Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Lärarens arbetsmiljöDela
  1. Veckans gäster i "Lärlabbet":

  2. Elin Lavén, lärare i årskurs 1-7
    på Träkvista skola på Ekerö.

  3. Agneta Olander, rektor
    på Tolvåkerskolan i Löddeköpinge.

  4. -Okej, ska vi köra i gång?
    -Ja.

  5. Skolan är elevers
    och lärares arbetsplats.

  6. När lärarna trivs påverkar det
    elevernas resultat positivt.

  7. Vad kan man som lärare göra
    för att skapa en bättre arbetsmiljö?

  8. Det ska vi prata om i dag.

  9. Vad är viktigast för att ni
    ska trivas på er arbetsplats?

  10. Ett bra samarbete med kollegorna,
    att man blir sedd.

  11. Att man tar hand om varandra
    och visar omtanke, även privat.

  12. Att man ser
    utanför skolans fyra väggar.

  13. Vad får dig att trivas som rektor?

  14. För mig är det viktigt
    att all personal trivs på skolan.

  15. Och jag vill se att det är så också.

  16. Man kan ju säga att man trivs,
    men i praktiken inte göra det.

  17. Samarbete och samsyn,
    att vi drar åt samma håll.

  18. Att vi har skolans mål klara för oss.

  19. Det gör organisationen stabil
    och det skapar hälsa.

  20. Jag håller med om det här med samsyn.

  21. Det ger eleverna en samlad bild.
    Lärarna säger inte olika saker.

  22. Då vet eleverna
    och det gör dem trygga.

  23. -Har du funderat på att hoppa av?
    -Ja.

  24. Jag kände att det inte
    var nån utmaning längre.

  25. Det stod stilla
    och hände inte så mycket.

  26. Sen fick jag ett uppsving.
    Jag gjorde en forskningsstudie.

  27. Det gav mig en nytändning.
    Nu är jag mer driven än nånsin.

  28. Det var väl för sådär 10 år sen.

  29. Hur hänger elevhälsa
    och lärarhälsa ihop?

  30. Det är en symbios.
    Eleverna måste ju samarbeta med alla.

  31. Med lärare och elevhälsa,
    för vi är ju många på skolan.

  32. Samarbetet är ju grundat på hälsa.

  33. Jag tror att om jag mår bra-

  34. -och känner att jag kan ha roligt
    med mina arbetskompisar-

  35. -och kan prata med dem,
    så märks det i klassrummet.

  36. Då känner jag mig engagerad
    och positiv.

  37. Och det är klart att det påverkar
    de 30 eleverna som sitter där.

  38. Jag tror
    att det har jättestor betydelse.

  39. Tack så mycket!

  40. Hur får man personalen att må bra?
    På Visätraskolan var stämningen låg.

  41. Men nu har man hittat ett sätt att
    lyfta varandra och skapa teamkänsla.

  42. Jag heter Semira Vikstöm och jobbar
    på Visätraskolan i Huddinge.

  43. Jag heter Henrik Bartoldson
    och jobbar på Visätraskolan.

  44. Mina ämnen är svenska och engelska.

  45. I början såg jag stora utmaningar
    då det gällde personalens trivsel-

  46. -men även elevernas, framför allt
    då det gällde tryggheten.

  47. Även resultaten behövde förbättras.

  48. Det första jag gjorde
    var en kartläggning av läget.

  49. All personal
    fick skriva ett brev till mig-

  50. -där de fick berätta hur de trivdes,
    vad som kunde vidareutvecklas-

  51. -och vad de hade för förväntningar
    på mig som rektor.

  52. Det gav en ganska tydlig bild
    av vad jag behövde jobba med först.

  53. Viktigt för trivseln
    på en arbetsplats är...

  54. Förutom att man ser varandra
    i personalrum och korridorer.

  55. ...att det finns omtanke
    och att man bryr sig om varandra.

  56. Det är otroligt viktigt
    att man blir sedd.

  57. Då det gällde personalbiten så gällde
    det att få ihop personalgrupperna.

  58. De var oerhört grupperade tidigare.

  59. Fritidspersonalen för sig,
    lärargrupperna för sig.

  60. Övrig personal upplevde
    att de inte var inkluderade alls.

  61. Vi jobbade mycket för att få ihop
    hela teamet på Visätraskolan.

  62. När alla känner att deras jobb
    är oerhört viktigt-

  63. -så bidrar alla på ett bättre sätt
    till verksamhetens utveckling.

  64. Det finns en öppenhet kring
    att man kan behöva hjälp.

  65. Det ser jag som en styrka.

  66. Klassrumsdörrarna är öppna
    och vi stöttar varandra.

  67. Det skapar en tillåtande anda-

  68. -och att man hjälper varandra.

  69. I en stressande miljö
    är det inte självklart.

  70. Om man är stressad och inte trivs
    så hamnar fokus på andra saker.

  71. Vi har olika forum där lärarna
    kan diskutera olika saker.

  72. Övrig personal också.

  73. Vi har arbetslagsmöten
    och lyfter fram goda exempel.

  74. Vi lyfter även fram utmaningar
    och saker där man behöver stöd.

  75. Men det är viktigt
    att lyfta fram det positiva.

  76. Ofta fokuserar man på det som inte
    fungerar och missar det som är bra.

  77. Man kan fastna i småsaker i stället
    för att se hur bra man har det.

  78. Det är viktigt att synliggöra.

  79. Vad ingår det för fler argument?

  80. Jag har jobbat här i ungefär 25 år
    och det har varit upp och ner.

  81. Jag har varit på väg under åren,
    men nu har allt fallit på plats.

  82. Vi är ett bra lag som kompletterar
    varandra och har en tydlig struktur.

  83. Och vår chef Semira ligger långt fram
    då det gäller IT och pedagogik.

  84. Det sporrar oss och det har utvecklat
    mig som har jobbat här så länge.

  85. Jag vill fortfarande lära mig nytt
    och hon inspirerar, ordnar kurser-

  86. -och ser till
    att vi har rätt hjälpmedel.

  87. Det är väldigt viktigt
    och bra för oss pedagoger.

  88. Det som jag ser som en utmaning
    är hur man ska få alla-

  89. -att ta ett aktivt ansvar för sin
    arbetsmiljö och lösa det tillsammans.

  90. Att inte lämna över det
    till nån annan är en stor utmaning.

  91. Hur gör vi det?

  92. Vad får ni för tankar?

  93. Hur viktigt det är att hålla fast
    vid det man har planerat.

  94. Och framför allt arbetsmiljön.

  95. Den är viktigare än vi tror.

  96. Alla är bärare av viktiga delar
    av arbetsmiljön som måste fångas upp-

  97. -föra att en skola
    ska kunna bli så bra som möjligt.

  98. Jag håller med om att man ska lyfta
    fram det bra, inte det negativa.

  99. Man ska inte fastna i detaljer,
    utan ta fram det som är bra.

  100. Det som vi faktiskt gör bra.

  101. -Varför fastnar man i det dåliga?
    -Det är lättare att vara negativ.

  102. Vi ska kanske bli bättre på
    att se att vi är duktiga-

  103. -än att vara bekymrade.

  104. Och vi måste visa varandra omtanke,
    som Henrik sa.

  105. Öppenheten, att det är högt i tak
    och man kan säga vad man tycker-

  106. -och be om hjälp
    när man känner att man inte orkar.

  107. Att aktivt ta ansvar
    för sin arbetsmiljö, hur gör man det?

  108. Man måste lyfta fram vad man
    menar med en bra arbetsmiljö.

  109. Det kan variera över tid.

  110. När man börjar på en skola
    har man ju ett läge-

  111. -och sen förändras det. Det är
    viktigt att prata om förändringen.

  112. Hur har du jobbat för att få ihop
    gruppen, som vi såg i reportaget?

  113. Vi har alltid haft arbetsmiljö
    och hälsa på dagordningen.

  114. Vi har medvetet arbetat med det
    på vår skola.

  115. Sen har vi utbildat värdegrundsledare
    för varje arbetslag.

  116. Då slår man fast vad som är viktigt.

  117. Värdegrunden är ju nåt
    vi aldrig kan bortse ifrån.

  118. Rent praktisk så har vi avsatt tid
    för det i kalendariet.

  119. Vi har utbildat all personal i hur
    vi ska förhålla oss till varandra-

  120. -och eleverna
    och deras vårdnadshavare.

  121. Vi har haft
    ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

  122. Hur har du som rektor kunnat
    minska stressen för dina lärare?

  123. Jag har tagit mig an varje lärare
    som har kommit till mig.

  124. Stress kan ju se olika ut.
    Jag har gjort justeringar vid behov.

  125. Det har gjort
    att vi har väldigt hög frisknärvaro.

  126. Elin, du har nåt som heter
    "sammanhållen tid". Berätta lite.

  127. Våra elever har till exempel NO
    bara en dag i veckan.

  128. All NO är på en och samma dag,
    vid ett tillfälle.

  129. Så är det i princip med alla ämnen.

  130. Så jag träffar bara två klasser
    om dagen och har två lektioner.

  131. Jag kan ha matte med en klass
    i 60 minuter på morgonen-

  132. -och sen tre timmar NO
    med en klass i årskurs 6.

  133. Däremellan är det luftigt.
    Jag måste inte springa benen av mig.

  134. Jag slipper stressa och kan arbeta
    under mycket lugnare former.

  135. Jag hinner bygga relationer
    med eleverna.

  136. Jag hinner utveckla flera förmågor
    under samma arbetspass.

  137. Klasserna blir ju större,
    men jag hinner med alla elever.

  138. De som behöver mycket stöd
    måste man ju få i gång.

  139. Men jag hinner också med dem
    som ligger i fas-

  140. -och utmana dem
    som ligger i framkant.

  141. Eleverna tycker samma sak
    om "sammanhållen tid".

  142. De tycker
    att lärarna hinner med alla elever.

  143. Det gör att vi blir lugnare och att
    elevernas arbetsmiljö blir lugnare.

  144. -Vad tycker du, Agneta?
    -Det låter ju oerhört bra.

  145. Ni har gjort det på ett fint sätt
    och jag tänker över tid också-

  146. -för man kan ju inte göra det
    från ena dagen till den andra.

  147. Jag som rektor är ju otroligt viktig.

  148. Jag måste vara lyhörd, men även
    se till att det är genomförbart.

  149. Det finns inget antingen eller.
    Man måste ta det på allvar.

  150. Ja, man måste gå in för det
    till 100 procent.

  151. Det är en utmaning
    att få alla att vilja testa det här.

  152. Det är svårt om man har bakåtsträvare
    som inte ställer upp på det.

  153. Som du säger så tar det ett år eller
    två att känna in hur det funkar.

  154. Effekten märks inte så snabbt.

  155. Man måste reflektera över det också.
    Vi får nya medarbetare.

  156. Nya lärare och annan personal,
    så man måste tänka efter.

  157. Alla kan ju bidra med nånting nytt
    som är positivt.

  158. Det är ju en färskvara,
    men arbetsmiljö är jättespännande.

  159. Det kan definieras olika, men alla
    ska ju verka för en god arbetsmiljö.

  160. -Om även eleverna är ju arbetstagare.
    -Toppen. Tack!

  161. Vilka arbetsuppgifter
    prioriterar lärarna själva?

  162. Det vet nästa gäst
    som har forskat kring det här.

  163. Hon heter Carola Aili och är
    universitetslektor i pedagogik...

  164. -...vid Lunds universitet. - Hej!
    -Hej!

  165. Vad får lärare
    att må bra på sin arbetsplats?

  166. Framgång i klassrummet
    är den enskilt viktigaste faktorn.

  167. Men lärare lämnar också yrket för att
    de vantrivs med sina kollegor.

  168. Men att uppleva framgång och känna
    att det går bra är viktigast.

  169. Vad anser lärarna själva
    är själva kärnan i deras arbete?

  170. Det är en intressant fråga.

  171. Egentligen har lärarna en idé
    om vad som är viktigt-

  172. -men i praktiken
    ser det inte alltid ut så.

  173. Det beror på att arbetspressen i dag
    tvingar fram prioriteringar.

  174. Dem har man inte alltid kontroll
    över. Man måste underordna sig-

  175. -eller bara
    göra det nödvändiga för stunden.

  176. Man hinner inte
    tänka på långsiktiga konsekvenser.

  177. Om vi ser till den studien
    som pågår just nu-

  178. -framgår att lärarna prioriterar
    förberedelse och undervisning.

  179. Förberedelse kan innebära att kolla
    om länkar på nätet finns kvar-

  180. -eller ha koll på material.
    Det tycker de är viktigt.

  181. Men det de tvingas prioritera
    är sånt som administration.

  182. Man pratar ju
    om "den administrativa bördan".

  183. Men en del administration
    är kopplad till pedagogiken.

  184. -Kan du ge nåt exempel?
    -Hemkunskap fungerar inte...

  185. ...om man inte har beställt varor.
    Ska man öva hjärt-lungräddning-

  186. -så måste man plocka fram dockan
    som man övar på och allt annat.

  187. Det är sånt man prioriterar.

  188. Den tid som blir över
    ägnas åt pedagogisk planering.

  189. Då funderar man kring
    hur undervisningen ska läggas upp-

  190. -hur anvisningar ska formuleras
    eller hur provresultat ska tolkas.

  191. Det är viktigast,
    men den administrativa delen-

  192. -både den som är kopplad
    till undervisningen och den andra-

  193. -tar för mycket tid
    från det man egentligen vill.

  194. Vad skulle man kunna ta bort
    för arbetsuppgifter från lärarna?

  195. De arbetsuppgifter
    som inte kräver lärarkompetens-

  196. -där man inte behöver en pedagogisk
    kunskapsbas eller ämneskunskaper-

  197. -så handlar det om ganska mycket tid.

  198. Två tredjedelar av den tiden går åt
    till sånt som inte kräver utbildning.

  199. Som sagt, att beställa saker,
    kvittera dem-

  200. -sen ska man attestera fakturor.

  201. Man ska skriva reseräkningar
    om man varit på kompetensutveckling.

  202. Sån administration
    kan läggas på andra.

  203. Det finns även annat som tar tid,
    exempelvis förflyttningar.

  204. När vi mätte
    hur mycket lärare förflyttar sig-

  205. -så kunde det handla om timmar,
    på arbetstid.

  206. Dagens diskussion
    om lärarassistenter-

  207. -borde följas av försöksverksamhet
    där man ser vad som kan tas bort.

  208. Vilken support behöver lärare?

  209. I reportaget var det ju exemplariskt.

  210. Rektorn som frågade lärarna vad de
    behövde för att göra ett bra jobb.

  211. Den frågan har jag ställt
    som forskare också.

  212. Vad vill ni få gjort
    före undervisningen?

  213. Man måste fråga lärarna först.

  214. I decennier
    har besluten kommit uppifrån.

  215. Nu är det dags att lärarna själva
    får säga vad de behöver.

  216. Tack, Carola.
    Följ med bort till panelen.

  217. -Känner ni igen er i det Carola sa?
    -Absolut.

  218. Mycket av det du säger kommer fram
    när man intervjuar lärare.

  219. Den administrativa arbetsbelastningen
    är stor.

  220. Men sen måste var och en fråga sig
    vad de ägnar sin tid åt, som du sa.

  221. Det måste diskuteras,
    och inte bara vid ett tillfälle.

  222. Det måste lyftas fram i olika
    konstellationer på respektive skola.

  223. Vi har ju vårdnadshavare,
    vi har elever, vi har oss själva-

  224. -så det är många aktörer på samma
    arena som tycker mycket om skolan.

  225. Fördelen med "sammanhållen tid"
    är ett mycket luftigare schema.

  226. Med 45-minuterslektioner
    måste jag förbereda för hela dagen.

  227. Det behövs inte nu.
    Jag har tid mellan lektionerna.

  228. Jag kan ta det lite lugnt.
    Jag måste inte rusa till kopiatorn.

  229. Jag kan ta det senare och göra nåt
    annat först, vilket känns jätteskönt.

  230. Jag behöver inte stressa hela tiden.

  231. Hur kan man stötta
    en stressad kollega?

  232. Om man märker att nån är stressad,
    man kan höra det på stegen-

  233. -och så drar de en djup suck, då
    hjälper man dem med att skala bort.

  234. Om jag har det lite lugnt så kan jag
    hjälpa dem med kopiering, exempelvis.

  235. När man har nått den stressnivån
    så försöker man ju hinna med allt.

  236. Då måste vi stötta, men skolledningen
    måste också hjälpa till.

  237. Det kan bara vara för mycket,
    till exempel tuffa föräldrakontakter.

  238. Det kan handla om vad som helst
    och då måste skolledningen stötta.

  239. Kollegor kan stötta på en nivå,
    sen måste ledningen hjälpa till.

  240. Man får inte vara rädd
    för att be om hjälp-

  241. -utan säga till
    när det går för långt.

  242. Vi har flera gånger sagt till när det
    verkar vara för mycket för nån-

  243. -om de inte gör det själva.

  244. Du nämnde det här
    med föräldrakontakter.

  245. När jag har varit ute
    och gjort min studie-

  246. -så säger lärarna att de
    använder sin privata mobil till det.

  247. Och dessutom försöker de svara så
    fort de får ett sms eller ett mejl.

  248. På jobbet vill de vara ifred.

  249. Så de svarar hemma
    för att hinna med allt som kommer.

  250. Då får man
    förbereda i lugn och ro på jobbet.

  251. -Det infiltrerar ju det övriga livet.
    -Vi ska prata mer om det.

  252. Arbetsmiljöverket menar att inflödet
    av mejl, sms och telefonsamtal-

  253. -ökar belastningen
    för landets lärare.

  254. Nina Jonsson är rektor på Södermalms-
    skolan och skrev en artikel i DN.

  255. -Nina är med oss nu. Hej, Nina!
    -Hej!

  256. Det var ju över ett år sen.
    Vad handlade alla mejl om?

  257. Oftast ville föräldrarna framföra
    kritik, och det ska man ju få.

  258. Problemet är mängden mejl
    och ibland den tråkiga tonen.

  259. Ibland respekterar man inte yrkes-
    kåren, utan har åsikter om betyg.

  260. Det tycker jag
    man ska överlåta till lärarna.

  261. Vad hände
    efter att artikeln publicerades?

  262. Vi diskuterade frågan i skolrådet-

  263. -och det fanns
    en stor förståelse för det här.

  264. Alla ville göra nåt åt saken.

  265. -Blev det nån förändring?
    -Ja, absolut.

  266. Vi tog fram ett "förväntansdokument"
    där det stod vad vi förväntade oss-

  267. -och vad föräldrarna
    kan förvänta sig av oss.

  268. Det har alla föräldrar fått
    och sen dess har det förbättrats.

  269. Har ni nån policy för det här i dag?

  270. Ja, vi jobbar med dokumentet
    och en kontakttrappa-

  271. -där vi tydliggör
    vem de ska kontakta i olika frågor.

  272. Så att de inte kontaktar mig
    om en lampa på skolgården är trasig.

  273. Vi har också en policy för e-post.
    Man ska svara skyndsamt-

  274. -men om nån är kränkande i ett mejl
    så får man säga ifrån.

  275. -Har ni andra strategier?
    -Ja, vi har jobbmobiler.

  276. Lärarna använder dem i kontakten
    med vårdnadshavare och myndigheter.

  277. De får inte
    använda sina privata mobiler.

  278. Vi vill begränsa
    deras tillgänglighet.

  279. Man ska inte
    kunna ringa en lärare på fritiden.

  280. -Så den mobilen stannar på jobbet?
    -Ja, den stannar på jobbet.

  281. Vad gör du som rektor
    om en lärare får ett kränkande mejl?

  282. De flesta kan säga ifrån, men annars
    tar man kontakt med närmsta chef-

  283. -som får förklara att personalen
    inte får behandlas så.

  284. Hur får man föräldrar
    att förstå vad som inte är okej?

  285. De allra flesta förstår det
    och är trevliga-

  286. -men med det fåtal som inte är det
    måste man tydligt säga ifrån.

  287. Det är bristen:
    vi är inte tillräckligt tydliga.

  288. -Tack för att du var med, Nina.
    -Tack.

  289. "Tillräckligt tydliga"...
    Vad säger ni?

  290. Det måste man vara, med ramarna.
    Vi har också jobbmobiler.

  291. Efter klockan fem svarar inte jag.
    Jag lämnar den på jobbet.

  292. -Är det er policy?
    -Ja.

  293. Mejl försöker vi svara på
    inom 24 timmar.

  294. Det jobbiga är
    om man öppnar mejlen på en söndag...

  295. Det gäller att lägga det åt sidan.

  296. Om en förälder är kränkande
    går man till närmsta chef.

  297. -Lämna över ärendet.
    -Det kräver tydlighet.

