
    ska kunna utveckla ett bra lärande?

  198. Det som framgått tidigare
    i diskussionen...

  199. Det ena är specialkompetensen-

  200. -som svenska som andraspråksläraren
    har, som är jätteviktig.

  201. Det andra är ämneskompetensen
    som ämnesläraren har.

  202. Kompetens
    i språkutvecklande arbetssätt.

  203. Hur ser intresset ut bland landets
    lärare att tillskansa sig kunskapen?

  204. Från universitetets sida, och vi som
    har jobbat länge med lärarutbildning-

  205. -och kompetensutbildning för lärare
    inom ämnet svenska som andraspråk-

  206. -märker en enorm tillströmning
    av lärare-

  207. -som vill utbilda sig mer
    i svenska som andraspråk.

  208. Och i det ämnet ingår det här språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssättet.

  209. Det har ju kommit från
    svenska som andraspråkshållet.

  210. Mycket på grund av att vi har märkt
    att det är nödvändigt ute i skolorna-

  211. -för att de här eleverna
    ska kunna nå skolframgång.

  212. Och sen har lärare ute i skolorna
    upptäckt att det är bra för alla.

  213. Och värdefullt.
    Så av den anledningen, tror jag-

  214. -och också av att det har kommit
    så oerhört mycket nyanlända-

  215. -och i äldre åldrar till skolorna nu,
    på högstadie- och gymnasienivå-

  216. -så tror jag
    att man känner behovet starkt.

  217. Så vi har
    femdubblade nybörjarkurser nu-

  218. -och vi har över 400 reserver
    på våra grundkurser.

  219. Hur ska skolan möta dessa elever-

  220. -som kanske aldrig har gått
    i skolan tidigare, på ett bra sätt?

  221. Det viktigaste
    är att man inte tänker-

  222. -"ingen formell skola,
    inga kunskaper".

  223. Så är det ju naturligtvis inte,
    och det är lätt att tänka så.

  224. Har man inte gått i skolan
    så har man inga kunskaper.

  225. Men det är viktigt att tänka
    att det finns resurser här.

  226. De här personerna har levt sina liv,
    för de är ju femton, sexton år gamla-

  227. -och trots att de inte gått i skolan
    så har de mycket erfarenheter.

  228. Kanske av andra verksamheter. De kan
    ha jobbat i bageri eller vaktat får.

  229. De har hjälpt till
    inom handel på olika sätt.

  230. Och de här erfarenheterna
    är jätteviktiga att transformera-

  231. -in i de olika skolämnena,
    så att de blir resurser i skolan.

  232. Hur ska man synliggöra det här,
    och få fatt i de här färdigheterna?

  233. Som svensk lärare
    så behöver man på nåt sätt-

  234. -få en brygga över
    till de här elevernas kunskaper-

  235. -och det får man genom att man
    skaffar sig resurser till skolan.

  236. Genom att ha studiehandledare och
    modersmålslärare anställda på skolan-

  237. -så att de finns till hands.
    Eller också kanske använda sig av...

  238. Om man inte har så många elever inom
    en språkgrupp, eller inte kan ha-

  239. -studiehandledare på flera språk,
    så kan man använda fjärrundervisning.

  240. Det är helt öppet för alla skolor-

  241. -och då kan man få
    en studiehandledare via tråden.

  242. Och få stöttning där, för det gäller
    att hitta de här eleverna där de är-

  243. -och se vad de har med sig
    för resurser.

  244. Har du nåt exempel
    på hur man gör det?

  245. När man inte förstår varandra?

  246. Många säger: "Jag har inte gått i
    skolan och kan inte läsa och skriva."

  247. "Men du har ju en mobil.
    Vad gör du med den?"

  248. Och så berättar de. "Visa mig."

  249. Och då visar det sig att de kan sms:a
    och läsa och ta sig fram-

  250. -i alla de skriftspråkliga symbolerna
    som finns i den här mobilen.

  251. Så där har de... "Då har du ju börjat
    på din läs- och skrivutveckling."

  252. "Det är precis så här det börjar."

