Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Eleven som producentDela
  1. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":
    Carmen de Bruijckere...

  2. ...matte- och NO-lärare
    på Runbacka skolor i Sollentuna.

  3. Hon undervisar i programmering
    och maker-kultur.

  4. Josef Sahlin är svenskalärare åk 6
    och ansvarig för skolbiblioteket-

  5. -på Årstaskolan i Stockholm.

  6. -Ska vi dra igång?
    -Ja.

  7. Tema: MIK - medie-
    och informationskunnighet.

  8. Vi pratar om allt från källkritik
    och rörliga bilder-

  9. -till yttrandefrihet
    och mänskliga rättigheter.

  10. I dag handlar det om
    eleven som producent-

  11. -där eleven går från konsument till
    producent. Hur påverkar det lärandet?

  12. Hur hör egenproducerande
    och lärande ihop?

  13. Elever som producerar nåt är väldigt
    motiverade att göra ett bra jobb.

  14. De tittar på vad de har gjort.
    De får en produkt de har skapat.

  15. Det är motiverande
    att jobba som producent.

  16. Det är framför allt motivationen.
    Så tänker man ju själv.

  17. Om man lär sig nåt
    för att ha nytta av det....

  18. Man producerar nåt
    som man vet vad man ska ha det till.

  19. En producent gör nåt. Läser man en
    bok och tänker producerar man tankar.

  20. Men att producera för en mottagare-

  21. -som ska se och uppleva det man gör,
    är motiverande.

  22. Vad är det viktigast att ha kunskap
    om som producent?

  23. En bra bieffekt
    av att producera själv-

  24. -är att förstå att "allt det andra"
    också är producerat, av andra.

  25. Man får lite gratis källkritik.

  26. "Jag har producerat texter
    om rymden."

  27. "De andra sakerna har nån annan
    producerat och det ska jag värdera."

  28. Samtidigt kommer man ifrån
    att bara vara konsument.

  29. Det är vanligt att de tittar på
    en film eller läser en bok.

  30. Man kan ändra saker och komma bort
    från att vara konsument-

  31. -och uppskatta vad andra har gjort
    och lära sig av det.

  32. Man kan förbättra saker som redan
    finns. Det behöver inte vara klart.

  33. Jag tror alla mår bra av
    att vara del i ett sammanhang.

  34. Man ska inte bara fyllas med kunskap
    för att staten vill det.

  35. Men att känna att man är medskapare
    i ett kunskapssamhälle...

  36. De samarbetar bättre.
    De lyssnar bättre på varandra.

  37. Man skapar oftast i grupp.

  38. Man sitter inte själv.
    Det blir mycket samarbete.

  39. Vi ska prata mer om en liten stund.

  40. För nyanlända
    är digitala verktyg till stor hjälp-

  41. -när man lär sig ett nytt språk.

  42. På Mosaik i Malmö är filmskapande
    en del av läroprocessen-

  43. -vilket gör eleverna stolta
    och extra motiverade.

  44. Jag heter Helena von Malortie och
    jobbar på mottagningsskolan Mosaik.

  45. Det är en skola för nyanlända.

  46. Jag arbetar med elever åk 7-9.

  47. De är blandade i klasserna.

  48. Jag undervisar i bild och slöjd.
    Och så blir det mycket svenska...

  49. Gruppen jag jobbade med i dag-

  50. -har haft liten skolbakgrund.

  51. Flera av eleverna
    har inte gått i skola alls.

  52. När de kom hit fick de böja lära sig
    läsa och skriva.

  53. Nu har de knäckt koden att skriva.

  54. Vad har du gjort?

  55. "Jag har sytt på symaskin."

  56. -Sytt?
    -Sytt... Y...

  57. I slöjd och bild jobbar vi med iPads
    under lektionerna.

  58. Det kan vara på många olika sätt.
    Eleverna får filma.

  59. De kan få uppgiften att fråga:
    "Vad gör du?"

  60. Så får eleverna svara.

  61. Vi tittar på det tillsammans efteråt
    och jobbar med nya ord och uttryck.

  62. De får träna på det flera gånger.

  63. -Titta, den har hoppat ur.
    -Okej.

  64. När de har gjort sina filmklipp
    sätter vi ofta ihop dem till filmer-

  65. -som vi sparar
    och tittar på tillsammans.

  66. Sen kan vi använda dem
    i andra klasser.

  67. Eleverna tycker det är spännande
    att det är elever som berättar.

  68. Det är inte jag som lärare
    som står och pratar.

  69. De får se en kompis
    som berättar om vad den gör-

  70. -och en lär de sig nåt nytt.

  71. Det är motiverande för eleverna
    att känna att de har gjort nåt.

  72. När de förstår att det ska visas upp
    och att vi ska göra nåt mer-

  73. -så känns det mer verkligt.

  74. Oftast satsar de lite extra när de
    vet att det ska visas upp för andra.

  75. Jag syr på en symaskin.

  76. Jag syr på en symaskin.

  77. Utmaningen är att motivera eleverna-

  78. -och fånga deras intresse
    och nyfikenhet.

  79. Där har tekniken
    en stor möjlighet att utmana.

  80. Många är intresserade av att jobba
    med iPads och göra filmer.

  81. De är duktiga och lär sig snabbt.

  82. Och de kan oftast hjälpa varandra.

  83. Men det är en utmaning att känna
    att man hinner med alla.

  84. Att jobba med iPads gör
    att de kan jobba lite självständigt.

  85. Om en elev har lärt sig
    kan den visa en annan.

  86. Då har man kanske
    mer tid åt andra elever.

  87. Vi jobbar med
    att lägga ut bilder på nätet-

  88. -där de visar upp sina saker.

  89. Det finns många möjligheter
    med Skype.

  90. De kan samarbeta
    med en annan skola-

  91. -där de jobbar med nåt gemensamt-

  92. -för att integreras med svenska
    elever så snabbt som möjligt.

  93. Jag funderar på
    hur man kan gå vidare där.

  94. Ja, hur kan man gå vidare där?

  95. Slöjden är ju redan
    urtypen av ett producentämne.

  96. Vad ser man för behov?
    Vad skulle en mottagare behöva?

  97. Där går det ju att hoppa på-

  98. -att de lär sig mycket
    av att lära varandra.

  99. Om man då jobbar med-

  100. -att göra instruktioner för andra,
    som att lära sig trä en symaskin-

  101. -och sprida dem,
    så finns det ett jättebehov.

  102. Det låter som en bra idé.

  103. Då gör de det inte bara
    för att visa varandra-

  104. -utan de gör en film
    med instruktioner-

  105. -som andra som har slöjd kan använda.

  106. -På olika språk?
    -Lärarna skulle behöva det.

  107. Stafettkonst
    vore fantastiskt att skicka.

  108. Man skickar till en annan skola och
    skypar om det och koppla in museum.

  109. Man måste hitta behovet
    och mottagaren först.

  110. -Fick ni några andra tankar?
    -Två elever jobbade ihop...

  111. ...med att spela in en mening.

  112. Sen såg man att de lyssnade
    väldigt noggrant-

  113. -på hur det lät.

  114. En pojke gav två tummar upp
    till den andre.

  115. Där ser man det vi menade i början.

  116. Det blir äkta.

  117. Tänk om de bara
    skulle läsa för varandra.

  118. Du läser ena sidan
    och kamraten läser nästa sida.

  119. Då sitter en och läser
    och den andra rullar tummarna.

  120. Om man gör det
    som ett gemensamt projekt-

  121. -så vill de att det blir bra
    och då berömmer de varandra.

  122. Det finns en kraft i att det finns
    flera mottagare. Vad beror det på?

  123. Det ändrar rollen.
    Man är inte bara elev.

  124. Man får prova en roll.
    Om de producerar nånting-

  125. -så får jag se eleverna
    som författare eller filmskapare.

  126. De leker inte bara filmskapare
    utan filmen ska faktiskt användas.

  127. -Det blir på riktigt.
    -Man vill att det ska bli bra.

  128. Hur jobbar ni med era elever? Hur
    jobbar de för att bli producenter?

  129. Ofta...Ja...

  130. För det mesta
    är jag ju vanlig lärare.

  131. Mycket stämmer säkert överens
    med annat.

  132. En gång om året de senaste sju åren-

  133. -så har jag satsat på producerande
    projekt för riktiga mottagare.

  134. Jag försöker ha den inriktningen hela
    tiden. Mest jobbar jag med svenska.

  135. Det som har spridit sig mest är nog
    hur jag skriver romaner med barn.

  136. Jag har en tydlig handling
    och mycket struktur.

  137. "Den här veckan gör vi första
    kapitlet. Då tränar vi på det här."

