Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Estetik för allaDela
  1. Veckans panelgäster:

  2. Mikhael Mikalides,
    svensklärare och dramapedagog-

  3. -som utsetts till årets inspiratör
    på Framtidsgalan.

  4. Han menar att drama utvecklar språket
    vilket är viktigt i samhället.

  5. Kristina Rilbe, bildlärare
    i årskurs 6-9 på Björkhagens skola.

  6. Hon vill skapa självständighet
    och kreativitet genom bilder.

  7. Då tar vi plats.

  8. Tema: Estetik och lärande.

  9. Vad är estetiska lärprocesser? Hur
    utnyttjar man de estetiska ämnena?

  10. Det ska vi prata om i tre program. I
    dag handlar det om estetik för alla.

  11. Hur kan estetiska ämnen verka för
    jämställdhet, demokrati, integration?

  12. Är estetisk undervisning
    en demokratisk rättighet?

  13. Jag tycker att en del barn-

  14. -inte arbetar med bild
    i sina familjer.

  15. Aldrig gör nånting tillsammans
    eller pratar om bild.

  16. Andra använder kanske inte
    ett annat estetiskt uttryck.

  17. Att få möta dem i skolan
    är jätteviktigt.

  18. Vi har alla styrkor och svagheter.

  19. Vissa är duktiga i teoretiska ämnen,
    och andra är mer estetiskt lagda-

  20. -och behöver också känna sig duktiga-

  21. -och få stärkt självförtroende.

  22. Har elever rätt att lära
    genom olika estetiska uttryck?

  23. I de estetiska ämnena-

  24. -gör man saker om nånting, och genom
    det får man andra kunskaper-

  25. -och man skapar en mening
    med det man gör.

  26. Den helheten kanske inte finns
    i vissa ämnen-

  27. -som kanske mer är faktainlärning.

  28. I ett estetiskt ämne
    kan man få alltihop i ett.

  29. Det är jätteviktigt-

  30. -att man får stöta och blöta
    betydelsen av vad man gör också.

  31. Jag håller med.

  32. I estetiska ämnen kan man förena
    erfarenheter, kunskaper, analyser-

  33. -till en helhet så att man får
    djupare förståelse och kunskap.

  34. På Sannarpsgymnasiet i Halmstad
    jobbar dramapedagogen Malin Norling-

  35. -på individuella särskoleprogrammet
    med kommunikation genom drama.

  36. Det har hjälpt eleverna
    att göra sina röster hörda.

  37. Jag heter Malin Norling
    och är dramapedagog-

  38. -på individuella särskoleprogrammet
    på Sannarpsgymnasiet.

  39. Jag drömde om att göra bra teater
    med funktionshindrade människor-

  40. -så jag blev inte skådespelare,
    utan dramapedagog-

  41. -för jag behövde det pedagogiska
    för att kunna hjälpa gruppen.

  42. Mina elever är från
    individuella särskoleprogrammet.

  43. Det är ett program som är
    specialanpassat för varje elev-

  44. -och då ingår estetisk verksamhet.

  45. Så drama här är en del av
    estetisk verksamhet.

  46. Jag jobbar framför allt med elevernas
    vilja att kommunicera.

  47. Det vill alla människor, enligt mig.

  48. Jag vill att de ska känna
    att de får tid att kommunicera.

  49. De är vana vid att man pratar
    över huvudet på dem.

  50. Om man inte kan prata, eller gå,
    pratar vi andra ofta här ovanför.

  51. Men jag jobbar med att eleven
    ska få göra sin röst hörd-

  52. -på det sätt de kan.

  53. Vem ska vi börja sjunga om i dag?

  54. Vladde.

  55. Drama och teater är superbra verktyg.

  56. Vissa elever har många ticks,
    och allt det kan lugnas ner.

  57. Om man spelar nån annan får man testa
    att vara nåt annat.

  58. I Härmapa jobbar vi med imitation
    och improvisation till musik.

  59. Härmapan går helt enkelt ut på
    att härma eleverna.

  60. Det kan låta pennalistiskt-

  61. -men det är för att eleverna
    ska känna att de bestämmer.

  62. "Alla gör som jag vill."

  63. De kanske inte ofta får känna att de
    är på topp och får vara bossen.

  64. Det medvetandegör också eleven.
    "Så här ser jag ut. Så här gör jag."

  65. Min utopi med min undervisning är
    att eleverna ska lära sig här-

  66. -att de kan säga ifrån
    och bli lyssnade på.

  67. Om de, när de sitter nånstans
    där det pratas över deras huvud-

  68. -skriker flera gånger,
    eller räcker upp handen-

  69. -måste nån till slut lyssna på dem.

  70. Det är min dröm
    att de ska ha med sig det.

  71. Estetiska ämnen är superviktiga
    inom särskolan-

  72. -tycker jag som dramapedagog.

  73. Men jag ser också att eleverna
    utvecklas enormt mycket i de ämnena.

  74. Det handlar helt om var du själv står
    och vem du själv är.

  75. Forskning visar att man lär sig
    hemskt mycket mer om man har roligt.

  76. De estetiska ämnena handlar om lust.
    Lust till färg, musik.

  77. Jag är övertygad om att det är
    jätteviktigt att öva sin kreativitet.

  78. Då blir man kreativ
    i alla sammanhang i livet.

  79. Jag ser att eleverna improviserar
    och imiterar.

  80. Jag ser att de gör nya rörelser.
    Jag ser att de har roligt.

  81. Men hur mäter jag kunskapen?
    Vad ska jag skriva?

  82. Jag kan inte skriva att jag "känner"
    att elev A... Det går ju inte.

  83. Hur ska man mäta kunskapen?
    Har ni några tankar om det?

  84. Ämnet drama syftar till att stärka
    jaget och självförtroendet.

  85. Det går inte att mäta på samma sätt
    som på ett traditionellt prov.

  86. Men självförtroende är också nära
    förknippat med kommunikativ förmåga.

  87. Att kunna stå för sina åsikter
    och visa vem man är.

  88. Så visst ser och känner man
    om nån har utvecklats.

  89. Men det är svårt att mäta det.

  90. Jag känner igen mig i jättemycket
    av det hon sa.

  91. Man vill bjuda eleverna
    på upplevelser-

  92. -och skapa ett lustfyllt
    och kreativt klassrum.

  93. Att kombinera lusten med prestation-

  94. -känns lite motsägelsefullt ibland.

  95. Men jag tycker också
    att det har hjälpt-

  96. -att dela upp det jag ska bedöma
    i att de ska producera nånting-

  97. -och att det är en process
    och en reflektion.

  98. Man får bryta ner och göra det
    tydligt och konkret vad man mäter.

  99. Malin såg drama och teater
    som ett kommunikationsämne.

  100. Absolut, alla estetiska ämnen handlar
    om kommunikation, och problemlösning.

  101. Hur då?

  102. Vi skapar bilder för att
    vi vill ge uttryck för nånting.

  103. Då måste jag också betona,
    i den undervisning jag har-

  104. -varför eleverna ska göra
    ett ämnesområde.

  105. Det är jätteviktigt i dag.

  106. Samtidigt ska de våga uttrycka sig,
    och då måste jag skapa trygghet.

  107. Drama syftar till att stärka jaget-

  108. -och att alla i rummet är
    lika mycket värda.

  109. Man utvecklar den kommunikativa
    förmågan genom olika övningar och så.

  110. I samspel med andra
    lär man känna sig själv.

  111. Vem man är, vad man tycker,
    och att uttrycka det i klassrummet-

  112. -under lekfulla former.

  113. I och med det stärker man
    självförtroendet och man vågar mer.

  114. Leken var jätteintressant att se
    i reportaget.

  115. I leken får man glömma bort
    att man är i en skola-

  116. -och hela tiden ska bli bedömd.

  117. Leken är jätteviktig.
    Den finns ju i drama också.

  118. När man gör en övning
    tänker de inte på vad de gör.

  119. Att de står och talar inför en grupp.

  120. I ett rum där man har skapat
    ett tryggt klimat-

  121. -vågar de flesta lite mer än annars.

  122. Det här med osäkerhet
    får man övervinna.

  123. Det gör man jättebra genom lek.

  124. Man blir lite friare
    och då vågar man mer.

  125. Hur ser du på kopplingen
    mellan estetik och yttrandefrihet?

  126. När eleverna jobbar med sina
    bildvärldar kan det komma upp motiv-

  127. -som är aktuella,
    som jag inte får backa för.

  128. Bildämnet måste ha samma regler
    om tryck- och yttrandefrihet-

  129. -som finns i samhället.

  130. Har du nåt exempel?

  131. En elev som kanske
    spelar jättemycket dataspel-

  132. -vill göra ett våldsamt motiv.

  133. Det kommer ofta frågor
    om man för göra så.

  134. "Får jag ha en pistol i handen?"

  135. Jag menar att jag inte kan förbjuda
    eleverna vissa motiv-

  136. -för då gör jag fel.

  137. Men jag måste kunna diskutera-

  138. -om det är nån som misstycker-

  139. -eller om nån blir kränkt, eller så.

  140. Men elevernas berättelser
    måste ändå få komma fram?

  141. Jag tycker verkligen att de måste få
    göra sina bilder i bildämnet.

  142. Det är jätteviktigt att barn får
    bearbeta sina tankar och känslor.

  143. När de tittar på nyheterna,
    och vilka upplevelser de får.

  144. Hur skapar man det här tillitsfulla
    klimatet som pedagog-

  145. -så att man vågar möta olika åsikter
    och lyssna in varandra?

  146. Man får föregå med gott exempel. Det
    ligger i lärarens förhållningssätt.

  147. Att man möter varje elev
    och själv gör en massa misstag.

  148. Jag brukar prata om kladdstadiet
    när man gör bilder.

  149. Jag har en uppgift som heter
    Happy accidents-

  150. -då man gör en massa fläckar.

  151. Sen får man rätta till fläckarna
    till nån bild.

  152. Så man kan lära ut
    hur man gör när man gör misstag.

  153. Den här osäkerheten
    som eleverna kan känna-

  154. -måste man som lärare hitta metoder
    för att komma över.

  155. Teckna med fel hand,
    teckna och blunda-

  156. -klippa istället för att rita,
    och sånt.

  157. I drama arbetar man med övningar,
    framför allt samarbetsövningar.

  158. När man samarbetar med alla i gruppen
    och alla är med, skapas det klimatet.

  159. Då vågar man mer och tar mer plats.

  160. Nästa gäst är professor
    i musikpedagogik-

  161. -på Luleå tekniska universitet.

  162. Cecilia Ferm Almqvist har tittat
    på inkludering i estetiska ämnen-

  163. -och har skrivit boken "Inkludering,
    möjligheter och utmaningar".

  164. Hej. Du har forskat på inkludering
    och demokrati i estetiska ämnen-

  165. -utifrån en filosofisk grund. Vilken?

  166. Det är en holistisk syn
    som präglar förhållningssättet-

  167. -att komma förbi motsättningar
    som kropp och själ-

  168. -teori och praktik,
    verbalt kontra kroppsligt-

  169. -konstnärligt kontra tekniskt,
    i de estetiska ämnena.

  170. Det handlar om hur man ser på
    människor, estetiska ämnen, lärande.

  171. En filosofisk grund erbjuder ett sätt
    att tänka och förhålla sig till-

  172. -att erbjuda delaktighet,
    känna att man äger sin lärprocess-

  173. -känna att man tillhör nåt större,
    få en känsla av "jag kan".

  174. Att känna sig delaktig
    i ett sammanhang.

  175. Det är en utmaning att undervisa i
    demokratisk anda i estetiska ämnen.

  176. Förklara varför.

  177. Med de stora och heterogena grupper
    som lärare ofta möter-

  178. -blir det en större utmaning att möta
    varje elev där den befinner sig.

  179. Att skapa ett klimat där man känner
    trygghet och vågar uttrycka sig.

  180. Det handlar också om att ha möjlighet
    att läsa läroplanen och kursplanen-

  181. -så att man ser möjligheter att inte
    göra det på ett likriktat sätt-

  182. -utan ge många vägar mot målen.

  183. Det behövs för att alla ska kunna
    uttrycka sig-

  184. -och känna att de kan musicera, dansa
    eller dramatisera nånting.

  185. Det blir också en utmaning-

  186. -eftersom det krävs rum, resurser-

  187. -och ett gynnsamt förhållningssätt på
    skolan för att det ska bli möjligt.

  188. Ett intresse från både skolledning
    och kollegor-

  189. -för att det ska kunna göras.

  190. Att man kan dela gruppen
    i mindre grupper, som i andra ämnen.

  191. Att man är flera lärare om det behövs
    om grupperna är väldigt heterogena.

  192. På det sättet är det utmanande-

  193. -samtidigt som det är möjligt
    att jobba demokratisk.

  194. Tack, Cecilia. Häng med till panelen.

  195. Vad tänker ni om det Cecilia
    pratade om?

  196. Det låter jättespännande.
    Det är såna frågor man själv ställer.

  197. Man undrar hur man ska hinna möta
    alla 29 elever-

  198. -på 60 minuter,
    som spretar åt olika håll.

  199. Om man som jag vill
    att det ska vara elevernas bilder-

  200. -blir det 30 olika idéer
    som jag ska utveckla.

  201. Hur gör du det, då?

  202. Som tur är så är många självständiga
    och behöver inte hjälp samtidigt.

  203. Hur ser du att estetiska ämnen,
    som drama, kan verka för integration?

  204. Förståelse för varandra
    och varandras olikheter.

  205. De aspekterna jobbar man mycket med.

  206. Man måste få möjlighet att vara del
    i ett kommunikativt sammanhang.

  207. Musik, till exempel,
    är ett viktigt redskap-

  208. -som inte kräver ord för att
    kommunicera och uttrycka känslor.

  209. Att kommunicera
    med musikaliska uttryck-

  210. -som inte behöver vara kopplade
    till en speciell genre eller kultur.

  211. Man får använda musikaliska uttryck
    där man befinner sig-

  212. -med olika bakgrunder
    och erfarenheter-

  213. -för att sen på sikt ta del av
    varandras kulturella uttryck-

  214. -och därigenom komma samman
    och göra musik tillsammans-

  215. -och ha förståelse för varandras
    bakgrunder. Det gäller även dans.

  216. Det är mycket tyst kunskap
    i de estetiska ämnena.

  217. Jag kan visa utan ord
    hur man kan göra-

  218. -och orden kan komma efteråt.

  219. I Australien har fem estetiska ämnen
    i grundskolan blivit obligatoriska.

  220. John O'Toole har varit huvudansvarig
    för jobbet bakom de nya kursplanerna.

  221. -Hej, John.
    -Hej, Isabella.

  222. Hur började insatsen för att införa
    mer estetiska ämnen i skolan?

  223. Australien har åtta
    olika utbildningssystem.

  224. Det innebar problem
    när barn flyttade mellan delstaterna-

  225. -så de behövde en gemensam läroplan.

  226. Armén hade stort inflytande,
    för soldatfamiljer flyttar ofta.

  227. Efter mycket bråk enades delstatliga
    och nationella politiker 2006.

  228. Men bara om matte, naturvetenskap,
    engelska. Övriga ämnen kämpade på.

  229. Och i sista stund
    slank de estetiska ämnena med.

  230. Utbildningsministern råkade som tur
    var vara en före detta popstjärna.

  231. Peter Garrett från Midnight Oil.

  232. Var det anledningen,
    eller hur var det möjligt?

  233. Vi inkluderades i läroplanen
    av två stora anledningar.

  234. Dels visade vi att australier älskar
    och värdesätter estetiska ämnen-

  235. -genom två stora forskningsprojekt.

  236. Folk ville att deras barn
    skulle ha dessa ämnen i skolan.

  237. Det visade forskningen.

  238. För det andra gick alla de estetiska
    ämnenas lärarorganisationer ihop-

  239. -i en stor, enad grupp-

  240. -från dans, musik, media,
    drama och bildkonst.

  241. Vi gick ihop och skapade
    en smart politisk kampanj-

  242. -som framhävde estetiska ämnen.

  243. Byråkraterna blev väl så förvånade
    över att vi samarbetade-

  244. -i stället för att bråka,
    att de släppte in oss.

  245. Varför är det viktigt
    med estetiska ämnen i läroplanen?

  246. Det finns fortfarande lärare som
    anser att de inte hör hemma i skolan.

  247. Men de estetiska ämnena är populära-

  248. -och de är en viktig del av livet,
    av den fullständiga människan.

  249. Barn ska ha tillgång till det,
    och inte bara rika barn.

  250. Allt fler inser att estetiska ämnen
    har pedagogiska fördelar.

  251. Barn blir mer sociala
    och lär sig samarbeta.

  252. De lär sig om fysisk självkänsla,
    självförtroende, samspel.

  253. De lär sig ge uttryck
    för sin identitet och sin kultur.

  254. Forskningen stöder allt detta.

  255. Man börjar acceptera
    mer än den snäva synen-

  256. -att barn bara måste lära sig läsa,
    skriva och räkna.

  257. Vad får detta för
    demokratiska fördelar?

  258. Det viktigaste
    de estetiska ämnena gör-

  259. -är att uppmuntra frågor
    och kreativitet.

  260. De gör barn till ifrågasättande,
    undersökande, sociala medborgare.

  261. Estetiska ämnen är konkreta,
    praktiska glädjeämnen i livet.

  262. Om de lärs ut väl.
    Och de breddar barnens utbildning.

  263. Men Australien är också,
    även om vi hävdar att vi inte är det-

  264. -ett klassamhälle
    som drivs av pengar.

  265. Vi har många privatskolor, och några
    av dem är mycket rika privatskolor.

  266. De har traditionellt sett haft fler
    estetiska ämnen, med bättre resultat-

  267. -och de har fostrat landets ledare.

  268. De statliga skolorna har varit
    mer ändamålsenliga, jordnära.

  269. Det håller på att förändras,
    och nu med den nya läroplanen-

  270. -får varje barn åtminstone rätt till
    alla estetiska ämnen.

  271. Jag hoppas att det ska ske i Sverige
    en dag-

  272. -för jag vet att ni har väldigt lite
    estetiska ämnen, precis som vi.

  273. Men vi har tagit ett steg framåt.

  274. Tack, John. Det är ju läggdags
    för dig nu. Tack och hej då.

  275. Enligt John är estetiska ämnen
    lite av en klassfråga.

  276. Nu har det blivit gratis inträde
    på museum.

  277. Det är nog en tillgång att kunna gå
    och titta på film och teater.

  278. Det kan vara en utbildningsfråga.

  279. Det är en kostnadsfråga också.

  280. Det kostar pengar att gå på
    Kulturskolan eller teater, och sånt.

  281. Det handlar inte bara om pengar, utan
    också hur man tänker om sig själv-

  282. -på grund av sin
    socioekonomiska bakgrund.

  283. Om det är nåt man brukar göra.

  284. "Är musik och drama till för mig?
    Kan jag uttrycka mig med sånt?"

  285. Där är skolan jätteviktig, för att
    visa att det är till för alla.

  286. Och "alla kan" är jätteviktigt.

  287. Man får börja där man är,
    som ni har pratat om.

  288. Att börja på sitt sätt, men också
    att man får bli duktig på det här.

  289. Skolan måste visa barnen samhällets
    kulturutbud och gynna eget skapande.

  290. Inte bara låta de elever som redan
    kan musicera, måla eller dramatisera.

  291. Alla ska få förutsättningar
    att utveckla sig-

  292. -och känna att de också kan bidra.

  293. Många elever musicerar och dansar
    utanför skoltid.

  294. Hur kan skolan stärka sambandet
    mellan fritiden och skolan?

  295. Genom att bejaka det.

  296. Elever kan bli så stolta över
    sitt arbete att de vill ta hem det.

  297. Då måste jag ju göra det möjligt
    att de får ta hem det.

  298. Eller de vill fortsätta.

  299. Att det blir flytande mellan skola
    och fritid är bara härligt.

  300. Om de kan få upptäcka det.

  301. Det är viktigt att ta vara på,
    och vara nyfiken på-

  302. -vad eleverna gör utanför skolan
    när det gäller exempelvis musik.

  303. Både att bekräfta och utmana dem
    i det.

  304. Då kanske de kan bredda sig i skolan-

  305. -men också jobba tillsammans
    med de andra.

  306. Lärarna kanske ser att man kan göra
    på andra sätt.

  307. Om man ger barnen möjlighet
    till eget skapande-

  308. -och låter dem få upptäcka vad som
    finns och vad de tycker om, så...

  309. Tack för att ni kom.
    Snart blir det eftersnack.

  310. "Lärlabbet" ska byta tema och tala om
    elevhälsa och lärande i fyra program.

  311. Men nu, dela gärna med er av vad ni
    tänker om estetik och lärande.

  312. Och kolla eftersnacket på vår blogg.

  313. Hur känns det nu
    när ni har genomfört inspelningen?

  314. -Bra.
    -Jag vet inte vad jag inte har sagt.

  315. Det blir säkert bra.

  316. Det känns bra för det finns mycket
    att säga om ämnet.

  317. Fick ni sagt det ni tänkte innan? Har
    ni fått nya tankar under programmet?

  318. Just att man kan jobbar
    mer ämnesövergripande.

  319. En skola som gör det på ett bra sätt-

  320. -vinner nog väldigt mycket i lärande
    hos eleverna.

  321. Vad tänker du då, mer konkret?

  322. Att eleverna får djupare kunskaper.

  323. Att bearbeta stoff
    med estetiska uttrycksmedel-

  324. -kräver att man har förstått stoffet.

  325. I bearbetningen skapas det mening
    och man får en djupare förståelse.

  326. Till exempel om man dramatiserar
    en historisk händelse-

  327. -eller uttrycker fotosyntesen
    med bilder.

  328. Det finns en svårighet också,
    för estetiska ämnen tar tid att göra.

  329. Om vi ska göra bilder om fotosyntesen
    tar det längre tid-

  330. -än NO-avsnittet gör.

  331. Det är väl en organisatorisk fråga.

  332. Ofta ligger de estetiska ämnena
    i kortare perioder än de teoretiska.

  333. Man har svenska hela året, och så har
    man slöjd en tredjedel av året.

  334. Eller att man har musik halva året.

  335. Därför har man inte samma ämne
    i svenskan som i musiken-

  336. -för det beror på vilken grupp
    man går i.

  337. Så man måste organisera sig
    i förhand.

  338. Dessutom måste lärarna träffas
    och prata-

  339. -och utveckla sitt gemensamma
    förhållningssätt.

  340. Tanken med kursplanerna är att det
    ska gå att jobba ämnesövergripande.

  341. Ämnesövergripande har skrivits fram.

  342. I inledningen står det att man
    ska jobba med olika kunskapsområden-

  343. -där de estetiska också finns med.

  344. Det står att alla barn ska få arbeta
    med dans, drama, musik, bild.

  345. Så det är alla lärares, och rektorns,
    ansvar att se till att det händer.

  346. Jag tänker på de yttre och inre
    drivkrafterna.

  347. Om man hittar ett ämne
    som man brinner för-

  348. -blir lärandet så lustfyllt
    att det påverkar alla andra ämnen-

  349. -och hela skolgången. Hur man ser på
    skolan, att man tar mer plats.

  350. Det är viktigt att satsa på
    de estetiska ämnena.

  351. Och även hur man ser på sig själv.

  352. Om man känner att man kan
    eller lyckas i nåt ämne-

  353. -eller med hjälp av
    nån estetisk uttrycksform-

  354. -kan man nå längre än man själv tror.

  355. Då kanske man inte tidigt tror att
    man bara kan få E i alla ämnen.

  356. Medan man med hjälp av olika
    uttrycksformer kan nå längre-

  357. -och kanske visa att man faktiskt
    når B-nivå.

  358. Därför måste man få prova på det.

  359. -Har ni jobbat ämnesövergripande?
    -Ja.

  360. För nåt år sen gjorde niorna
    historiska paralleller-

  361. -mellan historiska Stockholmsbilder
    och sina egna bilder.

  362. Eleverna gjorde egna
    digitala collage-

  363. -och fick reflektera över
    vad som har hänt under 1900-talet.

  364. Och så skrev de texter, dikter,
    med hjälp av svenskan.

  365. Vad krävdes det av dig som bildlärare
    i samarbete med historieläraren?

  366. Det var faktiskt svenskaämnet.

  367. Då höll jag i projektet.

  368. Det kommer in andra saker
    som blir viktiga senare i livet.

  369. Att man måste hålla en deadline.

  370. Dikterna... Det gick jättesmidigt
    att sätta ihop allting.

  371. Och elever agerade i andra roller.

  372. Det är också viktigt.

  373. Visade dina elever nya sidor
    som du inte hade sett-

  374. -om du bara hade jobbat med ämnet
    själv, utan svenskläraren?

  375. Ja, det tycker jag.

  376. Vi ska vara rädda om
    våra professioner-

  377. -samtidigt som vi måste vara öppna
    mot varandra-

  378. -för att det ska bli bra
    ämnesintegration.

  379. Men att arbeta med text
    kan ju svenskläraren mer om.

  380. Det höjde slutresultatet.

  381. I samhället i dag efterfrågas
    estetiska kunskaper och färdigheter.

  382. Jag tänker på design, musik.

  383. Barnen vi har i skolan
    kanske kommer att ha det som yrke.

  384. Förra året hade jag ett bokprojekt,
    eller poesiprojekt-

  385. -och slutprodukten blev en bok.

  386. Det gjorde enormt stor inverkan
    på barnen.

  387. De hade lyckats skapa den här boken.

  388. Och boken fick dessutom pris-

  389. -och blev utsedd till en av årets
    bästa barnböcker, enligt Kulturrådet.

  390. De förstod inte vad de hade
    åstadkommit. Det blev overkligt.

  391. Då väcktes lusten att läsa och skriva
    och därmed deras inre drivkraft.

  392. Jag jobbade med sexton barn-

  393. -men inte bara de blev inspirerade.

  394. Det kom barn från lägre årskurser
    som ville välja mig i "elevens val".

  395. Så slutprodukten
    kan också motivera dem mycket.

  396. Det handlar om att elever hittar
    en anledning till att göra det här.

  397. -Syftet.
    -Syftet blir meningsfullt.

  398. Där tänker jag också på
    fritid och skola.

  399. Att det är viktigt att vi går efter
    deras intressen också.

  400. Att deras fritidssysselsättningar
    också är kunskaper i skolan.

  401. Jag tänker på att många elever
    lägger upp filmer på YouTube-

  402. -och hela YouTuber-kulturen.

  403. Vi måste intressera oss
    för vad de lär sig utanför skolan-

  404. -för det överlappar varandra.

  405. Hörni, jag tror att vi har...
    Vi tackar för i dag.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Särskola
Ämnesord:
Estetikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogiskt drama, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss