Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Datalogiskt tänkandeDela
  1. Då får jag berätta den här historien.

  2. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":

  3. Christina Löfving, lärare
    på Spekerödskolan i Stenungsund.

  4. Vann Webbstjärnan 2013-

  5. -och skrev lärarhandledningen
    Lärarhack om programmering.

  6. Karin Nygårds, lärare i svenska
    på Sjöstadsskolan i Stockholm.

  7. Driver bloggen Teacherhack.
    Vårterminen 2013 började Karin-

  8. -föra in kod och programmering
    som en del av undervisningen.

  9. -Då kör vi i gång!
    -Vi går bort, då.

  10. Tema i "Lärlabbet": MIK,
    medie- och informationskunnighet.

  11. I fyra program pratar vi om
    allt från källkritik och rörlig bild-

  12. -till yttrandefrihet och demokrati.
    I dag pratar vi datalogiskt tänkande.

  13. Vad innebär det och
    varför är det viktigt att lära ut?

  14. Hur skulle ni förklara
    datalogiskt tänkande?

  15. Som jag har uppfattat det
    så är det ett sätt-

  16. -att bryta ner problem och lösa dem,
    bland annat med programmering.

  17. Om man vill programmera en dator
    så måste man tänka logiskt-

  18. -som en dator, det blir datalogiskt.

  19. Finns det olika perspektiv
    på det här, Christina?

  20. Internet påverkar oss i dag, det är
    så närvarande och vi måste förstå.

  21. Det är så många olika delar
    som ryms inom datalogiskt tänkande.

  22. Men som du säger, problemlösning
    och att förstå vad som händer-

  23. -och hur tekniken
    faktiskt påverkar oss-

  24. -och hur vi kan påverka den.
    Det är en stor bit i det hela.

  25. Finns det nåt samband mellan program-
    mering och datalogiskt tänkande?

  26. Ja, datalogiskt tänkande behövs ju
    för att kunna programmera.

  27. Genom det kan du bryta ner problem,
    för vid programmering måste du...

  28. Om du vill
    att datorn ska utföra nånting-

  29. -så måste du förklara för datorn,
    och för att vi ska kunna skriva kod-

  30. -alltså programmera datorn,
    så måste vi tänka på ett visst sätt-

  31. -som kallas datalogiskt tänkande.

  32. -Varför ska elever lära sig det, då?
    -I läroplanen för grundskolan...

  33. ...så står det att vi lever
    i en teknikintensiv värld...

  34. ...och vi ska hjälpa eleverna
    att förstå den världen.

  35. I dag är teknik inte bara
    hävstänger och block och talja-

  36. -utan det är
    så mycket som är programmerat.

  37. Vi kan inte lämna eleverna själva,
    utan vi måste hjälpa dem förstå det.

  38. Det är lite intressant att fundera på
    var vi ska hamna nånstans.

  39. För mig är det inte glasklart
    vad som faktiskt behövs-

  40. -eller vad eleverna eller vi behöver.

  41. Inte bara eleverna ska lära sig det,
    utan alla i den digitala världen.

  42. Vi får inte stå utanför,
    och nånstans måste det in.

  43. Men exakt vad det är, om det är...

  44. Att det är det datalogiska tänkandet
    i alla ämnen eller att skriva kod-

  45. -och till vilken grad,
    det är inte jag säker på-

  46. -även om jag
    har jobbat intensivt med det här.

  47. På Högåsskolan i Knivsta används
    datalogiskt tänkande i flera ämnen.

  48. Man vill kombinera programmering med
    förståelse för teknik i samhället.

  49. Maria Franzén är bildlärare och lär
    eleverna att programmera minirobotar.

  50. Jag heter Maria Franzén, och jag
    arbetar på Högåsskolan i Knivsta-

  51. -som bildlärare och klasslärare.
    Jag har arbetat som lärare sen 2004.

  52. Datalogiskt tänkande
    är så mycket mer än att bara koda.

  53. I datalogiskt tänkande tränar du
    otroligt många olika förmågor-

  54. -som till exempel logik,
    att prova och omprova problem-

  55. -kreativitet, samarbete,
    abstrakt tänkande-

  56. -och förmågan
    att hitta och känna igen mönster.

  57. Därför blir det snävt
    att säga att man bara jobbar med kod-

  58. -så vi säger datalogiskt tänkande.

  59. Vi testar om vi gör en kvadrat.
    Gå ett steg framåt.

  60. Höger. Bara vänd höger.
    Ett steg framåt.

  61. Arbetet med datalogiskt tänkande
    började i höstas.

  62. Då vi gick in
    i den här nya miljön på Högåsskolan-

  63. -diskuterade jag och min rektor hur
    vi skulle få in det i undervisningen.

  64. Då jag redan arbetar som bildlärare
    lade vi en plan runt bilden-

  65. -så varje läsår eleverna har bild
    läser de digital bildframställning-

  66. -datalogiskt tänkande och
    hantverksmässig bildframställning.

  67. Då kan vi bygga en progression,
    och barnen kan återkomma-

  68. -varje läsår
    och bygga sina kunskaper.

  69. Syftet med att införa datalogiskt
    tänkande i undervisningen-

  70. -är till främsta delen
    att barnen ska erövra kunskaper-

  71. -för att kunna vara kritiska
    och medvetna konsumenter till teknik.

  72. I vår värld omsluts vi av teknik,
    som är skapad av andra människor.

  73. Det är en viktig lärdom att dra
    så att man medvetet kan fråga sig:

  74. Är det här bra för mig eller inte?

  75. Jag tänker också att vi lär barnen
    andra samhällsfunktioner tidigt-

  76. -såsom brandförsvar, vattenrening
    och sophantering.

  77. Att äga kunskaper
    om hur datorer fungerar-

  78. -handlar ju om att vara kritisk
    och att vara en medveten konsument.

  79. Två, tre, fyra, fem, sex, sju,
    som ni tänkt.

  80. Och sen ska den vända.
    Ska den vända igen?

  81. Vi testar. Det kan ju inte bli
    annat än "game over" om det blir fel.

  82. Under lektioner i datalogiskt
    tänkande får barnen träna-

  83. -förmågor från många olika ämnen-

  84. -såsom logiskt tänkande
    från matematiken.

  85. Du har samarbete och prat
    med varandra från svenskan-

  86. -att kunna samtala med varandra
    på ett bra sätt.

  87. Eleverna kan också skriva ner-

  88. -skapa skrift
    som de sen ska kunna följa.

  89. Eleverna får också träna bild genom
    att skapa bilder för programmeringen.

  90. De får också skapa mönster,
    som i matematiken.

  91. Och sen framför allt tekniken,
    att förstå hur teknik fungerar.

  92. -Nej, den svängde inte! Vad händer?!
    -Den kommer att köra på vår!

  93. Eleverna tränar otroligt många
    förmågor samtidigt under en lektion.

  94. De har roligt,
    så de märker inte av arbetet.

  95. Det är den största vinningen,
    tycker jag.

  96. Då datorer präglar hela vår vardag
    så präglar de ju skolans alla ämnen-

  97. -och här måste alla ämnen samarbeta
    för att uppnå de övergripande målen.

  98. Vårt arbete med datalogiskt tänkande
    har precis startat-

  99. -och vi vet inte vart det tar vägen,
    så det är svårt att se progressionen.

  100. Där skulle vi behöva hjälp
    med tänkandet. Hur ska vi gå framåt?

  101. Hur kan man
    få syn på elevernas progression?

  102. En sak som jag tänkte på,
    som jag också har brottats med själv-

  103. -det är hur man tar steget
    från den underbara Bee-roboten...

  104. Hur kopplar vi det
    till att all teknik är programmerad?

  105. Det är inte glasklart, så där
    måste vi lärare vara jättetydliga.

  106. Och prata om vad man lär sig,
    för ibland blir det så-

  107. -att det är så roligt med robotarna
    att man nästan leker med dem-

  108. -så eleverna vet inte vad de lär sig,
    de vet bara att de haft roligt.

  109. I den här klassen
    verkade de prata om det-

  110. -men det är viktigt att man tänker
    på vad man lär sig och själva syftet.

  111. -Hur kan man göra det tydligt?
    -Fråga: "Vad ska vi lära oss i dag?"

  112. Och sen i slutet kan man fråga:
    "Vad lärde vi oss?" Det är viktigt.

  113. Jag tycker
    att det är viktigt att se likheter.

  114. Vad händer på en webbsida?
    Hur har de programmerat det här?

  115. Att vi på ett tidigt stadium
    pratar om det här.

  116. "Hur fungerar iPaden på förskolan?"

  117. De vet ju inte hur det ser ut
    men förstår att det är programmerat.

  118. Om vi kopplar ihop det
    och är tydliga med det i alla steg-

  119. -så kan vi förstå hur vi påverkas
    och att det är programmerat.

  120. Jag har märkt att det inte ens
    är självklart hos mina kolleger.

  121. Men hur jobbar ni
    med datalogiskt tänkande?

  122. Bland annat med robotar
    som man ger kommandon.

  123. Det blir fel och man får felsöka.
    Det är en viktig bit-

  124. -som inte alltid elever är vana vid,
    att fel inte är farliga.

  125. Sen att man också går vidare
    till att programmera eget.

  126. Titta på vad andra har programmerat.
    Det finns sidor för barn-

  127. -på nätet med spel och sånt där-

  128. -där man kan se hur de är gjorda,
    man tittar på programblocken och så.

  129. Och sen få prova på själv och märka-

  130. -vad som är klurigt
    och hur man kan förändra.

  131. Jag har även jobbat
    med lite äldre elever, upp till nian.

  132. Där kan vi mer ha det som ett verktyg
    för att fördjupa förståelsen-

  133. -och skriva en egen chattbot,
    till exempel, i Pythonprogrammering.

  134. Då lär man sig
    hur en chattbot är programmerad-

  135. -som vi möter i ganska många miljöer
    på nätet, och hur man kan...

  136. "Om du skriver så här,
    hur ska den då svara?"

  137. Det är ett effektivt sätt
    att få en förståelse-

  138. -för hur hela den digitala världen
    styr oss.

  139. Maria sa ju att datalogiskt tänkande
    är så mycket mer än att koda-

  140. -ändå vill man införa programmering
    i skolan. Hur ser ni på det?

  141. Det blir så stort, programmering,
    som om det är nåt utanför allt annat-

  142. -och jag vill komma ifrån det
    och se till läroplanen.

  143. Hon pratar om olika förmågor, Maria,
    som man kan uppnå med programmering.

  144. Man kan få in det i skolan.

  145. Just att lösa problem-

  146. -och utveckla tekniska lösningar
    ska vi göra redan i årskurs 1-3.

  147. Det är sånt man kan göra
    för att förstå den värld man lever i.

  148. Barn lever med teknik, men vi lämnar
    dem oftast till att inte förstå den.

  149. Jag tycker att begreppet
    är lite problematiskt, det är svårt.

  150. Jag hör på många
    som pratar om datalogiskt tänkande-

  151. -att vi lägger in olika saker
    i det begreppet.

  152. Jag har en snäv syn på det.
    För mig är det bara-

  153. -hur vi analyserar problem
    och skriver algoritmer.

  154. Men det är ändå svårt att säga
    att det är det vi måste satsa på-

  155. -för jag tror att vi behöver
    ett brett digitalt grepp om världen-

  156. -eftersom vi
    till stor del lever i det digitala.

  157. Det handlar om både att förstå
    tekniken och bryta ner problem-

  158. -så att vi får datorers hjälp
    men även om juridik och sånt.

  159. Så det är väldigt mycket
    som måste genomgå förändringen.

  160. För mig blir det för snävt
    med "datalogiskt tänkande" och "kod".

  161. Det är inte tillräckliga begrepp-

  162. -och det är ett problem att vi
    lägger in olika betydelser i orden.

  163. Det är ju ofta så med begrepp.
    Det är olika för olika personer.

  164. Finns det nån fara
    i att lyfta in det här i skolan-

  165. -när man inte vet
    vart arbetet är på väg?

  166. Jag började ju utan att det fanns...

  167. Jag tänkte: "Det här måste in,
    eleverna måste lära sig det här."

  168. Sen måste vi utforska var det hamnar,
    och jag vill säga till Maria-

  169. -att kolla vad eleverna lär sig,
    för vi tror en massa saker.

  170. Vi tror att det ger dem nåt,
    men vad kan vi bevisa?

  171. På så sätt
    kan vi mejsla fram vad vi behöver.

  172. Kan de dra slutsatser av...
    Vad innebär det?

  173. Att nån elev kan säga att virus
    bara är elak kod som nån har skrivit-

  174. -och ett filter är också bara kod.
    Då har man kommit nånstans på väg.

  175. Vi vet inte i dag vad vi behöver,
    men vi måste börja utforska det.

  176. Nästa gäst, Fredrik Heintz, har
    forskat inom AI och autonoma system.

  177. Han är docent i datalogi i Linköping
    och ska tillsammans med Skolverket-

  178. -ta fram en modell för att
    få in datalogiskt tänkande i skolan.

  179. -Välkommen hit, Fredrik!
    -Tack så mycket!

  180. Karin sa att det är svårt
    att definiera datalogiskt tänkande.

  181. -Kan du hjälpa till med det?
    -Javisst!

  182. Som jag ser det är det färdigheter,
    förmågor och förhållningssätt-

  183. -kring att analysera, utforska
    och lösa problem ihop med datorer.

  184. En aspekt är att man kan använda det
    till hur man löser problem-

  185. -ihop med datorer
    så att de kan hjälpa till.

  186. Man kan med teknik från datavetenskap
    ge detaljerade instruktioner-

  187. -för att bryta ner problem,
    generalisera utifrån olika mönster-

  188. -och till slut skapa
    algoritmer som är beskrivningar-

  189. -för hur man ska lösa
    ett visst problem.

  190. -Varför ska skolan lära ut det här?
    -Vi lever i en digital värld.

  191. Det här ett grundläggande sätt
    att ihop med datorer lösa problem-

  192. -eller jobba i en vidare bemärkelse.

  193. Automatisering blir allt viktigare,
    och fler jobb automatiseras-

  194. -men vissa uppgifter är vi bättre på
    om vi samarbetar med datorer.

  195. Ett klassiskt exempel är schack.
    Vi kan aldrig slå en schackdator.

  196. Men om vi samarbetar med datorer
    så är vi bättre än den bästa datorn.

  197. Det är förhållningssättet,
    hur man gör det här-

  198. -som är kärnan
    i datalogiskt tänkande.

  199. -Om man inte lär sig det här, då?
    -Risken är...

  200. ...att gapet mellan dem som kan
    och dem som inte kan vidgas.

  201. -Spelar det nån roll, då?
    -Om du har de här förmågorna...

  202. ...så har du bra förutsättningar
    i dagens samhälle.

  203. Saknar du det riskerar du
    att bli utslagen av autonoma system-

  204. -eller automatisering,
    så det är en aspekt.

  205. Den andra är demokratiaspekten,
    man ska vara en aktiv medborgare-

  206. -i ett digitalt samhälle
    och förstå hur tekniken fungerar-

  207. -och hur jag som individ
    kan vara en aktiv medverkande här.

  208. Man brukar prata om att gå
    från en konsument till en producent.

  209. Det är en viktig aspekt här också.

  210. Du är klar med en pilotstudie
    där tio lärare i Linköping deltog-

  211. -och fick undervisa sina elever
    i det här. Vad kom du fram till?

  212. Två intressanta slutsatser.
    Lärarna fick två halvdagsworkshoppar.

  213. Först fick de en introduktion
    till datalogiskt tänkande.

  214. Sen fick de jobba utifrån sitt ämne.
    "Vad ska jag undervisa härnäst?"

  215. "Hur kan jag använda det här
    i min undervisning?"

  216. Efter den andra workshoppen,
    där de satt ämnesvis och diskuterade-

  217. -så kunde de genomföra aktiviteter
    på egen hand.

  218. Så en slutsats är att man med
    liten insats kan göra enkla saker.

  219. -Ja. Vad gav det eleverna, då?
    -Det lärarna sa till mig...

  220. ...var att det var andra elever
    som gjorde bra ifrån sig och glänste.

  221. De som vanligtvis inte glänste.

  222. Dels tilltalade det andra elever,
    dels var det rent allmänt kul-

  223. -som vi hörde i inslaget,
    att det upplevdes som stimulerande.

  224. Tack! Vi vill gärna att du är kvar,
    så följ med mig bort till panelen.

  225. Finns det nånting som Fredrik sa
    som ni vill kommentera?

  226. Ja... Att det forskas på det här
    är otroligt viktigt, tänker jag.

  227. Vissa lärare har tagit in det här
    i klassrummen sen en tid tillbaka.

  228. Att det kommer från universiteten
    och att man forskar på det...

  229. Det är så välkommet att det görs.

  230. Om lärare vill börja med datalogiskt
    tänkande, var ska de börja?

  231. Jag brukar ge två tips. Vi har
    en tävling som heter Databävern-

  232. -så det finns en webbsida, bebras.se-

  233. -där det finns exempel på uppgifter
    som man kan jobba med i sin klass.

  234. Det finns även
    diskussionsmaterial för lärare-

  235. -så där har man
    en väldigt bred möjlighet.

  236. Det andra är code.org, där man
    kan börja med programmering enkelt.

  237. Det är "hour of code",
    som man kör i USA och även här-

  238. -en timme av kod
    för att komma i gång.

  239. Där kan man även lära sig mer
    om programmering, så det är två tips.

  240. Det finns
    en sajt som heter CS Unplugged.

  241. Där jobbar man
    utan datorer helt enkelt-

  242. -och så kan man
    styra kompisar som robotar och så.

  243. Man jobbar bara med kroppen och det
    man har i rummet, inte med datorer.

  244. Det finns en massa olika nivåer-

  245. -men de enklaste är
    att man skriver kod till varandra-

  246. -för att se skillnaden
    mellan en människa och en dator.

  247. Internetstiftelsen i Sverige har
    ju också kurser som lärare kan gå-

  248. -så att man får grunden
    och det här att man vågar.

  249. I dag finns det mycket bra resurser.
    Det är bara för lärare att följa.

  250. Vad är det lärare måste förstå
    om de börjar ta sig an det här?

  251. Det är väl grunderna,
    men man behöver inte förstå...

  252. Man kan tro att man måste kunna
    så mycket, men det kunde inte jag.

  253. Jag hade lärt mig lite grann
    och visade det för mina elever.

  254. "Jag vill att ni testar
    det här spelet som jag har gjort."

  255. De blev intresserade genom det,
    och tillsammans kunde vi gå vidare.

  256. Tro inte att ni behöver kunna allt,
    för då kommer ni aldrig i gång.

  257. Jag kunde inte heller mycket alls,
    men jag har lärt mig med eleverna-

  258. -och parallellt också.

  259. Nu finns det så mycket material
    med lärarhandledningar på svenska-

  260. -anpassade till svenska skolor,
    så lärare kan bara läsa innantill.

  261. På code.org finns det bra filmer
    som förklarar väldigt pedagogiskt.

  262. Man kan prova lite,
    testa nån lektion här och där-

  263. -och så ser man vad som passar in.

  264. Men man kan inte kunna ingenting,
    för man ska leda arbetet i klassen.

  265. Man går inte och dricker kaffe,
    utan man är där och hjälper dem.

  266. Det är otroligt viktigt.

  267. Finska Linda Liukas
    är programmerare och författare.

  268. Hon har skapat rörelsen Rails Girls
    där kvinnor lär sig programmera.

  269. Nyligen
    kom hon ut med boken "Hej Ruby"-

  270. -som introducerar kodning för barn,
    och henne ska vi prata med nu.

  271. -Hej, Linda!
    -Hej!

  272. -Varför ville du skriva den här boken?
    -Skandinaver är så lyckligt lottade...

  273. ...som har haft
    så starka kvinnliga förebilder...

  274. ...såsom Pippi Långstrump och Lilla My.

  275. Men ingen pratade
    om vare sig teknik eller kodning.

  276. Jag saknade det,
    och därför skrev jag boken.

  277. Hur lär sig barn programmering
    och kodning bäst enligt dig?

  278. Barn lär sig genom historier, och vi
    minns ofta historier från barndomen.

  279. I min bok lär man sig genom historier
    men också genom lek och övningar.

  280. Hur lär sig barn datalogiskt tänkande
    genom din bok?

  281. Datalogiskt tänkande lär man sig
    innan man lär sig programmering.

  282. Det handlar om att bryta ner problem
    och att skapa mönster och så vidare.

  283. I min bok kan man t.ex. ha ett dansparty
    genom att upprepa olika danssteg-

  284. -och man får lära sig
    hur man startar och stoppar dansen.

  285. Din skapelse Rails Girls
    är nu en internationell rörelse.

  286. Varför är det så viktigt
    att få kvinnor att börja programmera?

  287. Vår värld styrs ju
    till stor del av programvara.

  288. Förr hade vi cd-skivor,
    nu har vi Spotify.

  289. Förr betalade vi med pengar eller kort,
    och nu betalar vi med mobilen.

  290. Det är orättvist,
    och världen blir mycket mindre-

  291. -om det bara är tjugoåriga pojkar
    som är med och löser problemen-

  292. Därför behöver vi
    mer färgstarka och olika människor-

  293. -som är med och skapar vår värld.

  294. I Sverige har man diskuterat om man
    ska lära sig att programmera i skolan.

  295. -Vad tänker du om det?
    -Det är helt avgörande...

  296. ...att barn lär sig
    om teknik och programmering i skolan.

  297. I Finland har man bestämt sig för
    att programmering ska ingå i läroplanen-

  298. -så i och med hösten 2016 kommer
    alla finska barn att lära sig om kodning-

  299. -inte bara i datakurser, utan även
    i exempelvis matematik och SO-ämnen.

  300. -Okej, Linda. Tack för att du var med!
    -Tack!

  301. I Finland har man redan infört det
    i läroplanen. Vad tänker ni om det?

  302. Skolverket har fått i uppdrag av
    regeringen att uppdatera läroplanen-

  303. -dels genom att göra
    den digitala kompetensen tydligare-

  304. -och att programmering
    ska ingå i undervisningen.

  305. Linda sa att det är viktigt
    att lyfta fram kvinnorna.

  306. -Är det en genusfråga?
    -Ja, absolut. Det är viktigt...

  307. ...för tjejer tror inte
    att programmering är för dem.

  308. -Varför är det så?
    -Jag har haft kurser för tjejer...

  309. ...och det är
    inget problem med intresset.

  310. Jag tror att...
    Mina deltagare har sagt-

  311. -att de känner sig tryggare
    med bara tjejer, vilket är sorgligt.

  312. Det är vad de uttrycker. De säger:
    "Det behöver inte vara rosa..."

  313. "Vi behöver inte programmera smink,
    vi vill hålla på med teknik."

  314. De älskar att fixa med datorer,
    men de vill vara i fred.

  315. Det är jättesorgligt,
    och det ska inte behöva vara så.

  316. Jag har organiserat programmerings-
    evenemang för barn och unga.

  317. Upp till en viss ålder, typ elva,
    är det lika mycket tjejer som killar-

  318. -men sen händer nånting.

  319. Därför är det viktigt att få in det
    i skolan, för där får alla göra det.

  320. Det blir inte bara för vissa, utan
    alla har en grund och förstår det-

  321. -så det blir mindre magi,
    det blir ingenting märkligt-

  322. -utan det är naturligt, och då
    kan man kanske öka på mångfalden.

  323. Stort tack för att ni kom!
    Ni får prata mer i vårt eftersnack.

  324. Vikten av källkritik - att finna,
    analysera och granska information-

  325. -ska vi prata om nästa gång,
    så titta gärna då.

  326. Dela gärna med er av vad ni tänker
    om dagens tema på sociala medier-

  327. -och gå in på vår blogg om ni vill
    och kolla in eftersnacket. Hej då!

  328. Då var det klart.
    Fick ni sagt allt ni ville?

  329. Det finns så mycket mer
    som man vill diskutera.

  330. Du får göra det nu!

  331. Vi var inne på fördelning mellan
    datalogiskt tänkande och primering.

  332. Datalogiskt tänkande
    kan man träna upp genom primering.

  333. Man kan se det som att för att kunna
    primera krävs datalogiskt tänkande.

  334. Det är en stor koppling där emellan.

  335. Datalogiskt tänkande
    är bredare och innefattar mer.

  336. Ta CS-unplugged. Du behöver inte
    använda dator för att jobba med det.

  337. Hur kan det se ut
    om man bortser från datorer?

  338. Hur kan man träna
    datalogiskt tänkande utan datorer?

  339. Vi har sett exempel i dag. Ni ger oss
    instruktioner på hur vi ska bete oss.

  340. Ge instruktioner till nån som du vill
    ska utföra en viss uppgift!

  341. Du var inne på att primera läraren
    genom instruktioner-

  342. -och det med dansprimering
    som Linda var inne på.

  343. Det här med pilar,
    att rita och skriva...

  344. Att skriva kommandon för att folk
    ska utföra det, olika uppdrag.

  345. Med äldre barn kan man titta på att
    det är en instruktion och jämföra.

  346. Det är intressant med skillnaden
    mellan en dator och en människa.

  347. När vi läser ett recept
    förstår vi en massa saker-

  348. -men datorn
    behöver ha det väldigt tydligt.

  349. Där kan man inte hoppa över
    "ta pennan" om man ska skriva.

  350. Vi människor förstår att "Skriv!"
    innebär att man tar pennan.

  351. Det är viktigt att titta på vad
    datorn är bra på och mindre bra på.

  352. Vad är vi bra på?
    Vad kan vi förstärka?

  353. Hur kan vi få bäst effekt
    av våra datorer?

  354. Och hur kan de få hjälp av oss?

  355. Och att man trycker på
    att det så ofta blir fel.

  356. Det blir småfel,
    och det får man se som intressant.

  357. Vad spännande att det blev fel!
    Var kan det vara?

  358. Man får se en spänning i det.

  359. Det är inte så vanligt i skolan.
    När det blir fel är det inte bra-

  360. -men man ska inte vara rädd för det.

  361. Där behöver man samtal,
    så att man inte är så ensam.

  362. Det handlar om att lärare
    inte behöver ha alla svaren.

  363. Vi har buggar och fattar inte var.
    Det är programmerarens vardag.

  364. Man kan inte räcka upp handen,
    och fröken säger att felet är där.

  365. Tillsammans måste vi felsöka.

  366. Det tycker jag är en vinst. Så ser
    livet ut. Vem kan vi ta hjälp av?

  367. Man får syn på
    hur en programmerares liv ser ut.

  368. Man sitter inte inne på alla svar.

  369. Parprogrammerar man, kan en vara bra
    på att skriva och en på att tänka.

  370. Det finns många vinster
    i arbetssättet i klassrummet.

  371. Vad är det att vara lärare?

  372. Jag kanske inte kommer med svar, utan
    leder eleverna till att hitta svar.

  373. Att våga gå utanför klassrummet,
    till "communities"-

  374. -till exempel Scratch,
    ett programmeringsspråk för barn...

  375. Där gör man olika saker och lägger ut
    så att andra får använda det.

  376. Man har en "community" där man kan
    ställa frågor och ge kommentarer.

  377. Det blir inte bara inom klassrummet.
    Det blir lite på riktigt också.

  378. Ett problem med det
    är det som jag var inne på tidigare.

  379. Det är så många olika nya...
    Vi behöver så mycket ny kunskap.

  380. Som lärargeneration har vi inte
    lärt oss om internet och datorer.

  381. Det finns så mycket som vi måste
    ta in. Där finns en problematik.

  382. I början var jag inne på
    att alla inte behövde-

  383. -men nu är jag inne på att alla
    måste vara digitalt kompetenta.

  384. Men det finns en tidsbrist.
    Vad ska vi lägga tiden på?

  385. I skolan har vi begränsad tid
    och begränsad tid till fortbildning.

  386. Där vet jag inte hur jag tycker
    att tiden ska fördelas.

  387. Det är lika viktigt
    hur vi etiskt beter oss.

  388. När vi har diskuterat pratar vi om
    att förstå den digitala världen.

  389. Det handlar om
    vad en dator och internet är.

  390. Sen har vi den samhälleliga aspekten.

  391. Vad innebär det
    att vara aktiv och kritisk?

  392. Det är mer samhällskunskap.

  393. Sen har vi programmeringsbitarna.

  394. Hur använder vi datorn
    för att lösa problem?

  395. Datalogiskt tänkande kan man få in
    i alla ämnen med olika aspekter.

  396. Jag håller med.
    Det behöver inte ta så mycket tid.

  397. Det är inte så stort att det måste in
    "också". Det går att få in i dag.

  398. Om man tittar på
    en mattebok för lågstadiet-

  399. -finns det sköldpaddor och pilar.
    Det finns i, om man vill.

  400. -Det gäller att se det bara.
    -Ja. Det måste vara i läroplanen.

  401. Jag kan se det i läroplanen. Man
    ska se på en teknikintensiv värld.

  402. Det är självklart, tycker jag,
    men alla läser den inte så.

  403. I USA gjorde Gallup och Google
    en undersökning.

  404. De frågade elever, lärare, föräldrar
    och rektorer om datavetenskap.

  405. Alla grupper utom rektorerna tyckte
    att det var viktigt, typ 95 procent.

  406. Rektorerna tyckte inte
    att det var viktigt.

  407. Skolorna verkar vara
    de som kämpar emot.

  408. Jag upplever att man inte förstår
    vad det är man inte förstår.

  409. Man hamnar i att ungarna tycker att
    det är roligt och då är det onyttigt.

  410. Man fixerar på att det handlar om
    spel och om att de har kul.

  411. Det kan man ju inte lära sig nåt av.

  412. "Ska jag gå en kurs i det här eller
    i hur man hanterar nån med ADHD?"

  413. "Vad är det som brinner mest
    i mitt klassrum?" Det möter jag.

  414. "Det låter kul,
    men jag har inte tid."

  415. Då måste rektorn se till
    att det blir tid för det.

  416. Det behövs inte så mycket tid.

  417. Om man inte kan, tänker man att man
    måste lägga en vecka på det kanske.

  418. Det behöver man inte, och rektorn
    måste se till att man kommer igång.

  419. Det märkte jag också-

  420. -när man utgår från
    lärarnas ämneskompetens.

  421. För svenskläraren handlar det om
    hjälp i din undervisning.

  422. Hur kan det här underlätta
    DIN undervisning?

  423. Man utgår från ämnet och lyfter in-

  424. -hur man kan använda det här
    som pedagogiskt hjälpmedel.

  425. Då får man mer positiv respons
    från lärarna-

  426. -och det upplevs
    som en mindre utmaning.

  427. Jag jobbar med det
    redan på förskolenivå.

  428. När vi jobbar med läsning-

  429. -börjar vi inte med
    att läsa Dostojevskij på förskolan.

  430. Man jobbar med rim och ramsor
    och leker. Sen blir det mer komplext.

  431. Samma sak har vi här,
    men vi har inte hittat progressionen.

  432. Vi vet inte riktigt hur det ser ut
    om 10 år. Vad kan eleverna göra då-

  433. -givet att de har haft lekandet
    i början och förstår?

  434. De fattar på ett annat sätt än jag.

  435. Hörni, tiden är faktiskt slut.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Programmering, Teknik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolval - lek eller nytta?

Vi tittar närmare på skolornas demokratiuppdrag och hur ett skolval passar in i den bilden. På närmare 1 800 skolor landet över har det arrangerats skolval. Här möter vi elever och lärare från skolor med olika sätt att förbereda sig. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, berättar hur de ser på skolvalens roll.

Fråga oss