  138. Sen lägger vi in litteratur i det-

  139. -och kollar hur proffsen gör.
    Sen gör vi det.

  140. Det slutar i romaner-

  141. -men det har också varit kring poesi,
    dikter och nu senast källkritik.

  142. Man gör mycket för att förstå nyckeln
    till språk och kommunikation.

  143. På vår skola är det vanligt
    att eleverna själva får välja.

  144. De får bestämma
    hur de ska presentera sitt arbete.

  145. De kan välja att göra en film om det-

  146. -spela in en podcast-

  147. -eller kanske göra frågesport.

  148. De kanske vill göra
    en powerpoint-presentation.

  149. De får själva bestämma. De gör en
    produkt de känner sig trygga med.

  150. Vilka färdigheter tränar man som elev
    när man jobbar som producent?

  151. Kan man beskriva vad man kan
    och dessutom lära ut det till andra-

  152. -så har det en väldig påverkan.

  153. Hattie skriver mycket om
    vad som påverkar lärandet.

  154. Kan man lära andra människor
    så påverkas ens lärande positivt.

  155. På köpet får man
    att man kan alla digitala verktyg.

  156. Som lärare bör man vara sparsam.
    Eleverna ska inte göra vad som helst.

  157. Ibland kan kreativiteten bli bra
    av begränsningar-

  158. -och hålla fokus
    på det man ska undervisa om.

  159. Den negativa bieffekten
    av att tid spills vill man undvika.

  160. Tack. - Karin Danielsson Öberg
    heter vår nästa gäst.

  161. Hon är forskare och undervisar
    vid Umeå universitet.

  162. Hon har studerat hur
    barn och ungdomars medverkan-

  163. -vid framtagning
    av digitala läromedel-

  164. -har påverkat både designutveckling
    och teknikanvändning.

  165. -Välkommen hit.
    -Tack.

  166. Vad bidrar barn och ungdomar med som
    medskapare?

  167. En aspekt man pratar om ibland
    är att vi som vuxna-

  168. -inte riktigt kan vara delaktiga
    i barn och ungdomars vardag.

  169. När de är med i designprocessen-

  170. -så kan de bidra med sånt som hjälper
    oss att förstå exempelvis tilltal.

  171. Hur vill de tilltalas?

  172. Ungdomar kan ju variera
    från dag till dag.

  173. De känner sig yngre ena dan
    och mogna andra dan.

  174. De bemöts mycket i media
    och andra sammanhang-

  175. -med ett tilltal
    som vi vuxna tror att de vill ha.

  176. Men att låta dem uttrycka tilltalet
    själva-

  177. -genom estetik, färg eller form-

  178. -som de känner att riktar sig
    till dem, är en del.

  179. En annan del
    rör begrepp och innehåll.

  180. Vid utvecklandet av läromedel
    har man ämnesexperter-

  181. -som bidrar med ämneskompetens.

  182. Men ibland behöver man synliggöra-

  183. -vilka begrepp som kan vara utmanande
    att ta till sig.

  184. Vad använder de för begrepp
    i sin vardag?

  185. En annan aspekt de kan bidra kring
    är interaktionslösningar.

  186. Hur tänker de kring teknik?
    Hur borde tekniken utformas?

  187. Vad är de vana vid från medier
    de använder på sin fritid?

  188. Det skapar förväntningar
    på det digitala läromedlet.

  189. Det är några aspekter där de bidrar.

  190. Kan du ge nåt exempel på
    när elever har varit medskapare?

  191. Ja. Ett exempel som jag studerade-

  192. -var ett spel som heter Rixdax-

  193. -som utvecklades för att förklara
    hur Sveriges riksdag fungerar.

  194. Ungdomar var med
    under hela designprocessen.

  195. En aspekt blev väldigt tydlig.

  196. Man hade gjort
    en avancerad teknisk lösning.

  197. När man hade slagit tärningen-

  198. -så skulle man flytta spelpjäsen
    som i ett brädspel.

  199. Spelet är uppbyggt som ett brädspel.

  200. Där uttryckte ungdomarna
    väldigt tydligt-

  201. -att i digital teknik
    ska en spelpjäs flytta sig själv.

  202. Det var nåt de då ändrade
    i processen.

  203. Att få vara delaktig, vad får det
    för inverkan på själva lärandet?

  204. En aspekt är
    att det stöttar utforskandet.

  205. Men den främsta aspekten är
    att man får se sin egen kompetens.

  206. Barnen och ungdomarna,
    i en designprocess-

  207. -inser hur mycket de har att komma
    med i de sammanhangen.

  208. Deras teknikanvändning
    kan se något annorlunda ut-

  209. -mot hur vi vuxna väljer att använda
    sociala medier t.ex.

  210. Då kan man ta in det
    så att de får känna sig som experter-

  211. -och som en viktig komponent.
    Det är viktigt för lärandet.

  212. Tack, Karin. Häng med bort så får vi
    se vad de andra har att säga.

  213. Vad händer med elevens lärande när
    den får vara med och producera själv?

  214. De behöver inte bara
    känna sig som barn-

  215. -utan de kan känna sig jämbördiga.
    Det tror jag är bra.

  216. Men jag tänkte på en sak vi
    var inne lite på tidigare.

  217. Vi kanske ofta frågar, som lärare:
    "Har alla förstått?"

  218. Då svarar alla ja. För man har ju
    förstått det man har förstått.

  219. Men är man producent
    får man berätta vad man har förstått.

  220. När man producerar nåt
    och berättar vad man har lärt sig-

  221. -får man en bild av vad personen kan
    och hur man kan gå vidare.

  222. Hur förhåller man sig som lärare
    när elever kan mer än en själv?

  223. I vår skola-

  224. -blev min klass nästan proffs
    på Scratch.

  225. Då har treorna lärt ut Scratch
    till niorna.

  226. I utbyte lärde de oss greenscreen-

  227. -och hur man använder det i filmer.
    Sånt gör vi mer och mer.

  228. De som kan lär andra och det
    kan sträcka sig över årskurserna.

  229. I en medskapandeprocess är det
    viktigt att på förhand enas om-

  230. -vilket utrymme barnen kommer att ha
    i processen.

  231. Hur långt kommer de att vara med
    och besluta om vad som produceras?

  232. Hur ska det användas?
    Om man tydliggör det innan-

  233. -tror jag att man anpassa det till de
    olika kompetenserna i klassrummet-

  234. -eller i forskningsprojektet, så att
    man förstår sin roll i sammanhanget.

  235. Det handlar om hur man blir bemött.

  236. Om en elev kan mer än en lärare,
    är man beredd på det?

  237. Det var ni beredda på. " Vad bra
    att du kan, visa för andra..."

  238. När det gäller teknik så ska man nog
    vara försiktig med att tro-

  239. -att barnen kan så mycket
    att man kan luta sig tillbaka.

  240. Ofta har de en annan bild,
    eller flera olika bilder av-

  241. -vad syftet med teknikanvändandet är
    än vad vi själva har.

  242. Vi tar för givet
    att de trycker på spara-knappen...

  243. ...men de har inte levt under den tid
    en spara-knapp behövdes.

  244. Det är mycket vi lärare tycker är
    viktigt, men det tycker inte de.

  245. Man behöver inte avgöra om en lärare
    kan mer än en elev-

  246. -utan vi har snarare olika verklighet
    och då måste man prata om det.

  247. Carl Heath är designer på Interactive
    Institute Swedish ICT i Göteborg.

  248. Han jobbar i gränslandet mellan IT,
    lärande och interaktionsdesign-

  249. -och driver projektet Makerspace i
    skolan, med grund i maker-kulturen.

  250. -Hej, Carl.
    -Hallå, hallå...

  251. Kan du förklara
    vad maker-kulturen är?

  252. Projektet Makerspace i skolan
    och maker-kulturen hänger ihop.

  253. Maker-kulturen kommer ur
    våra olika gör-det-själv-kulturer...

  254. ...både den traditionella
    hantverkskulturen...

  255. ...och den gör-det-själv-kultur som
    digitaliseringen har fört med sig.

  256. Man kan skapa,
    inte bara i trä och metall-

  257. -utan också med hjälp programkod,
    datorer och olika elektronikkretsar.

  258. Maker-kulturen för samman de
    världarna i ett experimenterande.

  259. Man kan kalla det en global rörelse.

  260. Vad handlar Makerspace i skolan om?

  261. Det handlar om att utforska och skapa
    en testmiljö i den svenska skolan-

  262. -för att förstå bättre hur vi kan
    jobba med IT som designmaterial-

  263. -och verktyg
    för skapande och lärande.

  264. Hur kan vi rusta skolan och
    dela kunskap i utbildningssektorn-

  265. -för att åstadkomma
    ett bättre kunnande-

  266. -med fokus på skapande
    med IT som material?

  267. Är det även själva målet
    med projektet?

  268. Vi befinner oss i en tid där världen
    digitaliseras i hög hastighet.

  269. Vi behöver förstå
    hur digitala material är formade-

  270. -på samma sätt som när folkskolan
    bildades under industrialismen.

  271. Man började läsa, skriva och räkna.

  272. Man kunde inte bara läsa text
    utan även skriva.

  273. Man kunde skriva musik,
    inte bara lyssna.

  274. I vår digitala värld
    behöver vi kunna-

  275. -vara konsumenter av teknologi
    och programmering.

  276. Men vi bör också lära oss skapa, både
    för att säkra arbetsmarknadsfrågor-

  277. -men inte minst för att kunna leva
    i ett digitaliserat samhälle.

  278. Hur hänger digitalt skapande ihop
    med barns lärande?

  279. Barn lever i en digital värld,
    precis som vi vuxna.

  280. Det är naturligt för oss alla
    att interagera med digitala objekt.

  281. Genom att förstå vad de digitala
    materialen och färdigheterna är-

  282. -och bidra och vara medskapande-

  283. -så förstår vi våran samtid
    och vårt sammanhang bättre.

  284. Det uppstår ett lärande som möter vår
    digitala värld på ett relevant sätt.

  285. Hur vanligt är det i dag att skolor
    skapar med IT som material?

  286. I projektet är det
    ett tjugotal skolhuvudmän-

  287. -men inom dessa är långt ifrån
    alla lärare engagerad i projektet.

  288. Arbetet med programmering och
    skapande med IT som material-

  289. -finns i öar i utbildningslandskapet
    genom engagerade personer.

  290. Vårt projekt handlar om
    att systematisera kunnandet-

  291. -och skapa en praktik
    som går att sprida.

  292. -Tack för att du var med, Carl.
    -För all del...

  293. Vad tänker ni om maker-kulturen?

  294. -Det är roligt.
    -Och viktigt.

  295. Det ligger elever nära till hjärtat.
    De lever i den digitala världen.

  296. De vill förstå den och använda den.

  297. -Ni jobbar med det här på din skola.
    -Ja...

  298. Flera skolor har en digital läroplan
    parallellt med den vanliga.

  299. Där lägger vi upp-

  300. -i vilken takt vi vill att eleverna
    lär sig programmering.

  301. Vad kan man förvänta sig av åk 1?

  302. Jag har åk 3 som lär sig Scratch.

  303. Det är programmering i block.

  304. Vi använder MaKey MaKey i slöjd.

  305. Vi använder det
    i träslöjd och textilslöjd.

  306. -Vad är det?
    -Ett utvidgat tangentbord.

  307. Tänk dig ett isärtaget tangentbord
    som man kopplar som man vill.

  308. Ja. Man kan göra
    sitt eget tangentbord.

  309. Vanligtvis syr åk 3 en kudde
    i slöjden.

  310. Nu har vi kopplat kuddarna till MaKey
    MaKey så att de funkar som trummor.

  311. I träslöjden har de hängare
    som blir som spelkonsoler.

  312. -Med krokodilklämmor?
    -Ja.

  313. Man kan fästa dem i varandra och peta
    och så händer saker.

  314. Är det nån skillnad på digitalt
    skapande mot vanligt?

  315. Vi har haft datalogiskt tänkande
    på lågstadiet-

  316. -och som elevens val
    på mellanstadiet.

  317. De blir gladast av-

  318. -att det kan påverka nåt fysiskt,
    som att programmera en robot.

  319. Några lågstadieelever blev glada
    när de fick skriva ut på papper.

  320. Vi har jobbat på webben så att de
    tyckte att papper var fantastiskt.

  321. Det digitala kommer att påverka det
    fysiska, även inom konst och design.

  322. Man kan jobba med 3D-printer.
    Det blir nånting man kan ta på.

  323. Man ska se det som ett material och
    tänka på vad man vill uppnå med det.

  324. Ibland är det bättre med fysiskt
    material, ibland digitalt.

  325. Hur viktigt är det att kunna
    producera saker själv i dag?

  326. Det är en demokratifråga.

  327. Man ska kunna vara delaktig
    och förstå hur saker produceras.

  328. Sen handlar det om
    rätten till att uttrycka sig.

  329. Nu kan vi vara producenter
    utan att ha ett stort skivkontrakt.

  330. Alla kan skapa sitt eget.
    Det är fint.

  331. Toppen. Tack. Ni ska få prata mer
    i vårt eftersnack.

  332. I nästa program
    pratar vi digital didaktik.

  333. Dela med er av vad ni tänker
    kring egen produktion i lärandet-

  334. -under hashtag "lärlabbet".

  335. Gå gärna in på vår blogg
    och titta på eftersnacket. Hej.

  336. Så där ja, då var det klart.

  337. Inspelningen är klar, men jag tror
    att vi har mycket att prata om.

  338. Det är ett ämne som berör många.

  339. -Eftersnacket, skriver vi det...?
    -Det är det vi gör nu.

  340. -Det är bara att säga vad du känner.
    -Säg det nu!

  341. Josef tog upp en sak som har att göra
    med det som Carmen har pratat om.

  342. I det här medskapandet
    är en viktig aspekt just-

  343. -att alla har nån kompetens
    som bidrar i sammanhanget.

  344. Man stöttar eller lär av varandra.

  345. Barnen eller ungdomarna
    måste inte vara experter på tekniken.

  346. Några är det mer än andra,
    men de andra har andra erfarenheter.

  347. Tillsammans blir det ett nytänkande
    kring hur man kan använda det.

  348. Det tror jag
    är en av de viktigaste poängerna-

  349. -som du nämnde i början.

  350. Jag tänkte när du snackade i soffan-

  351. -att det här är
    på en helt annan nivå-

  352. -än på vilket sätt de är medskapande
    i klassrummet.

  353. Men de är väl med och skapar
    nya appar, som din klass testar?

  354. -Det är inte så långt bort.
    -Nej, de testar ju faktiskt appar.

  355. Ja, och självklart finns det
    olika skikt av det hela.

  356. En del projekt är rent utforskande
    för att hitta formerna-

  357. -för att kunna samskapa.

  358. Hur kan det se ut
    för att skapa bra möten och material?

  359. När jag hörde det du sa, undrade jag:

  360. Har de inte redan förut haft med
    elever när de utvecklade läromedel?

  361. -Är det nytt att fråga dem?
    -Nej, det kanske skulle ha varit med.

  362. Självklart har man under lång tid
    frågat målgrupper i sammanhang.

  363. Det som jag pratade om
    är en mer medskapande designprocess-

  364. -där de är med tidigare.

  365. De bidrar mer
    än att bara "stämma av".

  366. Om man tänker inom...företag och så-

  367. -har många fortfarande med barn
    och ungdomar som en sorts avstämning.

  368. Man testar ett koncept,
    en idé eller en lösning.

  369. Funkar den för er? Hur gör vi den
    bättre? Är den användbar?

  370. Men det som forskningen
    har börjat driva-

  371. -är att ta med dem
    redan på idéstadiet.

  372. Det är ju som ni gör i klassrummen.

  373. Man utforskar och ser vad man kan
    göra och vad det kan fylla för behov.

  374. Jag tänkte på det som jag frågade er:
    Passar det alla elever?

  375. Det måste finnas de
    som inte tycker att det är så roligt.

  376. Jag märker på lågstadiet...

  377. Vi skriver romaner och publicerar dem
    på en sajt som vi har-

  378. -som är väldigt besökt,
    så de vet om det.

  379. Den utvecklingen har gått fort
    hos oss med just läsbara e-böcker.

  380. Många elever från andra skolor lånar
    böcker där för att det är enklast.

  381. Och på lågstadiet vill alla
    vara framför kameran och vara med-

  382. -men i högstadiet kommer man
    till en sorts självinsikt.

  383. Man har så mycket
    med sin egen utveckling-

  384. -att man kanske inte vill exponera
    det som man håller på med.

  385. Vi höll på med poesi
    med femmor och sexor förra året.

  386. Det är väldigt viktigt i poesi
    vad man vill visa.

  387. Man fick välja
    vad man ville producera.

  388. Eller "publicera", inte "producera".

  389. Man får vara lyhörd för att alla
    inte är linslusar och publicister.

  390. Man måste få...

  391. Ja, och alla kanske inte vill ha
    massor av mottagare.

  392. Så kan det var,
    men möjligheten finns.

  393. Jag tänker på programmeringen.

  394. Då kan man lära sig att programmera
    och lära sig mer om "fashion"-

  395. -alltså mode, eller nån annan
    väljer att skapa digitala spel.

  396. Då har de väldigt många olika val
    vad man kan göra-

  397. -när man lär sig ett nytt program.

  398. Då hittar man sitt eget intresse
    i det.

  399. Jag har aldrig varit med om
    att nån verkligen...

  400. ...inte väljer nåt av det.

  401. Du pratar om att det fina med digital
    teknik är att man kan korrigera.

  402. Och om det finns
    en mottagare så vill man förbättra.

  403. E-böckerna gör de nya versioner av.
    "Jag har hittat ett fel i min roman."

  404. Det gör man ju inte
    med ett annat skolarbete.

  405. De får korrigera
    så att de blir nöjda.

  406. Om jag hade sagt "om ett halvår
    ska romanerna ligga på Bibblis"-

  407. -skulle de säga "den är för dålig".

  408. Men om de inte behöver bestämma det
    nu, blir de jättenöjda efter ett tag.

  409. Man måste få tid att göra det fint.

  410. Och man behöver inte visa upp.
    Det är fortfarande öppet.

  411. Men det blir en lång process
    i sitt lärande-

  412. -och i sitt producerande samtidigt.

  413. -Man går in och korrigerar sig själv.
    -Ja, precis. Det är korta bitar.

  414. Man får ett långt perspektiv.

  415. Om man jobbar med nåt länge
    får man en kontext att vara i-

  416. -och man får en metakognition.

  417. Man ser hur texten såg ut från början
    och hur man har förbättrat den.

  418. Det är en stor vinst.

  419. Höll vi oss till de viktiga frågorna
    när det gäller eleven som producent?

  420. Jag tycker att det är en knepig
    frågeställning.

  421. När är man inte producent?

  422. Det kanske handlar om att producera
    för fler mottagare än läraren.

  423. Det är ju för långt att säga,
    men det är väl det vi menar.

  424. För med producent menades här också
    att publicera för varandra.

  425. Och det är så internt att man kanske
    inte skulle använda ordet producent.

  426. Men det gjorde vi, och det funkar.

  427. Men då måste man veta att vi menar
    även detta med "producent".

  428. -Jag tyckte att det kändes bra.
    -Det är en avslappnad stämning här.

  429. Hur kändes det för dig i soffan?
    Du satt där ensam.

  430. Jag tänkte just att det var väldigt
    trevligt att sitta och lyssna på er-

  431. -höra er prata om era kontexter
    och tankar och lyssna in det.

  432. För det händer ju
    så otroligt mycket nu...

  433. ...på många olika sätt.

  434. Man pratar
    om det lustfyllda lärandet.

  435. När man hör om de här kontexterna-

  436. -känns det som om det lustfyllda
    lärandet även är hos lärarna.

  437. Och det är roligt att se vad det
    kommer att få för effekt längre fram.

  438. Sen kan våra elever ibland tycka
    att det är skönt med nationella prov.

  439. "Jag ska bara läsa och fylla i.
    Jag behöver inte skapa."

  440. Ibland är det skönt
    att bara veta när man är klar.

  441. Därför tror jag
    att även kreativa projekt...

  442. De som är mindre roade
    - ja, alla blir mer kreativa-

  443. -av ganska snäva ramar.

  444. Jag hörde om en koreografiprofessor
    i Tyskland.

  445. Alla dansade "discodansen".

  446. Han tyckte att det var jobbigt
    och skulle lära ut en fin dans.

  447. Han sa: "Dansa hur ni vill,
    men stå still med vänsterfoten."

  448. Och plötsligt blev dansen intressant,
    av begränsningen.

  449. Det blir man kreativ av - att ha
    begränsningar och sen spränga dem.

  450. -Tack så jättemycket för att ni kom.
    -Tack!

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Bildundervisning, Datorstödd undervisning, Digitalisering, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Slöjdundervisning, Undervisning, Undervisning i konst, musik, teater och film, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss