Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: SamverkanDela
  1. Jobbar du i skolan och är nyfiken på
    andra lärares pedagogiska idéer?

  2. Eller vill du dela dina erfarenheter?

  3. "Lärlabbet" är för, av och med
    dig som jobbar i skolan.

  4. Antalet nyanlända elever
    fortsätter att öka i Sverige.

  5. Det är
    en jätteutmaning för skolvärlden.

  6. Men i "Lärlabbet" försöker vi hitta
    lärande exempel på vad som fungerar.

  7. Sista programmet
    på temat nyanlända elever.

  8. Vi har pratat om
    mottagande, inkludering och lärande.

  9. I dag är ämnet samverkan.
    Hur kan man hjälpas åt-

  10. -för att ge eleverna
    så bra förutsättningar som möjligt?

  11. Med oss för att prata om det här:

  12. Tamar Ucar. Modersmålslärare,
    studiehandledare, arbetslagsledare-

  13. -på språkintroduktion
    på Karolinska skolan i Örebro.

  14. Jilda Sürüp, förstelärare och lärare
    i svenska som andra språk och SO-

  15. -på skolan Söderporten i Norrköping.

  16. Stefan Eriksson, rektor för Centrum
    för flerspråkigt lärande i Borås-

  17. -en mottagningsenhet för nyanlända.

  18. Välkomna! Vi ska prata om samverkan
    när det gäller nyanlända elever.

  19. -Vad tänker ni när ni hör rubriken?
    -Det är oerhört viktigt.

  20. Samverkan mellan alla aktörer
    som möter barnen i skolan.

  21. Lärare, handledare, modersmålslärare-

  22. -och externa aktörer som föreningar
    och samhället i övrigt.

  23. För att få en helhet och integration
    som är värd namnet.

  24. Man behöver se till elevens behov-

  25. -och utifrån det se vilka lärar-
    kategorier man ska samverka med-

  26. -för att eleven ska nå
    ett så gott lärande som möjligt.

  27. Ja, det är viktigt för att eleven
    ska lyckas med måluppfyllelsen.

  28. Så alla som jobbar kring samma elev
    ska kunna jobba mot samma mål.

  29. I Vänersborg ger
    en samverkansmodell-

  30. -mellan skolan, Migrationsverket och
    en supportgrupp på ett asylboende-

  31. -både nyanlända elever och nyanlända
    lärare en bra väg in i samhället.

  32. Jag heter Christina Hjern
    och jag är rektor på Mariedalskolan.

  33. Jag har varit rektor
    i ganska många år. Sen -84, faktiskt.

  34. Det är hela tiden nya utmaningar. Man
    utvecklas alldeles enormt i jobbet.

  35. Alla möten med människor - vuxna
    som barn - är oerhört stimulerande.

  36. Jag heter Ruba.
    Jag kommer från Syrien, från Homs.

  37. Jag är 28 år. Jag pratar
    arabiska, engelska och lite svenska.

  38. Jag arbetar som lärare i skolan.

  39. Dags för samling. Ta var sin stol.

  40. Samverkan
    är oerhört viktigt i skolan.

  41. Samverkan
    föräldrar, elever, personal-

  42. -fackliga organisationer,
    andra föreningar-

  43. -som kan finnas aktuella runt barnen.

  44. Här har vi en speciell samverkan
    utifrån situationen i Vänersborg-

  45. -med ett väldigt stort asylboende
    i Restad gård.

  46. Dit kom det väldigt många
    utbildade lärare, bland annat.

  47. Många lärare kom hit till skolan-

  48. -och frågade om de
    inte kunde få börja praktisera här.

  49. De hade ingenting att göra.

  50. Det är ju fantastiskt. Vi ropar
    hela tiden efter fler vuxna i skolan.

  51. Det måste vi ju kunna ordna att
    de får komma och praktisera i skolan.

  52. "Vi måste hitta nån väg."
    Men nej, juridiken är som den är.

  53. "Det går inte", fick jag till svar.

  54. Jag mådde väldigt dåligt
    och var väldigt ledsen.

  55. Jag kom nyligen från kriget i Syrien.

  56. Min hemstad, Homs, låg i ruiner.

  57. Jag är väldigt ledsen för det.

  58. När jag kom hit ville jag
    inte bara vara på förläggningen-

  59. -utan nånting att göra.

  60. Jag behövde göra nånting.

  61. Man kan berätta
    vad man gjorde efter skolan.

  62. Samtidigt, under våren, så startade
    nånting som heter Support Group-

  63. -ute på boendet på Restad gård.

  64. Det är en grupp som försöker hitta
    bra sysselsättningar-

  65. -för de asylsökande
    som bor på Restad gård.

  66. Det hade samlats
    ett 30-tal lärare där.

  67. Vi hade diskussioner med dem
    och försökte peppa dem att komma ut.

  68. Min chef, Anne-Len Kriewitz,
    och Support Group-

  69. -hade flera samtal kring det här.

  70. Hon gick vidare och stämde av med
    SKL:s jurister och Skolverket-

  71. -och med Migrationsverkets jurister.
    Till slut hittade man en möjlighet-

  72. -för asylsökande
    att få praktik ute i verksamhet.

  73. Stor eller liten.

  74. Det har gått jättebra. De tre lärare
    som behärskar engelska väldigt bra-

  75. -är en väldigt god hjälp i skolan.

  76. I skolan har det varit bra
    för de nyanlända elever som vi har-

  77. -som faktiskt får nån bredvid sig
    som pratar arabiska hela tiden.

  78. Det har varit en fantastisk hjälp.

  79. Det är inget merjobb
    för de handledande lärarna.

  80. De vanliga lärarna
    har fullt upp i sin dag.

  81. Så vi erbjuder en chans
    att delta i verksamheten.

  82. Jag är jätteglad för erfarenheten.

  83. Jag vill stanna kvar här och
    bli en del av det svenska samhället.

  84. Vänersborgsmodellen har väckt
    nyfikenhet och sprids nu i Sverige.

  85. I Vänersborg ska de nyanlända lärarna
    nu få inleda sina studier i svenska.

  86. -Vad säger ni om modellen?
    -Det ser jättebra ut.

  87. Det är trygghet
    som eleverna också får.

  88. Att kunna vända sig till en vuxen
    och ställa frågor-

  89. -som man inte skulle kunna ställa
    till en kompis eller läraren.

  90. Det är en jättestor vinst.

  91. Jag tänker på två positiva faktorer
    utifrån inslaget.

  92. Jag tycker att skolans pedagoger-

  93. -ska spegla
    den mångfald vi har i samhället.

  94. Det lyckas de med här. De elever som
    finns där som har ett annat ursprung-

  95. -behöver också förebilder
    att identifiera sig själva med.

  96. Då kan det vara en framgångsfaktor-

  97. -på skolor med
    en hög andel flerspråkiga elever.

  98. I Borås jobbar ni med ett team
    av studiehandledare. Insatsteamet.

  99. -Kan du berätta vad det handlar om?
    -Bakgrunden var...

  100. Vi sköter all studiehandledning
    i Borås stad och märkte-

  101. -att vissa skolor sökte
    studiehandledning mer än andra.

  102. Några skolor sökte inte tillräckligt
    mot vad de borde göra.

  103. Då bestämde vi att vi ska försöka med
    ett insatsteam som åker till skolor.

  104. Vi har en lärare med svensk behörig-
    het... Vi har börjat med matte/NO.

  105. ...som då är teamledare.
    Och den har med sig 4-5 lärare-

  106. -kanske med utländsk utbildning-

  107. -som dessutom
    har kunskap i andra språk.

  108. -De gör nedslag.
    -Vad är fördelarna med det?

  109. För att det ska vara
    studiehandledning-

  110. -ska det finnas ett behov som är
    utrett och finnas ett åtgärdsprogram.