  253. "Att man kan använda sig av
    olika verktyg för att kommunicera."

  254. Åsa i reportaget sa att det är
    varje lärares skyldighet-

  255. -att jobba språkutvecklande.
    Hur ser du på det?

  256. Jag tycker att det
    framför allt är en rättighet-

  257. -som eleverna har, att få
    en undervisning som passar dem.

  258. Som är likvärdig,
    för det ska ju undervisningen vara.

  259. Och då behöver man ha olika medel
    för att nå den här likvärdigheten-

  260. -beroende på elevernas utgångsläge.

  261. Så att... Både en rättighet och
    en skyldighet tycker jag att det är.

  262. Och det är också ett stort intresse
    hos ämneslärarna-

  263. -att arbeta mer språkligt
    när de får upp ögonen för-

  264. -hur mycket språket bär kunskapen.

  265. Tack, Qarin. Följ med bort till
    bordet, så fortsätter vi att prata.

  266. Trevligt.

  267. Ja... Har ni några frågor till Qarin?

  268. Det där med mobilen var intressant,
    för man ser ju att alla elever-

  269. -från första dagen har mobilen
    med sig, och de kan hantera den.

  270. Och ibland kan de växla från
    modersmålet till exempelvis engelska.

  271. Det är viktigt att visa för
    dem själva att det här är skola.

  272. "Det här ingår
    i din läs- och skrivutveckling."

  273. Ja, och för att klara oss i samhället
    behöver vi många olika kompetenser.

  274. Ibland lurar vi oss själva och
    eleverna att det bara är svenskan.

  275. Det är så mycket annat, saker
    som man upptäcker att de redan kan.

  276. De kanske kan flera språk och
    kommunicerar bra i olika sammanhang-

  277. -medan nån som är enspråkigt svensk
    och inte använder digitala verktyg-

  278. -kanske är lite mer låst.
    Så vi behöver luckra upp det här-

  279. -och fundera på vad det är
    vi pratar om när vi värderar-

  280. -olika personers kunskaper.

  281. Hur gör man? Har ni konkreta exempel
    på hur man kan göra som lärare-

  282. -för att väcka motivation,
    engagemang och lust att lära?

  283. Språkutvecklande arbetssätt
    är ju ett sätt-

  284. -att väcka engagemang
    och lust att lära, för det bygger på-

  285. -mycket kommunikation, vilket bygger
    på att man tror att man lär sig.

  286. Vi pratar nu för att vi tror att vi
    kommer fram till intressanta saker.

  287. Engagera eleverna
    i strukturerade samtal.

  288. Hur gör man det?

  289. Till exempel kan du säga:
    "Nu vill jag att ni funderar på"-

  290. -"vad som är viktigast för ny-
    anlända." Du lämnar frågan till oss-

  291. -och så pratar vi om det medan
    du lyssnar. Då händer det saker.

  292. När jag öppnar munnen hör jag mina
    egna tankar, och du hör mina tankar.

  293. Och i det samtalet
    så blir vi engagerade.

  294. Att kunna göra det på arabiska
    väcker ju en motivation-

  295. -och sen kan man ge stöd på det nya
    språket med exempelvis startfraser.

  296. "Jag tänker att..."
    "Jag tror också..."

  297. "Men det kan vara så..."
    Man kan ha dem framför sig-

  298. -så att man får stöd i att kunna
    uttrycka tankarna på det nya språket.

  299. Då behåller man motivationen där.

  300. Det är viktigt, för när man pratar
    om språkutvecklande arbetssätt-

  301. -så brukar man säga
    att interaktionen är jätteviktig-

  302. -och att man tänker på det
    när man planerar på makronivå.

  303. Hur kan jag konstruera situationer
    där det blir mycket samtal?

  304. Som sen kan utvecklas
    till läsande och skrivande.

  305. Det andra är lärarens stöttning,
    och det var du också inne på.

  306. Det här med att sätta upp de här
    fraserna, så att man får ett skelett-

  307. -som man kan hänga upp
    sina egna idéer på.

  308. Det tredje
    är att man använder olika typer...

  309. Att man utvecklar...
    Kontexten är viktig, sammanhanget.

  310. Att man visar bilder och filmer.

  311. Man jobbar mycket med ett och samma
    område, men på olika sätt.

  312. På så vis befäster man de här viktiga
    begreppen och det här språket.

  313. -Man får använda det på olika sätt.
    -Gamal, du möter många nyanlända.

  314. Hur ser deras förväntningar ut
    på den svenska skolan?

  315. De har mycket höga förväntningar.

  316. Det var intressant när du talade
    om elever som är analfabeter.

  317. Jag har undervisat såna elever-

  318. -och jag blir förvånad-

  319. -när de från att inte
    ha kunnat några texter alls-

  320. -plötsligt löser andragrads-
    ekvationer. Så förmågan finns-

  321. -det är bara språket som hindrar.
    Med språket kommer kunskaperna ut.

  322. Det viktigaste är
    att man låter eleverna säga fel.

  323. Uppmuntra eleverna i stället.
    "Säg vad du vill."

  324. "Säg det hur du vill.
    Det gör ingenting om du gör fel."

  325. "Du utvecklar dina språkkunskaper."

  326. När eleverna vet att det inte
    händer nånting när de säger fel-

  327. -så vågar de uttala sig.

  328. "Ingen annan kommer att skratta ut
    mig för att jag inte kan språket."

  329. Då vet eleverna att man vågar mer,
    och man lär sig mer och mer.

  330. Programtiden är slut,
    men tack för att ni kom.

  331. Ni ska få fortsätta prata
    i vårt eftersnack.

  332. I nästa program visar vi
    goda exempel på samverkan-

  333. -kring nyanlända elever.

  334. Dela med er hur ni gör på er skola.
    Vad tänker ni om genrepedagogik-

  335. -eller annat i programmet? Ni gör det
    under hashtaggen Lärlabbet.

  336. Och kolla in eftersnacket
    som kommer nu på vår blogg.

  337. Jag tänkte på
    nåt som kopplar till dig-

  338. -att jobba med elever som inte
    har lärt sig att läsa och skriva.

  339. I det här programmet
    måste vi hålla saker i huvudet.

  340. Jag är van vid att skriva saker. Det
    är en kompetens jag behöver utveckla.

  341. Många elever
    som inte är skriftspråkliga-

  342. -är duktiga på att minnas saker
    på andra sätt.

  343. Så fort vi ska komma ihåg nåt,
    måste vi skriva ner det.

  344. Det har att göra med
    hur vi värderar kunskap.

  345. Jag hade en elev som jobbade med det-

  346. -att skriva ner
    och skriva av på tavlan.

  347. Sen kom en studiehandledare
    och hon sa till honom-

  348. -att det var jobbigt
    att lägga ifrån sig sina kunskaper-

  349. -i stället för att ha dem i huvudet.

  350. "Varför gör läraren på det sättet?"

  351. Vi är så insocialiserade
    i skriftspråksvärlden.

  352. Vi minns inget om vi inte skriver
    ner det. Vi får text hela tiden.

  353. Vi är väldigt styrda
    och tappar hur man minns.

  354. Jag tänkte på det här programmet. Du
    har lärt dig att hålla dina tankar.

  355. Det kan vi lära oss,
    men jag kände att jag ansträngde mig.

  356. Vad är det jag tänker?
    Jag ser inga ord.

  357. Många lärare tycker inte
    att man ska anteckna under lektionen.

  358. Antingen antecknar ni senare
    eller så har de förberett allt.

  359. Ni kan vara med 100 procent
    och kan sen få allt utskrivet-

  360. -eller så kan eleverna ta ett foto
    på det som finns på tavlan.

  361. Man skulle kunna koncentrera sig
    mer på lektionens innehåll-

  362. -än att bara lyssna och anteckna. Det
    är distraherande för många elever.

  363. Om man inte ger tid... Interaktion är
    ett sätt att sätta ord på tankarna-

  364. -att anteckna är ett sätt att få syn
    på vad jag tänker om det jag hörde.

  365. Annars är det risk
    att man bara åker med.

  366. Vi är ett skriftspråksbaserat
    samhälle och kan inte ignorera det-

  367. -men vi måste skapa tid
    för att konstruera tankar-

  368. -muntligt och mer reflekterande
    i skrift-

  369. -och att få göra det
    på sitt modersmål.

  370. "Vad tänker jag kring det?" Det kan
    vara en viktig paus under lektionen.

  371. Det är viktigt att man lägger in
    pauserna i det arbetssättet.

  372. Det dubbla processandet
    på ett främmande språk-

  373. -är oerhört mer krävande-

  374. -än när man gör det på ett språk man
    behärskar muntligt och skriftligt.

  375. Det kan vi tänka på om vi hör nåt på
    franska och ska anteckna samtidigt-

  376. -och personen fortsätter att prata.

  377. Om man använder studiehandledare
    är det samma sak.

  378. Bara för att studiehandledaren
    säger det på arabiska-

  379. -betyder det inte att allt trillar
    in. Det är en syn på kunskap.

  380. Kunskap konstrueras inte genom att
    nån talar och sen har jag förstått.

  381. Eleven kanske inte förstår begreppet
    på sitt modersmål.

  382. Därför ska vi jobba språkutvecklande
    och låta eleverna formulera tankar-

  383. -muntligt och skriftligt
    återkommande under lektionen-

  384. -så att man inte tror
    att man ska minnas allt.

  385. Om man är ämneslärare
    och jobbar i en mindre skola-

  386. -utan studiehandledare
    eller svenska som andra språkslärare-

  387. -och får en nyanländ elev
    och ska börja kommunicera...

  388. Hur gör man? Var börjar man?

  389. Kan man jobba med bild? Vad säger ni?

  390. Om jag tittar på
    alfabetiseringsundervisningen-

  391. -handlar det om
    att använda fler sinnen-

  392. -inte bara läsögonen.

  393. Man använder bilder och rörelse.

  394. Man får praktiskt ta ett glas,
    ställa ner ett glas och titta.

  395. Kommunikation är ju mer än bara ord.
    Vi kan ju kommunicera...

  396. Ni hade ju kunnat visa mig in här
    utan att vi pratade med varandra.

  397. Ska jag som lärare försöka lära mig
    den nyanlända elevens språk?

  398. Det kanske inte är möjligt, men att
    ha ett intresse och en nyfikenhet.

  399. Hur säger man "hej"?
    Vad heter "matte" på det här språket?

  400. Det går att komma åt. Vi kan googla
    fram mycket. Vi kan fråga nån.

  401. Ett intresse för att eleven
    kan en massa saker.

  402. Är det nåt jag kan lära mig
    så att jag förstår eleven bättre?

  403. Men jag anser att skolorna ska ha
    lärare i svenska som andra språk.

  404. Där är universiteten viktiga.
    Vi behöver mata på.

  405. Vi ska ha studiehandledare.
    Det finns flerspråkig personal.

  406. Men det löser sig inte så där.

  407. Det här togs upp av dig-

  408. -det här med distansstudiehandledare.

  409. Om det inte finns tillgång till
    studiehandledare finns andra sätt.

  410. Enligt skollagen har nya elever
    rätt till studiehandledning.

  411. Jag tänker att vi vinner tid.

  412. Om skolan sparar... Jag
    förstår att man tänker ekonomiskt.

  413. Om skolan sparar på studiehandledning
    försenar det elevens utveckling.

  414. I stället för 3 år kan det ta 4-5 år.

  415. Anställ en duktig studiehandledare!

  416. Det hjälper eleven, läraren
    och skolan.

  417. -Det får bli slutord.
    -Det var ett jättebra slutord.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Invandrarundervisning, Pedagogik, Skolan, Svenska som andraspråk, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Feministiskt självförsvar på schemat

Trakasserier i form av fysiska, psykiska och verbala kränkningar hör till vardagen för skolelever idag och värst utsatta är tjejer. Allt fler skolor inför självförsvar för tjejer på schemat. Men är det ett bra sätt att komma till rätta med problemen?

Fråga oss