Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Elevhälsans betydelseDela
  1. ...övervåning, ner till nedervåning.

  2. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":
    Johan Hallberg är rektor i Kolsva.

  3. Han menar att om elevhälsan
    blir hela skolans angelägenhet-

  4. -mår elever och lärare bättre.

  5. Marie Perman är specialpedagog
    i Östersund.

  6. Marie vill få eleverna att känna
    tillit till sin egen förmåga.

  7. Det väcker deras lust att lära.

  8. Känner ni er redo? Då kör vi i gång.

  9. Skolan utgör en av de viktigaste
    skyddsfaktorerna i ungas liv-

  10. -men då måste den ha ett fungerande
    arbete för att upptäcka utsatthet-

  11. -och främja sunda beteenden.

  12. I dag pratar vi
    om elevhälsans betydelse.

  13. Vad är elevhälsans viktigaste roll?

  14. När elevhälsan fungerar
    får lärare det stöd som de behöver-

  15. -och då får elever stödet som de har
    rätt till så att de kan klara skolan.

  16. Ja, att se till att alla kan lyckas
    och gå ut med godkända betyg.

  17. Har elevhälsans roll
    blivit viktigare?

  18. Sen vi fick en ny skollag har elev-
    hälsan formats till nåt viktigare...

  19. ...än den gamla skolhälsovården.

  20. Den är organiserad på ett bra sätt.

  21. -Nåt riktigt viktigt.
    -På vilket sätt?

  22. Alla elever ska få stödet
    de har rätt till.

  23. Elevhälsan är rektorns bollplank i
    frågor kring elever som behöver stöd.

  24. Ett nav för kunskap kring elever
    som behöver det där extra.

  25. -Marie?
    -Det har utvecklats.

  26. Förut kanske man pratade
    om elever MED svårigheter.

  27. Nu pratar man mer
    om elever I svårigheter-

  28. -och att skolan ska se till
    att elever som behöver särskilt stöd-

  29. -lyckas utifrån sina förutsättningar.

  30. Från tanken "det här är en elev
    som inte klarar skolan"-

  31. -till tanken "den här eleven har vi
    ännu inte klarat på rätt sätt".

  32. Som specialpedagog tänker jag att när
    en elev inte klarar ett visst ämne-

  33. -måste vi vända spegeln
    och se vad vi inte har lyckats göra.

  34. -Där börjar detektivarbetet.
    -Ett stort detektivarbete.

  35. Vi måste lysa med ficklampan
    ordentligt-

  36. -för att se vad vi ska göra,
    så att vi gör rätt saker.

  37. Ibland skapas distans mellan
    elevhälsa, klassrum och pedagoger.

  38. För att motverka det arbetar man
    på Ekbackens skola i Lindesberg-

  39. -med att låta lärarna jobba
    nära elevhälsan.

  40. Jag heter Åsa Jönsson. Jag har jobbat
    i många år här på Ekbackens skola.

  41. Jag är rektor. Just nu jobbar jag
    som verksamhetsutvecklare-

  42. -så jag jobbar med alla rektorer i
    kommunen kring skolutvecklingsfrågor.

  43. -Tack.
    -Lisa.

  44. Alla elever ska få tillgång
    till sin maximala kunskapsutveckling.

  45. Elevhälsans roll är att vara med
    och stödja det på olika sätt.

  46. Elevhälsan består
    av olika kompetenser.

  47. Det är skolsköterska, kurator,
    psykolog, specialpedagog och rektor.

  48. Det är själva elevhälsoteamet.

  49. Men vi har pratat mycket om att
    elevhälsoarbetet är alla på skolan.

  50. Elevhälsan blir en liten ö
    som jobbar utanför det andra.

  51. Så får det inte bli.
    Vi har gjort en synvända.

  52. Tidigare såg vi på elevhälsoteamet
    som en expertgrupp-

  53. -dit läraren gick, lämnade ärendet
    och fysiskt gick ut.

  54. Sen sammanträdde teamet.
    Det signalerade:

  55. "Experterna tar över, och sen
    säger de hur läraren ska göra."

  56. Det blev så märkligt. Elevhälsan
    måste ha stora kontaktytor.

  57. Elevhälsan måste nå ut
    till klassrummet.

  58. Det kan den bara göra om man jobbar
    tätt tillsammans. Det är inga...

  59. ...farliga experter, som man inte
    kan vända sig till. Absolut inte.

  60. Vi kan använda våra olika kompetenser
    för att lyckas med barnen.

  61. Och där är läraren central.

  62. "Läser", "stol", "gris", "dansar".

  63. I skolsituationen är det läraren
    som vet bäst och mest-

  64. -om elevens möjligheter, förmågor,
    kompetenser och var problem uppstår.

  65. Om det ska hända nåt är det läraren
    som måste göra det tuffaste jobbet.

  66. Det är den som finns där varenda dag.
    Därför är det så otroligt viktigt-

  67. -att hela tiden ha läraren i fokus
    och med sig, genom processen.

  68. -Hur var det här jobbet?
    -Lätt och roligt.

  69. Vår skola tar emot
    väldigt många nyanlända.

  70. Ungefär 25 procent är nyanlända.

  71. Det har varit otroligt viktigt att
    inkludera de nyanlända i klasserna.

  72. Att hälsa dem välkomna från start.
    Då har det här visionsarbetet-

  73. -som pågår inom elevhälsan och i
    hela skolan, varit väldigt centralt-

  74. -för att skapa en struktur
    och en trygghet i gruppen-

  75. -som de nyanlända
    direkt kan känna av.

  76. De delarna är främjande och
    förebyggande för nya elever också.

  77. Vi har lyckats få våra nyanlända
    elever att komma in i skolan-

  78. -och snabbt få fart på sin
    kunskapsutveckling, och trivas här.

  79. Nåt som är utmanande
    med elevhälsoarbetet-

  80. -är att hela tiden bevaka, så att vi
    jobbar förebyggande och främjande.

  81. Att vi finns redan innan det blir
    stora problem och bekymmer-

  82. -så att vi inte ligger efter
    och hamnar i åtgärdande hela tiden.

  83. Det är en fundering som jag tror
    många rektorer och elevhälsoteam har.

  84. Hur kan man jobba för att vara i det
    förebyggande och främjande arbetet?

  85. Ja, hur kan man göra det?

  86. Ja...

  87. Rektorn i reportaget sätter fingret
    på många viktiga saker.

  88. Bland annat säger hon
    att elevhälsan kan bli en ö i havet-

  89. -ett isolat från resten av skolan,
    från dem som arbetar med eleverna.

  90. Det har varit en utmaning. Elevhälsan
    måste bli en del av lärarens vardag.

  91. Jag har gjort så att läraren kan boka
    tid med elevhälsan. Mötena är öppna.

  92. Då har lärarna tränats till
    att ha en låg tröskel på den oro-

  93. -som man ska samtala
    med elevhälsan kring.

  94. Man får komma med bara en känsla av
    att nåt inte är som det ska.

  95. Vi har sänkt tiden,
    från lärarens oro i klassrummet-

  96. -till verkstaden för att det
    ska bli en förändring, med lång tid.

  97. Nu tar det dagar
    innan arbetet är i gång.

  98. -Tidigare tog det månader.
    -Vad krävdes för att komma dit?

  99. En tanke om att varje lärare
    behöver ta ett större ansvar-

  100. -för den grupp elever
    som man har som mentorsgrupp.

  101. En känsla av att vara spindeln
    i nätet, att ha tentaklerna ute.

  102. Det kan lärare tränas i. Det behöver
    inte bli en större arbetsbelastning-

  103. -utan det kan snarare ge
    tillfredsställelse i yrkeslivet.

  104. -Vad säger du, Marie?
    -Lärarna kommer till mig.

  105. Jag är inkörsporten
    till elevhälsoarbetet-

  106. -men sen när vi jobbar tillsammans...
    Samarbete tycker jag är jätteviktigt.

  107. På skolan försöker vi se
    elevhälsoarbetet som en tårta.

  108. Vi har olika tårtbitar. Vi tar in
    alla lärare som träffar eleven.

  109. Mentorn har en stor bit i det.
    Sen har vi elevhälsoteamet.

  110. Sen lyfter vi även in föräldra-
    perspektivet och elevperspektivet.

  111. Det är också jätteviktigt att ta in
    vad eleven själv tänker och känner.

  112. Vi kan ju föreslå olika åtgärder
    som vi tycker att eleven ska ha-

  113. -men nånstans är det eleven
    som äger sitt problem-

  114. -och den måste känna sig bekväm
    med det som vi ska göra.

  115. Men hur jobbar ni för att vara i det
    förebyggande och främjande arbetet?

  116. Närvarande. Och det som Johan säger,
    att ha en låg tröskel.

  117. Att inte låta det gå för långt.

  118. Att synas för eleverna. Elevhälsans
    stora uppdrag är att jobba främjande.

  119. Det är inte
    att göra akuta utryckningar.

  120. Det handlar om ett skolkultursarbete.

  121. Hur kan vi verka för att det
    ska kännas bra att gå till skolan?

  122. Det är nåt som man skapar varje dag.

  123. Skolkultur bygger man tillsammans,
    personal och elever, varje dag.

  124. Värdegrunden
    ska man leva och verka i hela tiden.

  125. Värdegrunden är inte ett dokument
    i en pärm, vilket många har.

  126. Man skriver en värdegrund,
    vad vi står för på den här skolan-

  127. -men det är ju det som vi gör varje
    dag i klassrummet, i korridorerna.

  128. Vi rör oss bland eleverna
    och visar att vi bryr oss.

  129. Relationer är nåt
    som jag tycker är jätteviktigt.

  130. Om man har rutiner för elevhälsan,
    men saknar relationsbiten-

  131. -kommer ingenting att fungera.

  132. Relationerna är basen till arbetet
    kring elever som behöver stöd.

  133. -Ja.
    -Är det så lätt?

  134. Nej, men man kanske har en
    långsiktighet i hur man vill arbeta.

  135. Vi började vårt utvecklingsarbete
    kring elevhälsa för tio år sen.

  136. Då hade vi väldigt lite insatser
    under låg- och mellanstadietiden-

  137. -och jättemycket insatser
    på högstadiet.

  138. Det funkar inte
    om man vill jobba främjande.

  139. Men när vi skulle arbeta
    med de yngre eleverna-

  140. -hade vi ju kvar många av dem
    som då var äldre. Det blev en puckel.

  141. Vi var tvungna att jobba
    både akut och tidigt, samtidigt.

  142. I dag har vi fler insatser
    i de lägre åldrarna än förut-

  143. -och vi har färre akuta insatser
    i de sista skolåren.

  144. Nu upptäcks inga elever
    under de sista åren i grundskolan.

  145. -Det gör skillnad.
    -Tio år...

  146. Det tar inte tio år
    innan man ser resultat.

  147. Det kan ta ett par, tre år
    innan man kan se tydliga resultat.

  148. -Man ändrar tankesätt.
    -Era skolor prioriterar elevhälsa.

  149. -Varför har just ni kommit till det?
    -Det arbetet utvecklar man ständigt.

  150. Elevhälsoarbetet är det viktigaste
    för att eleverna ska lyckas.

  151. Vi ställde oss frågan för tio år sen:
    "Är det rimligt att 15 procent"-

  152. -"går här på skolan i tio år"-

  153. -"och inte klarar det så väl
    att de kan komma in på gymnasiet?"

  154. "Nej, det är inte fel
    på 15 procent av eleverna."

  155. "Vi måste göra nåt fel."

  156. Det blev triggern till att komma
    i gång med utvecklingsarbetet.

  157. Hur kan elevhälsan medverka
    till en utveckling av skolan-

  158. -där elevers lärande står i centrum?

  159. Det är nåt som Håkan Sandström,
    undervisningsråd på Skolverket-

  160. -har funderat mycket över.

  161. Välkommen, Håkan!

  162. Du menar att elevhälsan är viktig
    i en skolas utvecklingsarbete. Hur?

  163. När det gäller skolutveckling,
    särskilt i det här sammanhanget-

  164. -vill man skapa lärmiljöer
    som stimulerar elevernas lärande-

  165. -hälsa och välbefinnande.
    Om man kopplar samman det-

  166. -med att elevhälsan
    främst ska arbeta förebyggande-

  167. -harmoniserar det ju väldigt väl.

  168. Genom att låta elevhälsan vara
    delaktig i skolutvecklingsarbetet-

  169. -blir ju det ett väldigt strategiskt
    sätt att arbeta främjande.

  170. Man kan säga att elevhälsan stöttar
    hela skolans uppdrag-

  171. -vilket alla elever har glädje av.

  172. Hur ska man jobba
    för att komma i gång?

  173. Det kan man göra på många olika sätt,
    men en bra utgångspunkt kan vara-

  174. -att elevhälsan deltar
    i det systematiska kvalitetsarbetet.

  175. Elevhälsan är ju
    en multiprofessionell resurs-

  176. -med kompetens
    inom många olika områden.

  177. Elevhälsans olika bilder av skolan
    blir väldigt betydelsefulla-

  178. -i ett utvecklingsarbete. Inte minst
    med tanke på alla kontakter-

  179. -som elevhälsan har
    med elever och lärare.

  180. Vilken roll har rektorn i det här?

  181. Vi kan se i våra utvecklingsinsatser
    att rektorn har en enorm betydelse-

  182. -att skapa förutsättningar
    för elevhälsans arbete.

  183. För att säga nåt så är ju skolan
    i hög grad en samverkansarena.

  184. God samverkan är
    en viktig framgångsfaktor-

  185. -för att kunna utveckla skolan,
    för att kunna möta elevers behov-

  186. -men också för en uppslutning
    kring mål.

  187. Hur man ska arbeta med metoder o.s.v.

  188. Där har rektorn
    en väldigt viktig roll och uppgift-

  189. -att skapa
    såna kommunikationskanaler.

  190. Att det finns mötesplatser
    och arenor-

  191. -där elevhälsan också är med.

  192. Förutom att skapa de här strukturerna
    är ju rektorn en kulturbärare-

  193. -och en markör för att frågorna
    om elevhälsa är viktiga-

  194. -och att de också omsätts
    i skolans vardag.

  195. -Varför jobbar inte alla så här?
    -Ja, det är en bra fråga.

  196. Det kan finnas många skäl till det.

  197. Vi möter väldigt många
    av elevhälsans olika yrkesgrupper-

  198. -och många beskriver att de inte har
    de organisatoriska möjligheterna.

  199. Det är mycket akuta insatser-

  200. -och det saknas en organisation
    för det.

  201. Vad mer är bra att tänka på
    för att utveckla elevhälsans arbete?

  202. Ja, som vi hörde tidigare är det
    väldigt viktigt att ha uthållighet-

  203. -för det finns inga linjära processer
    i ett sånt här utvecklingsarbete-

  204. -utan det är framgångar
    och motgångar, och det tar tid.

  205. Det är en riktig framgångsfaktor.

  206. Tack, Håkan!
    Häng med mig bort till panelen.

  207. -Vad tänker ni om det som Håkan sa?
    -Uthålligheten kan vara svår ibland.

  208. För det är inte så
    att allt bara går bra-

  209. -utan man kliver ner i fallgropar-

  210. -och behöver kravla sig upp
    tillsammans med personalgruppen.

  211. Men med en tydlig vilja
    kring vart man ska-

  212. -kan man se goda resultat
    som en följd.

  213. Och att det blir ett vi-tänk.
    Att det inte är elevhälsoteamet-

  214. -mot de undervisande lärarna-

  215. -utan att man är ett team och jobbar
    tillsammans. Det är jätteviktigt.

  216. Hur kan elevhälsan ta plats
    i klassrummet?

  217. Som specialpedagog är jag ofta
    ute i klasserna och träffar elever.

  218. Jag är inte den konstiga tanten
    som sitter i den lilla skrubben.

  219. För mig är det viktigt
    att ha elevkontakt-

  220. -och även kontakt med pedagogerna
    på dagtid, hela tiden.

  221. Det blir som ett naturligt mötesrum.

  222. Vi jobbar för att klassrumsdörrarna
    alltid ska vara öppna-

  223. -så att jag kan gå in och ut,
    utan att det är konstigt.

  224. Det är inte konstigt att jag
    glider in när de har undervisning-

  225. -och går ut efter en liten stund.
    Jag är inte alltid föranmäld.

  226. Jag kan gå runt och se
    om det behövs nån insats nånstans.

  227. Om en lärare presenterar en oro
    kring en elev för elevhälsan-

  228. -kommer läraren att få uppdrag eller
    tankar från de olika yrkesgrupperna-

  229. -som läraren prövar sig fram med.

  230. Sen berättar läraren vad som blev
    bra. Vad gjorde att vi kom vidare?

  231. Då blir det en kunskapsöverföring,
    också indirekt kollegialt-

  232. -därför att läraren kan få höra:

  233. "Din arbetskamrat prövade att göra
    så här, och det gick jättebra."

  234. Då sprider sig klokskap kring
    hur man kan nå fram till eleven-

  235. -kolleger emellan, via elevhälsan.

  236. Tack. - Nästa gäst är barnläkare
    och har jobbat inom elevhälsan länge.

  237. Han menar att hälsa och lärande
    förutsätter varandra.

  238. Lars H. Gustafsson har bl.a. skrivit
    "Elevhälsa börjar i klassrummet".

  239. -Hej, Lars!
    -Hej!

  240. Din bok handlar bland annat om
    det förebyggande elevhälsoarbetet-

  241. -och att det sker i klassrummet.
    Hur då?

  242. Det är ju där eleverna finns.

  243. Vad elevhälsan kan göra är att backa
    upp det vanliga arbetet i skolan-

  244. -för där händer det mesta, i den nära
    kontakten mellan elever och lärare.

  245. Om det klimatet är bra
    mår också barnen bra.

  246. Vilka egenskaper är viktigast för
    en lärare för att kunna jobba så här?

  247. Eleverna brukar framhålla
    ett par saker.

  248. Det ena är att läraren älskar sitt
    jobb och ämne och vill förmedla det.

  249. De smittar barnen med sin entusiasm.
    Det är nog det viktigaste.

  250. Det andra är förmågan
    att kunna se barnen-

  251. -och att kunna förmedla
    till vart och ett av dem:

  252. "Jag ser dig. Du är en viktig person
    för mig som jag kan lära mig nåt av."

  253. Vad anser du är viktigast
    för en elevs välmående?

  254. Att hamna i en skola där man känner
    att det är en bra anda-

  255. -där lärarna trivs-

  256. -och där man har en god stämning, som
    gör att det blir roligt att gå dit.

  257. Du menar att det inte krävs så mycket
    för att en elev ska känna sig sedd.

  258. Vissa lärare säger:

  259. "Jag har inte tid att sitta i timmar
    och prata med enskilda elever."

  260. Men det handlar inte om det.

  261. När man möter en elev på skolgården
    eller i korridoren-

  262. -visar man "jag ser dig,
    och du är en spännande person".

  263. Det kan ske på några sekunder. En del
    lärare är fantastiskt bra på det här.

  264. Jag vet hur mycket det betyder, inte
    minst för barnen som har det motigt.

  265. Din bok "Relationsrevolutionen"
    handlar bl.a. om vikten av medkänsla.

  266. Du skriver om de empatiska barnen som
    "klassens socialarbetare". Förklara.

  267. Jag har fäst mig vid de här barnen.

  268. Det är barn som är skolans
    ständigt jourhavande socialarbetare.

  269. De funderar mycket
    över sina kompisar.

  270. De kan bli bekymrade
    när en lärare ser ledsen ut.

  271. De tar på sig ett jätteansvar
    för att andra ska må bra.

  272. De är guld värda. Men det här kan bli
    tungt att bära på för eleverna-

  273. -därför är det viktigt att man visar
    att man uppskattar jobbet som de gör.

  274. Om det blir jobbigt för dem,
    ska man inte försöka avlasta dem?

  275. Det viktigaste är att de får stöd-

  276. -för om man börjar säga
    "du ska inte bry dig så mycket"-

  277. -säger vi "var inte så empatisk".
    Vad får vi då för samhälle?

  278. Jag tror att vi ska uppmuntra det,
    men de behöver känna att vi ser det.

  279. Hur ska lärare stödja de här barnen?

  280. Viktigast är nog
    att se och uppskatta det.

  281. Men de behöver hjälp att sortera-

  282. -så att de får hjälp med att se
    vilka handlingsmöjligheter de har-

  283. -och hur de kommer framåt,
    så att de inte bara känner en massa.

  284. De måste ju veta vad de ska göra.

  285. -Tack, Lars, för att du var med oss!
    -Tack själv!

  286. Kommentarer?

  287. Jag tänker på rubriken
    "hälsa börjar i klassrummet"-

  288. -ur ett annat perspektiv.

  289. När elevhälsopropositionen kom
    hette den "Hälsa, lärande, trygghet"-

  290. -och vi har länge pratat om hälsa som
    en viktig förutsättning för lärande-

  291. -och det är ju sant. Men vi har
    mer och mer börjat prata om lärandet-

  292. -som nåt väldigt viktigt för hälsan,
    alltså lusten att lära.

  293. Det är ett viktigt perspektiv.
    Att lära sig saker-

  294. -att få självförtroende att klara av
    saker är väldigt viktigt för hälsan.

  295. -Det är pilar åt två håll.
    -Att få en uppåtgående spiral.

  296. Han säger viktiga saker om de elever
    som är särskilt empatiska-

  297. -och som gör viktiga saker.
    Man får inte lämna dem därhän-

  298. -utan vuxenvärlden måste ta det stora
    ansvaret, för det är vårt jobb.

  299. Men många som arbetar i skolan-

  300. -kan nog, en gång i tiden, ha varit
    de där eleverna som såg lite extra-

  301. -hur klasskamrater hade det
    och mådde. Det ska man ta vara på.

  302. -Det är viktigt att lyfta.
    -Verkligen. Aldrig ensam.

  303. Hur kan man jobba för att involvera
    elever i elevhälsoarbetet?

  304. Jag tycker att många elever gör det
    rent spontant.

  305. De kommer till mig och är bekymrade
    över andra klasskamrater.

  306. Då är det viktigt att man
    kan lyfta av en viss del av bördan-

  307. -för de ska inte gå omkring och bära
    andra elevers problem.

  308. Man måste finnas där som ett stöd.

  309. Vi frågar eleverna: "Finns det nån
    vuxen att prata med när det behövs?"

  310. Vi har haft som mål att alla
    ska skriva att minst en vuxen finns.

  311. Sen ett antal år skriver alla
    "minst en". Många skriver "flera".

  312. Man behöver ställa den frågan.

  313. Man behöver se hur läget är på skolan
    i såna här viktiga frågor.

  314. Tack så mycket för att ni kom hit. Ni
    ska få prata mer i vårt eftersnack.

  315. I nästa program pratar vi om hur man
    kan jobba för ökad psykisk hälsa.

  316. Dela gärna med er av era tankar
    på sociala medier, under #Lärlabbet.

  317. Eftersnacket
    kan ni se på vår blogg. Hej!

  318. Ja, då var det slut.

  319. -Det gick ganska fort.
    -Ja, väldigt.

  320. Hur känns det nu, då?
    Har ni fått sagt allt ni vill?

  321. Jag tänkte
    på det här med likabehandlingsplan.

  322. Där får man in ett elevperspektiv.

  323. -Den ska utvärderas med eleverna.
    -Ja, vi utvärderar med elevrådet.

  324. Elevrådsrepresentanterna får med sig
    ett formulär till klasserna.

  325. Där kommer mycket in
    i elevhälsoarbetet-

  326. -kring trygga platser och om de
    vill förändra nåt i lärmiljön.

  327. Vi får in såna saker i det,
    och det tänkte jag inte på.

  328. Det är en svår fråga
    att involvera eleverna i elevhälsan-

  329. -för det blir snett
    om det ansvaret ligger hos eleverna.

  330. Jag har sett skolor som har lagt
    ansvaret för vissa saker på eleverna.

  331. Det kan slå väldigt fel.
    Frågan som du ställde-

  332. -om att backa upp elever som visar
    empati och som är engagerade...

  333. Att göra deras elevvardag lättare i
    de frågorna tycker jag känns schyst.

  334. Jag tänker på växelverkan mellan...

  335. I skolor där man har jobbat mycket
    med relationskompetens och bemötande-

  336. -blir det
    en väldigt bra och positiv spiral-

  337. -mellan personal, lärare och elever-

  338. -som gör
    att eleverna blir viktiga bärare-

  339. -av de värden
    som man sänder ut i skolan.

  340. På så sätt tänker jag kring eleverna.

  341. Då blir de också...delaktiga i det.

  342. Det har att göra med skolkultur.
    Det är nåt som vi gör tillsammans.

  343. Det skapar väldigt positiva spiraler.

  344. Om du som rektor "fokar" på att
    elevhälsan är viktig för hela skolan-

  345. -är det ett verktyg för dig
    att skapa ett bättre klimat?

  346. Jag skulle inte säga att elevhälsan-

  347. -tillsammans med mig och lärarkåren
    skapar skolkultur varje dag.

  348. Elever och all personal
    skapar skolkultur.

  349. Men om skolsköterskan
    genom hälsobesök-

  350. -är särskilt duktig
    på att möta elever-

  351. -kan hon användas som ett verktyg.

  352. Om man ska prata om t.ex. alkohol,
    eller om andra frågor-

  353. -kan nån genom sin egen lämplighet-

  354. -snarare än yrkestitel
    vara rätt för uppdraget.

  355. När en lärare kommer till elevhälsan
    och talar om nåt-

  356. -och nån ur elevhälsan
    ska ta kontakt med en viss elev-

  357. -utgår vi inte från
    vilken typ av ärende det är-

  358. -utan det första steget tar den som
    redan har en relation med den eleven.

  359. Den främmande skolsköterskan
    ska inte ta det första steget-

  360. -för då kanske eleven går
    åt andra hållet.

  361. På skolor som har jobbat mycket
    med relationskompetens och bemötande-

  362. -har elevhälsan ofta varit
    en viktig kugge-

  363. -för man är rätt duktig på det när
    man jobbar med samtal och relationer-

  364. -som elevhälsan gör.
    Det är spännande-

  365. -för på de skolorna
    har bemötandefrågorna också gjort-

  366. -att man samtalar om elevers
    svårigheter på ett annat sätt.

  367. Man analyserar mer, än snabbt
    kommer fram till enkla lösningar.

  368. Det tycker jag är väldigt spännande.

  369. De här bemötandefrågorna
    är oerhört viktiga.

  370. Och att det inte stannar vid att "det
    nog är nåt i elevens personlighet".

  371. Elevens föräldrar kan ju också ha...

  372. "Vad sänder jag för signaler?"

  373. Det är spännande
    att den typen av samtal och dialog-

  374. -leder till ett annat sätt att tänka
    kring elevers svårigheter.

  375. Det har många positiva sidoeffekter-

  376. -än bara att man samtalar.

  377. Elevhälsa ska ta plats. Många lärare
    känner att de har mycket att göra.

  378. Hur får man med sig alla lärare?

  379. När vi började sa en del av lärarna:

  380. "Elevhälsa är det nån annan som ska
    sköta. Jag är här för att undervisa."

  381. Det var en spännande utmaning.
    När elevhälsan fungerar-

  382. -och läraren kan haka arm med den
    för att hitta lösningar-

  383. -blir jobbet som lärare roligare,
    och eleverna når resultat.

  384. Än har jag inte mött nån lärare som
    inte vill ha elever som når resultat.

  385. Många ser det nog
    som ännu en arbetsbörda.

  386. Från början kanske det är det.

  387. Det är viktigt
    att man får med lärarna.

  388. Det är där uthålligheten är viktig.

  389. Målmedvetenheten.
    Och det måste få ta tid.

  390. Först fick jag inte med mig
    många lärare.

  391. Det måste finnas nåt
    i kvalitetsledningen-

  392. -om att man måste diskutera
    med elevhälsan.

  393. Jag la det efter utvecklingssamtalen
    på hösten och på våren.

  394. Om man hade elever som riskerade
    att inte klara kunskapskraven-

  395. -var man tvungen
    att ta det med elevhälsan.

  396. Vips var hela lärarkåren där.

  397. Då började det bli självspelande.
    Då började det bli nåt för alla.

  398. -Stort tack för att ni kom hit.
    -Tack.

  399. Nu får ni koncentrera er
    på era hemresor.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolhälsovård, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss