Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Skolan som skyddsfaktorDela
  1. Det blir ett samtal
    på ett annat sätt.

  2. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":
    Jonas Johnsson, lågstadielärare-

  3. -på Granbackaskolan i Solna.

  4. Lina Delvert, skolkurator på tre
    olika grundskolor i Sundbyberg.

  5. -Ska vi köra i gång?
    -Gärna.

  6. En viktig uppgift för skolan
    är elevhälsoarbetet-

  7. -för att upptäcka utsatthet,
    förebygga psykisk ohälsa-

  8. -och främja
    sunda och friska beteenden.

  9. I dag pratar vi om hur skolan
    kan verka som skyddsfaktor.

  10. Vilka är de viktigaste trygghets-
    faktorerna i unga människors liv?

  11. Bemötande
    tycker jag är superviktigt.

  12. Hur vi bemöter olika behov,
    känsloyttringar-

  13. -och tankar
    som uttrycks på olika sätt.

  14. Att vi ändå bemöter det lågaffektivt
    och inte går i gång.

  15. Att vi är professionella
    och inte trycker på knapparna-

  16. -utan förstår att det här barnet
    behöver få verktyg.

  17. Jag tror på goda relationer.
    Det är min viktigaste roll.

  18. Att skapa en god relation
    till mina elever.

  19. Jag står där, vad som än händer. Det
    är det som är den struktur-

  20. -och tydlighet som är bra. De vet
    att jag finns där. Jag står kvar.

  21. Det kanske man
    inte alltid kan räkna med hemma.

  22. Både du och jag
    är ju trygga personer.

  23. Och att då våga pysa mot oss, det
    är ju faktiskt ett gott tecken.

  24. Det är ju ett förtroende
    det handlar om, att fånga-

  25. -och visa att jag bryr mig om dig. Du
    är värdefull, och du behövs.

  26. Jag ser att du har
    de här talangerna och förmågorna.

  27. Och att se det
    som fungerande och friskt.

  28. De som lever i det här, vet inte hur
    mamma är när man kommer hem.

  29. Är pappa hemma,
    eller är han borta igen?

  30. Får jag ett slag?
    Får jag nån mat i dag?

  31. -Vi står för rutiner och struktur.
    -Ja.

  32. Och det mår man bra av.

  33. På Fröslundaskolan
    har man som främsta mål-

  34. -att eleverna ska känna sig trygga.
    Alla vuxna på skolan-

  35. -måste flagga om det uppstår
    frågetecken kring en elev.

  36. Eleverna i det här reportaget har
    inget med själva ämnet att göra.

  37. Jag heter Jannice Kloibhofer
    och är rektor-

  38. -på Fröslundaskolan
    här i Eskilstuna.

  39. Fröslundaskolan är en skola från
    förskoleklass till årskurs sex.

  40. Vad betyder det här ordet, då?

  41. På skolan går det främst elever som
    har varit kort tid i Sverige.

  42. Och många nyanlända.
    Det är ungefär 95, 97 procent-

  43. -som har varit här kort tid -
    sex år eller så där.

  44. Elevhälsan är en jätteviktig del
    i skolans hela arbete.

  45. Som jag benämner det
    är det en stödjande funktion-

  46. -gentemot hela skolan.

  47. Mentorn, klasslärarna, förskol-
    lärarna, fritidspedagogerna...

  48. Det är ett stöd
    med övriga organisationen.

  49. En jätteviktig funktion
    för hela skolan.

  50. En zombie har...
    Deras kläder är trasiga.

  51. Och de tappar...

  52. Att fånga upp en elev är inte
    som förut, att det går via nån.

  53. Det händer i dag med, men nu har man
    många fler beröringspunkter-

  54. -där du möter eleverna.
    På rasterna, i matkön-

  55. -i klassrummet, i undervisningen,
    på idrotten, i omklädningsrummet.

  56. Så alla, vare sig du är vaktmästare
    eller idrottslärare-

  57. -är skyldiga, säger jag,
    att flagga för det här.

  58. Till skolledningen,
    till ditt arbetslag.

  59. Du tar upp det direkt
    när du får ett litet frågetecken.

  60. Då ska du direkt flagga:

  61. "Det här kändes konstigt",
    eller nånting.

  62. Det ska inte ta tid
    innan det kommer till kännedom.

  63. Det är jätteviktigt.

  64. Det jag är ganska mån om
    att få ut till all personal-

  65. -är att vi
    som är uppväxta i Sverige...

  66. När vi får höra saker
    som en elev berättar-

  67. -så blir vi så här: "Nej!"

  68. "Åh, vilken stor grej! Här behövs
    samtalsstöd, och vi måste..."

  69. Vi kan rada upp
    hur vi vill hjälpa dem.

  70. Men vi måste vara duktiga
    på att vänta och se.

  71. Det är inte säkert att eleven tycker
    att det är så traumatiskt.

  72. För de kan ha bearbetat det. Bara
    de får säga det till sin lärare.

  73. För dem behöver det inte vara
    ett trauma, som vi ofta drar på-

  74. -för att vi tycker
    att det är så hemskt.

  75. För eleverna behöver det
    inte vara så stort som för mig.

  76. Det måste vi tänka på.

  77. Vi har lyckats på så sätt
    att vi har en dialog med eleverna-

  78. -där de är delaktiga och
    säger vad de tycker och tänker.

  79. Deras förslag och idéer
    är ju ofta himla bra.

  80. Där har vi påbörjat ett bra arbete.
    Att samtala med eleverna.

  81. Många av pedagogerna
    är jätteduktiga-

  82. -på att samtala med eleverna kring
    tryggheten. De når jättelångt.

  83. Det är jag riktigt nöjd med.

  84. På väggarna satt det ju tavlor.

  85. I arbetet med utsatta elever är
    nästa steg att få med föräldrarna.

  86. Frågan är hur vi gör då.
    Hur får vi dem engagerade-

  87. -och ännu mer delaktiga
    i vårt arbete kring det här?

  88. Vad gör ni för att engagera era
    elevers föräldrar i dessa frågor?

  89. Jag har ju elever som kommer. Några
    elever får egna tider.

  90. Och så brukar jag ha nåt
    som kallas för mitterminssamtal.

  91. Vi bjuder in, och jag får
    berätta vilka fantastiska saker-

  92. -eleven har kommit på o.s.v.

  93. Och där kommer plötsligt
    en stolt förälder in.

  94. Man kan gå den vägen.
    Ta upp vad som fungerar-

  95. -och hur de kan fortsätta
    och var de kan få stöd-

  96. -primärt för barnen, då.

  97. Just att man försöker lyfta de
    positiva sakerna hos deras barn.

  98. Det tycker jag är viktigt. Så
    att man ändå ser de bra sakerna.

  99. Det kan vara tufft. Vissa elever
    händer det mycket kring.

  100. Man måste komma ihåg de positiva
    bitarna. Det glömmer man ibland.

  101. En god relation till föräldrarna
    skapar man ofta via barnen.

  102. Har jag en god relation
    till eleven-

  103. -resulterar det oftast i
    en god relation med föräldrarna.

  104. Då kan man ta upp tuffa saker.
    Det blir lättare att lyfta dem.

  105. Hur kan man jobba för att engagera
    eleverna i trygghetsfrågor?

  106. Många gånger kan man prata om såna
    saker. Om hur vi är mot varandra.

  107. Hur ska vi ha det i klassrummet?
    Vilka regler ska gälla?

  108. Just att vi försöker vara schysta mot
    varandra. Vi hjälper varandra.

  109. Man får bygga på de grundläggande
    trygghetsfrågorna.

  110. Det är viktigt att göra, just för
    att skapa trygghet i klassrummet.

  111. Är eleverna trygga i klassrummet, är
    de också trygga med varandra.

  112. Då kanske de inte
    utsätter varandra för elakheter.

  113. -Det är en frizon.
    -Hur upptäcker man utsatta elever?

  114. De kan komma en morgon
    och vara jättearga.

  115. Eller så reagerar de på nåt
    som de inte brukar reagera på.

  116. När man har haft en klass ett tag vet
    man var normalläget är.

  117. Märker man då
    att det blir skillnader-

  118. -eller att de plötsligt
    blir tysta-

  119. -så är det nåt
    som inte står rätt till.

  120. Då brukar jag säga:
    "Jag märker att nåt inte är bra."

  121. "Det är inget."
    "Men jag ser det på dig."

  122. "Du vet att jag finns här. Vill
    du prata, så kom och säg till."

  123. Man talar om att man finns där.

  124. Man ser på kroppsspråk. Man
    ser också på vad man inte säger.

  125. Klassiskt, både i tonåren och längre
    ner, är ju: "Jag vet inte."

  126. Det räcker. Då är det vårt ansvar att
    hjälpa till.

  127. Innerst inne vet man, fast man
    kan inte sätta ord på det.

  128. Man vet inte hur man ska förklara.

  129. Och man behöver inte som vuxen
    gå runt och se allting.

  130. Man kan bara säga:
    "Hej. Hur mår du i dag?"

  131. Och man kan ge olika förslag:
    "Är det nånting som suger?"

  132. "Eller är det nånting
    som är toppen i dag?"

  133. "Har du nånting du längtar efter? Är
    det nåt du inte är okej med?"

  134. Ger man de alternativen, så kommer de
    med massor av information.

  135. Du brukar ju ha
    s.k. pedagogiska luncher.

  136. Ja. På min lunch går jag och äter i
    skolmatsalen, med eleverna.

  137. Jag rör mig runt. Jag hinner
    inte ta alla elever hos mig.

  138. Det är för elever som av olika
    anledningar inte kommer sig för-

  139. -eller inte vet
    hur de ska komma till mig.

  140. Det är också ett sätt att synas,
    när andra elever kramar om en-

  141. -eller kommer fram
    och frågar olika saker.

  142. "Kom och sitt här." Så möter man nya
    elever och kan observera lite.

  143. Man hör vad de pratar om
    och ser interaktionen.

  144. Om det är ett oschyst bemötande eller
    en underton av nånting.

  145. Eller ord som används som inte är
    okej. Man får se vad som händer.

  146. Men om man ser nån som inte verkar
    må bra, hur snabbt ska man agera?

  147. Direkt. På en gång.

  148. Det tänker jag. Det är inga
    konstigheter. Bara gör't, liksom.

  149. Hur långt ska man gå?
    Om man kollar en elev-

  150. -som inte vill tala om att den
    inte mår bra, vad gör man då?

  151. Det beror på vilken känsla
    det ger mig.

  152. Blir jag väldigt orolig går jag till
    kuratorn eller rektorn.

  153. "Jag tror vi behöver göra en oros-
    anmälan." Då sker det på en gång.

  154. Annars kanske man ligger lite lågt
    och ser hur det ser ut nästa dag.

  155. Då kanske det
    inte är lika oroligt.

  156. Fortsätter beteendet
    under några dagar-

  157. -kanske man kontaktar föräldrarna
    eller pratar med kolleger.

  158. Jag kanske ser nåt
    som de inte ser-

  159. -eller så har de också sett det.

  160. Man kan fråga fritidspedagogen
    hur eleven beter sig på fritids.

  161. Då kanske vi måste agera
    och ta kontakt med elevhälsan.

  162. Sen ser man vem eleven
    har störst förtroende för.

  163. Den kanske
    inte känner till kuratorn.

  164. Då är det du som klasslärare som
    sätter dig ner, och bara: "Kom."

  165. Jag tar i hand med varje elev
    på morgonen.

  166. Man hinner säga nånting till dem. Det
    är relationsskapande.

  167. Då kan jag märka
    när det inte funkar.

  168. Då kan man säga: "Vill du prata?"

  169. Där kommer närheten in.
    Fysisk beröring är jätteviktigt.

  170. Tack. - Enligt Rädda Barnen-

  171. -lever tolv procent av alla barn
    i Sverige i ekonomisk utsatthet.

  172. Nästa gäst är doktor i socialt
    arbete. Hon heter Anne Harju-

  173. -och har studerat vilken betydelse
    en begränsad ekonomi kan ha.

  174. Du har träffat och intervjuat barn
    som lever i ekonomisk utsatthet.

  175. Hur upplever de själva
    sin situation?

  176. De har en ansträngd situation hemma-

  177. -och de känner till och lever med
    den ekonomiska situationen.

  178. De behöver inte ha ett dåligt liv-

  179. -men de känner
    att det är ansträngt.

  180. I förhållande till social
    och materiell delaktighet-

  181. -men även nödvändig konsumtion.
    De tre sakerna pratar de om.

  182. De pratar mest om det sociala.
    Att inte kunna vara delaktig.

  183. Hur väljer de
    att hantera sin situation?

  184. Jag pratar om reaktiva och pro-
    aktiva strategier som man kan ha.

  185. De yngre
    har mycket reaktiva strategier-

  186. -som handlar om att anpassa sig-

  187. -genom att t.ex. säga
    att man inte behöver saker.

  188. Man döljer det för föräldrarna.
    Man reducerar sina behovsanspråk.

  189. De proaktiva
    är mer aktiva strategier-

  190. -som äldre har mer möjlighet till.
    Man börjar arbeta väldigt tidigt.

  191. I min studie finns det exempel
    på unga som hoppar av gymnasiet-

  192. -för att ta ett ekonomiskt ansvar-

  193. -för både sig själva,
    sin familj och sina syskon.

  194. Vad ska man vara uppmärksam på
    som lärare?

  195. Att det finns en förståelse för att
    det man ser, första intrycket-

  196. -kan det ligga nåt annat bakom.

  197. Och att lärare
    som undervisar i områden-

  198. -där majoriteten
    kanske har det bra ekonomiskt-

  199. -tänker på att det kan finnas barn
    även där som inte har det.

  200. Och hur man ska förhålla sig
    till de barnen.

  201. För där upplever jag
    att skammen är ännu större.

  202. Man gör allt för att det inte
    ska synas. I de här familjerna-

  203. -prioriterar man oftast
    det materiella deltagandet.

  204. Telefon, t.ex. Det kan bli
    en obalans i sociala relationer-

  205. -om du har en telefon,
    men med telefonkort.

  206. Och du kan inte ringa ut med den.

  207. Du är alltså beroende av
    att dina kompisar ringer dig.

  208. Det kan skapa irritation hos
    kompisar, och hos lärare också.

  209. Ett annat exempel är lusmedel.

  210. Det är ju vanligt
    att det går löss i skolan.

  211. En mamma berättade
    att just lusmedel-

  212. -är nåt som kostar väldigt mycket
    pengar, om man har lite pengar.

  213. Och att göra det två, tre gånger för
    att det inte försvinner-

  214. -är dyrt,
    och till slut har man inte råd.

  215. Det kan man kanske som lärare
    bli irriterad på.

  216. Varför fixar de det inte det? Det är
    ofta svårt att lägga ut pengar-

  217. -så där snabbt.
    Pengarna finns inte.

  218. Tack så mycket för att du kom hit.

  219. Vad tänker ni
    om det som Anne pratade om?

  220. Jag känner igen
    mycket av det hon berättar-

  221. -från de skolor
    jag har arbetat på tidigare.

  222. Just det här att det är viktigare att
    ha den senaste telefonen.

  223. Det är mycket yta som räknas.
    Och det är skrämmande.

  224. För då kanske de inte har regn-
    kläder, stövlar, vinterkläder...

  225. Vi kan märka på barnen
    som lever i ekonomisk utsatthet-

  226. -att de inte har de sakerna, utan man
    prioriterar det materiella.

  227. Hur hanterar du det, som lärare?

  228. Det är svårt.
    Jag kan inte kräva det.

  229. Man kanske kan se om man
    har ett par kvarglömda stövlar.

  230. Lisa kan få låna dem
    när vi ska ut i skogen.

  231. -Har skolan några strategier?
    -När det gäller t.ex. skridskor...

  232. ...så brukar många skolor
    ha skridskor att låna ut.

  233. För man kanske tycker att det
    har vi ju. Eller hjälmar och sånt.

  234. Men det här vanliga - stövlar,
    regnkläder - det har vi inte.

  235. Medvetenheten ökar
    kring de här frågorna-

  236. -i och med att vi
    får fler intro-elever på skolorna.

  237. Och sen finns ju jag också.
    Det finns ju fonder att söka.

  238. Det finns Majblomman.

  239. Man kan söka pengar, och man
    behöver inte skylta med det.

  240. Men sen kan skolan också gå in och
    hjälpa till med att prata om det.

  241. När man möter barnen och de sitter
    med telefoner - prata om det.

  242. "Det är ju inte alla som har såna.
    Jag har den här gamla."

  243. Vi pratar om att det finns
    de som har och de som inte har.

  244. Man kan dra paralleller
    till omvärlden.

  245. Det finns barn
    som inte får gå i skolan.

  246. De måste arbeta,
    för de har inga pengar.

  247. Vi kan prata om att det finns barn
    i Sverige som inte har det bra.

  248. På det sättet vi värderar
    vad som är bra.

  249. Prata om det. "Vi tänker så här, men
    man kan också tänka så här."

  250. Så att man vidgar perspektiven
    och sår frön hos eleverna.

  251. Och jag kan relatera
    till min barndom.

  252. Jag hade ingen mobil, ingen dator,
    ingen tv på rummet.

  253. De blir så här: "Oj!" En elev sa:

  254. "Hade du Iphone noll
    när du var liten?"

  255. "Nej, det fanns inte."

  256. Erik Rova, psykolog med inriktning
    mot pedagogisk psykologi-

  257. -utbildar skolor i traumakunskap.

  258. Många känner sig osäkra i hur man
    bäst bemöter barn med trauman.

  259. -Hej, Erik.
    -Hej.

  260. Vad behöver skolorna kunskap om när
    det gäller barn och trauman?

  261. När jag utbildar
    i traumakunskap och bemötande-

  262. -utgår vi ifrån
    vad som händer i hjärnan.

  263. Vad sker när man upplever trauma?

  264. Det är bra för att få en ökad
    förståelse för de här barnen.

  265. Men för skolpersonal tycker jag det
    är viktigt med kunskap-

  266. -om vilka behov
    nån som har upplevt trauma har.

  267. Vi behöver veta det
    för att skapa en miljö-

  268. -som bidrar till återhämtning
    och utveckling.

  269. -Hur ser behoven ut, då?
    -Psykologen Howard Bath...

  270. ...har formulerat tre kärnbehov
    utifrån ny traumaforskning:

  271. Trygghet. För att kunna läka
    och lära behöver vi vara trygga.

  272. Goda relationer.
    Det är en förutsättning-

  273. -för social och emotionell
    utveckling.

  274. Det tredje behovet
    handlar om att reglera känslor-

  275. -och hantera svåra situationer.
    Barn med traumatiska erfarenheter-

  276. -har ofta svårt med det.
    Man behöver stöd från vuxna-

  277. -och goda erfarenheter.

  278. Hur ser man
    att barn bär på trauman?

  279. Vi kan se elever som
    har svårt att vara koncentrerade.

  280. Beteendeproblem, oro, ångest...
    Kanske kroppsliga besvär.

  281. Det är en ganska rörig symtombild -
    ganska stökig.

  282. Och allt det jag räknade upp nu-

  283. -kan ju bero
    på en massa andra saker.

  284. Vad är viktigt att tänka på
    som lärare?

  285. Det är viktigt att vi som vuxna har
    koll på våra egna känslor.

  286. Att vi själva kan behålla lugnet.

  287. Att vi hjälper barnet
    att minska på stress.

  288. Att vi hittar välavvägda krav.
    Och så är det jätteviktigt-

  289. -att vi också ser till
    att få det stöd vi behöver.

  290. Finns det en risk
    för att vi förstorar traumat?

  291. Det finns ingen risk att vi
    ger ett barn för mycket omsorg.

  292. Men det är klart att vi inte ska
    forcera fram traumaberättelser.

  293. Vi måste se barnet där det är
    och ge det möjlighet-

  294. -att återhämta sig, läka
    och utvecklas i sin egen takt.

  295. -Tack för att du var med oss.
    -Tack så mycket.

  296. Nån kommentar på detta?

  297. Det vi kan göra från elevhälsan-

  298. -är ju att fortbilda, ge information,
    handleda och stötta.

  299. När jag har öppen dörr
    kommer också lärare in-

  300. -och sitter ner
    och bollar och tänker.

  301. Då kan jag bekräfta:
    "Fortsätt så."

  302. De får också pysa lite, och jag visar
    var de kan pysa vidare.

  303. Och i arbetslagen,
    att få stöd hos varandra...

  304. Och ändå veta, bekräfta:
    Vilket bra jobb!

  305. Så att man inte blir tyngd av det.

  306. Den möjligheten är viktig.

  307. Att få bekräftat att man tänker rätt
    i den här situationen.

  308. Och för mig är det ju att lyssna-

  309. -och lyfta bekymret från eleven. Jag
    kan lägga det i mitt knä.

  310. Jag kan hantera det bättre. Och jag
    kan lägga vidare det till dig.

  311. Att bara vara medmänniska,
    och en trygg vuxen.

  312. Och sen kanske få verktyg
    från mig. Eller förståelse.

  313. Är det svårt att förhålla sig
    dels professionellt-

  314. -och dels som privatperson
    när man möter utsatta barn?

  315. Jo, det kan det vara.
    Det berör ju.

  316. Många gånger har de berättelser som
    berör mig som person mycket.

  317. Men jag måste vara professionell
    i mitt yrke som lärare.

  318. Jag är inte privatpersonen Jonas,
    utan läraren Jonas.

  319. Jag som lärare kan göra det så bra
    som möjligt för eleven i skolan.

  320. När jag kommer hem är jag hemma. Jag
    måste skilja på de rollerna.

  321. Det lär man sig den hårda vägen.
    Ibland måste du gå in i det här.

  322. Och det blir tufft, men man
    måste skilja på det för att orka.

  323. -Är det lätt att ge upp?
    -Ja, det är det.

  324. För några år sen
    hade jag en tuff grupp.

  325. Jag slet duktigt med dem.
    Det var riktigt jobbigt.

  326. I november kände jag
    att nu struntar jag i det här.

  327. Jag håller mina lektioner,
    och vill de vara där så okej då.

  328. Jag brukar inte ge upp,
    men jag hade den känslan.

  329. En dag
    när jag möter de här sexorna-

  330. -säger en pojke: "Ska du ge upp, som
    alla andra har gjort?"

  331. Då tänds en liten djävul i mig. "Nej,
    fanken heller. Glöm det."

  332. Nu går de i årskurs nio,
    och när jag möter dem-

  333. -får jag payback
    på jobbet jag gjorde.

  334. Tack för att ni kom! Ni ska snart få
    prata mer i vårt eftersnack.

  335. Dela med er av era tankar om elev-
    hälsa under hashtagg Lärlabbet.

  336. I nästa program
    pratar vi om er arbetsmiljö.

  337. Hur jobbar man med relationer och
    struktur för att motverka stress?

  338. Glöm nu inte eftersnacket
    på vår blogg.

  339. -Ja...
    -Nu kom inte HBTQ-frågan in.

  340. Jag tänkte precis fråga
    om det var nåt vi missade.

  341. -Vad var det du tänkte säga där?
    -Det jag tänker är...

  342. En utsatt grupp som ofta glöms bort,
    det är ju-

  343. -barn och unga som inte känner sig
    bekväma i den kropp de har-

  344. -eller känner
    att identiteten inte passar-

  345. -med det juridiska
    eller det biologiska könet.

  346. -Det är jätteviktigt...
    -Hur kan man jobba med det, då?

  347. Framför allt kan man prata om det.
    Jag har ett armband-

  348. -som många elever frågar om,
    och då kan man berätta om det:

  349. "Det handlar om att alla människor
    ska få känna hur de vill"-

  350. -"älska vem de vill
    och vara den de vill."

  351. Det är ett sätt att jobba
    hälsofrämjande i elevhälsan.

  352. Det är förebyggande
    att ge informationen, tänker jag.

  353. Den grejen är ju också viktig för
    oss lärare att prata med elever om.

  354. Det är ju vem som helst av oss.

  355. Där tror jag
    att många lärare behöver ha stöd-

  356. -för man kanske inte
    känner sig trygg i att prata om det.

  357. Då är det jätteviktigt att man
    från elevhälsans håll kan lyfta det.

  358. Vi kan ju komma till det
    att man på högstadiet har en elev-

  359. -som inte är bekväm
    med att byta om på killarnas-

  360. -om man nu är kille
    men känner att man är i fel kropp.

  361. Hur ser det ut på skolorna?
    Är det bås där man kan stänga in sig?

  362. Det handlar om
    att se till varje individ-

  363. -inte att gruppera in i olika fack,
    utan man ska få känna sig inkluderad.

  364. Vad tänker du, som satt i soffan
    och lyssnade? Vad har du för tankar?

  365. Det som kommer upp hela tiden
    är ju förtroendefulla relationer-

  366. -och tillit och bemötande. Det är
    stora krav som ställs på lärarna.

  367. Det som kom upp... Hur ska man
    förhålla sig till det som lärare?

  368. Men grunden verkar genomgående vara
    tillit och relationer.

  369. Men det är ganska svårt att ha
    en god relation till alla elever.

  370. Hur gör du det?
    Det måste ju finnas...

  371. Det måste vara fall där du känner
    att du har svårt att nå nån.

  372. Vad har du för knep då?
    Vad använder du dig av?

  373. Jag vet inte riktigt.

  374. Vissa elever
    är det svårt att skapa det med.

  375. Man kanske känner igen sig i nåt
    eller så är det nåt som triggar mig.

  376. Det är svårt, men jag måste ju
    försöka vara professionell då-

  377. -och försöka lösa det,
    för det kan ligga hos mig.

  378. Jag kanske irriterar mig på nåt,
    men jag måste ändå lyssna på eleven-

  379. -så att jag verkligen ger den tiden
    till att lyssna på dem också.

  380. Jag måste behandla alla lika,
    och det är svårt med vissa elever.

  381. Och jag tänker också
    att det är okej...

  382. Jag träffade en elev som sa
    att den behandlades orättvist.

  383. "Ja,
    fast hade du haft ett annat behov"-

  384. -"då hade du också fått
    ett annat bemötande av din lärare."

  385. "Det är rättvisa.
    Rättvisa kan vara på olika sätt."

  386. Det tänker jag också
    är bra att kunna säga.

  387. "Jag ser dig här,
    och nu behöver jag bemöta dig här."

  388. Jag kanske stretchar lite på ramarna
    och skickar eleven till ett vilorum-

  389. -när den inte kan koncentrera sig,
    oavsett orsak-

  390. -som vi har hört Erik prata om i dag.

  391. Jag tänker att barnen vet själva.

  392. De är ju aktörer själva i det här.

  393. De kan själva
    formulera sig och prata.

  394. Ibland kanske vi
    är rädda för att prata med barnen-

  395. -men har man bara en förtroendefull
    relation, så kan de själva berätta.

  396. Det jag såg är att de är
    väldigt aktiva i familjens situation.

  397. Hela familjen jobbar
    med situationen som finns i familjen.

  398. Man kanske glömmer bort det, att
    barnen är väldigt kloka och medvetna.

  399. Jag kom på en sak
    om det vi pratar om.

  400. Ekonomiskt utsatta elever,
    det jag ser ibland är att de...

  401. Vid lunchtid
    så kan de äta enormt mycket-

  402. -för det kan vara
    den enda måltid de får under dagen.

  403. De fick ingen frukost, för de
    har inte råd med fritidsavgiften-

  404. -som ändå är ganska human,
    men för dem blir det ju inte det-

  405. -och de kanske inte får nån middag.

  406. Jag har varit med om elever
    som har snattat för att få mat.

  407. -Och det är hemskt.
    -En del skolor har ju nu frukost.

  408. Man har frukost till alla barn,
    så man pekar inte ut vissa barn.

  409. Just av den anledningen
    har man ju börjat med det.

  410. -Och mellis.
    -Ja.

  411. En annan bra sak är att min förra
    kommun, Sundbyberg, tog ett beslut-

  412. -att vad gäller utflykter,
    så går läraren till köket och säger:

  413. "Nu ska jag åka på utflykt,
    jag vill ha 25 stycken baguetter."

  414. Det tycker jag är
    en bra grej att göra-

  415. -för då exkluderar man ingen,
    utan alla får mat.

  416. Man behöver inte fundera på det
    och säga: "Mamma hann inte laga nåt."

  417. Vissa tycker att det är trist
    att man inte får ha med mat-

  418. -men den skolan ligger
    i ett socioekonomiskt utsatt område-

  419. -och det blir bättre på det sättet.

  420. Det finns forskare som pratar
    om exklusion från skolan-

  421. -men också om exklusion inom skolan.
    Det här är ju för att förebygga det.

  422. Man gör alla delaktiga på nåt sätt,
    alla får de här mackorna.

  423. Vi gör det här för alla,
    alla får frukost-

  424. -så man exkluderar inte nån,
    som när de ska ta med sig själva.

  425. Jag tänker på födelsedagar.
    Förr skulle man ta med sig glass-

  426. -till alla i klassen,
    en sån sak kan ju bli jättejobbig.

  427. I min förra klass sa vi:
    "Vi tar inte med oss nånting."

  428. "Blir det nåt
    så är det jag som bjuder på nåt."

  429. Det har blivit såna principbeslut
    som man måste ta på enskilda skolor.

  430. Malmö har ju tagit ett principbeslut
    att skolor inte får fråga om pengar-

  431. -men det gör man ändå genom att säga
    att det är föräldrarna som ordnar.

  432. Jag upplever att många skolor-

  433. -i de här områdena där det finns
    många familjer med sämre ekonomi-

  434. -har tagit principbeslut
    att de inte ber om pengar.

  435. "Om vi gör nåt så är det för alla."
    De har tagit såna medvetna beslut.

  436. Det tror jag är viktigt. Det borde
    fler skolor och fler kommuner göra.

  437. -Hör ni, tack så jättemycket.
    -Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Skolan som skyddsfaktor

Avsnitt 17 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Elevvård, Skolan, Skolhälsovård, Skolsociala åtgärder, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Hur hjälper man barn att utveckla alla sina språk?

Laholm är en kommun som tagit emot relativt många familjer på flykt de senaste åren. Det märks inte minst bland de många flerspråkiga barn som skolas in på kommunens förskolor. Förskolan ska jobba språkutvecklande och i det ingår att barnen ska få utveckla sitt modersmål även när detta inte är svenska. Hur jobbar man för att åstadkomma det i Laholm? Vi träffar den kanadensiske professorn Jim Cummins som är en av världens ledande forskare i ämnet flerspråkighet. Han menar att rätten till modersmålet är en nyckel till ett socialt rättvist samhälle.

Fråga oss