  111. Mycket jobb
    innan det blir studiehandledning.

  112. Ibland har ämneslärare fullt upp och
    hinner inte skriva åtgärdsprogram.

  113. Då tappar eleverna
    möjligheten till studiehandledning.

  114. Därför inrättade vi
    den här insatsstyrkan.

  115. De blir ju specialister. De vet
    exakt var eleverna fastnar nånstans.

  116. Var flaskhalsarna är.

  117. Det har varit lyckat
    på de allra flesta skolor.

  118. Jilda, du har ett utvecklingsprojekt
    på din skola med modersmålslärarna.

  119. Det handlar om modersmålslärarna
    knutna till förberedelseklassen-

  120. -där jag jobbar.

  121. Det började med att vi hittade tid
    att sitta och planera tillsammans.

  122. Vi tittade på vad det är för mål
    och förmågor som vi strävar efter-

  123. -i modersmål och i svenska.

  124. Utifrån det kunde vi börja samplanera
    utifrån olika texttyper-

  125. -som vi arbetar med
    efter kursplanerna.

  126. När vi arbetar med en texttyp
    i svenskundervisningen-

  127. -ökar förutsättningarna
    för att eleverna ska förstå-

  128. -och att de ska kunna utveckla
    också sitt modersmål-

  129. -utifrån att vi har vår samplanering.

  130. De gör samma sak
    i modersmålsundervisningen.

  131. Vi har bestämt vad vi ska arbeta med-

  132. -hur eleven ska visa sin förmåga, hur
    vi bedömer, och vi gör det gemensamt.

  133. -Hur har ni hittat tid för det?
    -Våra chefer har stöttat oss.

  134. Dels chefen för modersmålsenheten,
    dels chefen på skolan där jag jobbar.

  135. Vi har satt planeringstiden ihop och
    kunnat ta fram gemensam planering.

  136. Tamar, ni har valt att sätta studie-
    handledarna mitt i verksamheten.

  137. På SPRI-bas i Örebro
    jobbar vi tematiskt.

  138. Två gånger i veckan
    jobbar eleverna med olika teman.

  139. Då ska studiehandledaren jobba med
    samma tema under tiden vi har temat.

  140. Då har vi beställt studiehandledning-

  141. -så att alla elever
    får studiehandledning samtidigt.

  142. Alla handledare kommer och handleder
    alla elever i olika språk samtidigt.

  143. Vi har fjorton handledare som kommer
    samtidigt och undervisar i nio språk.

  144. -Vissa språk har vi två handledare i.
    -Hur har ni lyckats med det?

  145. Modellen började
    när SPRI-bas startade.

  146. Sen har det utvecklats.

  147. SPRI har beställt studiehandledning
    i varje språk tre timmar i veckan.

  148. Då kommer studiehandledarna
    samtidigt och har studiehandledning.

  149. När vi är klara med undervisningen-

  150. -har vi alltid
    pedagogisk uppföljningstid.

  151. Studiehandledarna sitter då
    med svenska som andra språk-lärarna-

  152. -och utvärderar dagen, planerar
    kommande teman, kommande vecka...

  153. För att planera bra
    har arbetslagsledaren-

  154. -skickat brev till alla
    studiehandledare där man beskriver-

  155. -vad man jobbar med
    och vilka mål man har.

  156. Då kan studiehandledaren förbereda
    sin lektion på ett bra sätt.

  157. Innan skolan startar ett nytt tema-

  158. -får alla studiehandledare som
    jobbar på SPRI på Karolinska skolan-

  159. -tid tillsammans
    att planera nya temat.

  160. Vad gör vi första veckan på temat?
    Vad gör vi andra veckan?

  161. Nästa gäst lyfter fram vikten av sam-
    arbete mellan elevhälsa och lärare.

  162. Hon anser att samverkan
    måste ske utifrån barnets intresse.

  163. Karin Hallén Sehlin har jobbat med
    barnrättsperspektiv på BO i många år-

  164. -och är i dag skolkurator
    på en skola för nyanlända i Uppsala.

  165. Välkommen hit. Varför är samverkan
    mellan elevhälsa och lärare viktig?

  166. För att vi ska få en helhetsbild
    av eleverna och deras behov.

  167. Som lärare ser man
    vissa delar av eleverna-

  168. -och som kurator
    kan man se andra bitar.

  169. Vi behöver komplettera varandras
    bitar för att förstå eleverna.

  170. Barnen som kommer till dig,
    vad behöver de hjälp med?

  171. Det kan handla om att förstå
    sina egna känslor, förstå reaktioner.

  172. "Varför blir jag plötsligt så arg?"
    behöver en del hjälp med att reda ut.

  173. De får veta att det är normalt
    utifrån vad de har gått igenom.

  174. Man kan också behöva ösa ur sig
    om sin boendesituation-

  175. -i familjehem eller på HVB-hem.

  176. Man kan behöva prata om flykten.
    Man kan få göra nåt slags målbild.

  177. -Hur då?
    -Drömmar och visioner är viktigt.

  178. Att ha nåt slags hopp om framtiden
    även om situationen just nu är oviss.

  179. Då kan man med hjälp av
    olika skapande uttrycksformer-

  180. -måla en framtidsvision.

  181. "Hit vill jag komma.
    Här vill jag sitta på min veranda."

  182. En 15-årig elev från Afghanistan
    målar-

  183. -hur han i framtiden sitter på sin
    veranda och dricker en kopp varmt te.

  184. Han mår dåligt just nu. "Jag
    förstår inte varför jag blir så arg."

  185. Hur kan man hjälpa de mindre barnen?

  186. Där jobbar vi med leken som redskap.
    Vi har inget gemensamt verbalt språk.

  187. Men vi har lekens språk gemensamt.

  188. Barn får uttrycka sig
    på sätt som är anpassat till dem.

  189. Då kör vi lekstunder. Jag sitter med
    och tittar och bekräftar det de gör.

  190. De kan spela upp hemska scener
    i sandlådan med lekredskapen.

  191. Det gäller
    att inte rygga för det otäcka-

  192. -utan stå pall och bekräfta att det
    är helt okej att de visar mig det.

  193. Långt ifrån alla är traumatiserade,
    men alla har upplevt separationer.

  194. Från ett hemland,
    släktingar, familj, ibland föräldrar.

  195. De kan ha bevittnat hemska saker
    både i hemland och under flykten.

  196. Många behöver inte berätta
    så mycket om det-

  197. -men man ska ge dem möjlighet
    att genom lek få dem att förstå...

  198. -...vad de har gått igenom.
    -Vad kan hända annars?

  199. På sikt kanske man håller det inom
    sig. "Varför reagerar jag så här?"

  200. Man förstår inte sin egen reaktion.

  201. Är det så
    när lärarna inte vet vad som pågår?

  202. Ja, jag är rädd för att man i klass-
    rummet som lärare kan missförstå.

  203. Även på rasterna
    när det är konflikter.

  204. Man tycker att de är
    stökiga, okoncentrerade, lata...

  205. Kanske har de sovit dåligt och
    är trötta, oroliga eller frustrerade.

  206. Vi behöver tillsammans få
    en helhetsbild av eleverna.

  207. Vad krävs för att öka kunskapen kring
    barnen och deras behov i skolan?

  208. Det krävs att vi har en ökad
    förståelse för svåra upplevelser.

  209. Hur barn kan reagera på det.

  210. Sen krävs det också att vi samverkar
    med andra professionella.

  211. Lärare, elevhälsa,
    BUP, socialtjänst...

  212. Att vi tillsammans träffas för att se
    hur vi kan ge eleverna bästa stöd.

  213. Jag förespråkar gärna
    en skolsocionom.

  214. Att man på nätverksträffar
    och studiedagar-

  215. -lär känna dem som jobbar med frågor
    inom kommunens socialtjänst-

  216. -så att man har lättare
    att ta kontakt med varandra.

  217. Tack, Karin. Följ med mig,
    så får de andra träffa dig också.

  218. När ni hörde Karin,
    reagerade ni på nåt?

  219. Jag håller med dig i allt.

  220. Jag vill också skicka ut en bild av
    att alla inte är traumatiserade.

  221. Du nämnde det. - Man pratar ofta
    om de traumatiserade barnen-

  222. -men de
    är bara en liten del av helheten.

  223. Jag håller med. Många av eleverna
    har svårigheter NU-

  224. -i sitt familjehem
    eller på sitt boende.

  225. Det vill de ofta komma och berätta
    om. "Jag behöver byta god man."

  226. "Jag är inte trygg
    i mitt familjehem."

  227. Vi lämnar elevhälsan litegrann och
    pratar om samverkan med föräldrarna.

  228. -Erfarenhet där?
    -Nu har vi inte så många föräldrar.

  229. Det är familjehem och goda män
    som vi behöver samverka med.

  230. Man har valt att bli god man, och då
    är det lättare att samverka med dem.

  231. Stefan, du jobbade i Angered och
    Bergsjön och träffade ofta föräldrar.

  232. Man måste se det i olika faser.
    Jobbar man med helt nyanlända-

  233. -sker kommunikationen
    mer individuellt.

  234. Man har mer tid
    att träffa föräldrarna.

  235. Jobbar man på en högstadieskola
    i en stadsdel med många nyanlända-

  236. -har man inte
    särskilt mycket mer resurser.

  237. Man träffar föräldrarna
    på utvecklingssamtalen.

  238. Sen förväntar man sig att föräldrarna
    ska komma på föräldramöten.

  239. Kulturen finns inte i alla länder
    att man går på föräldramöten.

  240. -Vad ska man göra då?
    -Jag tänker direkt information.

  241. Informera föräldrarna
    varför man kallar till föräldramöte.

  242. Vad är syftet med utvecklingssamtal.

  243. I Bergsjön hade vi problem.
    Vi kallade till föräldramöten.

  244. Det kom kanske 50 föräldrar
    till en skola där vi hade 600 elever.

  245. Vi försökte med information.

  246. Vi hade att man lagade mat och tog
    med sig. Då kom kanske ett 100-tal.

  247. Men när vi lyckades få dit föräldrar
    var när barnen gjorde nånting.

  248. En föreställning, eller man hade
    ett tema som man visade upp.

  249. Då pressade barnen på föräldrarna:
    "Vi har nånting vi vill visa."

  250. Det kom 400 föräldrar
    när vi hade det.

  251. Då var det lätt för oss att gå in med
    den information vi ville ge.

  252. Då var det en liten del av helheten.

  253. Föräldrar som är nyanlända,
    med barn i förberedelseklass...

  254. Då upplever jag att det även är
    en inskolning för föräldrarna-

  255. -att ha barn
    som går i den svenska skolan.

  256. Oftast får läraren ta en större roll.

  257. Man måste förstå frågor som kan dyka
    upp som familjen behöver hjälp med.

  258. Man är en inslussning till samhället
    och den hjälp som familjen behöver.

  259. Det kan vara
    att ringa till vårdcentralen.

  260. Att hitta rätt...
    Vi pratade om föreningsliv.

  261. Att hitta rätt aktivitet eller klubb
    för eleven-

  262. -utifrån vad den är intresserad av.

  263. Det finns goda exempel på samverkan-

  264. -för att integrera nyanlända
    utanför skolan.

  265. Metin Rhawi
    är klubbchef för Södertälje FK-

  266. -och initiativtagare
    för fotboll för nyanlända.

  267. -Vi har med oss Metin. - Hej, Metin!
    -Hej, Bella.

  268. Vad gjorde att ni tog initiativet?

  269. Det föll sig ganska naturligt som det
    ser ut i Södertälje och hela Sverige.

  270. Vi har en kraftig flyktvåg.

  271. Södertälje har tagit emot
    väldigt många flyktingar.

  272. Vi som klubb, som är en del av
    samhället, vill hjälpa kommunen.

  273. Det är inte
    en enskild instans ansvar-

  274. -att hjälpa in varandra
    i ett samhälle.

  275. Vilka utmaningar ställs de nyanlända
    eleverna för när de kommer till er?

  276. Fotboll i sig är likadant.
    En boll och elva på var sin sida.

  277. Sen har man likadana kläder i
    respektive lag och man har en domare.

  278. Fotboll ur ett träningsperspektiv
    - då är organisationen en helt annan.

  279. Många av ungdomarna
    har aldrig spelat fotboll-

  280. -förutom
    att ha sett den organiserade delen.

  281. De har varit på gården och spelat
    fotboll, och nån har dömt kanske.

  282. Men hos oss
    och i det strukturerade Sverige-

  283. -handlar det om
    att komma i tid, påklädd.

  284. Det handlar om
    att lyssna på instruktioner.

  285. Det är ett lärande också,
    samtidigt som man har skoj.

  286. Men börjar träningen ett,
    då är man på plan ett påklädd.

  287. Då kommer man inte tio över,
    för då förstör man för andra.

  288. Det har våra barn lärt sig
    sen de var 6-7 år.

  289. Det tänker man inte alltid på att ett
    barn som får en meningsfull fritid-

  290. -kan bli mycket mer avslappnat också
    i skolan. Vi har ansvar tillsammans.

  291. Där finns sakerna som vi
    måste jobba lite mer med i samhället.

  292. Alla har en del att fylla.
    Och att vi vet om varandra.

  293. Vi har försökt initiera
    samarbete med en del skolor.

  294. Barn som spelar hos oss, vilka skolor
    går de i? Så pratar vi med skolorna.

  295. Hur ser barnens vardag ut när de
    är hos er? Hur ser den ut hos oss?

  296. Hur lik är den
    och vad skiljer sig åt?

  297. Om det är stökigt i skolan,
    men inte i fotbollssammanhang.

  298. Det är en skötsam flicka eller pojke.
    Vad gör att det blir stökigt där?

  299. -Tack, Metin, för att du var med oss.
    -Tack, snälla. Hej.

  300. Vad tänker ni
    om det som Metin säger?

  301. Just det här
    med att få ett sammanhang.

  302. Ett av nyckelorden kring barnen-

  303. -är att ge dem
    en känsla av sammanhang.

  304. Många stortrivs i skolan.
    De vill vara i skolan på loven.

  305. Att då gå vidare till fotbollsklubben
    eller drama, måla, körsång...

  306. Vi måste bli bättre på en brygga där.

  307. Man kan behöva fritidspedagoger
    som följer med till en aktivitet.

  308. Jag blev glad att han lyfte upp
    tjejer och killar och fotboll.

  309. Fotboll kan låta
    som nåt bara killar vänder sig till.

  310. Men han nämnde även flickor.

  311. Det måste vara jätteskönt och roligt
    för barnen-

  312. -att tillhöra ett fotbollslag.

  313. Tillhörigheten måste vara häftig.

  314. Jag tänkte samtidigt på... Vi har
    ett liknande projekt i Norrköping.

  315. Vi fångar upp elever för att få in
    dem i t.ex. fotboll efter skoltid.

  316. Då är det en person
    som har en kontakt-

  317. -dels med skolan,
    men också möter eleverna på fritiden.

  318. Jag kan sakna
    det som sker utanför sportens värld.

  319. Alla elever
    är inte sportintresserade.

  320. Jag önskar
    att man kom på fler projekt-

  321. -där man t.ex. involverar konst
    som en uttrycksform.

  322. Det är också
    ett sätt att kommunicera.

  323. Så jag hoppas att det kommer att öka.

  324. Tack så mycket för att ni kom hit.
    Ni pratar vidare i vårt eftersnack.

  325. Vi byter tema i "Lärlabbet".

  326. I fyra program framöver handlar det
    om media och informationskunnighet.

  327. I nästa program pratar vi om
    digitalisering och demokrati.

  328. Gå in och dela med er. Vad tänker ni
    om Vänersborgsmodellen?

  329. På sociala medier under #lärlabbet.
    Kolla in eftersnacket på vår blogg.

  330. -Redan slut.
    -Redan slut. Det gick snabbt.

  331. -Vi över...
    -Oj, nu kommer alla kameror.

  332. Kan vi göra en serie till? Det är
    så mycket mer man vill lyfta upp.

  333. Ja, det var så mycket
    ni ville ha sagt.

  334. Man vill inte avbryta varandra,
    så man försökte hitta rätt ställe.

  335. Nu blir mina kollegor arga, för vi
    har också en sommarskola i Örebro.

  336. Det hann jag ju inte.

  337. Det som var bra med sommarskolan
    var att ungdomar visade ungdomar.

  338. Det var gymnasieungdomar och några
    nior. Från året man fyllt femton.

  339. Det var så fint
    att läsa elevernas utvärderingar.

  340. "Det bästa sommarjobb jag har haft."
    "Detta är integration på riktigt."

  341. "Vi har fortsatt att umgås efteråt",
    skrev några.

  342. Förebilder, målbilder,
    en känsla av sammanhang.

  343. Alla de här värdeorden är så viktiga-

  344. -och ganska enkla egentligen.
    Men man behöver ju jobba tillsammans.

  345. I Örebro kommun har vi startat
    ett samarbete med Friskis & Svettis.

  346. Vi har annonserat efter folk som
    redan tränar på Friskis & Svettis-

  347. -och kan tänka sig att bli faddrar
    till två nyanlända elever.

  348. Vi erbjuder eleverna
    att träna gratis i tio veckor-

  349. -och träna och umgås
    med en svensktalande.

  350. Det är också ett
    integrationssamarbete.

  351. Det är så mycket man kan göra.

  352. Och då får man det fysiska välmåendet
    på köpet. Att träna är viktigt.

  353. Äta rätt, träna och sova
    är grundläggande saker.

  354. Man hör ofta från folk man känner-

  355. -att de vill göra nåt för nyanlända,
    men de vet inte hur eller vad.

  356. Man har kanske inte jättemycket tid.
    Men det är många som tränar-

  357. -och det är jättenaturligt
    att träna tillsammans-

  358. -och kanske gå och fika efteråt.

  359. Vi har också
    en integrationskör i Uppsala-

  360. -som Rädda Barnen driver.
    Vi har förlagt den till skolan-

  361. -så att våra elever lätt
    kan stanna kvar och sjunga.

  362. Jag har funderat på att starta
    ett "One Stop Service Center".

  363. Man går till ett ställe,
    och där finns allt för de nyanlända.

  364. -Det har jag efterfrågat i Uppsala.
    -Migrationsverket, Försäkringskassan.

  365. Allihop. Och själva mottagandet.

  366. Du verkar ha tid i din tjänst
    för lite mer än vad du...

  367. Även om man kommer till rätt enhet
    hos socialtjänsten-

  368. -så gör sekretessen att man
    som kurator får följa en förälder-

  369. -som inte kan svenska,
    till många olika enheter.

  370. Precis. Jag försöker alltid
    ta mig själv som exempel.

  371. Om jag hade flyttat till Saudiarabien
    och blivit runtskickad där-

  372. -så hade det varit jättesvårt. Tänk
    om det hade funnits ett enda ställe.

  373. I receptionen sitter några personer
    som tillsammans talar 8-10 språk-

  374. -och som kan hänvisa till rätt rum.

  375. Jag måste berätta en rolig historia.

  376. Det här hände för några år sen.

  377. Jag hade en bekant,
    och då var familjen nyanländ.

  378. Jag kom dit en dag,
    och mamman kom ut-

  379. -efter en halvtimme
    och frågade mig lite blygt:

  380. "Kan du hjälpa mig?" Jag trodde
    att det gällde en blankett.

  381. Då kom hon
    med ett brev från Försäkringskassan-

  382. -och hela familjen hade funderat över
    hur man skulle öppna kuvertet.

  383. De här gröna kuverten man får
    som man måste riva upp på sidorna.

  384. -Att inte ha sönder informationen.
    -Och de hade inte kunnat...

  385. Hur skulle jag berätta det
    för att inte kränka dem?

  386. "Ja, det här är inte lätt att öppna."
    Och så visade jag. Såna små saker.

  387. Du berättade att ni hade fjorton
    studiehandledare som kom samtidigt-

  388. -och att det blev en samverkan mellan
    svenska som andraspråkslärarna-

  389. -och studiehandledarna.
    Det är ju fantastiskt.

  390. Men på en vanlig grundskola
    ser det inte så.

  391. Där finns det ett stort glapp,
    eller ett resursslöseri.

  392. En studiehandledare kommer till
    skolan och ska handleda en elev-

  393. -och så får studiehandledaren
    fråga eleven vad de ska prata om.

  394. Då är man helt oförberedd.

  395. Det är väldigt vanlig, och som
    studiehandledare skulle jag önska-

  396. -att det på varje fanns en ansvarig,
    förutom rektorn, som inte har tid.

  397. Kanske en pedagog
    eller en förstelärare-

  398. -som är ansvarig för studie-
    handledning och modersmålsfrågor.

  399. Nån som har tid för det i sin tjänst,
    så att man kan vända sig dit.

  400. På min skola har vi en sån person,
    som har det i sin tjänst.

  401. Där är det mer logistiska frågor,
    och schemafrågor och salsfrågor.

  402. Elever kan det också vara. Det svåra
    är att förmedla ämnesinnehållet.

  403. Vad det är eleven ska syssla med.

  404. Vi har löst det. Inte så bra som om
    man står och kommunicerar så här-

  405. Men vi är med i ett forskningsprojekt
    med Stockholms universitet-

  406. -där det finns tusen filmer
    på fyra till fem minuter-

  407. -som tar upp olika...

  408. De utgår ifrån Lgr 11, och det är KTH
    som har gjort filmerna.

  409. De är gjorda på svenska.
    De är filmade-

  410. -ibland animerade och ibland med
    levande lärare, som talar svenska.

  411. Sen har man dubbat filmerna till fem
    olika språk, och så är de textade.

  412. Man kan välja svenskt tal och arabisk
    skrift, eller tigrinja, med mera.

  413. Eller tal och svensk text. Man kan
    få dem att de tala långsammare.

  414. Ska ämnesläraren
    jobba utifrån de filmerna?

  415. Ämnesläraren kan på ett mycket
    enkelt sätt ge en film i läxa-

  416. -till en elev, eller till hela
    klassen, och till studiehandledaren.

  417. Behoven behöver förändras hela tiden,
    för eleven gör ju en utveckling-

  418. -och allteftersom eleven utvecklas
    så kan behoven märkas tydligare-

  419. -i ett annat ämne. Då är det viktigt
    att ha den dialogen-

  420. -samtidigt som man gör en utvärdering
    om det är rätt stöd för eleven.

  421. Som i de områdena som du jobbar med,
    kopplat till elevhälsan.

  422. Eleven kanske är i behov av nåt annat
    stöd, som visar sig längre fram-

  423. -när kunskapskraven ökar.
    Då kanske inte studiehandledning...

  424. Det kan vara
    svenska som andraspråk de behöver.

  425. Man också ha nåt annat bekymmer.

  426. Man kanske tillhör särskolans person-
    krets utan att man har upptäckt det.

  427. För att samverkan ska fungera-

  428. -så måste man
    avsätta tid för samverkan.

  429. Och alla måste se
    att elevens språk är viktigt.

  430. Oavsett vilket ämne man undervisar i-

  431. -så måste man utgå ifrån
    elevens kunskaper via modersmålet.

  432. Där är ni modersmålslärare och
    studiehandledare en oerhörd tillgång.

  433. Ämneslärare måste förstå-

  434. -hur man kan använda det
    som en tillgång i undervisningen.

  435. Man måste ha ett tydligt mål
    och syfte med studiehandledningen-

  436. -för all personal i skolan.

  437. Diskussionerna fortsätter,
    och ute på sociala medier, hoppas vi.

  438. Stort tack för att ni kom hit.

  439. Vi skulle kunna hålla på hur länge
    som helst, men nu är det slut.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap
Ämnesord:
Flyktingar, Flyktingbarn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Lärare, Praktik, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

New age som skolutveckling?

I spåren av krisrapporter om skolans tillstånd har det dykt upp en mängd nya aktörer i skolvärlden med olika budskap om hur den svenska skolan ska räddas. Det handlar om coachning, kurser i självledarskap och inspirationsföreläsningar. Kritikerna talar om flum och floskler och varnar för att pseudovetenskap har tagit sig in i skolans värld.

Fråga oss