Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Estetiska lärprocesserDela
  1. Veckans panelgäster:

  2. Laura Brännström är musiklärare på
    högstadiet med passion för lärande.

  3. Estetiska processer och IT
    är i fokus i hennes arbete.

  4. Sten Canevall är lärare i bild
    i Skärholmen i Stockholm-

  5. -och har länge varit verksam
    i förortsprojektet "Fantasifabriken".

  6. -Ska vi starta?
    -Vi gör ett försök.

  7. Temat är "Estetik och lärande".

  8. Vilken potential har estetiska ämnen
    och hur kan de verka för demokrati?

  9. I dag handlar det om
    estetiska lärprocesser.

  10. Begreppet "estetiska lärprocesser"
    - vad menas med det?

  11. Jag tycker att varje bra lärprocess
    är en estetisk lärprocess-

  12. -eftersom vi lär oss på olika sätt.

  13. -Hur då?
    -Vi har olika ingångar till kunskap.

  14. Vissa har en teoretisk inkörsport.

  15. För dem räcker det med en lärobok.

  16. Många behöver en annan stimulans.

  17. Den estetiska vägen
    är en inkörsport till allmän kunskap.

  18. Den används för lite i skolan.

  19. Den gamla mellanstadieläraren är ett
    exempel på en estetisk lärprocess.

  20. De hade alla ämnen
    och kunde lätt integrera det här.

  21. Studerade man vikingar så byggde man
    vikingabyar och vikingahjälmar.

  22. Det är gammal, beprövad skolkunskap.

  23. Det är klart att varje människa-

  24. -kan ha sin "approach" till kunskap
    på så många olika sätt.

  25. Genom att läsa, genom att skriva-

  26. -men även genom att agera,
    röra på sig och dansa.

  27. Precis som du säger
    har vi olika behov.

  28. Men jag skulle inte bara säga
    att det är så-

  29. -att vissa gillar och behöver det.

  30. Vi människor har ett stort behov-

  31. -av att utforska alla möjligheter
    att inta och producera kunskap.

  32. -Varför är det viktigt för eleverna?
    -Det är en rättighet.

  33. En stor del av uppdraget i skolan är-

  34. -att alla ska lära känna sig själva.

  35. Om man inte tillåter
    att eleverna rör på saker-

  36. -och agerar, rör på sig och skapar-

  37. -så tar man bort en viktig möjlighet
    att lära känna detta.

  38. "Vad händer med mig när jag
    får vara med i de här processerna?"

  39. I Svedala kommun får alla förskole-
    barn upptäcka sin musikalitet...

  40. ...i projektet "Rösträtt".

  41. Sedan sångundervisningen infördes
    har man fått se-

  42. -bland annat att barnens
    språkliga utveckling gått framåt.

  43. Jag är Elinor Fryklund, sångpedagog
    på Kulturskolan i Svedala.

  44. Jag arbetar även på förskolorna
    i Svedala kommun-

  45. -där jag sjunger med förskolebarnen.

  46. Jag heter Anette Lindh
    och är förskolechef.

  47. Jag har samordningsansvar
    för projektet med förskolorna.

  48. Genom olika iakttagelser
    och genom att ha pratat med kollegor-

  49. -upplevde jag
    att man sjöng mycket i förskolan-

  50. -men att man kanske skulle behöva
    verktyg för att sjunga bättre.

  51. Jag ville öka förståelsen för att man
    kan använda rösten på många sätt.

  52. Projektet föll i god jord i Svedala-

  53. -eftersom vi ville utveckla estetiken
    i förskolan.

  54. Vi har utvecklats inom ämnen som
    språk, matematik och naturvetenskap-

  55. -men vi kände att vi
    måste få nya arbetssätt till musik.

  56. Vi blev jätteintresserade och
    gick med i ett moduleringsprojekt-

  57. -och fick skapa innehållet
    i det som sedermera blev "Rösträtt".

  58. Nu ska vi sjunga upp oss
    Hur låter det i dag?

  59. Mu, mu, mu, mu, mu, mu, mu

  60. "Rösträtt" är ett projekt-

  61. -som handlar om att barnen ska vara
    medbestämmande i våra musikstunder.

  62. De styr lektionen: Vad vi ska sjunga,
    hur vi låter och hur vi går vidare.

  63. Och just samspelet
    mellan den vuxne och barnet.

  64. Ju tidigare man börjar, desto bättre.

  65. Det finns en lust och en lekfullhet
    som man tappar ju äldre man blir.

  66. Här möter man barnet tidigt-

  67. -och får in alla verktyg
    på ett lekfullt sätt.

  68. Man vågar sjunga mer
    och låta på olika sätt.

  69. Vi utvärderar varje år, och det
    pedagogerna berättar för oss-

  70. -är att man ser språkutvecklingen.

  71. Man ser barn som via rytm och rörelse
    börjar kommunicera tidigare-

  72. -innan det verbala språket sitter.

  73. Man ser demokratibegreppet.

  74. Barnen kan påverka musikstunderna
    och vilka instrument som byggs.

  75. Det handlar om barn som är blyga-

  76. -som genom att slå rytmer
    och humma sånger-

  77. -kan vara delaktiga på ett annat sätt
    och styra sin röst i högt och lågt.

  78. Andra effekter är att musikämnet-

  79. -har fått en annan prioritet.

  80. Det är fantastiskt att så många barn-

  81. -koncentrerar sig på samma sak
    och jobbar med samma sak.

  82. I den åldern händer det mycket.

  83. Man leker med olika saker-

  84. -men när vi träffas här
    och jobbar med rösten-

  85. -så vill vi samma sak.
    Det är häftigt att se.

  86. Arbetet nu, tycker jag,
    är hur man utvecklar detta vidare.

  87. Detta koncept.

  88. Att man får fler förskolor att plocka
    in folk utifrån, från kulturskolor-

  89. -som erbjuder sångstunder
    och presenterar ett material-

  90. -som hjälper pedagogerna att arbeta
    vidare med sången på att bra sätt.

  91. Hur ser ni på ett sånt här samarbete?

  92. Det är klart att vi i skolan inte
    behöver ha koll på alla bitar.

  93. Skolan är en del av samhället,
    och det är helt rätt att titta noga.

  94. Var har vi kunskap och erfarenhet?

  95. Vi måste skapa de här möjligheterna-

  96. -för att kunna utveckla verksamheten-

  97. -och låta barnen
    verkligen uppleva olika saker.

  98. -Vad får ni annars för tankar?
    -De verkar ha jätteroligt.

  99. Projektet har ett genialiskt namn.
    "Rösträtt" har många betydelser.

  100. De pratar om kvalitet
    i musikundervisningen.

  101. -Vari består kvaliteten i bildämnet?
    -Det var en väldigt svår fråga.

  102. Det är svåra frågor i detta program.

  103. Det finns så många aspekter.
    Bild är ett kvalitetsämne.

  104. Mycket är kvantitet där eleven lyckas
    om hen gjort en viss mängd saker.

  105. Om de räknat en viss mängd tal eller
    kan en viss mängd länder är de klara.

  106. Det tänket sprider sig även i bilden.

  107. "Jag har ju gjort det här." Men är
    jag på den bästa nivå jag kan uppnå?

  108. Där har de konstnärliga ämnena
    nåt att ge i kvalitetstänkande.

  109. "Hur bra har jag gjort det här?"
    Man prickar inte bara av det.

  110. Det är glädjen i konstnärliga ämnen.

  111. Man känner att man kan nå längre
    än man själv trodde.

  112. Hur jobbar du
    med estetiska lärprocesser?

  113. Jag arbetar med andra ämnen.

  114. Estetiska lärprocesser
    borde prägla skolan som helhet.

  115. Vi från de estetiska ämnena
    har en central roll att spela.

  116. Det här är underutnyttjat. Man sitter
    i sin egen box och gör sitt arbete.

  117. Ni ska ha boxar för att träna skalor-

  118. -och vi inom bildområdet
    måste träna blyerts- och skuggteknik.

  119. Men om vi aldrig öppnar upp mot andra
    ämnen blir det tråkigt för eleverna.

  120. Och begränsat.

  121. -Håller du med?
    -Jag håller med.

  122. Det finns saker som hör till musik.

  123. Det kan vara material eller verktyg
    för att skapa eller förstå musik-

  124. -men vad händer när vi
    har utvecklat färdigheterna?

  125. Då måste vi ta ett steg vidare.

  126. Vi ska blomma ut.

  127. Eleverna ska få känna att det är
    relevant att gå till skolan.

  128. Det blir en upplevelse i sig.
    Det blir inte åtta timmar i lådan.

  129. -Hur kan eleverna nå sin kreativitet?
    -Det krävs självförtroende.

  130. Man kan aldrig
    gödsla för mycket med uppmuntran.

  131. Nånstans handlar det om att tro att
    "jag har ett värde som människa".

  132. "Min historia är så intressant
    att andra människor"-

  133. -"om jag anstränger mig, vill lyssna
    på den med genuint intresse."

  134. Där ligger hela lockelsen
    med de konstnärliga ämnena.

  135. Vi berättar historier.
    Vi vill beröra en annan människa.

  136. Känslan går inte att beskriva.

  137. Vad krävs av er som lärare för att
    eleverna ska nå dit? Trygghet?

  138. En öppenhet,
    men också att vi kan våra ämnen.

  139. Att vi är trygga i vår roll,
    vårt ledarskap och i processen.

  140. Inte i klassrummet, men i processen.

  141. Att vi är de
    som pushar lite försiktigt-

  142. -och låter dem våga.

  143. "Du ska utforska det här.
    Vi vet inte vad det blir av detta"-

  144. -"men du lär dig en massa på vägen."

  145. "Bry dig inte om resultatet.
    Det är processen som är det viktiga."

  146. Hur upplever eleverna processen?

  147. Kreativitet hör samman
    med känslan av att vara levande.

  148. Det är nära vårt hjärta och vår
    upplevelse av existensens mening.

  149. Samtidigt är det svårt
    att beskriva och kvantifiera.

  150. Det ger oss ett hopplöst underläge.

  151. Vi kan ibland, i klassrummet, uppleva
    något som är släkt med det gudomliga.

  152. Att finnas i ett rum där femton
    personer är upptagna med att skapa...

  153. Men hur förmedlar man den känslan?

  154. -Hur får det dig att må som lärare?
    -Det får mig att må jättebra.

  155. Ibland måste man stänga in sig.

  156. Jag kommer från en lektion i en sexa
    som sysslar med blyertsskuggning.

  157. Det är en introvert aktivitet-

  158. -men det finns en lycka i att göra
    nåt man inte trodde man kunde göra.

  159. Vi måste också reflektera.

  160. "Vad har jag lärt mig?"

  161. "Vad har varit svårt?
    Vad har varit lätt?"

  162. De här tillfällena försvinner
    i scheman, betyg och bedömning.

  163. -Vad händer när de försvinner?
    -Tack så länge.

  164. Enligt nästa gäst är estetiska
    lärprocesser svåra att definiera.

  165. Hon beskriver det som kreativitet,
    experimenterande och fantiserande.

  166. Marie-Louise Hansson Stenhammar
    är FD i estetiska uttrycksformer-

  167. -och universitetslektor på Högskolan
    för design och konsthantverk vid GU.

  168. -Välkommen hit, Marie-Louise.
    -Tack.

  169. Du forskar om estetik och lärande.
    Vad har du tittat på?

  170. Jag har undersökt lärprocesserna
    i förhållande till lärande.

  171. Jag ha observerat lärprocesser i åk 5
    och följt dem i allt utom idrott.

  172. Min utgångspunkt är att alla lär-
    processer har en estetisk dimension.

  173. Varför intresserade du dig för detta?

  174. Min bakgrund som fritidspedagog
    och lärare i svenska och matematik-

  175. -men även i bild och musik.

  176. Jag fick ofta höra
    att kreativitet och undersökande-

  177. -var kopplat till bild, musik
    och slöjd.

  178. Jag undrade om det stämde.
    Därför ville jag undersöka det.

  179. Vad har du sett i din forskning?

  180. Jag har sett att det här
    som vi kalla estetiska lärprocesser-

  181. -som du presenterade att jag beskrev
    som undersökande och kreativa-

  182. -inte per automatik kan kopplas till
    lärprocesser i de estetiska ämnena.

  183. Det hänger ihop med de didaktiska val
    som läraren gör i undervisningen.

  184. De kunde vara lika standardiserade
    som i matematik och svenska-

  185. -där man har en genomgång med
    eleverna som är väldigt detaljrik-

  186. -om vad som ska göras och hur.

  187. Det finns ofta färdiga svar
    och tydliga instruktioner.

  188. Man mäter oftast kunskapen
    i hur mycket man har hunnit göra.

  189. -Blev du överraskad?
    -Inte i de teoretiska ämnena.

  190. Jag blev överraskad att den estetiska
    lärprocessen var så standardiserad.

  191. -Vad beror det på?
    -Att skolan ser ut som den gör.

  192. Undervisningsformen påverkar.

  193. Men också att lärare ibland är rädda
    för att gå utanför den där ramen-

  194. -och att man tolkar styrdokumenten-

  195. -som att vi ska hinna med ett visst
    lärostoff inom en viss tid.

  196. Hur ska skolorna jobba
    för att inte hamna i det här?

  197. Det är en jättebra fråga.
    Det börjar i lärarutbildningen.

  198. Där planterar man sin kunskapssyn.

  199. Vi behöver diskutera de här frågorna-

  200. -och lärare kan jobba på olika sätt.

  201. Det är inte knutet
    till ämnets karaktär.

  202. Vi måste kritiskt granska
    vårt sätt att undervisa.

  203. Tack. Följ med mig bort till panelen.

  204. Vad tänker ni om det här?

  205. Det stämmer. Det är standardiserat.

  206. Vi kan inte påstå att de estetiska
    ämnena är oberörda av miljön.

  207. Det är klart att vi blir påverkade
    och måste arbeta på ett visst sätt-

  208. -för att kunna uppnå vissa mål
    som man har satt upp för alla.

  209. Det överraskar inte mig
    att det är så för alla lärare.

  210. Hur kan man komma bort från det här?

  211. Åter till årskurs 6, som jag hade
    lektioner med på förmiddagen.

  212. Jag har upplevt det här. De ska göra
    25 bilder till i slutet av april.

  213. Små, mikroskopiska bilder. Sen ska vi
    välja ut en och göra en utställning.

  214. Då säger de att de gjort 25 bilder.

  215. De upplever att de har nått ända fram
    då de uppnått kvantitetsmålet.

  216. De är vana att tänka på det sättet.
    Sen tittar vi på bilderna.

  217. "De här bilderna kan du nå längre med
    med de resurser du redan har."

  218. "Du kan göra det bättre."

  219. De är nöjda rätt fort. "Check.
    Kvantitet. Jag har gjort det här."

  220. Konst handlar om kvalitet. Eller hur?

  221. Man kan borra sig ner i oändlighet
    och se hur långt man kan nå med det.

  222. "Hur kan jag finslipa mina verktyg
    för att förmedla berättelsen?"

  223. Jag känner igen kvantitetskravet.

  224. Vad är det du ger dem, i det läget-

  225. -för att de ska orka borra vidare?

  226. De måste få ta det lite lugnt.
    De har tid på sig.

  227. Varför ska de inte få fördjupa sig i
    nånting och känna den glädje det ger-

  228. -och inte bara hasta vidare?

  229. -Vad säger du, Laura?
    -Det handlar mycket om status.

  230. -Hur då?
    -Hantera de pedagogiska verktygen.

  231. Vi får inte leva upp till fördomar.

  232. Vi är estetlärare men ändå pedagoger-

  233. -som kan prata pedagogik och didaktik
    utan att göra skillnad på ämnena.

  234. Vi kan gå in och prata lärande,
    strukturer och system.

  235. Hur fungerar detta för oss? Vad har
    vi för värderingar kring lärande?

  236. -Vad tänker du om det?
    -Jag inspireras av videosnutten.

  237. Barnen prövar sina röster, bryter
    gränserna och vågar gå utanför.

  238. Det är fokus i en estetisk lärprocess
    men det är också en tänkande process.

  239. Att i samtalet tillåta att pröva-

  240. -lärandets objekt i alla ämnen.

  241. Tack så länge.

  242. En som är glad över Lgr 11
    är Ulla Wiklund-

  243. -som är skolutvecklingskonsult.

  244. Ulla är rytmiklärare och har arbetat
    med utbildning och på Skolverket.

  245. Hej, Ulla.
    Vadan denna glädje över läroplanen?

  246. När jag läste igenom den första
    gången såg jag en ny röd tråd.

  247. Det var det estetiska perspektivet.
    Då blev jag glad.

  248. De estetiska ämnena var formade
    i ett eget kunskapsområde.

  249. Det är en stark läroplan för
    estetiken och de estetiska ämnena.

  250. Vad är estetiska lärprocesser
    för dig?

  251. Framför allt att man ska jobba
    med lärandeprocessen.

  252. Man ska suga in det nya
    men också bearbeta och reflektera.

  253. Man ska producera lösningar och svar
    och få återkoppling på det.

  254. Det är fyra stationer man ska passera
    i det här flödet, i processen.

  255. Det estetiska perspektivet
    är att man lägger möjligheter-

  256. -att få uttrycka sig
    med estetiska språk.

  257. Så de ger effektivare undervisning-

  258. -och eleverna
    kan få högre resultat i alla ämnen?

  259. Estetik är att gestalta erfarenhet.

  260. Elevernas erfarenhet är det viktiga.

  261. Lärarna måste variera undervisningen.

  262. Handuppräckning tar mycket tid.

  263. Jag arbetar med parsamtal så att alla
    elever blir språkligt aktiva-

  264. -antingen med estetiska moment-

  265. -eller med samtal.

  266. Du hjälper skolor
    att arbeta ämnesintegrerat.

  267. Vad behöver lärarna för att lyckas?

  268. De behöver stöd i klassrummet
    för att utveckla metodik.

  269. Det handlar om
    att få utveckla sin metodik-

  270. -så att eleverna deltar i planering-

  271. -och att läraren lyssnar på
    vad eleverna lär.

  272. Du ser ingen risk med estetiska
    lärprocesser i teoretiska ämnen?

  273. Riskerar estetiska ämnen att dö ut?

  274. Man måste vara duktig på estetiska
    uttryck för att integrera dem.

  275. Det estetiska kunskapsområdet
    har skrivits fram starkare.

  276. Det är konstigt att det inte syns
    i lärarutbildningarna.

  277. -Tack för att du var med oss.
    -Tack.

  278. -Kommentarer på detta?
    -Man skriver vackra saker.

  279. Men samtidigt lägger man en arbets-
    börda på lärare i svenska och SO...

  280. ...som gör dem slutna i sitt ämne
    och stressade av nationella prov.

  281. Man måste ha ett friutrymme för att
    skapa kreativt, och tid att andas.

  282. Om man tittar framåt...

  283. Hur skulle man kunna förändra
    tankesättet i skolan-

  284. -för att få in de estetiska
    lärprocesserna mer än i dag?

  285. Diskussionen är viktig-

  286. -kring vad estetiska lärprocesser är
    och hur vi definierar dem.

  287. Det är också viktigt att
    de estetiska ämnena får ha sin grund-

  288. -och att kunskapen i de ämnena ökar
    hos de lärare som undervisar i dem-

  289. -för att de också
    ska kunna användas i övrigt lärande.

  290. -Nån annan sista tanke?
    -Vi måste skapa en gemensam grund.

  291. Pedagogiken och didaktiken
    har vi gemensamt.

  292. Sen kan vi vara lite nyfikna på
    vad andra sysslar med.

  293. Då kommer det kollegiala lärandet.

  294. Man måste våga sig in på andras
    processer och bli nyfiken.

  295. Vi lärare måste bli lite nyfikna på
    vad som egentligen händer.

  296. -En sista kommentar?
    -Det där var bra ord, tycker jag.

  297. Vi lärare måste bli nyfikna på
    varandras respektive områden.

  298. När man samarbetar upplever elever
    att de är omslutna i en gemenskap.

  299. "Vi gör samma sak
    i svenska och bild".

  300. "Våra lärare har en gemensam plan."

  301. Det här upplever eleverna positivt.

  302. Stort tack för att ni kom hit.

  303. Nästa program
    handlar om estetik för alla.

  304. Hur kan estetik verka för demokrati?

  305. Dela med er av era tankar
    under hashtaggen lärlabbet-

  306. -eller gå in på vår blogg
    och kolla in eftersnacket. Hej då!

  307. Då var det över.

  308. -Fick du sagt det du ville, Sten?
    -Inte helt.

  309. Jag trodde att jag skulle få
    tunghäfta, men det fick jag inte.

  310. Jag har mycket fler saker att säga
    men jag håller tyst ett litet tag.

  311. -Och Laura?
    -Det var spännande.

  312. Vi talade ju om estetiska
    lärprocesser inför programmet-

  313. -med betoning på processer.

  314. Jag kan uppleva att ordet "estetiska"
    kan väcka rädsla hos människor.

  315. De tänker: "Jag kan inte sjunga,
    rita eller dansa."

  316. Alla rädslor som människor bär på
    kommer fram genom orden.

  317. Kalla det lärprocesser. Vi som
    sysslar med dem borde vara experter.

  318. Sen kan man ta bort alla namn.

  319. Titta på vad de sysslar med, var
    nyfiken och utforska möjligheterna.

  320. Men jag fick mitt sagt.

  321. Ska man inte tala
    om estetiska lärprocesser, då?

  322. Jo, ett namn
    måste man ha på nåt sätt.

  323. Inom mitt fält, forskningen,
    måste vi definiera ett begrepp-

  324. -för att kunna analysera det.
    Därför försöker vi reda ut det.

  325. Men begreppet är så brett.

  326. Vi kan inte fålla in det i en fåra
    som vi gärna vill göra.

  327. Det handlar väldigt mycket
    om digitalisering-

  328. -språkutvecklande undervisning
    och elevinflytande.

  329. Vi sitter och funderar
    i våra diskussioner:

  330. "Hur förstår ni de här begreppen?"

  331. De estetiska lärprocesserna
    behöver diskuteras:

  332. Vad menas egentligen? Ska vi prata om
    björnar och sjunga "Björnen sover"-

  333. -eller kan vi gå lite djupare
    och bli lite bredare?

  334. Jag har nåt att säga
    om processer och produkter.

  335. Där är jag inte helt på processidan,
    utan en hel del på produktsidan.

  336. Konstnärligt arbete resulterar i en
    produkt som möter en annan människa.

  337. Jag är rätt kritisk
    mot provhysterin i svensk skola-

  338. -men jag skapar ofta för mina elever
    en provsituation-

  339. -som går ut på att de ska möta
    en publik utanför skolan.

  340. Vi har en utställning på Medelhavs-
    museet just nu, som var jättejobbig.

  341. Oj, oj, oj. Svettigt var det,
    men vi blev färdiga.

  342. Utställningen heter
    "Visdom i marmor och graffiti".

  343. Eleverna har valt latinska sentenser,
    t.ex. "amor vincit omnia".

  344. De har gestaltat dem i graffitiform
    och fejkat marmorplattor.

  345. På svenskan har de skrivit
    vad sentensen betyder för dem.

  346. Det här visar vi upp på
    Medelhavsmuseet t.o.m. den 12 juni.

  347. Det var konfliktfyllt,
    men vi fick ihop det.

  348. Vi har det bildestetiska och svenskan
    där de har skrivit berättelser.

  349. De har filmats genom Unga berättar.
    Alla elever finns på film.

  350. Och där kommer man till nålsögat:
    Lyckas jag beröra en annan människa?

  351. På vernissagen var det ett gyllene
    ögonblick som man kan leva på länge.

  352. Eleverna har jobbat med graffiti
    och marmor, men de har också skrivit.

  353. De läser upp sina berättelser så att
    museidirektörens ögon faktiskt tåras.

  354. Han blir tårögd
    när han hör elevernas berättelser.

  355. Och då...

  356. Så mycket svett och tårar,
    men när man når fram...

  357. Det är en känsla som inte riktigt
    går att beskriva. Det är värt resan.

  358. Dessutom var det inte deras lärare-

  359. -för lärare förväntas vara
    lite överpositiva-

  360. -utan det är en annan människa
    som man berör med sin berättelse.

  361. -Det finns en mottagare.
    -Ja, och då är man framme.

  362. Men är inte de estetiska
    lärprocesserna ganska smärtsamma?

  363. Det kan de vara.

  364. En av mina rektorer beskrev det
    som en förlossning lite grann.

  365. När barnet är framme
    är allt jättefint, tjusigt och lätt-

  366. -men på vägen dit är det inte lätt.
    På nåt vis rör det sig om...

  367. -Det är väl en skaparångest också?
    -Ja, det är det.

  368. Ja, men äkta lärande är smärtsamt
    och jobbigt, och det måste man inse.

  369. Äkta lärande. Vi gör en massa,
    men hur mycket lär vi oss i skolan?

  370. Att lära sig saker är svårt,
    jobbigt och smärtsamt.

  371. Det är intressant,
    för det lustfyllda lärandet-

  372. -legitimeras ofta genom konsten
    och de estetiska ämnena.

  373. Men som vi vet så är det mycket
    smärta, ångest och svårigheter.

  374. Det lyfter vi sällan fram.

  375. Men sen finns det kvar.
    I upplevelsen finns lärandet.

  376. Det handlar inte bara om innehåll,
    utan vad vi bär med oss efteråt-

  377. -för livet, naturligtvis,
    och vad vi är kapabla att göra.

  378. Att jobba med självkännedom
    är oerhört viktigt i skolan.

  379. Många mår dåligt
    för att man inte har möjlighet-

  380. -att stanna upp en liten stund
    och tänka: "Vad vill jag och varför?"

  381. De flesta har ju svårt att svara
    på frågan "Vad har du lärt dig?"-

  382. -just för att lärprocessen
    blir en del av mitt egna jag.

  383. Det är också svårdefinierat.
    Jag är ute efter den här punkten...

  384. Jag hoppas att eleverna har upplevt
    ett ögonblick när de står där-

  385. -och griper nån
    med sin berättelse eller bild.

  386. De kommunicerar
    med en främmande människa.

  387. Med resultatet av egna ansträngningar
    berör de en annan person.

  388. Jag hoppas att de tar med sig
    den upplevelsen ut i livet.

  389. Att det betyder nåt på längre sikt,
    inte bara att det är en uppgift-

  390. -utan att jag...

  391. Jag var beredd att lägga ned arbete
    på att nå ett resultat-

  392. -som jag sen kan vara stolt över
    och bevara nånstans.

  393. Nyanlända elever som kommer
    har ju kanske inte språket än.

  394. Vad kan ni se att de här processerna
    kan bidra med för dem?

  395. De är oerhört viktiga naturligtvis.

  396. När man inte har ett språk
    har man ett annat.

  397. Vi kan inte finnas
    utan att kommunicera på nåt sätt.

  398. Då har man möjlighet i alla fall...

  399. Även om jag inte kan svenska, kan jag
    visa mina kunskaper på andra sätt.

  400. Man vinner väldigt mycket-

  401. -genom att låta människor
    uttrycka sig.

  402. Och det gäller mig själv också.

  403. Jag är invandrare. Jag lärde mig
    språket för att visa mina kunskaper.

  404. Om jag inte hade fått använda
    mina strategier och möjligheter-

  405. -hade jag inte suttit här i dag.
    Så det är oerhört viktigt.

  406. Och då behöver man lära sig
    de estetiska uttrycksformerna.

  407. Det är inte säkert
    att nyanlända har med sig de språken.

  408. Ja, det också. Absolut.

  409. Jag håller med, det är väldigt olika.

  410. Vi har många ensamkommande
    flyktingbarn just nu.

  411. De kommer tidigare in i bild-

  412. -för bild är ju ett visuellt ämne.
    Man ser hur man ska göra.

  413. En del har inte hållit på med bild
    alls, utom när de tecknade som barn.

  414. Andra är på samma nivå ungefär.

  415. Det är häftigt.
    De har haft två lektioner.

  416. Vi gör "kärlek och hat"
    i små lådor med skulpturer-

  417. -och de snappar idén
    och kommer i gång med leran.

  418. Bildspråket är internationellt. De är
    inte handikappade på samma sätt där.

  419. De kan uttrycka sig på en gång.

  420. -Man ser hur andra gör och förstår.
    -Det är samma sak med musik.

  421. Även om man inte kan kommunicera
    via språket och prata och skriva-

  422. -så kan man härma, titta,
    visa uppskattning och tacksamhet.

  423. Men vi pratar mycket om framgång
    och väldigt lite om att misslyckas.

  424. Att misslyckas är också lärande.

  425. Därför är resultatet viktigt
    även när man misslyckas.

  426. Och det behöver vi alla
    lära oss att behärska.

  427. Att klara av att misslyckas-

  428. -och kunna reflektera över
    varför det gick som det gick-

  429. -och ändå kunna säga: "Ja,
    nu blev det så. Nu kör jag igen."

  430. Vi har väldigt lite tid
    för att misslyckas i skolan.

  431. Tack för att ni kom.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Estetikundervisning, Filosofiundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Hur blir alla en del av klassen?

Hur ska skolan göra för att elever som behöver sitta ensamma med sitt skolarbete ändå blir en del av klassen och den sociala gemenskapen? Vilka krav kan man ställa i sociala sammanhang? Det pratar logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén om.

Fråga oss