Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: KällkritikDela
  1. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":
    Maria Becker, SO- och svenskalärare-

  2. -i årskurs 7-9
    på Matteusskolan i Stockholm.

  3. Matilda Åhall, bildlärare i årskurs
    4-9 på Kärraskolan i Göteborg.

  4. Då går vi och sätter oss.

  5. Tema i lärlabbet är MIK,
    medie- och informationskunnighet.

  6. Vi pratar allt från datalogiskt
    tänkande till mänskliga rättigheter.

  7. I dag handlar det om källkritik:

  8. Att finna, analysera
    och kritiskt granska information.

  9. Välkomna hit!

  10. Vad innebär
    ett källkritiskt tänkande för er?

  11. Att man alltid måste ta ställning
    till var informationen kommer ifrån.

  12. Att den information som vi har
    alltid har en avsändare-

  13. -som kan ha ett syfte. Varken
    texter eller bilder är neutrala.

  14. Och nu har en bild
    inte längre bara EN avsändare.

  15. Den har många fler avsändare
    än tidigare - och mottagare.

  16. Varför är källkritik viktigt?

  17. Vi klarar oss inte utan det.

  18. Skolans absolut viktigaste uppdrag
    blir nu att kunna navigera-

  19. -i ett väldigt informationstätt
    samhälle. Det går inte att undvika.

  20. Då behöver man verktyg
    för att hantera verkligheten.

  21. Vi kan inte välja bort informationen.
    Då får vi flytta ut i skogen.

  22. Annars måste vi hantera den.

  23. Eleverna har hela tiden
    hela världen i fickan-

  24. -och duschas i information.

  25. Information som de söker upp
    eller som delas med dem.

  26. De möter den
    bara de tar upp sin telefon.

  27. Var kommer den ifrån?
    Kan de lita på den?

  28. Ska man dela den vidare, och vad
    vill man i så fall säga med det?

  29. Och vi lärare är inte vana vid
    att våra elever också är avsändare-

  30. -av väldigt mycket.

  31. I vår tradition
    har vi bara varit mottagare-

  32. -och inte skickat så mycket.

  33. Men våra elever delar otroligt mycket
    information med varandra.

  34. Vi kan inte ens räkna ut hur många
    bilder, likes och delningar det är.

  35. Tack så länge. På Murgårdsskolan i
    Sandviken har man ett öppet nätverk.

  36. Lärarna jobbar aktivt med källkritik.

  37. Genom det dagliga arbetet
    och projekt som Nätsmarta-

  38. -utvecklar eleverna redan i förskolan
    ett internetfilter.

  39. Jag heter Madeleine Högman och är
    speciallärare på Murgårdsskolan-

  40. -i årskurserna 4-6.

  41. Jag heter Karin Lepistö
    och är lärare i förskoleklass-

  42. -och även i årskurs 1.

  43. För ett par år sen
    skulle skolan få nTn-datorer.

  44. Kommunen delade ut datorer till alla
    elever i årskurs 1 till gymnasiet.

  45. Murgårdsskolan var först ut
    i skarpt läge.

  46. Då kom mycket media som ville veta
    hur det skulle gå till.

  47. Skolchefen och IT-strategen kom hit.

  48. Media frågade hur man tänker
    när alla elever får datorer-

  49. -med öppna trådlösa nät
    och inga filter i datorerna.

  50. Man svarade att filtren skulle sitta
    i huvudet på barnen.

  51. Sen åkte de och där stod vi.

  52. Karin och jag började fundera på hur
    man sätter filter i barnens huvud-

  53. -och framför allt
    vad det skulle innehålla.

  54. När det gäller yngre elever
    - eller egentligen alla-

  55. -måste man veta vad de har med sig.

  56. Hur mycket kan de, hur mycket
    är de ute på nätet och vad gör de?

  57. Man kan fråga om filmer.
    Vad gör de om nåt är läskigt?

  58. Kan de gå till en vuxen?

  59. Sen är det praktiska viktigt,
    "learning by doing"-

  60. -så att de förstår vad de gör.

  61. De kanske målar bilder
    och gör en film och lägger ut.

  62. Då pratar man mycket om mottagare
    och avsändare. Sen bygger man på.

  63. Grooming tar man kanske upp
    i årskurs 6, inte när de är sex år.

  64. Källkritik i dag
    är nåt helt annat än förut.

  65. Du måste vara källkritisk
    mot dig själv.

  66. Vilken roll tar jag i att dela saker,
    sprida rykten och liknande?

  67. Man måste vara källkritisk mot det
    som står på internet och i tidningen.

  68. Man måste tänka en gång extra
    när man delar och läser.

  69. Vi pratar också med dem
    om vem som finns bakom skärmen.

  70. På sociala medier behöver de kunskap
    om olika saker. Kunskap är makt.

  71. Man kan bli lurad. Den som utger sig
    för att vara tolv är det kanske inte.

  72. De behöver en hel del strategier-

  73. -för att kunna leva,
    både på nätet och här i skolan.

  74. Vad gjorde reklam för?

  75. Det finns områden som är känsliga
    ur många olika aspekter.

  76. Hur pratar man med barn
    om åldersgränser-

  77. -på ställen där de inte ska vara?

  78. Med öppna nät hamnar vi kanske
    på bilder som barn inte bör se.

  79. Vi vill inte introducera saker
    som de inte ska vara på.

  80. Men vi tvingas ändå prata om
    de bitarna ibland.

  81. Rasmus, kom fram och peka
    på en av killarna.

  82. Jag tar den coolaste av alla.

  83. -Yes. Hur står han då?
    -Vanligt.

  84. Nätsmarta har engagerat många.

  85. Dels föräldrar,
    som står lite handfallna hemma.

  86. Hur ska man prata med sina barn om
    sånt? Det blir ofta konfliktfyllt.

  87. Om det är en uppgift från en skola
    blir det mer legitimt.

  88. Man kan ha ett bra samtal
    vid middagsbordet.

  89. Vi har haft fina uppgifter ihop
    med föräldrarna och föräldramöten.

  90. Andra organisationer
    i Sandviken har ställt upp.

  91. Det har fått stor spridning,
    vilket är otroligt kul. Det berör.

  92. Fastnar ni spontant för nåt
    i reportaget?

  93. Jag tänker på det där med
    att vara källkritisk med sig själv.

  94. Barnen och eleverna som avsändare.

  95. Och kanske inte bara med bilder som
    du delar vidare, utan med din selfie-

  96. -bilden med fotbollslaget
    eller vad det nu är.

  97. Vad man skickar för signaler
    och vad gör det med tanken om jaget-

  98. -och kamratgruppen.
    Där behövs också mycket källkritik.

  99. Vi pratar gärna om medias bilder,
    men även eleverna är bildproducenter.

  100. Det var bra att hon tog upp det.

  101. Vad tänker ni om att man jobbar fram
    ett filter i barnens huvud.

  102. Det är jätteviktigt
    att börja med det tidigt.

  103. Det har hänt väldigt mycket under de
    år som jag har jobbat som lärare.

  104. Elever i dag har smartphones
    redan på mellan- eller lågstadiet.

  105. Redan innan måste man börja
    ställa sig de här frågorna-

  106. -och få hjälp av lärare
    och andra vuxna-

  107. -med att navigera
    genom all information.

  108. Sen tror jag att eleverna
    redan har mycket kunskaper med sig.

  109. De har en grundläggande förståelse
    för risker, ofta ganska tidigt-

  110. -även när vi vuxna
    inte har koll på det.

  111. Vi som lärare eller föräldrar har
    en pusselbit att föra in i det här-

  112. -medan eleverna har en annan.
    Man bör använda deras bildvärldar-

  113. -och det som de redan kan.
    Det pratar de också om i filmen.

  114. I undervisningen
    möter man eleverna där de är.

  115. Det är jätteviktigt.
    Vi vuxna har en annan bild.

  116. Vi kan ibland lägga det på fel nivå,
    när vi ska förklara saker-

  117. -och lära barnen källkritik.

  118. Vi börjar för högtravande,
    med beroende- och tendenskriterier-

  119. -i stället för att titta
    på elevernas verklighet.

  120. Hur får man dem att bry sig?

  121. Ett roligt sätt är att de får
    prata om vad vuxna gör på nätet.

  122. Vuxna saknar ju all källkritik.

  123. De hatar på nätet och delar bilder
    på sina barn fastän barnen inte vill.

  124. De är intresserade, men inte riktigt
    så som vi hade tänkt oss.

  125. Ett färdigt lektionsförslag
    är kanske inte så intressant-

  126. -men utifrån sin egen mediavärld
    är de jätteintresserade.

  127. Du är lärare i svenska och SO.
    Hur jobbar du med källkritik?

  128. För bara några veckor sen
    jobbade vi med geografi.

  129. Vi skulle samla in statistik.

  130. Jag delade in klassen i grupper.

  131. De fick i uppdrag
    att räkna vuxna och elever.

  132. Olika grupper fick olika information.
    Vissa skulle kolla in i klassrummen.

  133. Andra skulle gå där de trodde att det
    fanns många vuxna eller inga alls.

  134. När grupperna presenterade
    fick vi helt olika siffror.

  135. Kan vi lita på informationen?
    Hur många vuxna finns det på skolan?

  136. Vad ger det eleverna?

  137. När man tar ämnen som ligger
    dem nära, då börjar de fundera.

  138. Om de samlade in
    den här informationen-

  139. -hur fungerar då information
    som finns där ute?

  140. Siffrorna om skolor i Niger
    eller rent vatten i Bangladesh.

  141. Hur vet de att det är sant?

  142. Det blir lättare
    att gå över till de ämnena då.

  143. Matilda, hur hänger bild
    och källkritik ihop?

  144. Vi lever ju nu i ett bildsamhälle.

  145. Det går inte att undvika bilden
    som informationskälla.

  146. Om du kan se igenom det går du kanske
    mer nyanserad genom världen.

  147. Man luras inte in i svartvita världar
    och enkla verklighetsbeskrivningar.

  148. När jag växte upp-

  149. -fanns nationalromantikens målningar
    som faktabilder i min lärobok.

  150. Den bilden bytte inte betydelse
    på flera hundra år.

  151. Nu kan en bild
    som dyker upp på nätet på morgonen-

  152. -ha bytt både avsändare och intention
    redan innan lunch.

  153. Den bildverklighet som de lever i-

  154. -den måste vi hantera,
    och då är bildämnet rätt plats.

  155. Genom att delta i utvecklingen
    av innehållet lär eleverna sig mer.

  156. Det menar Sara Mörtsell-

  157. -tidigare lärare i svenska som andra-
    språk och IT-pedagog för nyanlända.

  158. Nu är hon utbildningsansvarig
    på Wikimedia i Sverige.

  159. Hon vill hjälpa lärare
    att använda Wikipedia i skolan.

  160. Välkommen hit, Sara. Varför ska man
    använda Wikipedia i skolan?

  161. Wikipedia har blivit ett av
    världens största kunskapsprojekt-

  162. -och har en stor relevans,
    eftersom elever använder det.

  163. Det är en del av informationsflödet
    och finns redan där.

  164. Men vi bör använda det mer medvetet
    eftersom Wikipedia skiljer ut sig-

  165. -från andra kunskapsplattformar,
    som exempelvis böcker.

  166. Det är för
    att vem som helst skriver där.

  167. För elever handlar det om
    hur de kan använda informationen-

  168. -och se om den är pålitlig.

  169. Lärarna ska guida eleverna till
    att göra det på ett medvetet sätt.

  170. Hur ska lärare jobba rent praktiskt
    med Wikipedia?

  171. De mest spännande projekten
    som jag är involverad i-

  172. -är när eleverna får i uppgift-

  173. -att gå in i Wikipedias innehåll,
    utifrån ämnet man har-

  174. -och frågar vilka luckor det finns.

  175. Man tänker lätt "Jaha, det var det
    ämnet", men det kan vara ofärdigt.

  176. Wikipedia förändras hela tiden.
    Det kanske saknas historik-

  177. -eller vissa delar inom ett ämne.

  178. Läraren ger då eleverna i uppgift
    att samlar in den informationen-

  179. -och lägger till den till Wikipedia.

  180. Man går in, redigerar och förändrar
    informationen - till det bättre.

  181. På vilket sätt utvecklar det
    elevernas kritiska tänkande?

  182. På flera sätt. Dels förstår man
    att kunskapen inte är skriven i sten.

  183. Det är nåt som förändras.

  184. Jag tar själv del och förändrar-

  185. -vad sidan berättar om groddjur
    eller vad det nu är.

  186. Och i Wikipedias fall blir man också
    medveten om de här mekanismerna-

  187. -som pågår bakom kulisserna.
    Det finns krav på källhänvisningar.

  188. När jag fyller på med innehåll måste
    jag också förhålla mig till kraven.

  189. Hur lägger jag själv till fotnoter,
    och vad ska de hänvisa till?

  190. Man blir också en bättre läsare och
    förstår hur vi sätter ihop kunskap.

  191. Vad behöver lärarna
    för att komma i gång?

  192. Det har skett en stor förändring.
    Förut var det tekniska en tröskel-

  193. -för många som ville ha elever
    på den här stora arenan.

  194. Men redigeringen har förenklats.
    Man kan börja direkt med innehållet-

  195. -vilket är mest relevant
    för undervisningen.

  196. Då kan man ta hjälp
    av sitt skolbibliotek.

  197. Det är en guldgruva
    när det handlar om källor.

  198. Passar det alla åldrar?

  199. Det passar jättebra för gymnasiet.
    Där har vi många bra projekt-

  200. -där eleverna fortbildar varandra.

  201. Och även inom högskolan, vilket gör
    det intressant för gymnasisterna.

  202. För de yngre eleverna är nivån
    på Wikipedia lite för hög.

  203. Men de är också läsare på Wikipedia,
    vilket vi lärare nog vet om.

  204. Men för att få känna på att förändra
    innehållet och hur det fungerar-

  205. -så finns också Wikimini, som är
    ett uppslagsverk för barn av barn.

  206. -Vilka åldrar vänder sig det till?
    -Hela grundskolan.

  207. Som lärare kan man anpassa uppgifter
    till de elever man har.

  208. Häng med till panelbordet.

  209. -Kände ni till Wikimini?
    -Nej, det var helt nytt!

  210. Jag blev jättenyfiken.

  211. Vill ni lyfta fram
    nåt annat som Sara berättade?

  212. Det var ju flera saker,
    men en sak som är väldigt viktig-

  213. -är frånvaron av information,
    vilket i mitt fall är bilden.

  214. Vilken bild saknas?
    Det är inte alltid så lätt att se.

  215. Vi tänker oss informationsflödet
    som stort, brett och mångfaldigt-

  216. -men det är faktiskt väldigt smalt,
    vilket är svårt att upptäcka.

  217. Man kan testa att surfa
    från en sydafrikansk proxyserver-

  218. -för att se vad som kommer upp
    när man söker.

  219. Man får annan information
    än genom en svensk server.

  220. Det vet nog många inte.

  221. Och många människors berättelser
    saknas.

  222. Jag tänker också på betydelsen av
    ämneskunskaper för bra källkritik.

  223. För att se luckor måste jag
    kunna ställa kritiska frågor-

  224. -utifrån att jag själv har
    en god kunskapsbas i ämnet.

  225. När vi pratar källkritik är också
    ämneskunskaperna jätteviktiga.

  226. Jag tänkte också på det här med
    vilken information som saknas.

  227. Ett intressant perspektiv.
    Det kan vara väldigt svårt-

  228. -att hjälpa eleverna in i den tanken.

  229. Men där kan man också börja
    i det lilla.

  230. Man kan läsa en saga och diskutera
    vilka roller som visas i sagan-

  231. -och hur den stämmer överens med
    världen. Vilka perspektiv saknas?

  232. Man går tillbaka till elevernas
    verklighet och jämför.

  233. Är det viktigt
    att börja i elevernas verklighet?

  234. Man måste köra två parallella spår.

  235. För stor vikt vid elevens verklighet
    kan leda till att man stannar där.

  236. Då blir man som en antropolog
    som utforskar elevernas kunskaper.

  237. Man glömmer att tillföra.

  238. Men med ett ovanifrånperspektiv
    glömmer man att nåt finns redan.

  239. Det är två parallella spår
    som måste gå in i varandra.

  240. Det krävs en säkerhet i det man kan
    och en nyfikenhet inför eleverna.

  241. Jag tänker på det som krokar.

  242. Man sätter upp krokar i huvudet
    att hänga upp kunskap på.

  243. När man kör det spåret
    där eleverna känner sig bekväma-

  244. -skapar man den här kroken.
    När man sen går in på ny mark-

  245. -kan man hänga upp det på krokarna.

  246. Åsa Kronkvist är IKT-pedagog
    på högskolan i Kristianstad.

  247. Hon jobbar med lärare och källkritik.

  248. Hon har skrivit boken
    "Superundersökarna", för yngre barn.

  249. -Hej, Åsa.
    -Hej!

  250. Hur kom det sig
    att du skrev "Superundersökarna"?

  251. Jag jobbade med ett par projekt
    om att hjälpa lärare använda IT.

  252. Eftersom jag varit förskolelärare
    ombads jag skriva för yngre barn.

  253. Hur är boken uppbyggd?

  254. Som en saga med fem delar,
    eller kapitel.

  255. Man läser ett kapitel i taget
    och pratar utifrån det med barnen.

  256. Kan du ge nåt exempel på
    vad boken tar upp?

  257. Huvudtemat är att man ska bli
    en superundersökare.

  258. Emma träffar Snytkorven, som frågar
    om hon vill lära sig undersöka.

  259. Sen tar den upp olika aspekter
    av att vara superundersökare-

  260. -men också att man alltid kan prata
    med en vuxen om man undrar nåt.

  261. Vet du hur lärare använder boken
    i sin undervisning?

  262. I min lärarhandledning föreslår jag
    att man först ska prata kring boken-

  263. -och sen gå vidare
    till barnens idéer och erfarenheter.

  264. Det finns förslag på hur man jobbar
    vidare med undersökningar och lekar-

  265. -och på en massa olika sätt.

  266. Ibland ser jag på bloggar
    hur man har jobbat med boken.

  267. Jag såg en bild där de hade satt upp
    post-it-lappar-

  268. -och visade vad de kommit fram till.

  269. Hur ska man lära
    riktigt unga barn källkritik?

  270. Genom att prata med dem och lyssna
    på deras tankar och erfarenheter.

  271. Sen ska man ge dem redskap
    att ta reda på saker och ting-

  272. -och hjälpa dem med hur man kommer
    i gång med att undersöka världen.

  273. Barn har ett inneboende driv
    att vilja förstå och lära sig saker.

  274. Du har även försökt få vuxna
    att förstå källkritik-

  275. -genom en bild som har spridits
    på nätet. Berätta om det.

  276. Det började med att jag blev
    så trött på alla rykten och lögner-

  277. -som sprids i sociala medier.

  278. Att vuxna inte är
    ett bättre föredöme-

  279. -utan ibland är så mycket sämre!

  280. Bilden har rubriken
    "Tänk innan du delar".

  281. Den går ut på samma sak som boken:
    Ta reda på hur det förhåller sig-

  282. -och fundera på
    vem som står bakom ett budskap.

  283. -Tack för att du var med oss.
    -Tack ska du ha.

  284. -Vad tänker ni?
    -Hon tog upp mycket intressant.

  285. Det här med vuxna på internet
    är väldigt roligt.

  286. Vem är det som behöver filtret
    i huvudet?

  287. Är det den vuxne, som skriver alla de
    här hatgrejerna, eller är det barn?

  288. Så som det ser ut nu tänker jag
    att vuxna behöver filtret.

  289. Hon pratade också om att ge barnen
    verktyg att undersöka omvärlden.

  290. Informationsflödet är ju ofta
    information som kommer till eleverna-

  291. -genom sociala medier.
    De söker kanske inte själva upp dem.

  292. De bör kunna hitta information,
    inte bara granska den de stöter på.

  293. Hur har undervisningen i källkritik
    förändrats de senaste fem-tio åren?

  294. En bild som man använde mycket då,
    det var tidningsbilden.

  295. Den har på många sätt försvunnit
    i dag.

  296. Den hade ju ett par avsändare
    - redaktör, fotograf, journalist-

  297. -och ett begränsat antal mottagare.
    Världen var lite enklare då.

  298. Det har ju förändrats.
    Nu går det väldigt fort.

  299. När jag var verksam som lärare var
    det ett stort fokus på läromedel.

  300. Man hade en kursbok,
    vilket man förvisso har kvar.

  301. Där finns avsnitt med källkritik,
    men det är inte integrerat.

  302. Det är också ett medium för lärande.

  303. Nu finns det överallt. Man
    behöver inte en lektion i källkritik-

  304. -utan det går att ha
    i all undervisning-

  305. -som en del av att ta till sig
    information. Det är en skillnad.

  306. Det där är en jättestor utmaning
    för oss lärare i dag.

  307. Övergången i att släppa läroboken
    och att använda verkligheten.

  308. Många lärare efterfrågar material
    om att jobba källkritiskt-

  309. -och hitta bra källor.

  310. I historia tänker man att det måste
    vara en källa från 1500-talet-

  311. -i stället för att använda
    tidningarna i dag.

  312. Hur ska man då inspirera andra lärare
    att jobba med källkritik?

  313. Kanske våga släppa lite
    på kontrollen, våga leka lite-

  314. -och låta eleverna leka lite
    med bilder.

  315. Man kan leka med normer kring bild
    och kanske slappna av lite-

  316. -och se vart det tar vägen.
    Det hade jag önskat att folk gjorde.

  317. Ja, och att ha en frågeställning
    som man som lärare inte har svar på.

  318. Man skapar undersökningen ihop.

  319. När jag som lärare har det "rätta
    svaret", då leder jag dem mot det-

  320. -men när jag inte vet,
    då kan det bli vad som helst.

  321. Då kan de ha hittat olika saker
    inom området-

  322. -och vi måste ta ställning
    till informationen.

  323. Tack för att ni kom hit.
    Ni får prata mer i vårt eftersnack.

  324. Nästa gång pratar vi om när eleven
    går från konsument till producent.

  325. Dela med er av era tankar kring
    källkritik under #Lärlabbet.

  326. Och kolla gärna in eftersnacket
    på vår blogg.

  327. Ja...

  328. Då var det slut.

  329. Några tankar?

  330. Mycket att ta in.
    Jättespännande inslag och bra bredd!

  331. Vi pratade om yngre och äldre.

  332. Fick ni sagt det ni ville?
    Var det nåt jag inte frågade?

  333. Jag hade fullt upp med att tänka:
    "Vad är det hon säger?"

  334. -Pratade vi om fördomar?
    -Nej, det kom vi inte in på.

  335. Vi var lite inne på
    att man väljer sin information.

  336. Då spelar fördomar in väldigt mycket.
    Det är det vi inte vill ha.

  337. Vi jobbar med källkritik för att
    undvika ett samhälle där vi gör så.

  338. Det snabba, det svartvita
    och den ytliga analysen.

  339. Ett sätt att hantera flödet är
    att ta den verklighetsbild-

  340. -som bekräftar det jag redan tror.

  341. Ett annat spår är vilken fördom
    man har om avsändaren.

  342. Att det spelar roll
    när man vet vem avsändaren är.

  343. Jag kan ge ett exempel.

  344. Jag tog en text om invandringspolitik
    från ett av våra riksdagspartier-

  345. -kopierade upp den
    och ersatte namnet med "vårt parti".

  346. Men till eleverna sa jag
    att det var olika partier.

  347. Olika grupper skulle läsa texter
    från olika partier-

  348. -men det var samma text.

  349. De plockade ut olika information
    utifrån sina fördomar om partierna.

  350. Precis samma text gav tre olika
    presentationer av partiernas åsikter.

  351. Då kommer vi till det
    som jag alltid pratar om:

  352. Det här med vad som är verkligt
    och sant.

  353. Vi inbillar oss att texten och bilden
    representerar nån form av sanning.

  354. Vi kanske måste kliva bort
    från det och inse-

  355. -att det där att nåt ÄR nåt
    inte riktigt finns.

  356. Vi återproducerar hela tiden,
    och saker BLIR.

  357. Texten blev nåt annat. Den blir nåt
    i händerna på dina elever-

  358. -och fortsätter säkert färdas,
    med den erfarenhet som de har.

  359. Och det enda man med säkerhet
    kan veta om en bild är-

  360. -att precis efter att den har tagits
    så är ögonblicket förbi.

  361. Det enda vi kan veta är
    att den inte gäller längre.

  362. Hur ska man kunna veta
    om en bild har ändrats?

  363. Det går inte. Så vi måste veta
    att det inte går att veta det.

  364. Vi måste kunna backa och landa i
    att vi inte säkert vet.

  365. Och det är okej att inte veta.

  366. I Wikipedia-sammanhang är det så här,
    som jag försökte berätta:

  367. Om jag förstår hur informationen har
    hamnat där kan jag lättare granska.

  368. Och om jag själv har de digitala
    verktygen för att manipulera bilder-

  369. -kan jag lättare förstå
    hur enkelt det är.

  370. Förut var det en stor, kostsam sak.

  371. Om man känner
    att det är svårt med media-

  372. -så kan man välja
    ett klassiskt konstverk-

  373. -och fundera över hur betydelsen
    av det har färdats genom historien.

  374. Vi har en beställare och en skapare.

  375. Genom hundratals år har människor
    om och om igen valt konstverket-

  376. -gjort det till kanon
    och använt det för att berätta-

  377. -hur smarta italienare är eller
    hur korkade medeltidsmänniskor var.

  378. Nu går det fortare, men även om man
    inte jobbar med så snabb information-

  379. -så sker värdeförflyttningar
    i text och bild-

  380. -även i det långa perspektivet.
    Det kan man träna på.

  381. Sen att förstå... Vi ser ofta text
    som skriven av en enda författare.

  382. Den föreställningen är väldigt stark.

  383. Men på Wikipedia kan det ju vara
    flera. Vem har skrivit texten?

  384. Det kan vara tjugo pers
    eller tvåhundra.

  385. Det är lite svårt att förstå,
    i alla fall för de yngre.

  386. De yngre har kanske samma problem
    som vi vuxna.

  387. Det är inte så stor skillnad.
    Vi vuxna är också dåliga på det.

  388. Däri ligger ett problem. För att lära
    dem måste vi skaffa ett försprång.

  389. -Vi behöver lära oss mer.
    -Vi ska kunna leda undervisningen.

  390. Då behövs nån trygghet, men den
    kan ligga i att släppa kontrollen-

  391. -men ändå leda i de här
    lite mer komplexa miljöerna.

  392. Men fem-tio år framåt, då?
    Om det har gått så här fort nu...

  393. Man kan inte veta om en bild
    eller en text är sann.

  394. Hur många steg måste man gå för att
    försäkra sig om att nåt är sant?

  395. Det är väl en fördel
    med det stora informationsflödet.

  396. Man kan hitta väldigt mycket
    information om samma ämne-

  397. -från olika avsändare.

  398. Då kan man jämföra
    och belysa det från olika håll-

  399. -och hitta nån typ av samsyn i det.

  400. Och vi måste kanske tänka om kring
    begreppet om vad som är sant.

  401. Det finns ett skeende och väldigt
    många olika berättelser om det.

  402. Det gemensamma är kanske "sant",
    eller en bra beskrivning.

  403. Vi har nån sorts debattsamhälle-

  404. -där antingen det ena
    eller det andra är rätt.

  405. Det går nästan inte att säga att
    många saker kan vara rätt samtidigt-

  406. -att det varierar med situationen
    eller att ingetdera kan bevisas.

  407. Det får man nästan inte säga,
    utan det ska finnas en sanning.

  408. Vi måste kanske släppa på det.
    Då mår vi kanske bättre.

  409. Ja, och ta kontexten. Många frågar
    mig om man kan lita på Wikipedia.

  410. Det går inte att säga ja eller nej.
    För mig är frågan konstig.

  411. Man hamnar på Wikipedia för att
    man har ett informationsbehov.

  412. Du får kanske veta vilken huvudstaden
    i ett land är, om du undrar det-

  413. -men om man vill ha svar på nåt mer
    komplext måste du gå in materialet-

  414. -och kunna granska det mer.
    Eller så hittar du bara luckor-

  415. Då är det inte så användbart.
    Det beror så mycket på kontexten-

  416. -mer än "Är det sant eller inte?".

  417. Och därför behöver man källkritik,
    för att kunna navigera i det här.

  418. Vi kommer inte att få
    mindre information.

  419. -Det är sant!
    -Tack för att ni kom hit!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Information och media > Internet och digitala medier, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Digitala medier, Digitalisering, Informationskompetens, Källkritik, Masskommunikation, Massmedia, Mediekompetens, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Stöd och hjälp på nätet för unga

På sajten umo.se kan unga prata om allt. Kroppen, kärlek, sex, självkänsla, familjen, droger, alkohol, kränkningar och om att må dåligt. Alla ska bemötas på lika villkor. Särskilt viktigt är det att fånga upp grupper som lätt hamnar i marginalen. Mia Faber och Åsa Sander på umo.se berättar. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaNPF-podden

Sommarlovsrutiner

En pappa hörde av sig till oss. Hans tonåring vill bara spela dator, mest bråk blir det vid läggdags och nu bävar pappan för hur det ska bli på sommarlovet. Går det att påverka hans speltider på lovet?

Fråga oss