Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Pedagogik och särskilt stödDela
  1. Nej, de är inte det.
    De skulle bli det.

  2. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":

  3. Maria Kempe Olsson
    är rektor på Bergsjöskolan.

  4. Att må bra i skolan
    är varje elevs rättighet.

  5. Det ges genom elevhälsa, inkluderande
    undervisning och goda relationer.

  6. Maja Lindqvist är specialpedagog
    och svenska som andraspråkslärare.

  7. Hon föreläser om hälsofrämjande
    och förebyggande elevhälsoarbete.

  8. Ska vi köra i gång?

  9. Skolan utgör en viktig skyddsfaktor
    i unga människors liv.

  10. Skolan måste ha
    ett fungerande arbete-

  11. -i att förebygga ohälsa
    och främja sunda beteenden.

  12. Vi pratar om hur pedagogik och stöd
    kan verka för elevhälsa.

  13. Hur hänger
    pedagogik och elevhälsa ihop?

  14. Väldigt tätt, skulle jag säga.

  15. Specialpedagogen
    är en del av elevhälsan-

  16. -så där kommer
    den pedagogiska kompetensen in.

  17. För att det ska bli riktigt bra
    behöver man jobba tillsammans-

  18. -elevhälsan och pedagogisk personal.

  19. Det hänger ihop med hälsofrämjande
    och förebyggande arbete-

  20. -att vara ett stöd i undervisningen
    för att hitta andra vägar-

  21. -så att det inte blir
    så mycket åtgärdande insatser.

  22. Vad betyder "inkluderande pedagogik"
    för er?

  23. Tillgänglighet-

  24. -att skolan skapar en tillgänglig
    pedagogisk och social miljö.

  25. Tillgänglighet har mycket handlat om
    det fysiska-

  26. -att man ska anpassa
    för rullstolsburna, men det är mer.

  27. Där kommer inkludering in,
    en lärmiljö som möter alla elever.

  28. Inkludering handlar om
    att vi vuxna ska anpassa oss-

  29. -utifrån de behov vi ser hos eleverna
    och inte tvärtom.

  30. För att uppnå inkludering
    behöver vi ta det ansvaret.

  31. Och vända spegeln mot det vi gör
    i våra lärmiljöer i undervisningen.

  32. Har ni nåt exempel på när
    inkluderande undervisning funkar bra?

  33. Det är när det finns en tydlig
    struktur som alla kan ta del av.

  34. Vad ska vi göra?
    Vad är syftet med att vi sitter här?

  35. Att man använder
    varierade arbetssätt.

  36. Vi har en tradition med lärare
    som står och har föreläsningar.

  37. Det är inte inkluderande för alla,
    så man kan hitta andra vägar.

  38. Jag tänker också
    att det handlar om att förekomma-

  39. -att man inte sätter in åtgärder
    när det inte längre fungerar-

  40. -utan att det finns en medvetenhet-

  41. -så att man möter behoven
    innan de uppstår.

  42. Vi vet vad de här eleverna behöver.

  43. Att våga pröva.

  44. Om det inte funkar
    kan man pröva nåt annat.

  45. -Att vi törs.
    -Ja, det är viktigt.

  46. -Och att fråga eleverna.
    -Tack!

  47. Går det att minska behov av åtgärder
    genom att ändra klassrumssituationen?

  48. Ja, säger man i Östersund där skol-
    psykologerna jobbar med pedagogerna-

  49. -för att förebygga koncentrations-
    svårigheter direkt i klassrummen.

  50. Vi ska besöka Friggaskolan.

  51. Eleverna som ni ser i bild har inget
    med reportagets ämne att göra.

  52. Jag heter Niklas Fröst och är
    skolpsykolog i Östersunds kommun.

  53. Jag har jobbat i skolan i 15 år.

  54. Jag är specialist
    i klinisk psykologi-

  55. -och i neuropsykologiska frågor,
    kunskap om hjärnan och beteendet.

  56. Vi är sex skolpsykologer i Östersund.

  57. Vi upptäckte att vi jobbar mest
    med åtgärdande frågor-

  58. -att utreda barn och screena
    för neuropsykiatriska svårigheter.

  59. Det blev en dissonans i vårt uppdrag.

  60. Vi skulle jobba förebyggande
    men hamnade i åtgärder.

  61. Då valde vi att titta på
    hur vi kunde förändra den obalansen.

  62. Vi kom fram till att det skolor
    och lärare ofta ville ha hjälp med-

  63. -var neuropsykiatriska diagnoser
    och även beteendeproblem.

  64. Vi valde att försöka vända skutan-

  65. -och tänka att vi förekommer frågorna
    om att diagnostisera och remittera.

  66. Vi gör om det
    till en utbildningsinsats.

  67. Vi har skapat två utbildningsmoduler-

  68. -en om koncentrationssvårigheter
    och en om beteendesvårigheter.

  69. En viktig faktor var att få det-

  70. -till nåt som var
    konkret och praktiskt-

  71. -för det saknades och efterfrågades
    av lärarna.

  72. Vi gör ett program tillsammans.

  73. Psykologen står för teorin bakom
    och läraren för pedagogiska frågor.

  74. Ni ska ju berätta för de andra
    utifrån de tankegångar ni har fått.

  75. Konkreta exempel på
    hur vi bygger upp de här modulerna-

  76. -är att hitta modeller för att hjälpa
    barnen att reflektera över lärandet.

  77. Barn med koncentrationssvårigheter
    hoppar gärna rakt in i en uppgift.

  78. Genom olika övningar i klassen kan
    eleverna dela den typen av kunskap.

  79. Hur påbörjar man en uppgift bäst?

  80. Då skiftar vi perspektiv
    till ett mer metaperspektiv-

  81. -där eleven lär sig strategier för
    var vi börjar och hur vi löser det.

  82. Då får man feedback av lärare eller
    elever på strategier som funkar.

  83. En annan sak utifrån perspektivet
    vad hjärnan behöver-

  84. -så jobbar vi mycket med
    att bryta och hitta vilostunder-

  85. -i den konkreta,
    pedagogiska verksamheten.

  86. Det kan vara korta lekar
    eller en kort rörelseaktivitet-

  87. -där elever hittar på nåt
    för att ladda upp energin-

  88. -och hålla koncentrationen längre.

  89. En spännande effekt som vi har sett
    är att det här sprider sig.

  90. Det är inte bara
    den specifika eleven.

  91. Läraren upptäcker att det är en
    metodik som funkar för många andra-

  92. -som de kanske inte hade tänkt på.

  93. Vi har fått höra av mer än en person-

  94. -att det är det största och bästa
    som har hänt elevhälsan på många år.

  95. Då känner vi oss trygga med
    att det är en modell som fungerar.

  96. De upplever att det är bra med
    teoretisk grund och konkreta verktyg.

  97. Det saknar de.

  98. År 1353 föddes kung Byxlös.

  99. Lärare är pressade
    och har höga krav på sig själva.

  100. Vi behöver jobba i klassrummet.
    Det är där elever kan göra framsteg.

  101. Jag ser en stor svårighet. Hur kan vi
    experter hjälpa och stötta pedagoger-

  102. -när det inte finns utrymme
    att jobba med det vi föreslår?

  103. På Friggaskolan har man minskat
    behovet av åtgärder och diagnoser-

  104. -efter att ha ändrat pedagogik.
    Vad tänker ni om det?

  105. Det första jag tänker är
    att man har gjort nåt väldigt klokt-

  106. -när man har insett
    vart man är på väg.

  107. Man är i det åtgärdande arbetet
    och är på väg mot mer.

  108. Man stannar upp och funderar och har
    kommit fram till vad man ska göra.

  109. Man har lyckats ta en väg som är mer
    förebyggande och närmare klassrummet.

  110. Det var en central elevhälsa. De är
    inte med i den dagliga verksamheten.

  111. Det vore toppen om den lokala
    elevhälsan jobbade med lärarna-

  112. -för att utveckla lärmiljöerna
    så att de möter behovet.

  113. Du handleder många lärare.

  114. Vilka verktyg och stöd är det lärare
    behöver för att kunna jobba så här?

  115. Ofta är det
    att man tänker lite bredare.

  116. Det som den enskilda eleven behöver
    kan gynna de andra eleverna.

  117. Man kan finna olika strategier
    i undervisningen.

  118. Vi är vana vid
    att undervisa på ett sätt-

  119. -men det finns stationsundervisning
    där man kan vara fler lärare.

  120. Nån som är ämnesspecifik
    kan arbeta med några elever-

  121. -och nån har nåt annat
    och eleverna får gå runt.

  122. Att försöka hitta olika arbetssätt
    att jobba i klassrummet-

  123. -det är nånting som man söker.

  124. Här kommer
    det kollegiala lärandet in.

  125. Elevhälsans roll
    är att vara en del i det här arbetet-

  126. -och utveckla arbetssätten
    i undervisningen.

  127. Annars när det blir svårt
    blir stödinsatserna åtgärdande.

  128. Då lämnar vi över till
    specialpedagogen eller psykologen-

  129. -i stället för att de professionerna
    tillsammans jobbar kring frågorna.

  130. Man behöver få känna
    att man inte är ensam-

  131. -att man inte behöver fixa det själv
    och hantera eleverna själv.

  132. Det ska finnas möjlighet
    att samverka tidigt med elevhälsan.

  133. Man ska få lov att inte kunna-

  134. -och att det finns ett forum där man
    får lära sig hantera de här eleverna.

  135. Det tror jag är ett bra stöd.

  136. Hur organiserar man det för att
    få in elevhälsan i klassrummet?

  137. Det krävs
    att man tänker på ett annat sätt.

  138. Vi måste jobba tillsammans och hitta
    en struktur för att samverka-

  139. -elevhälsa, rektor, pedagoger
    och även andra professioner.

  140. Det kan vara elevassistenter
    som behöver vara med.

  141. Det behöver vara
    innan problem uppstår.

  142. Behoven kan finnas men innan
    det blir hinder för lärande-

  143. -behöver vi hitta forum
    för att jobba tillsammans.

  144. Det krävs att man skapar tid för det-

  145. -och att man fyller forumen med
    innehåll som gör att vi kan lära oss-

  146. -så att vi genom det vi har lärt oss
    kan göra på ett annat sätt.

  147. Så att vi inte hamnar i åtgärderna.

  148. Vi kanske har en organisation där
    elevhälsan kommer in i arbetslagen.

  149. De kanske är med i ledningsgruppen,
    men vi pratar fortfarande åtgärder.

  150. Det blir klasskonferenser
    om en elev i taget-

  151. -i stället för att dela upp det.

  152. Hur kan vi forma våra lärmiljöer
    och arbeta förebyggande?

  153. Det finns en lång tradition
    av att arbeta på det sättet.

  154. Det kräver
    att vi släpper på prestigen.

  155. Lärare är vana
    att leda arbetet i sitt klassrum-

  156. -men andra professioner kanske tänker
    att man kan göra på annat sätt.

  157. -Då måste man vara lite prestigelös.
    -En samsyn kring de här frågorna!

  158. -Hur får man ihop det, då?
    -Det åtgärdande och hälsofrämjande?

  159. Jag tror att när man träffar
    lärare och elevhälsan-

  160. -ska man sätta ord på
    vad som är hälsofrämjande.

  161. Fråga hur de jobbar hälsofrämjande
    i undervisningen.

  162. Man kan arbeta med argumenterande
    texter i stället för att slåss.

  163. Det är ju hälsofrämjande.

  164. Att lära sig att arbeta i grupp
    är också hälsofrämjande.

  165. Allt det vet vi, som i Östersund.

  166. De visste vad de behövde
    men hamnade ändå i det åtgärdande.

  167. Då behöver man tänka efter
    och sätta sig ner i lugn och ro.

  168. Vad behöver vi göra
    för att ta oss nån annanstans?

  169. Det handlar ofta
    om att lära sig nåt nytt.

  170. Det kan vara nya metoder
    eller ett nytt sätt att tänka.

  171. Förhållningssättet! Där måste vi
    börja. Det är bottenplattan.

  172. Hur ser vi på skolsvårigheter
    och elever i behov av stöd?

  173. Om vi har en samsyn blir det
    ett svar på hur vi ska agera.

  174. Tack!

  175. Nästa gäst är professor i pedagogik
    och har forskat om elevhälsoarbete.

  176. Hon heter Eva Hjörne och har sen 2004
    varit i 70 olika kommuner och skolor-

  177. -för att prata om elevhälsa.

  178. Välkommen, Eva!

  179. Hur skulle du beskriva hur
    elevhälsoarbetet ser ut i Sverige?

  180. Det jag har sett är att elevhälsan-

  181. -jobbar med åtgärdande insatser.

  182. Man utreder och definierar
    elevers svårigheter.

  183. Det har inneburit att svårigheterna
    hamnar inuti barnen.

  184. Det är sällan man analyserar-

  185. -kamratrelationer,
    vad som händer i klassrummet-

  186. -relationen med läraren
    eller hemförhållanden.

  187. Det är eleven som bär på problemet.

  188. Går det trender i hur man ser på barn
    med skolsvårigheter?

  189. Det har funnits
    så länge skolan har funnits.

  190. Hur man förklarar det har varierat.

  191. Tidigare sa man
    att det var de fattiga barnen-

  192. -att fattigdomen orsakade problemen.

  193. Längre fram sa man
    att barnen var sinnesslöa, idioter-

  194. -eller utomäktenskapliga barn.

  195. De var ordblinda under en period.

  196. I dag förklarar man det
    med en neuropsykiatrisk diagnos.

  197. Hur ser du på
    att allt fler barn diagnostiseras?

  198. Jag tycker kanske att det har blivit
    väldigt mycket av den varan.

  199. Det har blivit så-

  200. -att om man inte har en medicinsk
    diagnos har man inget problem.

  201. Det blir väldigt...

  202. Med den typen av fokus försvinner
    fokus från andra typer av problem.

  203. Det kanske finns problem i familjen.

  204. Jag har sett fall där pappan
    misshandlar mamman eller missbruk-

  205. -men fokus försvinner från stöd till
    familjen när barnet får en diagnos.

  206. Då är det i stället pojken
    som har problem.

  207. Det har gått så långt
    att på en skola i Stockholmsregionen-

  208. -var det 60 procent av barnen
    som hade en neuropsykiatrisk diagnos.

  209. Det låter väldigt mycket.

  210. Hur ska skolorna jobba
    mer inkluderande i klassrummet?

  211. Man skulle kunna utnyttja elevhälsan
    mycket mer-

  212. -och koppla ihop den
    med klassrummet och läraren.

  213. Att vara stöd och hitta på
    nya pedagogiska modeller.

  214. Tänka utanför boxen.

  215. Titta på vad man gör utomlands.

  216. I USA har man utvecklad en modell som
    heter RTI, Responce to intervention.

  217. Det är en modell i tre steg.

  218. Första steget är att alla elever
    ska rymmas i det vanliga klassrummet.

  219. Då tänker man: Barnen med problem
    som koncentrationssvårigheter-

  220. -vad mår de bra av?
    Till exempel tydlig struktur.

  221. Struktur är att man vet
    vad som ska hända under dagen.

  222. Man talar om
    varför vi gör det vi gör-

  223. -att det finns fler än en vuxen
    i klassrummet och mindre klasser.

  224. Det är exempel på första steget,
    men vissa barn behöver lite extra.

  225. Då kanske de får en intervention-

  226. -en insats på två veckor
    att lära sig läsa eller räkna.

  227. Man har sett att många elever
    inte behöver fler insatser.

  228. Man har minskat andelen barn som
    behöver särskilt stöd med 25 procent.

  229. I Finland har man gjort det till sitt
    och kallar det "trestegsmodellen".

  230. Det skulle vara kul att se
    om den fick fotfäste i Sverige.

  231. Vad krävs för att det ska fungera?

  232. Jag tror att man skulle kunna byta-

  233. -och tala om lärare i behov av stöd
    i stället för elever.

  234. Då flyttar man fokus från individen
    och kanske stöttar läraren mer.

  235. Sen den nya skollagen 2011,
    kan du se nån förändring?

  236. Det finns en enorm energi där ute.
    Man vill gärna förändra arbetet-

  237. -och utveckla elevhälsan så att det
    blir mer så att man ser helheten.

  238. Man ändrar också perspektiv-

  239. -så att man ser styrkor hos barnet
    och tittar på gruppen.

  240. -Det är inspirerande.
    -Så det är på gång?

  241. Tack, Eva!
    Du får följa med till panelbordet.

  242. Har ni nån kommentar
    på det som Eva berättade?

  243. Det är jättespännande att höra.

  244. Du pratade om att man behöver göra
    den här synvändan-

  245. -att det inte är stöd till elever-

  246. -utan stöd till lärare, verksamheter
    eller organisationen.

  247. Det är där vi behöver samtala och
    vara modiga och titta på sig själv.

  248. Jag kan se hos oss
    att när lärare får träna sig på det-

  249. -är det väldigt utvecklande, och man
    blir inte så ensam när man vågar.

  250. Jag tänkte på en sak som vi inte har
    lyft - att skolan inte alltid är kul.

  251. Man kan tänka på
    när man själv gick i skolan.

  252. Man måste våga tänka
    nytt och annorlunda-

  253. -och utnyttja att elever
    inte orkar sitta still och lyssna.

  254. De kanske kan göra andra saker.

  255. Man måste försöka hitta sakerna
    som stimulerar och inspirerar.

  256. Då måste lärarna känna sig trygga.

  257. Man kanske måste läsa böcker
    om den senaste forskningen-

  258. -eller prata om filmen om Östersund.

  259. Hur skulle vi kunna göra
    för att bli som dem? Det tror jag på.

  260. Det är viktigt.

  261. För att kunna ha det samtalet kan man
    inte vara i det åtgärdande skedet.

  262. Då orkar man inte bjuda på sig själv,
    för då är det panik.

  263. Om vi kan ligga steget före
    orkar man ha de samtalen.

  264. Man kan orka erkänna att man inte vet
    hur man ska hantera en elev.

  265. Har man jobbat några år vet man vilka
    problem som uppstår och när.

  266. Då kan man vara ute i bättre tid-

  267. -och hitta på nåt
    som är annorlunda och nytt.

  268. -Förebygga!
    -Ja.

  269. Flickor med diagnoser
    får sällan hjälp i tid.

  270. Det menar Svenny Kopp, specialist
    i barn- och ungdomspsykiatri.

  271. Hon har skrivit en avhandling
    om flickor med autism och ADHD-

  272. -som ofta helt missas
    eller feldiagnosticeras inom vården.

  273. -Hej, Svenny!
    -Hej!

  274. Varför har vården svårare att
    upptäcka ADHD och autism hos flickor?

  275. Det finns många skäl-

  276. -men det första är att flickor
    har varit utelämnade ur forskningen.

  277. Det betyder att kunskapen
    har varit bristfällig-

  278. -och att mycket av kriterierna
    är satta efter pojkars beteende.

  279. Det som kanske påverkar det mest
    just nu-

  280. -är att pojkars beteende är av mer
    utagerande och dominerande karaktär-

  281. -ett beteende som flickor sällan
    visar i skolan men kan visa hemma.

  282. Pojkar blir uppmärksamhetskrävande
    och ett större problem för lärarna-

  283. -framförallt i de yngre åldrarna.

  284. Finns det några tecken
    för att upptäcka de här flickorna?

  285. Ja, det finns många tecken.
    Man ska se om flickan klarar målet.

  286. Får hon saker gjorda
    eller ser det bara ut så?

  287. Är de med i gymnastiken? Det är
    det första ämnet man ofta skippar.

  288. Titta på frånvaro!
    Flickor med autism-

  289. -börjar vara frånvarande
    redan i fjärde klass-

  290. -och kan vara borta från skolan
    i lång tid.

  291. Man kan titta på ströfrånvaro
    som många med ADHD har.

  292. De skolkar och kommer för sent.

  293. Man kan se om flickorna
    egentligen sitter still på stolen.

  294. Oftast håller de på och kladdar,
    håller på med håret-

  295. -biter på naglarna
    eller tuggar tuggummi.

  296. De har svårt för att sitta still
    även om de inte far runt.

  297. De kanske pratar oerhört mycket.

  298. Man kan se om det är en ensam flicka.

  299. Flickor med autism
    har sällan kamrater.

  300. När de kommer upp över tredje-fjärde
    klass är de ensamma.

  301. Det sociala samspelet flickor emellan
    är svårt för dem.

  302. Det är en av anledningarna att de
    inte klarar av att gå till skolan.

  303. Det är några år sen din avhandling.
    Vad har hänt sen dess?

  304. Det har hänt väldigt mycket.

  305. Det som har bidragit
    är att genusmedvetenheten har ökat-

  306. -vilket är viktigt
    för att flickor ska få rätt hjälp.

  307. -Tack för att du var med oss.
    -Tack!

  308. Vad säger ni?

  309. Vi behöver ha verktyg för att följa
    upp verksamheten så att vi ser alla-

  310. -och att vi är nyfikna på vad det
    handlar om, så att vi inte tolkar.

  311. Jag är ute i ett elevhälsoteam nu-

  312. -och där jobbar de mycket med
    att notera.

  313. De ser nån flicka
    och ställer de här frågorna.

  314. Har hon några kamrater?
    Vem leker hon med på rasterna?

  315. De noterar det i en loggbok
    och följer detta.

  316. De har koll på eleven över tid-

  317. -och ser om det eskalerar
    och om det behövs andra insatser.

  318. De har annan personal än lärare.

  319. De har nån dramapedagog
    och nån fritidspedagog-

  320. -som kan gå in och hjälpa flickan
    att bli del i aktiviteter.

  321. De organiserar lekar ibland
    för att de inte ska få leka fritt-

  322. -för då kanske de här flickorna
    blir bortvalda.

  323. Det är konkret, handfast
    och spännande att följa.

  324. Observationer också, att det kommer
    personal som tittar i undervisningen.

  325. När man har tagit sig
    en bit från det åtgärdande-

  326. -och har en organisation
    som kan prata förebyggande-

  327. -då hinner man ställa de frågorna.

  328. Då måste vi inte använda tiden
    till att prata om det mest akuta-

  329. -utan kan unna oss att ställa de här
    frågorna som hur flickorna har det.

  330. Om vi lyckas hamna
    i ett mer förebyggande arbete-

  331. -kommer det att gynna de flickorna.

  332. Tack för att ni kom hit!
    Ni ska strax få prata mer.

  333. Nästa program fortsätter vi med elev-
    hälsa och skolan som skyddsfaktor.

  334. Dela gärna med er av tankar om
    elevhälsa och inkluderande pedagogik-

  335. -på sociala medier under "Lärlabbet".

  336. Kolla in eftersnacket på vår blogg!
    Ha det bra!

  337. Ja! Hur känns det?

  338. Ja, det känns väl bra.
    Det fanns ju mer att säga.

  339. Precis, det finns mycket mer
    som borde upp till ytan.

  340. -Vad bubblar mest?
    -Det som bubblar bäst...mest...

  341. ...är att vi fastnar i åtgärdande.
    Vi undrar: "Hur gör vi?"

  342. Det slutar med särskilt stöd.

  343. Där hamnar vi alldeles för mycket.

  344. Självklart ska vi arbeta åtgärdande,
    men vi måste även jobba förebyggande.

  345. Det är vår största utmaning.

  346. Och det kanske
    ska kopplas ihop med diagnoser.

  347. En diagnos kanske är en resurs.
    Vad gör barnen som stör i klassen?

  348. De sitter inte stilla
    och är okoncentrerade.

  349. Men hemma kanske de sitter
    med en iPad eller spelar datospel.

  350. De twittrar, bloggar, facebookar
    och pratar i mobilen.

  351. De gör hundra saker,
    det är verkligen multitasking.

  352. Det vill vi ju ha sen i arbetslivet.

  353. En förstagare
    kallar det "ADHD-generationen"-

  354. -och han vill att de ska jobba hos
    honom. Han vill ha den typen av folk.

  355. -Aktiva.
    -Energi. De gör mycket på en gång.

  356. En pilot måste ju
    kunna ha många bollar i luften.

  357. Men i skolan är det ett jätteproblem.

  358. Vi måste undvika att barnen ska
    anpassa sig efter vår verksamhet.

  359. Skolan.

  360. Ja, skolan måste anpassa sig
    för att möta barnen-

  361. -som måste göra tusen saker
    på en gång.

  362. Vi kan ju lära oss lite av dem.

  363. Men det kan ju vara betungande
    för vissa att det är så splittrat.

  364. Då behöver man vilan
    som de pratade om i Östersund.

  365. Det kanske är nåt
    som behöver schemaläggas.

  366. Övergripande krävs ju
    att vi samarbetar.

  367. Elevhälsan, rektor, ledningsgrupp
    och lärare.

  368. Lite plutt här och lite plutt där
    och lite konsensus...

  369. Det hjälper inte oss i vårt över-
    gripande arbete i de här frågorna.

  370. Vi måste också lära oss nåt och gå
    igenom samma process som eleverna.

  371. Hur ska vi lära oss nya saker
    och få den där vilan också?

  372. Det krävs att rektor
    och skolledning aktivt leder arbetet.

  373. Tillsammans med en socialpedagog,
    eller nåt. Eller hur?

  374. In i ledningsgruppen... En special-
    pedagog kan representera elevhälsan.

  375. Då kan man ju bevaka de här frågorna
    om hälsofrämjande.

  376. Och man kan utnyttja
    den specialpedagogiska kompetensen-

  377. -men även psykologens, kuratorns
    och skolsköterskans.

  378. De kan andra saker än lärarna.

  379. Barnets perspektiv har vi inte
    pratat om. Det står ju i skollagen.

  380. Det är ju sånt jag har tittat på.

  381. Barnets perspektiv finns inte med.
    Ingen representerar barnet.

  382. Det tror jag man ska ta med sig.

  383. Det kan ju vara en specialpedagog
    som företräder barnet-

  384. -och lyssnar in vad det säger
    och representerar det.

  385. Jag tror även att man ska engagera
    föräldrarna mer i skolarbetet.

  386. Så att man inte bara talar om
    när det har hänt nåt.

  387. Man får ge och ta,
    så att de känner sig delaktiga.

  388. Och det måste också upp i gymnasiet.

  389. Även där ska vi
    samarbeta med vårdnadshavarna.

  390. Det här med
    att man diagnostiserar barn...

  391. Underlättar eller förvårar det
    arbetet för elevhälsan?

  392. Om man tittar på särskilda
    undervisningsgrupper-

  393. -är det ju enligt eleverna själva så
    att kraven är mycket lägre.

  394. Man lär sig mycket om
    hur man ska bete sig-

  395. -men mycket mindre matte,
    skrivning och läsning.

  396. Det är svårt att återvända
    till en vanlig klass.

  397. Det är ingen belöning
    att hamna i en sån klass.

  398. Läraren kanske har mer tid
    och bryr sig mer-

  399. -men om det blir färre elever och mer
    personal i de vanliga klasserna-

  400. -så tror jag
    att det gagnar de här eleverna.

  401. Det är ju det att skolan
    gör sånt väsen av diagnoser.

  402. Jag tror att skolan
    fungerar utmärkt utan diagnoser.

  403. Många elever behöver ju olika saker.

  404. Om nån har koncentrationssvårigheter
    kanske särskilda insatser krävs.

  405. Men diagnosen ska inte vara styrande.

  406. I dag pratas det mycket om medicin...
    "Han har inte tagit sin tablett."

  407. Det medicinska är inte
    skolans uppdrag egentligen.

  408. Det blir väldigt konstigt.

  409. Men allt vi vet om eleven
    underlättar ju vårt arbete.

  410. Och en diagnos
    säger ju nånting om eleven.

  411. Det kan hjälpa oss i såna lägen.

  412. Men sen kan man ju hamna
    i nåt slags utredningsvakuum också-

  413. -i väntan på en diagnos.
    Frågan är om det finns en diagnos.

  414. -Man väntar med att hjälpa.
    -Ja, för att utredningen pågår.

  415. Och då blir det ju ett hinder.
    Man väntar på ett svar.

  416. Enligt vårt uppdrag ska vi ju inte
    göra så, utan vi ska göra insatser.

  417. Det är ju konstigt, tycker jag.

  418. Om man tror att ett barn har ADHD-

  419. -men man väntar på svar...
    Om man då vet vad man borde göra-

  420. -kan man inte sätta in
    insatserna i förväg?

  421. Och sen kanske man får ett kvitto på
    att på att det var som man tänkte.

  422. Men om man har en missionsstruktur,
    en tydlig start och ett avslut-

  423. -inte för mycket eget arbete där
    eleverna lämnas ensamma, variation-

  424. -så kanske inga
    ytterligare insatser krävs.

  425. Koncentrationssvårigheterna
    kanske blir bättre-

  426. eller läs- och skrivsvårigheterna,
    om man använder andra verktyg.

  427. Ju mer vi gör i den vardagliga under-
    visningen, desto mindre svårigheter.

  428. -Men nånstans cyklar vi på.
    -Det omfattar ju allt fler elever.

  429. Men insatserna
    är ju inriktade på ett fåtal.

  430. Men stimulans i den vanliga
    undervisningen kommer alla till del.

  431. Det betyder inte
    att diagnoser inte ska få finnas.

  432. Det kan ju vara
    för föräldrar och andra...

  433. För föräldrar och barn kan det
    vara skönt att få en förklaring.

  434. Man får en förklaring
    och lär sig kanske att bemästra det.

  435. Men skolan behöver det ju inte.

  436. Lagen är ju på våra barns
    och elevernas sida.

  437. Vi ska "motverka funktions-
    nedsättningens konsekvenser".

  438. För det behövs ju ingen diagnos
    för att lagen ska träda i kraft.

  439. Men när man slåss om resurserna
    blir det ju viktigt.

  440. Vi skulle kunna prata länge.
    Men tack för att ni kom hit.

  441. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Elevvård, Inlärning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

New age som skolutveckling?

I spåren av krisrapporter om skolans tillstånd har det dykt upp en mängd nya aktörer i skolvärlden med olika budskap om hur den svenska skolan ska räddas. Det handlar om coachning, kurser i självledarskap och inspirationsföreläsningar. Kritikerna talar om flum och floskler och varnar för att pseudovetenskap har tagit sig in i skolans värld.

Fråga oss