Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Digital didaktikDela
  1. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":

  2. Daniel Barker, lärare i matematik
    och fysik på Norra Real i Stockholm-

  3. -har skrivit "Flipped classroom"-

  4. -och fått Kungl. Vetenskapsakademiens
    pris för sitt digitala utforskande.

  5. Marica Grudeborn, SO-lärare och MIK-
    pedagog på Munkegärdeskolan, Kungälv.

  6. En "gamer" med en egen Youtube-kanal
    om medie- och informationskunnighet.

  7. Då går vi över, då...

  8. Tema i "Lärlabbet": MIK,
    medie- och informationskunnighet.

  9. Allt från källkritik
    till datalogiskt tänkande-

  10. -yttrandefrihet och mänskliga
    rättigheter. I dag: digital didaktik.

  11. Konsten att undervisa
    i en alltmer digitaliserad värld.

  12. Vad tänker ni om konsten
    att undervisa i en digital värld?

  13. Det fungerar ganska bra.
    Det är en konst att undervisa-

  14. -oavsett om det är
    en digital eller analog värld.

  15. -Vad säger du, Marica?
    -Det är där eleverna befinner sig.

  16. Då tänker jag att då behöver vi
    lärare också känna till den världen.

  17. Inte så att man ska släppa det gamla.
    En del kanske behövs plockas bort.

  18. Men vi behöver också bli bättre på
    alla digitala verktyg som finns-

  19. -både i skolan och i samhället.

  20. Programmet har vi döpt till "Digital
    didaktik". Vad tänker ni om rubriken?

  21. Att säga att det finns en digital
    undervisning låter främmande.

  22. Det finns undervisning med digitala
    inslag. Samma sak med didaktik:

  23. Vi har didaktik och sen kan vi ha
    digitala inslag i den didaktiken.

  24. Inte ett eget begrepp som skiljer sig
    från didaktik eller undervisning.

  25. Jag tänkte i början,
    när jag stötte på MIK-begreppet-

  26. -att det här borde vara ett eget
    ämne, men jag har ändrat mig.

  27. Oavsett vilket ämne eleverna har-

  28. -oavsett vad man gör
    ingår det naturligt.

  29. Det ska inte vara antingen eller,
    analogt eller digitalt.

  30. Hur hänger medie- och informations-
    kunnighet ihop med digital didaktik?

  31. Det hänger ihop med att vi inte
    längre har kontrollerade läroböcker.

  32. De försvann på 90-talet
    i samhällskunskap-

  33. -och innan dess i andra ämnen.

  34. Nu är allt fritt, på gott och ont.
    Då behöver man ha medvetenheten.

  35. Både som lärare och elev.

  36. På Lärarhögskolan i Borås
    har man i samarbete med UNESCO-

  37. -utvecklat en unik kurs i MIK,
    medie- och informationskunnighet.

  38. Eftersom kursen ges på distans kan
    både deltagare och föreläsare dela-

  39. -visa upp och ladda ner material-

  40. -vilket ger ett brett utbyte
    av erfarenheter.

  41. Tobias Ruhtenberg:
    Högskolan i Borås, lärarutbildningen.

  42. Mitt område är IKT och lärande.
    Nu har även begreppet MIK kommit in-

  43. -som är en ganska stor del
    i undervisningen också.

  44. Vår kurs, MIK i skolan,
    grundar sig på UNESCO:s ramverk.

  45. Vi tyckte att det var kul
    att utnyttja och koppla det-

  46. -till en yrkesverksamhet
    för lärare och skolbibliotekarier.

  47. Vi utgick från ramverket och försökte
    klä det med olika typer av innehåll.

  48. Hur skulle vi kunna vinkla det
    från de kunskaper vi har?

  49. Vi kände att kunskaperna vi besatt
    här i huset inte räckte till.

  50. Vi behövde gå utanför vår högskola-

  51. -för att hitta andra MIK-aktörer.

  52. Vi hade bestämt oss för att samarbeta
    med UNESCO, som tog fram materialet-

  53. -Statens medieråd
    och andra MIK-aktörer-

  54. -som också hade fastnat för
    det här MIK-begreppet.

  55. En nätbaserad kurs med yrkesverksamma
    lärare och skolbibliotekarier-

  56. -som undervisningsmässigt
    är totalt digital.

  57. Vi lägger ut kursen helt nätbaserat.
    Vi har inga fysiska träffar på plats.

  58. Allt ligger på webben.
    Vi har försökt blanda material.

  59. Det är både förinspelat-

  60. -och ganska mycket synkront,
    där man träffas online-

  61. -diskuterar med varandra, har s.k.
    webbinarier och ger föreläsningar.

  62. Allt spelas in också, så att
    deltagarna senare kan titta på det.

  63. Om de inte kunde vara med
    vid det tillfället vi sände det-

  64. -kan man efteråt titta på det.

  65. Seminarier där man redovisar projekt
    ute i skolorna görs också digitalt.

  66. Vi kräver inte nån inlämning
    av nåt papper-

  67. -utan det ska tvärtom offentliggöras,
    publiceras online på nåt sätt-

  68. -med olika valfria verktyg:
    bloggar, en wikisida, padlets-

  69. -eller så spelar de in en podcast. Vi
    har alla möjliga kreativa lösningar-

  70. -på hur man kan publicera
    det man jobbat med under kursen-

  71. -vilket har varit spännande för alla
    deltagare. Det har varit ett utbyte-

  72. -mellan både deltagare och oss som
    undervisar. Vi har lärt av varandra.

  73. Som ni kanske känner till
    finns det mycket bra undersökningar-

  74. -av Statens medieråd-

  75. -som visar oss just statistiskt sett
    hur förändringarna skett-

  76. -och hur fort det gått
    att ta till sig medier-

  77. -och att använda sig
    av nya plattformar.

  78. Vi vill ha den så nära yrkesrollen
    som möjligt.

  79. Kursens mål var att man skulle göra
    ett utvecklingsarbete på sin skola-

  80. -eller sitt skolbibliotek. Resultatet
    från våra kurser har blivit-

  81. -att det har satt i gång ett antal
    olika projekt ute på skolorna-

  82. -som vi har initierat genom att
    vi har dragit i gång kurserna.

  83. Slutmålet är ju att man ska göra
    ett skolutvecklingsprojekt-

  84. -med MIK i förgrunden.

  85. Utmaningen är att utveckla kursen-

  86. -och få fler intresserade av
    det MIK står för.

  87. Att få ett helt lärarlag att gå en
    kurs, inte bara enskilda individer.

  88. Det är alltid spännande att försöka
    få flera intresserade av frågorna-

  89. -i stället för att man har
    isolerade öar ute i skolorna.

  90. Marica, du har ju gått den här
    utbildningen. Vad har den gett dig?

  91. Jag kunde mycket innan jag gick den
    och tänkte: "Den glider jag igenom."

  92. Men den har gett mig konkreta verktyg
    att jobba med i skolan.

  93. Jag tog en av delarna i UNESCO:s ram-
    verk och översatte den till en 7:a.

  94. Texten vänder sig till lärare
    och lärarstudenter och är avancerad-

  95. -men kan göras om. Vi hade projekt om
    reklam, information och propaganda.

  96. Eleverna fick göra en informations-
    film för en statlig myndighet.

  97. Det var min redovisning till kursen.

  98. Hur viktigt är det att man som lärare
    är medie- och informationskunnig?

  99. Det är spännande med begreppet MIK.

  100. Om man frågar en lärare
    hur de förhåller sig till begreppet-

  101. -tror jag att man kan få svaret:
    "Jag jobbar inte så mycket med det."

  102. "Jag vet inte vad det är." Men om
    man frågar hur det är med källkritik-

  103. -och kritiskt tänkande är det en sån
    sak många lärare är medvetna om-

  104. -och jobbar mycket med. Man vet inte
    vad begreppet som sådant är-

  105. -men jobbar med det ändå.

  106. Det här att undervisa på distans...
    Du jobbar inte på distans-

  107. -men håller på med
    "flipped classrooms".

  108. Undervisning, men inte på plats.
    Vad ställer det för krav på läraren?

  109. Det är speciellt att visa upp sig
    själv och det man gör på det sättet-

  110. -som jag har gjort och lagt ut det på
    nätet så vem som helst kan se på det.

  111. Jag måste acceptera
    att vem som helst kan titta på det-

  112. -och vara mycket medveten om vad jag
    gör och säger i mina små genomgångar.

  113. Det handlar om att vara medveten om
    att det här kan många se.

  114. -Det ställer krav på en hög nivå.
    -Vad har du lärt dig genom det här?

  115. Jag har fått syn på mig själv
    ganska mycket.

  116. Hur jag agerar och fungerar som
    lärare när jag berättar för andra.

  117. Sen har jag också fått syn på
    vilken enorm spridning det kan få-

  118. -när man börjar lägga upp saker
    på nätet.

  119. Jag får både bra omdömen och kritik,
    men också det motsatta:

  120. Jag kan få
    väldigt mycket hårda omdömen.

  121. -Det måste jag förhålla mig till.
    -Vad har det gett dig?

  122. Det har gett en frihet i klassrummet-

  123. -som eleverna får ta del av, förstås.

  124. Tidigare var det kanske så att jag
    tog en stor del av tiden i anspråk.

  125. Men nu när jag inte är den som tar
    den stora delen tid i klassrummet-

  126. -får eleverna möjlighet
    att utvecklas på lektionstid.

  127. Det ger kanske eleverna mer
    än vad det ger mig.

  128. Hur har du jobbat med digitala
    verktyg i din undervisning?

  129. I geografi skulle eleverna
    planera ett närområde.

  130. Då fick de först ladda ner Google
    Earth och alla hade varsin dator.

  131. Sen fick de leta reda på var
    de bodde. Det var inte svårt.

  132. Sen var jag bodde.
    Det var lite värre.

  133. De frågade varandra, nån kom på det
    och så kunde de hjälpas åt.

  134. Sen skulle de leta reda på
    nån utanför Sverige.

  135. Då blev det också lite svårare.
    Men nån kom på det-

  136. -och de kunde ropa till
    eller hjälpa varandra.

  137. Det är fördelen med att inte sitta
    med en bok och ha lärandet här-

  138. -och fråga en lärare, utan eleverna
    har kollegialt lärande med varandra.

  139. Du har jobbat mycket med spel också.
    Vad har du vunnit på det?

  140. Att börja där eleverna är,
    är ju bland annat att de spelar.

  141. Då handlar det om pedagogiska spel,
    både analoga och digitala.

  142. Det finns ett spel som heter "Mot
    alla odds", som kom innan tv-serien-

  143. -som UNHCR har, där man får vara
    flykting och får olika problem.

  144. Det är inte som att förstå, men lite
    närmare än att bara läsa en text.

  145. Vad vinner du hos eleverna
    i en undervisningssituation-

  146. -när du faktiskt kan lite om spel?

  147. Det blev en bieffekt som jag aldrig
    hade tänkt på från början.

  148. Jag vinner förtroendet
    från korridorsklassen-

  149. -och de längst ner i klassrummet
    som tycker att det är jättetråkigt.

  150. Jag får lite respekt för att jag vet
    vad "glhf" betyder, t.ex.

  151. Såna här spelförkortningar...
    "Good luck, have fun."

  152. Jag brukar skriva det
    i slutet på prov.

  153. Vilka fördelar upplever ni med
    digitala verktyg i er undervisning?

  154. Den blir mer effektiv.

  155. Det finns saker
    vi vet är effektiv undervisning-

  156. -som är bra att göra som lärare.

  157. Digitala verktyg kan göra det enklare
    att göra de sakerna.

  158. En god idé är att ta reda på vad de
    kan innan man pratar om ett område.

  159. Tidigare var man tvungen
    att ställa en fråga-

  160. -till en person/klass och hoppas på
    att nån räckte upp handen.

  161. Ville man veta vad alla kunde
    var man tvungen att göra en diagnos-

  162. -samla in och rätta. I dag kan man gå
    in i ett klassrum, ställa en fråga-

  163. -och de kan svara
    med ett digitalt verktyg-

  164. -och jag får direkt veta vad klassen
    kan, om frågan är välformulerad.

  165. Jag använder verktyg för att effek-
    tivisera delar av undervisningen-

  166. -som är effektiv undervisning.

  167. Fördelen är att de ska söka efter
    ett svar och att de får olika svar.

  168. Det är jättebra.
    Det kan t.o.m. vara så: "Du sa ju..."

  169. Det blir en diskussion och då kommer
    man in på det här med källkritik.

  170. Spännande! Jag ska prata med nästa
    gäst. Han är filosofie doktor-

  171. -universitetslektor i pedagogik
    vid Linnéuniversitetet-

  172. -och forskar kring
    förskolans/skolans digitalisering.

  173. Håkan Fleisher och Helena Kvarnsell
    har skrivit boken:

  174. "Digitalisering som lyfter skolan."
    Han är positiv till digitalisering-

  175. -men varnar för en alltför
    romantisk bild av IT i skolan.

  176. -Välkommen hit, Håkan.
    -Tack.

  177. Du har i din forskning tittat på hur
    IT används i skolan. Vad har du sett?

  178. Jag ser att IT har en fantastisk
    potential och det finns goda exempel-

  179. -att lyfta fram, men jag ser också
    att det finns en del hinder på vägen-

  180. -mot en bra IT-användning. Det finns
    ett glapp mellan vad som är möjligt-

  181. -att åstadkomma och vad som faktiskt
    görs. Det finns några problem-

  182. -kring elevernas distraktioner. Det
    är inte så konstigt. Mycket intryck:

  183. Vi har all världens information
    samlad framför oss på bänken.

  184. Det finns ett tidsproblem.
    Elever känner sig stressade.

  185. De hinner inte stanna upp och tänka
    efter. Det finns lite bekymmer kring-

  186. -att ensamarbetet kan öka när elever
    får varsin dator, märkligt nog.

  187. Eleverna blir lämnade åt sitt arbete
    och sitter vid datorn för sig själv.

  188. Det är också problematiskt.

  189. Hur ska man som lärare
    jobba med de här sakerna?

  190. Man kan ta sig an det
    på flera olika sätt.

  191. Jag har med Helena i boken vi skrivit
    hittat fyra förhållningssätt.

  192. För det första: Ta vara på
    den motivationskraft datorn ger.

  193. Det är roligt att ha den egna datorn
    och det ger ett handlingsutrymme-

  194. -och lite högre frihetsgrad
    i viss mån. Det ska man ta vara på.

  195. Sen behöver man
    hantera distraktionerna.

  196. Att se till att eleven har
    ett tydligt målfokus i sina studier.

  197. Det har alltid varit viktigt att veta
    vad man ska lära sig och varför.

  198. Nu är det ännu viktigare
    att hålla kursen hela vägen.

  199. Det är enkla saker som att se till
    att datorn är framme när den ska-

  200. -och är bortplockad
    när den ska vara det.

  201. Att man ser till att man har ett
    förhållningssätt gentemot mobiler-

  202. -Youtube och allt vad det är
    som kan störa och inte tänka:

  203. "Fulsurfet försvinner med tiden",
    för det gör det inte. Det vet vi.

  204. Sen gäller det att hålla ordning på
    den där tiden som går så snabbt...

  205. Att se till att eleverna
    får möjlighet att reflektera.

  206. IT är ett fantastiskt verktyg
    för att se till att det kan ske.

  207. "Flippade" klassrum ger möjlighet för
    eleverna att titta på material hemma-

  208. -och använda tiden gemensamt
    för att diskutera och stanna upp.

  209. Och så ensamheten...
    Fjärde förhållningssättet handlar om-

  210. -att ta vara på
    den sociala dimensionen, att se till-

  211. -att eleverna kommer till sin rätt
    och kommunicerar med varandra.

  212. Ibland är en bra IT-användning att
    två elever arbetar vid samma dator-

  213. -för att få i gång dialogen.

  214. -Marica och Daniel pratade om det.
    -Just det.

  215. Det är viktigt att läraren
    har fokus på pedagogiken-

  216. -och vilken kunskapsbildning
    som ska komma ut ur IT-användningen-

  217. -så att man inte börjar
    i teknikänden.

  218. Tack, Håkan. Du får följa med till
    panelen, så får vi prata vidare.

  219. Vad tänker ni om det Håkan lyfte fram
    som varningsfingrar-

  220. -för IT i skolan?

  221. Det är väldigt lätt att börja i
    fel ände. Det är det som har skett.

  222. Vi fick en massa verktyg och
    funderade: Hur får vi ihop det här?

  223. Det Håkan lyfte fram är
    att man ska börja med att fråga:

  224. Vad vill jag uppnå?
    Vad ska eleverna fokusera på?

  225. Att ställa den frågan först
    är absolut centralt.

  226. Man måste arbeta med de digitala
    verktygen hela tiden.

  227. Det är lite nyhetens behag
    för eleverna.

  228. En del elever är duktiga på
    att göra egna filmer.

  229. De kanske inte blir så pedagogiska-

  230. -men de behöver känna in sig
    i tekniken.

  231. Annars blir det väldigt lätt att
    de fastnar i: "Vi ska göra bloopers."

  232. "Fast syftet var att ni skulle
    presentera ett transportmedel"-

  233. -"och hur det påverkar miljön."
    Det är det som ska vara fokus.

  234. Men man får tillåta lite i början
    för att så småningom fördjupa sig.

  235. Det är lite nyhetens behag.
    Kanske också att de får känna:

  236. "Det här har jag förkunskaper om
    privat och får använda i skolan."

  237. Att ta vara på den motivationskraften
    är fantastiskt.

  238. Fokus måste ligga på uppgiften.
    Det finns ett visst värde i-

  239. -att arbeta med mediet i sig också
    och att träna på det. Absolut.

  240. Känner ni igen distraktionerna
    som Håkan lyfte?

  241. Tidigare fick elever i behov av
    särskilt stöd digitala verktyg-

  242. -i stället för att skriva för hand.

  243. Nu behöver man göra tvärtom.
    De som har svårt att koncentrera sig-

  244. -kanske ska sitta med analoga
    läromedel. Det är stor skillnad-

  245. -om du har svårt att koncentrera dig
    på att läsa en text på papper-

  246. -eller gå in på en sida som är gjord
    för undervisning, SO-rummet, t.ex.

  247. Det kan distrahera eleverna.
    Det är bara att gå till oss själva.

  248. Jag sitter själv med telefonen
    om jag får sms, som eleverna.

  249. Låter man eleverna plocka fram dator
    eller mobil tittar de på annat också.

  250. Då gäller det att vara väldigt tydlig
    med vad uppgiften är, som du sa.

  251. Uppmärksamheten försvinner alltid
    förr eller senare.

  252. Då gäller det att få tillbaka den.

  253. Ett annat aktuellt ämne är digitali-
    seringen av våra nationella prov.

  254. I vårt grannland Danmark drog man
    i gång med det redan 2010.

  255. Vi ska prata med Rasmus Vanggaard
    Knudsen på Ministeriet för barn-

  256. -och utbildning i Danmark
    som är ansvarig i frågan.

  257. Hej, Rasmus! Varför valde ni att
    dra i gång med de nationella proven-

  258. -och göra dem digitala?

  259. Vi ville ha ett system som kan
    individanpassas efter elevernas nivå.

  260. Och så ville vi spara på lärarnas tid-

  261. -så att den inte läggs på
    att titta på svar-

  262. -utan på att analysera resultat
    i stället.

  263. Varför valde ni att individanpassa
    proven utifrån varje enskild elev?

  264. För att vi vill anpassa undervisningen
    efter varje enskild elevs nivå.

  265. Vi vill att varje elev
    ska vara så bra som möjligt.

  266. Det är viktigt att anpassa undervis-
    ning och prov efter enskilda elever.

  267. Här i Sverige har digitala nationella
    prov varit omdiskuterat länge.

  268. Hur togs det emot av lärarna
    i Danmark när ni införde det här?

  269. Man kan säga att det förekom
    en del skepticism i Danmark.

  270. Lärarna fruktade
    att de skulle bli styrda-

  271. -eller förbisedda av ministeriet,
    staten och kommunerna.

  272. Så det förekom mycket skepticism.

  273. Har de digitala nationella proven
    lett till bättre undervisning-

  274. -och högre resultat?

  275. En utvärdering från 2013 visade-

  276. -att vissa resultat var positiva-

  277. -och att lärarna använde sig
    av provresultaten.

  278. Och att själva proven-

  279. -kanske ledde till bättre resultat
    för eleverna.

  280. Hur har det gått med arbetsbördan
    för lärarna?

  281. Lärarna lägger mindre tid
    på digitala prov än på pappersprov.

  282. Vad tycker lärarna i Danmark
    om det här systemet i dag?

  283. Det debatteras fortfarande mycket-

  284. -och lärarnas fackförening är skeptisk.

  285. De fruktar att undervisningen foku-
    seras på proven och att proven har...

  286. ...för stor påverkan på den generella
    undervisningsnivån i Danmark.

  287. Men samtidigt visade utvärderingen
    från 2013 - d.v.s. för tre år sen-

  288. -att majoriteten av lärarna
    använder sig av provresultat-

  289. -i sin undervisning. Så det är
    blandade resultat så här långt.

  290. Tack, Rasmus!

  291. Hur ser ni på det de gör i Danmark?

  292. Jag tillhör nog skaran
    som är lite skeptisk.

  293. Inte till att vi inför digitala
    nationella prov. Det är en bra idé.

  294. Men var ska vi lägga resurserna?
    Är det rätt ände att börja i?

  295. Ska vi lägga resurser på
    en digital bedömning-

  296. -eller titta på en digital under-
    visning? Vi har ett problem i dag.

  297. När vi pratar om bedömningen
    är vi inte klara med hur den ska ske.

  298. Men den måste hänga ihop med under-
    visningen. Det är där vi ska börja.

  299. Att jämföra Danmark och Sverige
    kan bli en smula orättvist...

  300. Eller inte rättvisande.
    Danmark är ett land-

  301. -där man t.ex. har en väldigt hög
    penetration av digitala läromedel-

  302. -vilket vi inte har i Sverige
    än så länge, så jag håller med om-

  303. -att det finns lite grundarbete
    när det gäller digitalisering-

  304. -att göra först,
    innan man börjar i den änden.

  305. I Sverige är ju andelen
    digitala läromedel ganska låg: 5 %.

  306. Vad tror ni att det beror på?

  307. Det som är intressant är att andelen
    digitala läromedel som säljs är 5 %.

  308. Däremot finns det en uppsjö
    av digitala läromedel.

  309. Men de kommer inte ut till skolorna.

  310. Men vad kommer då ut? Jo, böcker.

  311. Jag har inget emot det. Böcker är
    fantastiska och fyller en funktion.

  312. Men det andra materialet, varför
    kommer det inte in i klassrummet?

  313. Eller så gör det det. Det kan vara så
    att lärare hämtar gratismaterial-

  314. -som inte fångats upp av de 5 %.
    Det är svårt att veta vad vi menar.

  315. Hittills har det varit så att mycket
    läromedel bara har gjorts digitalt.

  316. Man har gjort om böckerna
    till att de finns på nätet-

  317. -men ser likadana ut. Men man behöver
    tänka till och anpassa läromedlen-

  318. -till att vara digitala-

  319. -så att det finns klickbara länkar
    och små filmer.

  320. Stort tack för att ni kom hit. Ni ska
    snart få prata mer i vårt eftersnack.

  321. Nu byter vi tema. Tre program kommer
    att handla om estetik och lärande.

  322. Titta gärna då! Dela med er av
    vad ni tänker om digital didaktik-

  323. -på sociala medier under #Lärlabbet.
    Och glöm inte bort vår blogg!

  324. Där kan ni bl.a. se på eftersnacket
    som följer nu. Ha det bra! Hej!

  325. Ja, då var det slut.

  326. -Hur känns det?
    -Det känns bra.

  327. -Några frågetecken?
    -Det har dykt upp spännande spår.

  328. Jag vill ha tre timmar till
    för att prata.

  329. -Vad vill du prata om?
    -Bara jag får prata så är jag nöjd.

  330. Det här med att vi pratar om-

  331. -vikten av digitala läromedel
    och medie- och informationskunnighet.

  332. Orsakerna till
    att det inte görs mer...

  333. Det finns ju flera svar,
    men ett är att man för tjugo år sen-

  334. -slängde ut en massa datorer
    i klassrummen.

  335. Sen blev det plattor
    och andra digitala hjälpmedel-

  336. -men lärarna skulle bara...
    Det skulle bara komma till dem.

  337. Man förväntas ha lärt sig det.

  338. Jag frågar mina lärarpraktikanter
    hur mycket de arbetar med det.

  339. Det är samma sak. De förväntas
    kunna jobba i en lärplattform.

  340. Ingen hjälper lärarstudenterna
    eller oss lärare med det.

  341. Det handlar mycket om
    att man måste ta till sig det själv.

  342. En del tycker kanske
    att de inte hinner.

  343. Frågan är varför det inte tar fart.

  344. Är underlaget eller våra resurser
    inte tillräckligt bra?

  345. Då ska vi lägga krutet där,
    men beror det på något annat...

  346. Det är jättesvårt.

  347. Det är det intressanta med att
    vi ska jobba med digital bedömning.

  348. Som du var inne på:
    Vi har lite att jobba på...

  349. ...innan vi är framme. Absolut.

  350. Lärarna har blivit eftersatta,
    och det finns mycket att göra där.

  351. Dels tycker jag
    att eldsjälarna i skolorna-

  352. -har fått mycket utrymme för att
    styra vad man gör med IT i skolan.

  353. Det är fantastiskt roligt
    att det finns duktiga lärare-

  354. -men man måste ge grogrund för dem
    som känner sig ängsliga över IT-

  355. -och lyssna på vad de säger.
    Vi måste höja lägstanivån.

  356. Man kan inte sätta alla i ett rum
    och säga:

  357. "Ni ska lära er att använda Skype."
    Det var jag med om.

  358. Jag spelar datorspel
    och har använt Skype i flera år.

  359. Man måste individualisera
    även för oss.

  360. Man ska nog gå till de skeptiska
    och fråga varför.

  361. De har ju svaret på varför de inte
    hoppar rakt in, som många av oss.

  362. Internationell forskning
    visar att de är bekymrade.

  363. "Vad betyder det här för mig?
    Förr klarade jag av att undervisa."

  364. "Nu kanske något strular."

  365. "Jag tappar ansiktet och visar
    att jag inte klarar av det här."

  366. Det börjar på den nivån,
    och sen byggs funderingarna upp.

  367. De börjar handla om elever, men
    i botten rör det lärarens position.

  368. Hur ska man inspirera lärare
    och få dem att känna sig trygga?

  369. Jag tycker
    att man ska rikta sig till läraren.

  370. Nu riktar man sig till eleven.

  371. Man presenterar ett verktyg
    och berättar om allt eleven kan göra.

  372. Lärarens roll
    är lite förbisedd i det fallet.

  373. Det skulle vara intressant att veta-

  374. -hur en leverantör av ett system-

  375. -tänker sig att det ska fungera
    i hela lärsituationen.

  376. Inte bara när eleverna ska sätta sig
    vid datorn, utan även innan.

  377. Vilken roll har jag och eleverna
    innan vi ens sitter vid datorn?

  378. Vad ska datorn göra?
    Då är vi inne på lärarens roll.

  379. Den borde vi fokusera mer på, för
    den har med grundarbetet att göra.

  380. Många känner nog:

  381. "Jag vet inte hur det påverkar mig,
    eleverna eller lärandet."

  382. -Där finns det att jobba med.
    -Vi har ju mattelyft och läslyft.

  383. Jag tror att det är nationellt.

  384. Statens medieråd har en utbildning
    som man som lärarlag kan gå.

  385. Den är upplagd ungefär likadant:
    Man tittar på en film och diskuterar.

  386. Man testar i klassrummet
    och pratar om hur det gick.

  387. För- och nackdelar, bra och dåligt.

  388. Det finns sådana metoder
    och färdiga upplägg-

  389. -men då måste det
    ges tid till det också.

  390. Vi får inte heller förbise-

  391. -att elever och lärare
    kan lära tillsammans.

  392. Jag tänker på en förbisedd roll:

  393. Skolbibliotekarien, som kan bidra
    med väldigt mycket kunskap och input-

  394. -inte minst när det gäller just Mik.

  395. Vi vet att när elever och lärare
    tillsammans med bibliotekarier-

  396. -får lära sig att hantera källor
    och söka information-

  397. -så blir det bra.
    De utvecklas tillsammans.

  398. Det ser jag inte ofta i Sverige,
    och det skulle jag vilja.

  399. Skolbibliotekarierna är...
    "Underutnyttjade" kanske är fel ord.

  400. Jag märkte på Mik-kursen i skolan
    att de är lite i underläge.

  401. Jag använde mig av vår bibliotekarie-

  402. -när jag gjorde min Mik-kurs.
    Jag plockade in henne.

  403. De har en fantastisk kunskap
    om sökning och källor.

  404. De finns ju där,
    och de har erfarenhet.

  405. Man får komplettera varandra, för de
    kanske inte är vana vid de grupperna.

  406. Jag kan inte bara lämna av en klass.
    Det måste bli ett samarbete.

  407. Vi pratade innan
    om hur vi skulle lägga upp det.

  408. Det blev jättebra.

  409. Jag tänker på en sak
    som du var inne på i början:

  410. Vi måste vara där eleverna är.

  411. Det håller jag med om.

  412. Det finns inga större poänger
    med att skilja på analog och digital.

  413. Gör vi det
    så får vi ofta en värdering.

  414. Det ena ses som mer "på riktigt".
    Jag tror att vi måste sluta med det-

  415. -och konstatera att vi sysslar
    med unga individer som lever ett liv.

  416. En stor del av det är digitaliserat-

  417. -men just uppdelningen och att hitta
    skillnaderna bör vi nog sluta med.

  418. Eleverna ser inget
    "online" och "offline".

  419. -Tack för att ni kom hit.
    -Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Digitalisering, Informationskompetens, Informationsteknik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolval - lek eller nytta?

Vi tittar närmare på skolornas demokratiuppdrag och hur ett skolval passar in i den bilden. På närmare 1 800 skolor landet över har det arrangerats skolval. Här möter vi elever och lärare från skolor med olika sätt att förbereda sig. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, berättar hur de ser på skolvalens roll.

Fråga oss