Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Ökad psykisk hälsaDela
  1. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":

  2. Olle Granath, skolkurator.

  3. Olle har arbetat inom socialtjänsten
    och missbruksvården.

  4. Niclas Sjöström
    är matte- och NO-lärare.

  5. Han tycker att det är viktigt att se
    de elever som behöver stöttning.

  6. -Ska vi köra i gång?
    -Ja.

  7. Skolan är en viktig skyddsfaktor
    i ungas liv.

  8. Men det bygger på ett fungerande
    arbete att förebygga ohälsa-

  9. -och främja sunda beteenden.

  10. I dag pratar vi om hur man kan jobba
    för ökad psykisk elevhälsa.

  11. Det är ett välkänt faktum
    att ohälsan ökar bland unga.

  12. Vilka är de största riskfaktorerna
    för psykisk ohälsa?

  13. Jag brukar se det som tre arenor
    där det kan finnas stress eller oro.

  14. Fråga hur skolan är, hur fritiden är
    och hur man har det hemma.

  15. Har man det bra på nån arena
    brukar man klara sig ganska bra-

  16. -men är det jobbigt på alla tre
    så ligger man dåligt till.

  17. Jag tänker framför allt på
    att man kommer i kläm-

  18. -och inte har nån connection med sina
    föräldrar. Man blir inte sedd.

  19. Eller att man får
    för mycket uppmärksamhet.

  20. Vad kan det ta sig för uttryck?

  21. Jag ser det ofta och... Vad ska man
    säga? ...diagnostiserar det?

  22. Eleven förändrar sitt beteende.

  23. Från att ha varit aktiv kan hen
    ha blivit inaktiv eller vice versa.

  24. Att man har varit den där tysta och
    helt plötsligt ställer till en scen.

  25. Då är det viktigt att man som lärare
    uppmärksammar det.

  26. Varför gör eleven så?

  27. Uttrycket det får är ju ett symptom.

  28. Ohälsan är orsaken.
    Symptomen är många.

  29. De jag möter som skolkurator på ett
    högstadium är självskadebeteenden-

  30. -i form av att skära sig
    eller slå i väggar.

  31. Relationsmissbruk eller ätstörningar
    är också ganska vanligt-

  32. -liksom att man ska jobba
    på att få in "lajks"-

  33. -på olika sociala medier.

  34. Det kan vara väldigt lugnande
    och skönt när "lajksen" rinner in.

  35. Vad är viktigast
    för att motverka psykisk ohälsa?

  36. Ja... Som lärare känner jag att det
    är att uppmärksamma det tidigt.

  37. Direkt när det blommar upp. Det kan
    vara svårt att jobba omkring det.

  38. Uppdraget är så mångfacetterat men
    man måste se det som inte är bra.

  39. Det rinner inte bara ut i sanden.

  40. Det finns ju jättestora grejer man
    kan göra med socialtjänst och BUP-

  41. -men det viktigaste är att göra
    det lilla man kan där och då.

  42. Då handlar det om att vara där,
    prata och lägga en hand på axeln.

  43. Man ska vara närvarande.

  44. Man behöver inte flera års utbildning
    för att vara skitbra på det man gör.

  45. Finns man där i tio sekunder så har
    eleven i alla fall fått tio sekunder.

  46. Det kan finnas mycket frustration
    som eleverna måste få ur sig.

  47. Bara att vara där hjälper långt.

  48. Tack.

  49. För att få hemmasittare till skolan
    anställde Älvkarleby en socionom-

  50. -jobbade med föräldrarna
    och gick med i "Skolan som arena".

  51. Man har förbättrat elevernas psykiska
    hälsa, närvaron och resultaten.

  52. Vi ska besöka Rotskärsskolan
    i Skutskär.

  53. Eleverna vi kommer att se har inget
    med reportagets ämne att göra.

  54. Jag heter Gun-Marie Nordström och är
    skolchef för förskola och skola.

  55. Elevhälsan är oerhört viktig.

  56. Den har en stödjande funktion
    även till personalen.

  57. Projektet heter "Skolan som arena"-

  58. -och handlar om hur vi kan förbättra
    skolnärvaro och resultat-

  59. -utifrån att förbättra elevers hälsa.

  60. Projektet tar även tag i elevernas
    delaktighet. Eleverna är sakkunniga.

  61. De vet var bristerna och problemen
    finns. Vi vill ha en dialog med dem.

  62. Vuxna kanske inte frågar barn
    och elever och ungdomar-

  63. -på ett sånt sätt att vi
    får fram deras problem-

  64. -men vi vill hitta
    en systematisk arbetsgång.

  65. Vi ska regelbundet träna eleverna
    att framföra sina synpunkter-

  66. -och argumentera och använda deras
    synpunkter i vårt förbättringsarbete.

  67. För vår del är den här delaktigheten
    ett nytt sätt att se på elevhälsan.

  68. Vi har fått lära oss olika metoder
    hur vi fångar elevernas röster-

  69. -och Photovoice har varit
    en framgångsrik metod.

  70. Den går ut på att man fotograferar
    det man ser på skolan-

  71. -både brister och det som är bra.

  72. De synliggör det för de vuxna.

  73. I samtal med kurator och elevhälsan-

  74. -är flickor den grupp
    som visar på psykisk ohälsa.

  75. Högpresterande flickor vill mycket
    och har höga krav på sig själva.

  76. Det kan ta sig uttryck i nedstämdhet-

  77. -depression och så småningom
    kanske brist på skolnärvaro.

  78. Det handlar om att förebygga
    hemmasittande eller skolfrånvaro.

  79. Att ha bra system för registrering av
    närvaro och kontakt med föräldrarna.

  80. Här på Rotskärsskolan
    får föräldrarna snabbt besked-

  81. -om en elev är ogiltigt frånvarande.

  82. Och hur man fångar upp det och vilket
    samtal man har med föräldrarna.

  83. Det som har varit bra är att vi får
    lära oss metoder och arbetsgångar-

  84. -och bäst av allt är att vi får jobba
    med systematiken i vårt arbete.

  85. Men jag tycker också...

  86. Vi har ju haft tre hela föreläsnings-
    dagar som har varit givande.

  87. Det har varit tunga ämnen, men varje
    dag har vi känt en hoppfullhet-

  88. -att det vi har fått ta del av
    i föreläsningarna är positivt.

  89. Det går att arbeta med även
    tunga saker i skolan och lyckas.

  90. Det har varit bra med projektet.

  91. Elevhälsan ska arbeta proaktivt-

  92. -och tidigt finnas som ett stöd-

  93. -när man upptäcker ett problem
    eller nåt som inte är bra.

  94. Hur kan vi ta detta till nästa steg?

  95. Hur kan elevhälsan vara med
    i klassrumsmiljön-

  96. -för att observera och stötta
    både elever och lärare?

  97. "Ett steg längre." Vad tänker ni?

  98. Att ta elevhälsa till klassrummet
    låter självklart.

  99. Om jag jobbar med elevhälsa
    så ska jag vara där eleverna är-

  100. -och det är självklart i klassrummet.

  101. Alla vuxna ska vara nära eleven.

  102. Eleverna söker inte upp oss.
    Det gör de inte om de mår dåligt.

  103. Som kurator kan man tänka
    att mitt jobb är att tala med elever.

  104. Att sitta i en soffa och prata,
    men det behöver inte vara så.

  105. Eleven kan må lika bra av att jag
    hjälper till med ett mattetal-

  106. -så att hen får kontakt med en vuxen.

  107. Att ta elevhälsan till klassrummet
    är absolut självklart.

  108. Som lärare är det mycket
    i anslutning till lektioner.

  109. Bara för att lektionen slutar
    kan man inte bara klippa.

  110. Man håller kontakten och pratar
    med eleverna i korridoren.

  111. De ska känna sig välkomna
    till lektionen.

  112. När lektionen slutar
    kan man ta ett samtal.

  113. Den dag eleven har behov av en vuxen-

  114. -kommer den eleven att söka den vuxne
    som stannat efter lektionen.

