Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Estetikens kraftDela
  1. Veckans panelgäster i Lärlabbet:
    Anna Furudahl-

  2. -bild- och slöjdlärare i Göteborg.

  3. Hon kopplar ihop sitt ämnet bild
    till demokratifostran.

  4. Tomas Forslund, skolledare
    på Östra Ersbodaskolan i Umeå.

  5. En rektor med stort engagemang för
    estetiska uttrycksformer och språk.

  6. Hör ni, vi går och sätter oss.

  7. Nytt tema i Lärlabbet,
    estetik och lärande.

  8. Vad är estetiska lärprocesser?
    Hur ser de ut?

  9. Detta och annat
    ska vi prata om i tre program.

  10. I dag handlar det om estetikens kraft
    och potential i skolan.

  11. Enligt många har estetiken
    fått en mer undanskymd plats.

  12. Varför är estetiska ämnen så viktigt?

  13. Det hör till hela människan,
    hela kroppen, att skapa kreativt.

  14. Vi måste se till att ha det
    för eleverna i skolan.

  15. Grundskolan ska utbilda eleverna
    i hela människan-

  16. -så att de får utveckla sig själva-

  17. -och bli trygga individer
    som kan delta i samhället.

  18. Vi behöver de estetiska ämnena
    för att de ska hitta den tryggheten.

  19. De estetiska ämnena
    sitter ju mycket i kroppen.

  20. Och inte...

  21. De har satt sig i kroppen i...
    bara motoriken-

  22. -men också hur det känns att måla,
    att jobba med en viss färg-

  23. -och ett visst material,
    att hamra och spika.

  24. Det är ju en annan sak
    än att läsa om att hamra och spika.

  25. -Handlar det om identitet?
    -Absolut. Det gör det jättemycket.

  26. Vem är jag? Vad vill jag? Vi ska ge
    dem möjlighet att hitta sig själva.

  27. Jag minns något
    som hände förra veckan.

  28. På en vägg i skolan
    hängde det massor av bilder.

  29. Det var varianter på Munchs "Skriet".
    Men när jag tittade på dem-

  30. -insåg jag att de inte målat av den,
    utan att de hade jobbat med rädsla.

  31. Ihop med språk och svenska
    hade de definierat rädsla.

  32. De hade skrivit om sin egen rädsla-

  33. -och gjort texter om det,
    men även en bild.

  34. Man ser att det är "Skriet", men i
    den hade de vävt in sin egen rädsla.

  35. För mig är det en fantastisk koppling
    där de har definierat så många saker-

  36. -det skrivna språket, rädsla.
    De vågar berätta om sin egen rädsla.

  37. Det finns många aspekter i det.
    Helt suveränt!

  38. Man hade kunnat göra det stelbent
    - en bilduppgift och en skrivuppgift-

  39. -men när det gifts ihop
    blir det otroligt.

  40. I Piteå tycker bildläraren Stefan
    att det fria skapandet är viktigt.

  41. Det väcker elevernas intresse
    och kreativa potential.

  42. Jag heter Stefan Holmgren
    och är bildlärare i Hortlax skola.

  43. Jag har årskurserna 7, 8, och 9.

  44. Då kör vi i gång.

  45. Fritt skapande hör hemma
    i 40- och 50-talens bildpedagogik-

  46. -där varje elev
    skulle bli en estetisk varelse-

  47. -och utgå ifrån sig själv,
    sina erfarenheter och idéer-

  48. -som man uttrycker på olika sätt.
    Jag vill envist hålla fast vid det-

  49. -för jag ser ett behov hos eleverna
    att jobba fritt ibland.

  50. Det är något grundläggande att få
    nästan förutsättningslöst-

  51. -sätta i gång en skapandeprocess-

  52. -och kanske komma fram till något
    intressant. En del har svårt för det.

  53. De har svårt att komma på en bra idé
    som har någon sorts bärkraft.

  54. Men de måste få testa, anser jag.
    De måste få utsättas för det.

  55. Jag försöker få dem att förstå att de
    börjar med ett tomt ark och en penna-

  56. -och kanske en hjärna
    som går på högvarv.

  57. Vem vet? Det kanske föds ett embryo
    till ett företag här.

  58. Tanken svindlar lite grann.

  59. Som tidigare mellanstadielärare-

  60. -så är jag intresserad av att koppla
    bild till en massa olika ämnen.

  61. Den här konstnärstekniken
    har använts i århundraden.

  62. Men innan skar de i trä. Då flöt det
    mycket blod, för träet var hårt.

  63. Det här är mjukare, som en korkmatta.

  64. Det digitala är ett verktyg i sig
    som de definitivt ska prova på.

  65. Både när det gäller foto, film
    och att redigera bilder digitalt.

  66. Den kompetensen
    måste man kunna ge dem.

  67. Jag ser ingen motsättning
    mellan analogt och digitalt.

  68. Man kan spåra ett stråk
    av digital trötthet hos elever.

  69. Å andra sidan är vissa elever
    helt uppslukade av det digitala.

  70. Men jag har inga större problem
    att fokusera dem på det analoga-

  71. -som i många fall blir unikt,
    att jobba med det unika.

  72. Jag jobbar ju mycket med att skapa
    ett medvetande hos eleverna.

  73. Det man gör analogt blir ofta unikt,
    handmade in Hortlax, ungefär.

  74. De här linjerna antyder att ditt hus
    står lite grann på en kulle.

  75. Ser du det? Det kan förstärkas...

  76. Man har en bred målgrupp
    när det gäller mognad-

  77. -för bild är ett mognadsämne,
    precis som alla andra ämnen.

  78. Man måste kunna individualisera.

  79. Särskilt krävande är ju de uppgifter
    som är lite mer öppna-

  80. -och lite mindre styrda.

  81. Jag får inte ge elever för mycket
    krångligheter att ta ställning till-

  82. -så att jag talar över deras huvuden.

  83. Jag måste komma in
    i individualiseringens kärna-

  84. -och det är jobbigt med 325 elever.

  85. Jag brukar säga till mina elever att
    en viktig uppgift är att lära dem se.

  86. De är ju så blasé på just bilder.

  87. Bildflödet är ju enormt-

  88. -därför är det nyttigt att fokusera
    på en bild och bena ut den.

  89. Att leka bilddetektiv tycker många
    elever är ganska spännande.

  90. Vi ska vara oerhört rädda
    om de kreativa ämnena.

  91. Främst om de praktisk-estetiska
    ämnena, för de är kreativa i kärnan.

  92. De är baserade på mänsklig
    kreativ förmåga.

  93. Hur ska man ta vara på elevers
    kreativitet, utveckla, bredda-

  94. -och fördjupa den, och göra den
    till en stor nationell tillgång?

  95. För den är en enorm tillgång.
    En sorts naturtillgång, kan man säga.

  96. Vad tänker ni om det som Stefan
    berättar om i sitt ämne - bild?

  97. Jag tänker på det han sa
    om att kärnan i de estetiska ämnena-

  98. -är det kreativa, för det stämmer.
    Det är rätt att det är kärnan.

  99. Där andra ämnen strävar efter
    att de ska vara kreativa-

  100. -så bygger de här ämnena helt
    på att eleverna ska vara kreativa.

  101. Han pratar om svårigheter i att
    få eleverna att komma till det här.

  102. Vägen till skapandeprocessen
    är svårare, om jag tolkar honom rätt.

  103. Det är mer som stör, mer brus
    i vägen, men det gör det viktigare.

  104. Men det här att själv kunna skapa
    någonting från ingenting...

  105. -...vad kräver det av eleven?
    -För många elever, inte för alla...

  106. ...krävs det ett oerhört stort mod
    att våga prova-

  107. -att som han säger sitta
    med ett vitt papper och en penna.

  108. Vad ska jag göra med det? Jag kan
    klippa sönder det, bygga en figur-

  109. -ta fram färger och måla.
    Jag kan göra ett självporträtt.

  110. Att sitta där och ta beslutet,
    att våga säga "jag gör det här".

  111. Det är ett kreativt ämne,
    så det måste inte bli just det.

  112. Man kan prova sig fram
    och sedan blir det något annat.

  113. Vad kan du se att dina elever
    utvecklar för förmågor?

  114. Framför allt det kreativa.

  115. Att prova och våga. Till exempel:
    Jag känner till att det finns träd-

  116. -och jag vet att det finns rosa färg.
    En dag kanske jag gör trädet rosa.

  117. Först tänker jag:
    "Det finns inga rosa träd."

  118. Men när de har provat flera gånger-

  119. -så ser de
    att de kan skapa helt nya saker.

  120. Att de kommer så långt att de kan se-

  121. -så mycket mer möjligheter i världen.

  122. Hur kopplar du ihop bild
    med demokratifostran?

  123. Dels tänker jag på att skolan
    har ett kompensatoriskt uppdrag-

  124. -och att vi ska bilda
    demokratiska medborgare-

  125. -och då behöver man ha kunskaper
    om bild och slöjd-

  126. -och känna att man är delaktig
    och har rätt att uttrycka sig.

  127. Man ska få uttrycka sig på alla sätt
    man kan och behöver som människa.

  128. Alla har ju inte
    den möjligheten hemma.

  129. Och sedan har vi bildanalysen.
    Att titta på bilder är så himla bra.

  130. Att titta på bilder och diskutera
    och att vi kan tycka så olika.

  131. Jag kan tycka att en bild
    är fantastisk och väcker minnen-

  132. -och någon annan kan tycka att den
    är jättetråkig och förstår ingenting.

  133. Och båda känslorna är helt okej
    och rätt.

  134. -Det finns inget rätt eller fel?
    -Nej. Vi får respektera varandra...

  135. ...och varandras känslor
    och vad vi tycker och tror på.

  136. Det blir väldigt tydligt i bilden.
    Det blir så konkret för eleverna-

  137. -vad man tycker och inte tycker om.
    Man kan argumentera och ändra sig.

  138. Man kan se mer saker, "aha, den var
    gjord på det sättet, häftigt".

  139. Och så kan man ändra sig
    och börja tycka om bilden.

  140. -Hur ser du på den kopplingen?
    -Jag blir jätteglad, för jag...

  141. ...för mig är vårt huvuduppdrag,
    eller det jag tror, enkelt kopplat-

  142. -är ju att på kort sikt få eleverna
    att utvecklas så långt de kan-

  143. -och för mig är språket
    grunden till allt det.

  144. Du säger ju att bild är ett språk-

  145. -och kan vi via bild vidga begreppet
    kommunikation och förstå varandra-

  146. -som jag tror är kopplingen
    till vårt huvuduppdrag:

  147. att lära oss, utveckla vår förmåga
    att förstå och göra oss förstådda.

  148. I dagens värld är det ännu viktigare-

  149. -och kan bilden hjälpa mig
    att på ett mer intuitivt sätt-

  150. -lyssna in dina känslor blir det
    jättehäftigt. Språkutveckling.

  151. Hur jobbar du som rektor
    för att ge estetiska ämnen mer plats?

  152. Jag har haft roligt i flera år. Jag
    blev varse vikten av språkutveckling-

  153. -och för mig är det ingången i allt,
    att vidga begreppet språk.

  154. Det var en slöjdsituation,
    som jag berättade för dig innan.

  155. Det var en trä- och metallslöjdlärare
    som fick mig att få upp ögonen.

  156. Han visade på en smartboard alla
    alster som hade gjorts på ett år.

  157. -Jag blev jätteglad, vad mycket!
    -"Det är inte vår skola", sa han.

  158. Och så visade han de enorma mängder
    alster barnen fått ur sig.

  159. Och vår skola hade bara två bildsvep.

  160. "Det här är vad vi hinner", sa han.

  161. Vi diskuterade varför våra barn
    inte kommer åt sina förmågor.

  162. Vad är det som hindrar?
    Varför kommer de inte åt sin-

  163. -nu var det ju bild - sin kreativitet
    och sin förmåga till fokusering?

  164. Då började en resa med:
    "Hur kan vi vidga kommunikationen?"

  165. Vi har hållit på med...haft ynnesten
    att utbilda personal i drama-

  166. -och få in det i undervisningen mer.

  167. Sedan har vi jobbat med språk-
    utveckling i många olika aspekter-

  168. -men det är... Drama tycker jag
    får en annan kort, kort...

  169. En skrivuppgift som ett barn i åk 3
    som är nyanländ i Sverige gjorde.

  170. Han gör en beskrivning
    av skeenden han varit med om.

  171. Och så sa fröken att de gjort det
    i drama dagen innan.

  172. Utan den kroppsliga upplevelsen
    hade han inte kunnat formulera-

  173. -för jag såg hans tidigare texter,
    men när kroppen varit delaktig...

  174. -...så blir skrivandet fantastiskt.
    -Vi ska prata mer om drama nu.

  175. Eva Österlind är dramapedagog och
    Sveriges första professor i drama.

  176. Hon menar att dramaämnet har goda
    effekter på elevers utveckling.

  177. Tillsammans med Suzanne Osten
    skrev hon i Lärarnas nyheter-

  178. -och menade att drama
    bör sättas på schemat.

  179. -Välkommen.
    -Tack.

  180. Du tycker att drama ska in på schemat
    och att det är mer aktuellt nu.

  181. För det första har alla estetiska
    ämnen ett värde i sig-

  182. -alla estetiska uttrycksformer.

  183. Det är barns rättighet att komma
    i kontakt med olika uttrycksmedel.

  184. Det finns ett demokratiperspektiv.

  185. När det gäller drama kan det bidra
    till att man vågar säga sin åsikt-

  186. -att man lär sig att lyssna-

  187. -samarbeta och ta ställning, man blir
    medveten om sina värderingar.

  188. Det är ju viktigt för en demokrati.

  189. -Värdegrundsarbete?
    -Precis.

  190. De flesta vet att drama kan bidra
    till ett bättre socialt klimat-

  191. -med mindre konflikter och mer
    samarbete. Det man inte känner till-

  192. -är dramats potential
    att fördjupa elevers lärande.

  193. Där är vi ett U-land, kan man säga.

  194. Vilka andra goda effekter av drama
    har forskningen visat?

  195. Det mest uppenbara resultat är att
    det finns ett positivt samband-

  196. -mellan drama och språkutveckling.

  197. OECD har gjort en stor studie
    där över 80 delstudier ingår-

  198. -som visar på att drama
    stärker elevers tal-

  199. -läsande, skrivande
    och läsförståelse.

  200. Och det är bra vid inlärning
    av nya språk.

  201. Allt det här kan vi nu säga
    att vi vet att det är så.

  202. Däremot vet vi inte varför.
    Men vi vet att det är så.

  203. En annan stor studie
    i tolv EU-länder-

  204. -visade att inslag av drama och
    teater i skolan ökar motivationen-

  205. -den empatiska förmågan
    och har andra positiva effekter.

  206. Vad skiljer dramapedagogiken
    från andra estetiska ämnen?

  207. Det som är karakteristiskt för drama
    är att man agerar tillsammans-

  208. -i en fiktiv situation.
    Man låtsas tillsammans, helt enkelt.

  209. Det kanske kan verka barnsligt,
    men det är ganska kul.

  210. Att det fungerar så bra
    kan möjligtvis bero på-

  211. -att det liknar sättet som vi lär oss
    när vi är barn och lär oss spontant.

  212. Man övar, prövar, härmar och testar.
    Och gör.

  213. -Det blir ett mer aktivt lärande.
    -Tack så mycket, Eva.

  214. Häng med till panelbordet.

  215. Vad säger ni om det Eva pratade om?

  216. Jag tror som du säger att
    kommunikation är mycket mer än ord.

  217. Skolan har ju tyvärr en övertro
    på det skrivna och det lästa ordet.

  218. Där stöter ju många barn på patrull
    och vi har inte lärt oss...

  219. Vi har inte nått tillräckligt långt.
    Kommunikation är ju så mycket mer.

  220. Vi måste ge fler redskap. Använder
    man kroppen minns man det.

  221. Det skulle tillföra mycket
    att ha drama i skolan.

  222. Som du säger
    ger det eleverna trygghet.

  223. Att få spela och leka
    och vara något annat-

  224. -och att få färdas tillsammans
    gemensamt i en dramaövning-

  225. -tror jag är jätteviktigt
    att man får in i skolan i dag.

  226. Vad kan estetiska ämnen ge
    som inte teoretiska ämnen kan ge?

  227. Estetiska ämnen involverar hela
    människan, inte bara de översta 5 cm.

  228. Man måste tänka, känna, samspela.

  229. Man bidrar med sin personlighet
    och erfarenheter.

  230. Man kan inte skapa... Det måste
    studsa i en själv och sedan komma ut.

  231. I skolan i allmänhet består mycket i
    att eleverna ska ta in saker.

  232. De ska ta in och ta in. Det är bra
    att ibland få ge ut någonting.

  233. Man omformar något till sitt eget
    och levererar ut det.

  234. Det behövs mer balans, man måste
    behandla, gestalta och göra själv.

  235. Då gör man också kunskapen till sin
    och minns den bättre, tror jag.

  236. Jag hade några elever som gjorde ett
    fantastiskt arbete i bild om drömmar.

  237. Det var meningen att de skulle lära
    sig lite om hur man gör film-

  238. -och sedan hade...
    Det var ett performance-

  239. -de bjöd på drömmar, hade bakat kakor
    och gjort en hel show.

  240. Jag frågade hur det kommer sig
    att de gjort så fantastiska arbeten.

  241. Jag var så otroligt imponerad.

  242. Han sa: "Det är ju självklart, i bild
    och slöjd får man ju tänka själv!"

  243. Från drama till musik,
    vi ska prata med Sara Bengtsson.

  244. Hon forskar i neurovetenskap på KI-

  245. -och har i sin forskning kunnat se
    att musik bygger om våra hjärnor.

  246. -Hej, Sara!
    -Hej!

  247. Du har undersökt hjärnan på
    framstående pianister. Varför då?

  248. Vi var intresserade
    av hjärnans funktion-

  249. -hos människor som har tränat länge
    och intensivt-

  250. -och på så sätt optimerat sin hjärna
    och sitt beteende.

  251. Därför valde vi professionella
    pianister.

  252. -Hur gick forskningen till?
    -Vi satte pianisterna i MR-kameran...

  253. ...och lät dem spela
    på ett specialbyggt piano.

  254. Samtidigt fick de titta på en skärm
    med noter.

  255. Det låter oss se vilka nervceller
    som är aktiva, var aktiviteten finns-

  256. -när de spelar efter noter, och vi
    kan även titta på hjärnans anatomi:

  257. om utseendet på deras hjärnor
    skiljer sig från icke-pianisters.

  258. -Hur skiljer de sig?
    -Ja, det vi såg var...

  259. ...att pianisterna har tjockare
    vita fibrer i den vita substansen.

  260. De som tränat mycket i barndomen
    hade tjockast fibrer-

  261. -men man såg även effekt hos dem som
    tränat mycket som vuxna.

  262. När signaler skickas mellan olika
    delar av hjärnan-

  263. -så ser de vita fibrerna till att
    signalerna inte läcker ut på vägen.

  264. Det är ett fettlager
    runt våra nervceller.

  265. Vi såg även att när pianisterna
    spelar och läser noter samtidigt-

  266. -så aktiverar de nervceller
    i bakre delen av hjärnan.

  267. Det är ett effektiviserat system,
    man använder prefrontalloben mindre.

  268. -Vad fick pianisterna mer göra?
    -Vi lät dem också improvisera...

  269. ...det vill säga
    att vi bad dem skapa musik-

  270. -och vi studerade hjärnaktiviteten
    under skapandet-

  271. -och jämförde den med när de spelade
    samma stycke för andra gången.

  272. Då såg vi att aktiviteten
    i prefrontalloben gick upp.

  273. Prefrontalloben är viktig
    för improvisation-

  274. -kreativitet, skapande
    och problemlösning.

  275. Tack vare deras effektiva system, att
    de använder bakre delen av hjärnan-

  276. -när de spelar efter noter, så har de
    mycket utrymme att vara kreativa.

  277. Okej. Vad kunde ni konstatera
    eller dra för slutsatser?

  278. En slutsats är att hjärnan
    är förändringsbar-

  279. -och vi kan påverka den
    genom att träna mycket.

  280. Det är en viktig insikt
    för elever att förstå.

  281. Man har sett i socialpsykologiska
    studier-

  282. -att om elever får veta
    att hjärnan är förändringsbar-

  283. -har de mindre tendens att ge upp om
    de gör fel, vilket ökar motivationen.

  284. Vi ser också att det är viktigt
    att träna i barndomen-

  285. -men även hos vuxna finns en meka-
    nism som gör hjärnan mer effektiv.

  286. -Tack för att du var med oss, Sara.
    -Tack.

  287. -Har ni någon kommentar?
    -Det är nog viktigt att få träna...

  288. ...den egenskap som redan innan är
    mig given, som jag har läggning för.

  289. Men att man får fördjupa sig i det
    som lockar, vi måste erbjuda bredd.

  290. Alla kan inte bli bäst i matematik,
    även annat måste släppas fram-

  291. -och det är också vad vi behöver
    i samhället, tänker jag.

  292. Sedan kan man väl försöka vidga
    det första intresset lite grann?

  293. Man väljer gärna
    det man känner sig hemma i-

  294. -vilket är kopplat
    till den sociala bakgrunden.

  295. Att bryta sina egna gränser är ju
    en av skolans viktigaste uppgifter.

  296. När jag ser musik, för vi har ju
    ynnesten att jobba med El Sistema-

  297. -och för två veckor sedan var våra
    ettor och tvåor med på en konsert-

  298. -och de spelade violin hela gänget.
    Och våra elever möter inte...

  299. Det är inte många som spelar musik
    utanför skolan.

  300. De var otroligt koncentrerade. Musik
    är en sak, men det fokus de tränar-

  301. -motorik, alla delar,
    att lyssna in på varandra, samspelet-

  302. -det är så otroliga värden. Stolthet.
    Och lyckan att stå på scenen i Umeå.

  303. Det är väldigt viktigt med det inten-
    siva sociala samspel som uppstår-

  304. -dels dem emellan,
    dels i relation till en publik.

  305. Jag skulle påstå... Vi har haft
    en trend med individuellt skolarbete-

  306. -under ganska många år,
    vilket har kritiserats mycket.

  307. Det finns en stark drivkraft
    i att arbeta tillsammans.

  308. Det har vi nästan glömt bort
    att dra nytta av i undervisningen.

  309. Just det här att vi ser vad andra gör
    och lär oss av varandra och att:

  310. "Det vi gör där är lite konstigt,
    det kanske jag ska göra, eller inte?"

  311. "Nu vet vi att det är så,
    du behöver inte göra allt själv."

  312. Vi lär oss mycket mer
    om vi jobbar tillsammans.

  313. Så försöker jag jobba väldigt mycket.

  314. Tack för att ni kom hit.
    Ni ska få prata mer i eftersnacket.

  315. Nästa program handlar om estetiska
    lärprocesser. Vad ger de eleverna?

  316. Dela med er vad ni tänker om estetik
    och lärande på sociala medier-

  317. -under #Lärlabbet. Eller gå in på
    vår blogg och kolla in eftersnacket.

  318. Ja, då var det slut.

  319. -Hur känns det?
    -Lite förvirrande.

  320. Jag är tankfull. Det sista som for
    genom huvudet när hon pratade var-

  321. -att vi pratar om det fria estetiska
    och att det är så "fritt".

  322. Det är kanske det som ger en ganska
    dålig klang. Ingen vet varthän.

  323. Men bland det mest regelstyrda som
    jag har mött, har varit i den genren-

  324. -alltså inom musik och...

  325. För det "fria" krävs tydliga ramar.

  326. Så vi ger ju ungar enorma ramar.

  327. Men utan det här
    oerhört tydliga ramverket-

  328. -blir det ju absolut aldrig fritt.

  329. Så man måste nog definiera "fritt".
    Ramarna är givna - och viktiga.

  330. Man tänker i relation till skolan
    i allmänhet.

  331. 4 x 4 är 16,
    och det fortsätter det att vara.

  332. Men när det gäller
    att göra ett perspektiv-

  333. -antar jag att man kan lösa det
    på flera olika sätt.

  334. Så det finns rätt och fel
    i de estetiska ämnena-

  335. -men inte bara ETT rätt,
    utan man kan hitta flera lösningar.

  336. Och där kommer friheten in i bilden-

  337. -jämfört med mycket annan kunskap,
    som är antingen rätt eller fel.

  338. Men det finns massor att tänka på.

  339. Och det finns kvalitetskrav, normer
    och annat även i de estetiska ämnena.

  340. Men det är roligt, för jag vet att
    många lärare på min skola jobbar så.

  341. "Vi slutar ställa frågorna
    som har givna svar."

  342. Då tänker jag framförallt på språk.

  343. Hur frågan ställs, skapar processer.

  344. Om vi ställer frågan som om det finns
    ett färdigt svar, upphör tänkandet.

  345. Här har det hänt så mycket
    de senaste åren.

  346. Och då kommer ju kreativiteten in-

  347. -i ett tidigare ganska formellt ämne,
    som har sett ganska likadant ut.

  348. De är suveränt duktiga på det.

  349. Ja. Jag känner bara
    att jag älskar skolan nu.

  350. Det känns så positivt. Jag har tänkt
    så mycket inför det här programmet.

  351. Vad gör jag som är bra?

  352. Ofta tänker jag "jag hann inte det"
    och "nu såg jag inte den eleven"-

  353. -"och den eleven
    skulle jag ju ge lite extra".

  354. Men nu tänkte jag: "Vad gör jag bra?"

  355. Vi har så himla roligt.
    Jag gör ju jättemycket bra saker.

  356. Så jag känner mig helt lycklig.

  357. Det känns så himla bra.

  358. -Skönt!
    -Applåd!

  359. En sak till skulle jag vilja säga
    som en sorts vision.

  360. Det kreativa är också att
    föreställa sig nåt som inte är här.

  361. Det här finns på andra sidan jorden:

  362. I Australien har man gått
    från två estetiska ämnen till fem.

  363. Man hade bild och musik, som vi,
    av historiska skäl-

  364. -men nu har man bild, musik, drama,
    dans och media - fem estetiska ämnen.

  365. -Det tycker jag är en vision.
    -Ja, verkligen.

  366. Jag tror att det skulle förstärka
    hela det estetiska området-

  367. -och det skulle behövas.

  368. Estetiska ämnen kan ses lite som
    "hjälpgummor" till teoretiska ämnen.

  369. Det är tråkigt om det bara
    skulle vara hjälp till nåt annat.

  370. För om det ska vara hjälp
    till nåt annat, som exempelvis matte-

  371. -blir det som om matten är viktigare.

  372. Matte är i och för sig viktigare,
    och det läggs mycket mer tid på det-

  373. -men de estetiska ämnena
    har så mycket betydelse i sig själva.

  374. Och de hjälper varandra.

  375. Man samarbetar, och det
    är jätteviktigt för eleverna.

  376. Jag har jobbat med svenska och bild-

  377. -med att tillsammans bygga en
    berättelse i bilden och i svenskan.

  378. Så vi jobbar med språket och bilden
    och skapar en bild samtidigt.

  379. Svenskan är ju ett stöd för bilden-

  380. -och bilden blir ett sätt att
    uttrycka berättelsen i svenskan.

  381. Men det är tråkigt om man ska se det
    som en "hjälpgumma".

  382. Som du sa tror jag att det handlar om
    att det inte bara får vara det.

  383. Man måste få lära sig nåt I ämnet.

  384. Och så kan man hjälpa till
    att lära sig nåt annat GENOM ämnet.

  385. Lars Lindström, som är professor här-

  386. -använder "att lära sig i, om,
    med och genom" bild, till exempel.

  387. Så ämnet måste få ha en egen kärna,
    så att säga.

  388. Man måste få undervisa på
    sina egna villkor i sitt eget ämne.

  389. Om man får det, kan man också bidra
    till andra ämnen och hjälpa dem.

  390. Men bara "hjälpgumma" räcker inte.

  391. Det jag tänker är
    att vi måste fatta beslut snart.

  392. För dit det bär, dit bär vårt land.

  393. Och nu är matematiken det som
    omskrivs och det enda som diskuteras-

  394. -och vi är väldigt dåliga i det,
    står det på löpsedlarna.

  395. Vi måste definiera - på hög ort -
    vad vi behöver i en framtid-

  396. -för det är på väg att försvinna
    på många ställen.

  397. Vi vågar inte prioritera.

  398. I stället blir skolledare stressade.
    Hur ska vi nå matematiska resultat?

  399. Och lärare blir stressade.
    Men vi måste definiera varthän...

  400. Vilka färdigheter och kunskaper
    behöver vi i framtiden?

  401. Jag tror att det är bredd som behövs.
    Och nytänkande - mycket nytänkande.

  402. Jag vet inte om jag svarade
    på din fråga.

  403. Det här med att koppla ihop...

  404. Speciellt i högstadiet har vi bild
    här, matte här och geografi här.

  405. Och det är i den salen,
    och det händer där.

  406. Jag försöker ofta väva in,
    så att de förstår.

  407. När vi pratar om bilder kan man fråga
    "Under vilken tid är det här?"

  408. "Ja, Napoleon. Bilden är från
    den tiden, och det var i Venedig."

  409. Och "har ni hört nåt om fasta?
    Varför fastar man?".

  410. Så man knyter an till andra ämnen.

  411. "När ni jobbade med geometri, så...",
    eller "när vi ritar sömsmån..."

  412. -Gör ni det i hela lärarkollegiet?
    -Jag gör det.

  413. Men det vore bra om fler gjorde det,
    så att man vet vad man jobbar med.

  414. Då kan man hjälpa eleverna
    med kopplingarna-

  415. -så att de kan vara mer kreativa
    i fler ämnen och se sambanden.

  416. Det krävs inte stora temaarbeten,
    utan bara att ha koll på vad vi gör.

  417. Man kan jobba med identitet i bilden
    på olika sätt, och ta upp...

  418. Nu pratar jag massor, men man kan
    ta upp identitetsfrågan i svenskan-

  419. -naturkunskapen eller idrotten.

  420. Man kan nämna att man vet
    att de jobbar med det i andra ämnen-

  421. -fast vi belyser dem från olika håll.

  422. Ett allvarligt problem är-

  423. -att de estetiska ämnena går
    kraftigt neråt i lärarutbildningen.

  424. Den totala majoriteten
    av blivande lärare i årskurs 4-6-

  425. -får 15-20 timmar i de estetiska
    ämnena under hela lärarutbildningen.

  426. Så lärarna som finns i skolan nu, har
    med sig mer och har en större bredd.

  427. De lärare som kommer ut nu,
    saknar det i större utsträckning.

  428. Därför ställs det på sin spets.
    Hur ska vi ha det?

  429. Det börjar bli allt mer retorik.

  430. Det ska ingå. Det står i läroplanen
    och i kursplaner-

  431. -men det saknar substans.

  432. Ser ni nån annan kraft med estetiska
    ämnen, som vi inte har tagit upp?

  433. Ja, jag tänker på glädjen.

  434. Finns det nåt egenvärde? Ja, fråga de
    300 000 svenskar som sjunger i kör.

  435. Vad händer i kroppen när man sjunger,
    till exempel?

  436. Ur mitt perspektiv behöver man inte
    forska i det, fast det måste man ju.

  437. Med glädjen kommer egenvärdet in.

  438. Jag ser oftast de här ämnena ihop,
    för det är så vi ska nyttja dem.

  439. Men det har ju ett egenvärde.

  440. -Glädje, säger du. Energi, säger jag.
    -För att...?

  441. För det finns en otrolig energi i
    skapandet och skapandet tillsammans.

  442. -Ja, vad ska jag lägga till? Ro?
    -Ja, varför inte?

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Estetikundervisning, Filosofiundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss