Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Digitalisering och demokratiDela
  1. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":

  2. Fredrik Holmberg, grundskole-
    och gymnasielärare, arbetar-

  3. -med att utbilda skolor
    i media- och informationskunnighet.

  4. Sofia Malmberg, föreläsare
    och skolbibliotekarie i Stockholm-

  5. -har skrivit
    "Bibliotekarien som medpedagog"-

  6. -och "Happenings som arbetsmetod".

  7. Patricia Diaz, förstelärare
    och Guldäpplenominerad lärare-

  8. -i engelska och spanska i Stockholm.

  9. Patricia har skrivit om hur digitala
    resurser kan förbättra undervisning.

  10. Då sätter vi i gång.

  11. Nytt tema i "Lärlabbet": MIK -
    medie- och informationskunnighet.

  12. Det omfattar kunskaper i allt
    från källkritik, rörliga bilder-

  13. -till yttrandefrihet
    och mänskliga rättigheter.

  14. I dag pratar vi om
    digitalisering och demokrati.

  15. -Välkomna hit.
    -Tack.

  16. MIK - medie- och informations-
    kunnighet är ett samlingsbegrepp-

  17. -för många olika kunskaper,
    färdigheter, förhållningssätt.

  18. Hur skulle ni beskriva...
    Vad är MIK? Vad innehåller det?

  19. Först är det det vi traditionellt
    kallar källkritik-

  20. -att kunna värdera och granska källor
    ur ett källkritiskt perspektiv-

  21. -men också att man gör det bredare
    och använder de verktyg som finns-

  22. -att kunna använda dem. Man går
    från konsument till producent.

  23. Att källkritiskt granska
    det man hittar överallt.

  24. Vilka verktyg passar mig
    för att göra olika saker?

  25. -Vad säger du, Fredrik?
    -Det är en ny mänsklig rättighet.

  26. I en demokrati
    måste medborgarna behärska de språk-

  27. -på vilket maktutövningen sker.

  28. Det handlar om att läsa,
    tala, skriva, traditionellt sett-

  29. -men i dag har vi
    flera språk omkring oss.

  30. MIK är en process
    som vi alltid har hållit på med-

  31. -det vi håller på med nu,
    och det vi håller på med i framtiden.

  32. MIK handlar framför allt inte
    om teknik utan om värderingar-

  33. -demokrati och mänskliga rättigheter.

  34. -Varför är MIK viktigt i skolan?
    -Just för samhällssamtalet.

  35. Att kunna delta i det och förstå...

  36. Att kunna söka, sovra, bland
    all information som man utsätts för-

  37. -och tar del av, men också att kunna
    bidra till det informationsflödet-

  38. -och veta hur man gör det
    på ett kompetent sätt.

  39. MIK handlar ju om hela samhället,
    alla människor.

  40. UNESCO satsar på skolan
    och på lärarna och deras roll i-

  41. -nu använder jag
    ett finskt begrepp här, fostran.

  42. Det står väl inte kvar i läroplanen.

  43. Att fostra med informationskunniga
    elever och studenter-

  44. -som skapar mer informationskunniga
    och demokratiska samhällen.

  45. Vad är det som gör att MIK
    har aktualiserats mer nu, i skolan?

  46. Dels finns det i läroplanen. I nästan
    alla ämnen pratar man om källkritik-

  47. -och hur vi ska ta oss an det
    och vara ämnesövergripande.

  48. Här tänker jag
    att det i skolan är lärarens ansvar-

  49. -men det finns fler funktioner
    på en skola som kan bidra till-

  50. -en högre måluppfyllelse,
    bibliotekarier, IKT-pedagoger-

  51. -såna som jobbar med film,
    många olika kategorier-

  52. -som samverkar
    kring de här begreppen.

  53. Att det har blivit så viktigt i dag
    är för att det delas-

  54. -mycket information där man ibland
    behöver ifrågasätta sanningshalten-

  55. -men man måste alltid ställa sig
    kritisk till avsändare, innehåll-

  56. -vilket forum jag hittade
    den här texten eller filmen-

  57. -och att man hela tiden
    måste vara på sin vakt.

  58. Digitaliseringen har ju skapat goda
    förutsättningar att vara kreativ.

  59. Vi har plötsligt tjogtals
    hantverkares verktyg i våra händer.

  60. Hur vi ska använda det är en del av
    medie- och informationskunnigheten.

  61. I informationssamhället...

  62. På min utbildning sa man att
    det kommer ett informationssamhälle-

  63. -och nu är vi där. I dag är en av de
    största handelsvarorna information.

  64. Information och vad information är
    är nånting som vi måste diskutera.

  65. Det spelar större roll i dag än förr.

  66. -I samband med digitaliseringen?
    -Det går in i alla samhällets delar.

  67. Och in på huden på oss. Hur många
    identiteter har du på nätet?

  68. Det finns alltid dagsaktuella exempel
    att ta när man jobbar med MIK.

  69. Det finns alltid nånting som har hänt
    som eleverna kan relatera till-

  70. -och ta sig an
    och ta som diskussionsämne.

  71. Det är alltid nån video
    som har blivit viral, eller nån text-

  72. -som är på tapeten
    och som eleverna pratar om.

  73. Där måste man som lärare,
    eller om man jobbar inom skolan-

  74. -våga ta upp de här sakerna.
    Inte alla känner sig bekväma med det.

  75. Man känner kanske att man själv
    inte känner sig helt trygg-

  76. -med att handskas med att vara
    så källkritisk som man bör vara.

  77. I och med en ökad digitalisering
    av skolan utvidgas klassrummet.

  78. På Katedralskolan i Skara
    producerar estetklassen en webbshow-

  79. -där de presenterar veckans
    åsikter, kunskaper och diskussioner-

  80. -både i klassrummet och ute på nätet.

  81. Jag heter Ylva och jag undervisar
    i historia och kulturhistoria-

  82. -på Katedralskolan i Skara,
    på det estetiska programmet.

  83. Hej, alla glada.
    Först, har alla läst Facebook?

  84. Alla vet vad de ska göra?

  85. För mig finns...
    MIK är ett vidgat begrepp-

  86. -som egentligen i dag
    handlar om medborgarskap.

  87. Om man säger att kunskap är makt

  88. -skulle jag säga att en del av den
    kunskap som är nödvändig i dag-

  89. -är medie- och informationskunskap.

  90. Elever i dag måste självklart
    kunna hantera information på nätet.

  91. Man måste kunna hitta och sovra
    och aktivt och medvetet förhålla sig-

  92. -till det man hittar.
    Källkritiken är enormt viktig.

  93. Men eftersom även det demokratiska
    samtalet har flyttat ut på nätet-

  94. -räcker det inte med att bara kunna
    handskas med det andra producerar.

  95. Man måste kunna producera själv-

  96. -för att kunna vara
    en aktiv medborgare på det sätt-

  97. -som vår läroplan efterfrågar.

  98. För mig handlar MIK
    om tvåvägskommunikation.

  99. Att kunna på ett kunnigt och medvetet
    sätt handskas med andras produktion-

  100. -och att kunna på ett kunnigt
    och medvetet sätt producera själv.

  101. I hela den processen måste man
    också kunna värna sin integritet-

  102. -och respektera andras.

  103. För mig är MIK makt.

  104. Att kunna ge eleverna makt-

  105. -ser jag som
    en del av mitt grunduppdrag.

  106. Makten att kunna ta till sig
    den information man behöver-

  107. -makten att kunna uttrycka sig
    i de fora där man vill uttrycka sig-

  108. -och makten över hur andra ska kunna
    förhålla sig till det jag bidrar med.

  109. Welcome to an extraordinary show!

  110. Today we are going to get
    an extraordinary interview-

  111. -with the one and only
    Kjelle Källkritik...

  112. Förut var jag i klassrummet beroende
    av att välja projekt och arbeten-

  113. -som gick att göra i klassrummet.

  114. I dag, med hjälp av digitala verktyg,
    har klassrummet blivit radioteater.

  115. Det finns inga idéer
    som eleverna kan komma med-

  116. -"Vi vill göra ett sånt projekt,
    vi vill göra ett sånt arbete"-

  117. -det finns inga idéer
    som inte går att göra idag-

  118. -med hjälp av digitala verktyg,
    vilket innebär att spännvidden-

  119. -för att låta elevernas kreativitet
    och nyfikenhet få utrymme-

  120. -och få vara med och bestämma
    hur vi ska ta oss till målen-

  121. -den spännvidden
    har blivit så enormt mycket större.

  122. Min lärarroll i dag
    är svårare och mer komplex.

  123. Det krävs mycket mer ämneskunskaper
    och mycket mer planering.

  124. Jag lägger mycket mer tid
    på återkoppling i dag.

  125. Min roll har gått
    från "feed" till "feedback".

  126. Välkomna till dagens avsnitt. I dag
    pratar vi om ett allvarligt ämne-

  127. -barn som lever med föräldrar
    med psykisk ohälsa eller beroende.

  128. Mina elever läser
    väldigt olika sorters texter.

  129. De läser akademisk text,
    de läser tidningsartiklar...

  130. Jag ser att de
    brottas med abstrakt text.

  131. I dag är det så oerhört viktigt
    att man kan tolka av debattartiklar-

  132. -att man kan tolka av nyhetstexter
    och förstå mer akademisk text-

  133. -för att utveckla sitt kritiska
    och demokratiska tänkande.

  134. Det brottas jag med i klassrummet.

  135. Elevernas rörelse
    mot allt mer avancerad läsförståelse.

  136. I en digitaliserad lärmiljö är det
    kanske ännu viktigare än nånsin.

  137. Min fråga är:
    hur arbetar vi med det här-

  138. -och hur ska vi arbeta för att nå
    så långt som möjligt i textrörlighet-

  139. -i digitaliserade klassrum?

  140. Nån som vill svara?

  141. Jag märker på mina elever
    att de ibland ställer sig frågande-

  142. -till det här med
    att läsa mellan raderna på en text.

  143. Vem har skrivit texten och i vilket
    syfte? Hur kan man diskutera det?

  144. Vad finns det för svar? Vissa texter
    kan jag kanske tolka på ett sätt-

  145. -medan mina elever inte alls
    har läst ut det i den texten.

  146. Att kunna sätta fingret på
    vad det är i texten-

  147. -som gör att jag tänker så,
    och vad tänker du, och så.

  148. Textsamtal är otroligt viktigt
    att jobba med med eleverna.

  149. Källkritik är otroligt viktigt.

  150. Det ser lite olika ut
    beroende på vilket medium det är.

  151. Man bör ju känna till
    hur det specifika mediet fungerar-

  152. -och vilka principer som gäller där.

  153. Vi arbetar mycket
    med berättande i framför allt film-

  154. -som ju är den största medie-
    konsumtionen bland barn och unga.

  155. De ägnar mellan 20 och 40 timmar
    i veckan åt rörlig bild.

  156. Det är ganska mycket.
    De lär sig en hel del-

  157. -men de behöver också
    vokabulär och terminologi-

  158. -för att kunna beskriva vad de kan.
    Mycket kunskap förblir dold.

  159. Jag skulle säga att mitt tips är-

  160. -att göra
    en medieinventering i klassrummet.

  161. Kolla vilken mediekonsumtion jag har,
    innehållsmässigt och teknikmässigt.

  162. Vilken mediekonsumtion har eleverna?

  163. Hur skiljer den sig,
    tekniskt och innehållsmässigt?

  164. Att se likheterna och skillnaderna
    mellan vad eleverna har-

  165. -och vad man själv har är spännande.
    Där kan man börja gräva.

  166. Vad gäller tekniken, handhavandet av
    tekniken, är det sällan ett problem.

  167. Ylva pratade om medborgarskap.
    Vad tror ni hon menar med det?

  168. Väldigt mycket av våra kontakter
    med myndigheter ska ske digitalt-

  169. -och det är där vi kan göra
    vår röst hörd på väldigt många sätt.

  170. Har inte vi den kanalen
    så missar vi väldigt mycket.

  171. Jag tror också att hon tänker på
    att det i dag är så många-

  172. -som påverkar och låter sig påverkas
    via sina sociala flöden.

  173. Det är nog också där det handlar om
    att vara en god, aktiv, medborgare.

  174. Det är otroligt lätt att skapa
    debatter i sociala nätverk-

  175. -och också veta hur man ska förhålla
    sig till kommentarer man får där.

  176. Hur kan jag påverka folk
    genom att dela saker som jag gör?

  177. Det går väldigt snabbt. Det är lätt
    att råka trycka på gilla-knappen-

  178. -utan att egentligen tänka efter.

  179. Det är viktigt med medborgarskap.
    Det är det det handlar om.

  180. Det är det fokus som UNESCO har
    angett och som anges i läroplanerna.

  181. Vi är medborgare i första hand,
    inte kunder, utan aktiva medborgare.

  182. Hela reportaget är ljuvligt.

  183. -Ja, verkligen.
    -Jag blir avundsjuk på hennes elever.

  184. Genom att jobba med att
    visa eleverna och få dem att förstå-

  185. -hur enkelt det är
    att vara producent på nätet i dag,

  186. -bara det får dem att ta
    ett steg tillbaka och ifrågasätta:

  187. "Om jag kan lägga upp
    nästan vad som helst på nätet-"

  188. "-och få det att se proffsigt ut
    kan vem som helst göra det."

  189. Då är det ännu viktigare att man
    ifrågasätter vem som står bakom.

  190. Hur kan man integrera medie- och
    informationskunskap i undervisningen?

  191. När jag är ute i arbetslagen
    är den reaktion jag mest stöter på:

  192. "Vi hinner aldrig
    prata med våra kollegor."

  193. Där blir min roll
    att gå ut i arbetsgrupperna och se-

  194. -att de pratar om samma sak,
    utifrån sina ämnesperspektiv.

  195. Jag som bibliotekarie
    kan komma in och knyta ihop det-

  196. -med mina specifika yrkeskunskaper,
    och skapa nånting tillsammans.

  197. Vi körde i gång ett projekt där vi
    utgick från det som eleverna ser-

  198. -alltså den moderna mediekanon,
    som ju förändras hela tiden.

  199. Filmen är ju spännande också för att
    det är ett så komplext medium.

  200. Det har så många lager med text,
    ljud, bilder och kombinationen...

  201. Hur man kombinerar bilder
    skapar otroligt många effekter.

  202. Att dyka ner i det och undersöka
    vad man har tagit med sig...

  203. Man lär sig ju nåt
    när man konsumerar en typ av text.

  204. Då växer upplevelserna
    och då läser vi film tillsammans-

  205. -och vi talar om
    och gör film tillsammans.

  206. Det känns som att det bygger broar,
    både till kulturarvet-

  207. -men också till många andra typer av
    språk- och textskapande och uttryck.

  208. Teknik, media och innehåll
    kommer tillsammans på ett bra sätt...

  209. -...eftersom de är så vana vid det.
    -Att jobba på olika...

  210. Vi jobbar på många olika sätt med
    olika digitala kanaler och resurser-

  211. -med allt från webbpublicering via
    bloggande, Youtube eller Wikipedia-

  212. -till att förbättra och effektivisera
    metoder som man har använt tidigare-

  213. -för att förstärka
    och förbättra undervisningen.

  214. Det kan vara att samarbeta
    och jobba med kollaborativa dokument-

  215. -som också kan vara tidsbesparande-

  216. -och göra det mer överblickbart.
    Det är också viktigt för eleverna.

  217. De digitala verktygen, har de
    gjort det möjligt för eleverna-

  218. -att vara mer kreativa och delaktiga?
    På vilket sätt?

  219. Den här aha-upplevelsen:
    "Oj, andra kan se det."

  220. "Min mormor kan se det.
    Mina kompisar kan se det."

  221. Då kommer diskussionen
    om vad jag vill ska synas om tio år-

  222. -när min arbetsgivare googlar på mig.

  223. Digitaliseringen har i många fall
    gjort undervisningen intressantare.

  224. Den liknar mer
    verkligheten utanför skolan.

  225. Därför känns den mer tillämplig
    och användbar och intressant.

  226. Kreativiteten, att man kan använda
    sin kreativitet och få uttryck.

  227. Eftersom vi har en normalfördelning
    av olika begåvningar i klassen-

  228. -finns det större chans att just du-

  229. -får plats med dina kompetenser
    eller förmågor.

  230. Det är också lätt
    att få eleverna att bli engagerade.

  231. De har ett förhållningssätt till det
    här. Det berör dem i deras vardag.

  232. Nästa gäst har varit sakkunnig
    på Utbildningsdepartementet-

  233. -och forskningschef på Skolverket.
    Han är doktor i statsvetenskap-

  234. -och är i dag utbildningsanalytiker
    åt bland annat OECD och UNESCO.

  235. Han heter Jan Hylén och har skrivit
    "Digitaliseringen av skolan"-

  236. -där han jämför internationell
    forskning och ser på trender-

  237. -som påverkar
    svensk utbildning i framtiden.

  238. -Välkommen hit.
    -Tack.

  239. Hur skulle du beskriva
    det här ordet "digital kompetens".

  240. I förhållande till diskussionen
    som var i panelen-

  241. -där man nämnde kunskaper,
    färdigheter och förståelse-

  242. -så innehåller, tycker jag då-

  243. -kompetensbegreppet
    även en motivationsfaktor.

  244. -Hur då?
    -Att man ska vara motiverad...

  245. ...att använda
    sina kunskaper och delta-

  246. ...och vilja ge sig ut
    i det offentliga samtalet...

  247. ...det medborgerliga demokratiska
    samtalet som nämndes här tidigare.

  248. Hur står det till
    med digitaliseringen av skolan i dag?

  249. Det är väldigt olika.
    Det är det enkla svaret.

  250. Vissa skolor har kommit
    väldigt långt, men inte andra.

  251. Vissa lärare har kommit
    väldigt långt, och andra inte.

  252. Hur ligger Sverige till
    i förhållande till andra länder?

  253. Vi har väldigt god utrustning-

  254. -men vi använder den inte mer
    och inte mer avancerat-

  255. -än vad man gör
    i länder med mindre utrustning.

  256. -Vad beror det på?
    -Det behövs mer kompetensutveckling.

  257. Det är nog en... Att lärarna
    behöver få dela med varandra-

  258. -mer hur man kan arbeta,
    men också att det inte har funnits-

  259. -så tydliga direktiv
    i läroplaner och kursplaner-

  260. -att det här är nåt
    som alla måste arbeta med.

  261. Varför är det så viktigt
    att skolan digitaliseras?

  262. Av flera skäl. Som nämndes tidigare
    har det en tydlig demokratisk aspekt.

  263. Får man inte lära sig att använda och
    hantera de här verktygen i skolan-

  264. -bygger vi en användarklyfta.

  265. Det andra är att lärandet
    och skolan kan bli så mycket bättre-

  266. -om vi använder de här verktygen.

  267. Vad säger forskningen
    om IT:s effekter på elevers lärande?

  268. Den säger att rätt använd
    kan den betyda väldigt mycket.

  269. Den säger också att fel
    eller ostrukturerat användande-

  270. -kan vara sämre
    än att inte använda IT alls.

  271. Det gäller att veta vad man gör
    och när, hur och varför-

  272. -man ska arbeta med de här verktygen.

  273. Vilar ansvaret för utvecklingen
    på den enskilda läraren?

  274. Det har det, i för hög utsträckning.
    Det måste vi komma bort från.

  275. Det måste bli betydligt mer
    av en gemensam uppgift-

  276. -dels för lärare tillsammans,
    men också för skolledningen-

  277. -och för huvudmannen, kommunen
    eller den friskola där man arbetar.

  278. Vilka trender kan du se påverka
    svensk utbildning under tio-tjugo år?

  279. Det är väldigt svårt att säga.
    En tydlig trend är det här att...

  280. När vi rör oss i digitala miljöer
    så lämnar vi spår efter oss.

  281. De spåren kan man
    samla in och analysera-

  282. -för att individualisera
    och förbättra lärandet.

  283. Det kommer väldigt starkt.
    Det får vi se mycket av.

  284. Annars tror jag att vi kommer att se
    stora organisatoriska förändringar.

  285. Hur vi tänker på vad lärande är
    och vad skolan har för roll-

  286. -kommer att förändras väldigt mycket,
    men det är svårt att säga hur.

  287. -Tack för att du kom hit.
    -Tack.

  288. Ja, vad tror ni om de här framtida
    trenderna som Jan Hylén siar om?

  289. Jag tror att när vi pratar om
    begreppet digital kompetens, så...

  290. För mig är det precis som Jan säger-

  291. -att rätt använt kan digitala verktyg
    hjälpa och stärka lärandet.

  292. En digitalt kompetent lärare i dag-

  293. -vet också när man inte ska jobba
    digitalt, när man ska jobba analogt.

  294. Det är en viktig del i att vara
    digitalt kompetent, den avvägningen.

  295. Hur tänker ni själva med
    digitala verktyg i undervisningen?

  296. Jag arbetar både med lässtimulans
    och med informationskunnighet-

  297. -med bloggande, med att låta eleverna
    filma och lägga in i appar-

  298. -och koppla det till saker
    så att det blir nåt man kan visa upp.

  299. Vi jobbar också med att blogga
    och publicera på nätet-

  300. -också till viss del
    att eleverna får göra film-

  301. -men där tror jag
    att det råder en del missförstånd.

  302. En del tänker att man gör film
    på bekostnad av ämnesinnehållet-

  303. -men det är ganska enkelt
    att sammanfoga det.

  304. Man kan jobba med textsamtal
    och man kan prata om grammatik-

  305. -och allt som ryms inom till exempel
    språkämnet kan man jobba med-

  306. -när man gör en film.
    Det är så enkelt att göra film i dag.

  307. Det är viktigt att det inte är
    på bekostnad av ämneskunskapen-

  308. -som man jobbar med digitala verktyg,
    utan för att understödja den.

  309. Tvärtom. Det vidgar verkligen.
    Man jobbar med presentationsteknik-

  310. -att jobba med sina egna medier,
    sin röst och sin kropp-

  311. -tillsammans med teknik.
    Det är bara att börja och träna.

  312. Man kan inte vara expert på allt.

  313. Hur ska man inspirera lärare att
    börja använda de här möjligheterna?

  314. När jag är ute och föreläser
    brukar jag fokusera på goda exempel.

  315. "Så här har vi gjort och på det här
    viset har eleverna lärt sig."

  316. Det finns många lärare som jobbar
    både i det tysta och i det stora-

  317. -med det här, så det finns
    mycket bra exempel att visa.

  318. Det skapar också mycket nyfikenhet.

  319. "Okej, vad gör ni?
    Varför var det så bra?"

  320. Det är lätt att göra
    ämnesövergripande projekt-

  321. -och få in flera olika vinklingar
    i att jobba med digitala verktyg.

  322. Vilka framtida möjligheter ser ni
    med att använda digitala verktyg?

  323. Framför allt att få in
    nya yrkesgrupper, tänka nytt-

  324. -se andra saker, få nya perspektiv.
    Där ligger den stora vinsten.

  325. Jag tror att digitaliseringen
    kommer att öka skolans möjligheter.

  326. Det gäller att välja, snarare,
    för allting går inte att göra.

  327. Möjligheterna som digitaliseringen
    erbjuder kommer att bli otroliga.

  328. Återigen tror jag att det är viktigt
    att veta var eleverna står-

  329. -och jämföra det med sig själv
    och arbeta utifrån det-

  330. -både vad gäller teknik
    och användning plus innehåll.

  331. När vi började jobbade vi
    med "cutting edge"-teknik - VHS.

  332. Sen kom DVD:n, och nu är det ettor
    och nollor och gränssnitt överallt.

  333. Det kommer att öka. Allting kommer
    att digitaliseras, i princip.

  334. Det gör inte att vi inte ska
    tälja trägubbar också-

  335. -men vi kanske kommer att ha
    hjälp med att tälja.

  336. Man kan också visa upp
    vad man har täljt på ett annat sätt.

  337. När jag tänker på digitalisering
    och framtid hoppas jag-

  338. -att man inom svensk skola kommer
    fram till en gemensam lägstanivå.

  339. Som det ser ut just nu är det
    inte likvärdigt, som Jan sa.

  340. Det ser olika ut på olika skolor.
    Det är inte rättvist-

  341. -och det kommer att skapa klyftor,
    digitala kompetensklyftor.

  342. Jag hoppas att vi kommer att få
    en gemensam lägstanivå-

  343. -på vad det innebär. Vad är MIK?
    Vad är det vi ska jobba med i skolan?

  344. Vad innebär digital kompetens?
    Det här går för långsamt.

  345. -Och det står redan i läroplanen.
    -Ja.

  346. Tack för att ni kom hit. Vi ska
    snart prata mer i vårt eftersnack.

  347. Datalogiskt tänkande
    ingår också i MIK-begreppet.

  348. Vad är det och varför är det viktigt?
    Det ser vi på i nästa program.

  349. Dela gärna med er av hur ni jobbar
    med medie- och informationskunnighet-

  350. -på sociala medier under hashtaggen
    #Lärlabbet eller gå in på vår blogg.

  351. Ja... Ja, ska du komma hit?

  352. -Då var det över. Hur känns det?
    -Vi överlevde.

  353. -Det är väldigt kallt här inne.
    -Jag är glad för min tröja.

  354. -Det sägs ju vara varmt i studion.
    -Alla fryser!

  355. Det gick så snabbt!
    Det finns så mycket mer att prata om.

  356. Jag hade tagit med mig Unescos
    dokument som finns att ladda ner-

  357. -och en bok som om man inte vet hur
    man ska börja och vill ha bredd...

  358. Läs den först själv
    och tipsa sen klassen!

  359. Den heter "Little brother"
    och finns tyvärr bara på engelska.

  360. Den är skriven av Cory Doctorow.

  361. Den är helt fantastisk i hur den
    diskuterar den nya mediasituationen-

  362. -från ett ungdomsperspektiv,
    ett gäng i San Francisco.

  363. Den handlar om övervakning
    och kultur. Den är jättebra!

  364. "Little brother". Den har
    en uppföljare som heter "Homeland".

  365. De finns gratis på nätet för Doctorow
    har satt "creative commons" på dem.

  366. Man får ändra i den
    om man inte tycker att den är bra.

  367. Man får lov att betala, men då ska
    man ge pengarna till biblioteket.

  368. Det lokala biblioteket behöver
    pengarna mer. Doctorow är en hjälte.

  369. När man pratar om det här begreppet
    och det här ämnet-

  370. -med andra kompetenta inom området-

  371. -blir det tydligt
    hur stort och viktigt det är.

  372. Jag vill in i klassrummet
    och djupdyka med eleverna.

  373. Jag kommer på en massa exempel
    som jag vill gräva i med eleverna.

  374. Jag längtar efter mina elever.

  375. Man märker hur stort och brett det
    är, men vi är otroligt överens.

  376. Det borde vara lätt
    att introducera det här begreppet-

  377. -och se det som ett verktyg
    att få skolan att hinna i kapp.

  378. Det är vad vi alltid har gjort i
    skolan, men det inkluderar framtiden.

  379. Det är svårt att prata framtid,
    för vi är mitt uppe i det just nu.

  380. Det händer så himla mycket
    så himla snabbt nu.

  381. När du ställde frågan till Jan vad
    som händer om 10-20 år tänkte jag-

  382. -att jag får svindel
    när jag tänker på det.

  383. Vad händer om nån månad eller nästa
    år? Det kan gå så otroligt snabbt.

  384. En sak som jag inte hann säga-

  385. -som syntes tydligt
    på utbildningsmässan BETT i London-

  386. -är att vi håller på att lämna
    datorskärmen som gränssnitt-

  387. -och jobbar med det digitala
    och det analoga blandat.

  388. Projektorerna sitter inte längre
    på väggen och lyser mot andra väggen-

  389. -utan sitter i taket och lyser på
    golvet som är en tryckkänslig skärm.

  390. Man kan göra spel på golvet, flytta
    saker och bygga ord med händerna.

  391. Så som vi har sensorer i gympadojorna
    och ser hur långt vi har sprungit-

  392. -bygger man in mätverktyg, så att du
    samlar in data väldigt enkelt.

  393. Då kan du ägna dig
    åt att analysera dem i stället.

  394. I stället för att mäta friktion
    och ändra ett reglage på en skärm...

  395. Du fattar ju inte varför
    det blir mer trögt.

  396. Du bygger sakerna fysiskt
    och har mätpunkter.

  397. Det ökar förståelsen
    för vad som händer.

  398. En sak man inte får glömma är vilka
    förutsättningar som förändras.

  399. Vilka förutsättningar är det
    som förändras när makten förskjuts?

  400. Vem är det som äger informationen
    och har kontroll över den?

  401. Det är sånt som vi inte...

  402. De som är intresserade diskuterar
    det, men hur ser det ut i skolan-

  403. -återigen i relation till demokrati?

  404. Det kommer att spela roll vem
    som har kontroll över informationen.

  405. Om nu Ryssland
    tycker att det är så viktigt-

  406. -att de sätter upp trollfabriker med
    folk som skickar ut desinformation-

  407. -förstår man att det är viktigt.

  408. Källkritik har alltid varit viktigt,
    men aldrig viktigare än i dag.

  409. Det är som Ylva säger i inslaget,
    att MIK är makt.

  410. Det är så självklart att det är så.

  411. Därför måste man jobba med det hela
    tiden, inte att bara nån tar det.

  412. Man kanske har en studiedag om det,
    men det måste in hela tiden.

  413. Det var du rädd för, Fredrik, att MIK
    skulle bli ett nytt ämne i skolan.

  414. Det har vi sett tidigare.
    Maskinskrivning blev ett eget ämne.

  415. Man har diskuterat om media ska vara
    ett eget ämne, och det har det varit.

  416. Det har varit mediagymnasier,
    och det var ju märkligt.

  417. Problemet som MIK som begrepp har-

  418. -är att det inte har introducerats
    ovanifrån utan växer underifrån.

  419. -De som har upptäckt det...
    -Problem och tillgång.

  420. Utan gräsrötterna skulle inget hända.

  421. -Det behövs rörelser från båda håll.
    -Den likvärdigheten finns ju inte.

  422. Den organisation som bäst
    har förvaltat vad MIK är-

  423. -är Svensk biblioteksförening,
    och generalsekreteraren säger ju det-

  424. -att bibliotekarier
    är MIK-aktivister.

  425. Som medborgare
    ska du vara deltagande.

  426. Varför är inte svenska lärare
    MIK-aktivister? frågar vi regeringen.

  427. Vad kommer det stå i nästa läroplan
    om MIK som inte bara är källkritik?

  428. Jag hoppas att man kan sätta fingret
    lite mer på vad det innebär.

  429. Jag pratade innan om lägsta nivån.

  430. En del lärare tänker
    att de jobbar med modern teknik-

  431. -för att eleverna skriver i Word
    och gör presentationer i Powerpoint.

  432. Det är inte det som det handlar om.
    Det är mycket större än så-

  433. -att förstå helheten och det som Ylva
    var inne på i reportaget-

  434. -att det att söka på nätet är
    en konst vilket många inte tänker på.

  435. När jag googlar händer en sak,
    och när Jan googlar händer nåt annat.

  436. Jag kan ta för givet att folk förstår
    sig på affärsidén bakom sökverktyg.

  437. Vad är en källa? Google kan inte vara
    en källa. Det är inte självklart.

  438. Det finns högt uppsatta politiker
    som inte har en aning om det.

  439. Du nämner ju Skolverkets uppdrag
    att ta fram en strategi.

  440. Det verkar som om de går emot att
    föra in det utvidgade textbegreppet-

  441. -att text, bild och ljud hör ihop.

  442. Då hamnar vi i en situation där det
    är svårt att skilja på ämnena.

  443. Om man kan göra en uppsats som film-

  444. -om läraren måste kunna bedöma
    en filmad redovisning-

  445. -lika väl som en skriftlig,
    då plötsligt...

  446. -Vissa lärare kan ju det.
    -Absolut!

  447. De kan läsa styrmedlen
    och inser vad som sker i processen-

  448. -och att det är otroligt mycket.

  449. -Man kan nog behöva hjälp med det.
    -Absolut!

  450. Många länder har sett att de gamla
    ämnesindelningarna inte funkar.

  451. Vi kanske ska röra oss mer emot att
    titta på kompetenser av olika slag-

  452. -och bygga läroplanen från det.

  453. -Finns det nåt land som har gått dit?
    -Ja. Nya Zeeland och Irland.

  454. I viss mån Australien, men
    framförallt Nya Zeeland och Irland.

  455. Kanada är också duktiga på
    media- och informationskunnighet.

  456. -Ontario, inte minst.
    -Ontario är ett klassiskt exempel.

  457. Carolyn Wilson, huvudredaktören
    för Unescos dokument kommer därifrån.

  458. Ja, hörni! Då är vi klara.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 5 av 28

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Digitalisering, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 28

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 28

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 3 av 28

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 4 av 28

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 5 av 28

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 6 av 28

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 7 av 28

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 8 av 28

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 9 av 28

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 10 av 28

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 11 av 28

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 12 av 28

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 13 av 28

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 14 av 28

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 15 av 28

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Att förena artistdrömmar med plugg

Ulf Alsterlund är både SO-lärare på Kulturama, en gymnasieskola i Stockholm, och hiphopmusiker. Han får även måttligt roade elever intresserade av ämnet historia, genom att de får skapa musik och konst om historiska personer.

Fråga oss