  115. Det finns en relation
    som gör att eleven har förtroende.

  116. Där har man grunden till allt.

  117. Hur gör ni? Hur jobbar ni för att
    upptäcka att en elev mår dåligt?

  118. Det är viktigt som mentor,
    men även som undervisande lärare-

  119. -att man bygger en relation
    med eleverna och vet hur de fungerar.

  120. Då kan man snabbt, ibland innan
    problemet uppstår, ändra det där.

  121. Relationen är A och O hela tiden.

  122. Man får inte bara tänka på
    undervisningen. Det är så mycket mer.

  123. Det finns en kontakt.

  124. Jag måste vara professionell-

  125. -men jag måste även visa mig själv.

  126. -Hur når man nån som mår dåligt?
    -Närvaro är det som krävs.

  127. -Tid och närvaro.
    -En tidigare relation är en fördel.

  128. Då har man ett försprång.

  129. -Hur bygger man upp förtroendet?
    -Genom att inte ljuga.

  130. Genom att finnas där och berätta vad
    jag kan göra och vara sanningsenlig.

  131. Inte lova guld och gröna skogar
    och alltid hålla det man lovar-

  132. -och lösa små problem i vardagen.

  133. Då får man lösa de stora problemen.

  134. -Hur får man kontakt om de inte vill?
    -Det handlar om att ge det tid.

  135. Många av de första mötena, när man
    inte har en relation med eleven...

  136. De första mötena kanske vi bara
    tittar på varandra.

  137. Eleven säger inget,
    men jag ger mig inte.

  138. "Nu har jag lektion,
    men vi ses om en timme igen."

  139. Till slut kommer det fram.
    Man får inte ge upp.

  140. Ibland testar de en. De har nåt stort
    som de vill ha hjälp med.

  141. Vid det första mötet
    får man hjälpa med något litet-

  142. -och visar man att man klarar det
    så kan man få mer.

  143. Elever ska inte lita på vem som helst
    för att vi är kurator och lärare.

  144. Vi ska visa att vi går att lita på.

  145. Det är värt att lyfta på
    yrkesmanschetten och bjuda in.

  146. Jag är inte bara lärare. Jag är en
    människa som varit med om liknande.

  147. Jag kan tänka mig in i hur det är
    för jag har varit med om det.

  148. Kan inte den gränsen bli svår?
    Var går gränsen för att vara privat?

  149. Absolut. Man får väl ha två filter.

  150. Det här är det yrkesmässiga filtret-

  151. -men jag har ett till filter bakom.

  152. -Du visar eleven det?
    -Nej, jag har...

  153. Det här är mitt privata, men jag har
    nåt mer privat som ligger längre bak.

  154. Man kan vara hur privat som helst
    så länge man äger sitt privatliv.

  155. Om jag skäms över min relation med
    min pappa ska jag inte prata om det-

  156. -för då blir mitt problem besvärligt.

  157. En bra relation kan jag prata om.

  158. Samma sak om min farmor är död...

  159. Det är inga problem för mig,
    så då kan jag prata om det.

  160. Har jag problem lämnar jag det hemma.

  161. Stress gör att många unga mår dåligt-

  162. -och en som kan mycket om det
    är livsstilspedagogen Anna Nygren.

  163. Efter att som lärare ha sett hur
    eleverna blev mer ofokuserade-

  164. -åker hon nu runt och utbildar folk
    i sömn- och stresshantering.

  165. Välkommen hit. Vad händer i kroppen
    när vi blir stressade?

  166. Då slår beredskapsläget i gång-

  167. -och vi går på instinkt snarare än
    att vi tänker och analyserar saker.

  168. Instinkten handlar om
    att kunna fly eller slåss-

  169. -för att ta sig ur
    en problematisk situation.

  170. Man kan inte plugga.
    Hjärnan funkar inte.

  171. Man minns inte
    och man kan inte tänka klart.

  172. Ett annat uttryck är att "spela död"
    vilket man ser en del av i skolan.

  173. Elever spelar faktiskt döda.

  174. Vad ger det för uttryck i skolan?

  175. Den kognitiva förmågan sjunker.

  176. Man får svårare att använda hjärnan
    eftersom pannloben stängts av-

  177. -till förmån för reptilhjärnan.

  178. Det kan vara en keps man drar ner
    eller en luva som åker upp-

  179. -eller att man hänger över bänken
    och känner att det inte är någon idé.

  180. -Hur upplever lärarna det här?
    -Oengagerad. Att de inte bryr sig.

  181. Man tror att de inte
    är intresserade av att vara där-

  182. -när de kanske är jättestressade.

  183. -Vad beror stressen på?
    -Den kan ha många orsaker.

  184. Det kan ligga mycket bakom stressen-

  185. -men en av sakerna man använder
    för att hantera stress är ju sömn.

  186. En av sömnens funktioner är att sänka
    stresshormonet och få oss lugna.

  187. Många elever sover för lite.

  188. Mycket skärmtid genererar stress
    då man är tillgänglig hela tiden.

  189. Får man inte nog mycket sömn är det
    ingen vits att sitta i klassrummet.

  190. Det man tar in måste man sova på.

  191. Det är så det får ett fäste
    som ett minne i hjärnbarken-

  192. -som man kan plocka fram senare.

  193. Kan du ge några konkreta tips på
    vad lärare kan göra-

  194. -förutom att prata om sömnbrist?

  195. Man kan lägga in korta pass
    för återhämtning på lektionstid.

  196. Då får hjärnan tillbaka lite energi.

  197. Det krävs väldigt mycket energi-

  198. -för att hjärnan ska kunna tänka.

  199. Det betyder att den måste få pauser.

  200. Stressen i sig är inte farlig-

  201. -men bristen på återhämtning
    ger negativa konsekvenser.

  202. Man måste balansera upp stressen
    med återhämtning.

  203. Tack, Anna. - På unglivsstil.se kan
    man få mycket kunskap och verktyg-

  204. -kring det här med sömn och stress.

  205. Du får hänga med till panelbordet.

  206. Att stress kan ta sig andra uttryck,
    är det nåt ni känner igen?

  207. Absolut. Vi försöker att aldrig säga
    att en elev är lat.

  208. Vi har inte lata elever. Elevers
    förutsättningar är olika olika dagar.

  209. Lata är de inte.

  210. -Har ni dragit den kopplingen?
    -Nej, absolut inte. Absolut inte.

  211. I min värld försöker en elev som
    sitter med luvan på dölja nånting.

  212. Min uppgift är att ta reda på vad.
    Går inte det kopplar jag in kurator.

  213. -Vad kan man göra för att stötta?
    -Vi pratar med föräldrarna om sömn.

  214. Barn ska inte vara vakna
    halva natten.

  215. Vi vuxna ska sova åtta timmar,
    och det räcker inte för en tonåring.

  216. Då är det svårt att titta på
    Champions League till 22.30-

  217. -hänga på sociala medier till 00.30-

  218. -och försöka somna med en telefon
    som plingar hela natten.

  219. Det är inte bra för skolan.

  220. Det är heller inte lämpligt
    att tonåringar styr när de ska sova.

  221. Det är föräldrarna som ska ta ansvar
    för den biten.

  222. Jag upplever att den föräldramakten
    har fått sig en törn.

  223. Jag pratar mycket med föräldrarna.

  224. Ta ut datorn från deras rum
    till vardagsrummet och låt ditt barn-

  225. -ladda telefonen i köket eller nåt.

  226. Sociala medier tar mycket tid,
    framför allt sena kvällar och nätter.

  227. Låt barnet ladda sig själv
    i sovrummet.

  228. Förskolan är en miljö där barns
    psykiska ohälsa tidigt kan upptäckas.

  229. På uppdrag av Socialstyrelsen
    har forskningsmiljön Child-

  230. -drivit TUTI:
    Tidig upptäckt, tidig insats.

  231. Mats Granlund är forskningsledare.

  232. -Hej, Mats.
    -Hej på dig.

  233. -Vad är det ni har tittat på?
    -Det vi är intresserade av.

  234. Vad gör barn aktiva i förskolan?
    Vi kallar det "engagemang".

  235. Det är att man ser att barnen deltar
    i förskolans aktiviteter-

  236. -och det är viktigt för barns hälsa.

  237. Barn som är aktivt engagerade
    mår bättre-

  238. -och då mår de bättre senare i livet.

  239. Hur kan pedagogerna stimulera det?

  240. Svenska förskolor
    kännetecknas av fri lek-

  241. -och vad vi har sett stämmer det.

  242. Man tillbringar mycket tid i fri lek.

  243. Fri lek innebär att man inte
    styrs lika hårt av vuxna.

  244. Man väljer själv
    vad man vill lägga fokus på-

  245. -och det ställer större krav
    på barnen att komma i gång.

  246. Barn som har lågt engagemang
    måste man hjälpa genom att locka dem.

  247. Man kan sätta andra barn att göra
    nånting barnet gillar mycket.

  248. När barnet är nära
    säger man till de andra:

  249. "Vad kul ni verkar ha i sandlådan!"

  250. Kommentera och visa med kommentarer
    var det händer intressanta saker-

  251. -så att de kanske går dit.
    Det kan vara en strategi.

  252. En annan kan vara att locka barnen
    genom att ge dem delar till nånting-

  253. -och sen får de fullfölja aktiviteten
    själva. Man kan ge dem en penna.

  254. "Det är skojigt att rita". Resten av
    aktiviteten får de genomföra själva.

  255. Att sätta i gång barn är viktigt.

  256. En annan viktig del är att få barn
    att stanna i en aktivitet.

  257. Sen måste man tänka på att inte
    avbryta barnet om det kommit i gång.

  258. Om ett barn bygger med Lego
    och jag frågar vad hen bygger-

  259. -så är barnet tvunget att släppa
    Legot och vända blicken mot mig.

  260. Då är chansen stor
    att de inte fortsätter.

  261. Bättre vore: "Oj, vad du bygger".

  262. En kommentar som visar barnet att man
    är intresserad men som inte stör.

  263. Vuxna ska tänka på
    hur de går ur en lek.

  264. Om jag drar i gång att leka med Lego-

  265. -är det bättre att jag bygger på ett
    eget hus och inte samma som barnet.

  266. Om barnet och jag bygger tillsammans
    kan barnet sluta bygga om jag går.

  267. Om vi bygger varsitt hus
    kan barnet fortsätta om jag går.

  268. Om man drar i gång en lek måste man
    kunna gå ur utan att barnet slutar.

  269. -Tack för att du var med oss.
    -Tack.

  270. Har ni några kommentarer?

  271. Det är spännande, det han pratar om.

  272. Oavsett vilket stadium det är-

  273. -så kräver vi mycket av våra barn.

  274. De ska förändras. Det kanske är vi
    som behöver förändras.

  275. Vi behöver prata lite mer positivt-

  276. -och möta lite fler barn i stället
    för att de ska komma till oss.

  277. Elevernas beteendeförändring börjar
    hos oss vuxna. Vi har ansvaret.

  278. Det är klart att det måste vara så.
    Vi kan inte göra om dem.

  279. De mår som de mår och gör som de gör.

  280. Då måste vi se vad vi kan göra
    och hur vi kan hjälpa dem i det.

  281. Det är det som är att vara vuxen.

  282. Vad kan vi göra?
    Hur kan vi hjälpa er? Jättebra.

  283. Jag håller med. Jag tänker framför
    allt på det här med strukturer.

  284. Vi kan inte begära
    att barnen ska kunna det.

  285. Är det lätt att missa de lågmälda,
    mindre engagerade barnen i skolan?

  286. Absolut. Om man inte är uppmärksam.

  287. Då passerar de lätt under radarn.

  288. Fast jag skulle säga
    att vi vet egentligen i klassrummen.

  289. Vi ser dem och vi vet egentligen
    men vi har så mycket annat att göra-

  290. -och så många klassrum att springa
    mellan att vi ibland väljer bort det.

  291. Vi kanske inte kan handskas med det.

  292. Där är det viktigt att elevhälsan
    kommer in i klassrummen-

  293. -för som lärare är man inte utbildad
    att jobba med de tyngre frågorna.

  294. Där är det viktigt att elevhälsan
    är med, och att elevhälsa kommer in.

  295. Jag kan som svensklärare
    jobba med elevhälsa-

  296. -och sen kan vi jobba tillsammans.

  297. Tidig upptäckt... Det gör vi.
    Vi upptäcker elever som mår dåligt.

  298. Men det är inte säkert att eleven
    vill arbeta med mig om hur den mår.

  299. Då behöver jag vara där i klassrummet
    och bygga en relation-

  300. -och hoppas att hen ger mig det
    gigantiska förtroendet-

  301. -att jobba med hur den mår.

  302. Där kommer jag som lärare in.

  303. Även om du har en elev som du kommer
    till ibland så är jag där hela tiden.

  304. Jag är din förlängda arm i processen.

  305. Det är viktigt att jag tar på mig
    det. Det är inte bara din uppgift.

  306. Det är hela skolan tillsammans.

  307. Det är viktigt om vaktmästaren står
    i dörren och säger hej till eleverna.

  308. Det kan vara den största insatsen
    som finns. Små saker är viktiga.

  309. Tack så jättemycket för att ni kom.
    Ni får prata mer i vårt eftersnack.

  310. I nästa program pratar vi om
    pedagogik och särskilt stöd.

  311. Dela med er av era tankar på sociala
    medier under hashtaggen lärlabbet.

  312. Ni kan se eftersnacket på vår blogg.

  313. -Ja!
    -Man vill prata elevhälsa jämt.

  314. Det är grunden man bygger på,
    men jag kanske är partisk.

  315. Det handlar om de grundläggande
    behoven, och det är grunden för allt.

  316. Hur man mår och hur det går i skolan.

  317. Det spelar ingen roll vilken insats
    eller utredning man gör-

  318. -om inte hälsan är med.

  319. Har du inte sovit, ätit frukost eller
    rört på dig kommer man ingenstans.

  320. Jag som inte har varit så länge
    i skolan kan vara skeptiskt till-

  321. -att vuxenvärlden reagerar
    på alla symtom.

  322. Vi reagerar på elever som skär sig
    eller är ätstörda.

  323. Vi funderar inte på orsakerna
    utan går på symtomen.

  324. Det anmäls till socialtjänsten och
    BUP och kuratorn ska in och prata.

  325. Man pratar om att nån har skurit sig.

  326. Skulle man jobba förebyggande
    från förskolan-

  327. -skulle vi inte ha de grejerna sen.

  328. Då skulle några må dåligt
    men inte som det ser ut i dag.

  329. Vad är det som händer längs vägen?

  330. En sak är det med sömnen. Har man
    inte sovit så funkar man inte.

  331. Då kan man inte vara klok, hantera
    stress eller förstå vad folk säger.

  332. Man lyssnar inte och blir arg.

  333. De sover för lite.

  334. Vi tappar interaktion
    mellan ålderskategorierna.

  335. Jag umgås med mina jämnårig
    och mina barn med sina jämnårig.

  336. Det blir ingen mix
    där man lär sig och ärver kunskaper.

  337. Nu låter jag gammal.

  338. När jag föreläser för föräldrar
    som ojar sig över barnens vanor-

  339. -frågar jag om de sover tillräckligt
    och äter frukost. Det gör de inte.

  340. Om vi har vuxna med sömnproblem
    har vi barn med sömnproblem.

  341. Barnen gör som vi gör,
    inte som vi säger.

  342. -Vi måste börja där.
    -Förändringen startar hos oss vuxna.

  343. Kan vi ta oss tid att stanna
    och prata med våra elever-

  344. -kommer de att prata med våra lärare.

  345. Genom det föds bara
    positiva spiraler.

  346. Jag tänker på det med rutiner.

  347. Det är väldigt underskattat.

  348. När vi växte upp gick man i skolan-

  349. -och sen gick man på fotbollsträning
    eller lekte med kompisarna.

  350. Kanske tittade vi på tv.

  351. Nu är det så mycket saker
    i barnens liv.

  352. Det är ett gytter av aktiviteter
    och saker som ska hända.

  353. Det är skolarbete och allt det andra.

  354. I skolan har man ett schema
    och vet att man ska vara på plats.

  355. Barnen kanske behöver nåt liknande
    på fritiden också.

  356. Jag säger ofta
    till elever och vårdnadshavare-

  357. -att de varje dag mellan halv fem
    och fem ska ha läxläsning.

  358. Har de inga läxor finns det annat,
    men efter det släpper du det.

  359. Dels får man eleverna som har svårt
    att komma igång att börja-

  360. -samtidigt som eleverna som jobbar
    för mycket får höra att det räcker.

  361. Hjärnan älskar rutiner.
    Det är det bästa hjärnan vet.

  362. Struktur, ordning och reda.

  363. Min erfarenhet är att de som idrottar
    mycket, framförallt tjejer...

  364. ...oftast mår bra.

  365. De är duktiga på rutiner. De vet när
    de ska träna och har tid för läxor.

  366. De vet när de kan vara med kompisar
    och när de ska till skolan.

  367. Studieresultaten är ofta bra,
    och de presterar bra idrottsmässigt.

  368. De mår bra
    och är oftast trevliga och alerta.

  369. Men med killar som idrottar
    är det tvärtom.

  370. -Vad beror det på?
    -De ska bli fotbollsproffs.

  371. De behöver inte ha rutiner.

  372. Jag pratar mycket om de... För att
    koppla till Zlatan och fotboll.

  373. ...om de 10 000 timmar man måste
    lägga på nåt för att bli bra.

  374. Det är samma sak med skolarbetet.
    Vill du bli bra måste du lägga tiden.

  375. Vissa har lättare för vissa saker,
    men man måste lägga ner den tiden.

  376. Man får välja bort annat.

  377. Det gäller psykisk hälsa också.

  378. Ska man bli duktig
    på beteendeförändring-

  379. -måste man träna på
    ett litet beteende.

  380. I långa loppet...

  381. Kommer en elev till mig som skär sig
    är det inte det man börjar med.

  382. Alla vuxna säger att de ska sluta,
    men jag kan inte bestämma det.

  383. Vi kan jobba oss fram till att du
    skär dig mindre om ett halvår.

  384. Det är farligt att förbjuda elever
    att skära sig.

  385. Det går inte.

  386. -Hur får du med dem på tåget?
    -Man måste attrahera dem.

  387. Man visar att man har nåt de vill ha,
    kanske ett inre lugn-

  388. -eller en kunskap om hur man kan leva
    utan att skära sig.

  389. När de är intresserade av mig
    är de med på nästan vad som helst.

  390. Då kan man göra saker.

  391. Du är ju beredd att investera.
    Det är också en viktig del av det.

  392. Då vet de att de kan gå dit.

  393. De är vana
    att man reagerar på symtomet.

  394. De skär sig
    och vuxenvärlden reagerar med skam.

  395. "Du får inte skära dig! Det kommer
    att bli jättefult när du ska bada."

  396. De vet det där redan.

  397. Sluta jiddra om
    att skära sig i armarna!

  398. "Varför behövde du skära dig?"
    "Jag mådde dåligt."

  399. Ska vi prata om det?

  400. Får man dem att skämmas
    är inget vunnet och allt förlorat.

  401. -Skam är ingen bra utgångspunkt.
    -Förutom när man ska städa.

  402. Det är ju din expertis-

  403. -men det är inte bra
    att peka ut ett dåligt beteende.

  404. Barnet som skär sig i armarna
    är medvetet om att det inte är bra.

  405. Om en vuxen säger "sluta"
    blir det en ännu större press.

  406. Då har man börjat i fel ändå.
    Det är inte där problemet ligger.

  407. Det är ett symtom på nåt annat.

  408. Om man pekar med hela handen
    skär de sig ännu mer i armarna.

  409. Andra elever som ser
    att en kompis mår dåligt-

  410. -typ anorexi eller att de skär sig...

  411. -Hur kan man stötta dem?
    -Genom att låta dem prata om det.

  412. Man kan prata med en vuxen
    om sin kompis.

  413. Såna beteenden är smittsamma.
    Det kan bli som en löpeld.

  414. Det bidrar
    till andra sorts beteenden.

  415. En kompis kanske gör säkerhets-
    beteenden för en vän skär sig.

  416. Kompisen kanske tar kniven av honom
    när han ska göra nåt på bilden.

  417. Det är inte bra.
    Det är det som kallas medberoende.

  418. Oftast pratar man om det när det
    gäller narkotika, men det är samma.

  419. Det mår man dåligt av.

  420. Upp på bordet med byket och prata!

  421. Som mentor har jag en stor roll.

  422. En elev med självskadebeteende
    kanske jag inte kan hjälpa fullt ut.

  423. Jag kan stötta i vardagen-

  424. -men med kompisskaran som står kvar
    när en har plockats ut-

  425. -är det mitt uppdrag
    att låta dem ventilera.

  426. Det är viktigt när man pratar om
    psykisk ohälsa bland tonåringar...

  427. Ibland är det svårt både för
    tonåringarna själva och lärarna-

  428. -att veta vad som är tonårsbeteende
    och vad som är psykisk ohälsa.

  429. Var går den gränsen?

  430. Det finns saker som är fullt normala
    men som ter sig helt galet.

  431. Man kan tro att det är psykisk ohälsa
    eller kanske helt normalt.

  432. Den gränsen är svår,
    och elevhälsans roll är viktig-

  433. -att lärarna för stöd
    i att hantera det.

  434. Var skulle ni säga
    att den gränsen går?

  435. Det är jättesvårt. Det är nästan en
    psykisk sjukdom att vara förälskad.

  436. Det är de ju då och då.

  437. Det är när man får skador
    och negativa konsekvenser.

  438. Det är som vilket problem som helst.

  439. Får vi negativa konsekvenser
    behöver vi nog göra en förändring-

  440. -om det så är psykisk ohälsa
    eller ett missbruk.

  441. Vi vuxna är till för att göra
    så lite skada som möjligt.

  442. Ofta hjälper vi till
    så att det blir större skador.

  443. -Hur då?
    -Jag frågar lärare och kollegor.

  444. "När vi bestämmer det här
    har vi bara vuxenhuvud på oss?"

  445. Ibland bestämmer vi vuxna
    superbra saker.

  446. Vi klubbar igenom superbeslut
    angående våra tonåringar-

  447. -som nickar för att de tycker
    att de ska göra det-

  448. -men det är inget beslut
    grundat i en tonåring.

  449. Det ser fint ut på våra vuxenpapper.

  450. -Hur ska det grundas i tonåringen?
    -De behöver få vara med själva.

  451. De behöver förstå
    att de kan berätta vad de behöver.

  452. "Behöver jag ha en till träff
    med kuratorn för att jag skär mig?"

  453. Det är faktiskt deras val.
    De behöver få välja sina egna liv.

  454. Då tar de en till träff med kurator.

  455. -Är de alltid kapabla till det?
    -Nej, inte alltid.

  456. Nej, men man kan låta dem vara med
    och känna att de är med.

  457. Då sitter inte fem vuxna
    och bestämmer saker-

  458. -och jag sitter vid sidan om
    och nickar.

  459. Har man eleven med
    och frågar vad den tror...

  460. "Ska vi göra så här? Nu får du
    bestämma. Du har de alternativen."

  461. Det är inte eleven själv
    som har kommit på idén.

  462. Vi ger verktygen och de får välja.

  463. Jag kan inte förvänta mig att en elev
    ska komma och vilja ha hjälp-

  464. -bara för att vi har skrivit det
    och tagit beslut med föräldrarna.

  465. Eleven ska komma
    för att eleven har insett-

  466. -att det finns nåt att göra
    som känns intressant.

  467. Annars jobbar vi i motvind,
    och då vill inte jag jobba.

  468. -Det blir svårt.
    -Ja, det blir uppförsbacke.

  469. Stort tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevinflytande, Elevvård, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykisk hälsa, Skolan, Skolhälsovård, Skolsociala åtgärder, Trivselfrågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaSpråket bär kunskapen

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Fritids i kris

I flera år har myndigheter och fackförbund slagit larm om att utvecklingen på fritidshemmen är oacceptabel. Barngrupperna är för stora och lokalerna håller inte måttet. Vad får det för konsekvenser för personalen? Och hur mår barnen?

Fråga oss