  298. Så att de vet
    att du inte läser mejl under helgen.

  299. Vi har tydligt gått ut med det,
    så de håller sig i schack.

  300. Men finns det inte mejl på kvällar
    och helger som man måste ha koll på.

  301. Alla mejl måste man ju ta hand om,
    men rutiner är viktiga.

  302. De måste man ju skapa genast,
    annars svämmar det över.

  303. Lärare som får många mejl...

  304. Missförstånd kan ju leda till
    att det accelererar väldigt.

  305. I min roll som skolledare ger jag
    givetvis lärarna stöd i det.

  306. Det är självklart.

  307. Men det här med förväntansdokumentet
    är ju intressant.

  308. "Så här förhåller vi oss
    från och med nu."

  309. Och det är ju viktigt att man gör det
    också för kontakterna kan bli nära-

  310. -mellan lärare och föräldrar
    - givetvis med ett gott syfte.

  311. Det är svårt att säga:
    "Nu ska vi inte mejla mer."

  312. Hur får man föräldrarna
    att respektera ens arbetstid?

  313. Genom information.
    Vi har "Rektorn har ordet"-

  314. -där det finns mycket information
    man kan vara nöjd med-

  315. -och som tydliggör vad det är
    som gäller på skolan framöver.

  316. Det sparar många mejl, det vet jag.

  317. Första föräldramötet på terminen.

  318. Då kan man informera
    om hur det kommer att bli framöver.

  319. Och man kan ta upp det senare
    och se vilken typ av mejl man fått.

  320. När det gäller konflikter,
    grupperingar och utanförskap-

  321. -så kan man ha strategier
    för hur man pratar om det i familjen.

  322. Hur kan man stötta sitt barn
    utan att kontakta skolan?

  323. Ett gott bemötande är ju viktigt.

  324. Det ingår i professionen.

  325. Det får man handskas med.
    Det ingår i yrkesrollen.

  326. Tack för att ni kom hit. Strax får ni
    prata mer i vårt "Eftersnack".

  327. Gå gärna ut på sociala medier
    med era tankar om er arbetsmiljö.

  328. "Eftersnack" kan ni se på vår blogg.
    Där finns alla våra program.

  329. Ja, då var det till ända.

  330. Du ser ut att vilja säga nåt, Agneta.

  331. Det finns hur mycket
    som helst här som är intressant-

  332. -just om arbetsmiljö
    och arbetsbelastning.

  333. Eftersom jag har lärarbakgrund
    värnar jag mycket om det-

  334. -i min roll som rektor. Jag tänker
    dagligen på att vara lyhörd.

  335. I praktiken handlar det om
    vad vi kan göra.

  336. Man kan ju se medarbetare -
    precis som du beskrev...

  337. "Det kan bli en sjukskrivning här
    om jag inte är observant."

  338. Att man kan prata med sina med-
    arbetare. Och där befinner jag mig.

  339. Det är inget märkvärdigt.
    Man får lov att vara trött...

  340. ...men om man är trött för länge
    måste jag göra nåt åt det.

  341. Det kan vara att göra
    någon liten schemaförändring.

  342. Det kan göra
    att det inte blir en sjukskrivning.

  343. Det kan också vara konferenstid.
    Planeringstid är det viktigaste.

  344. Stunderna i klassrummet med eleverna.
    Det är där fokus ska vara.

  345. Och då kanske vi får bortse från
    annan tid för att skona medarbetarna.

  346. Men då är det viktigt
    att våga säga att man är stressad.

  347. Många lärare säger att man
    inte kan berätta att man är stressad.

  348. För då har man sämre utgångsläge
    i löneförhandlingar-

  349. -därför att det skattas så högt att
    man klarar av hög arbetsbelastning.

  350. Vi pratar öppet klimat,
    och det sker inte över en natt.

  351. Och om jag säger att jag vill ha
    ett öppet klimat måste jag tåla det-

  352. -och visa att det är okej
    att vi har ett öppet klimat.

  353. Och då måste jag kanske göra
    små förändringar-

  354. -för medarbetarna
    för att vi ska må bra.

  355. Det blir en balansgång mellan
    att lyfta fram alla bra saker-

  356. -och att få säga
    vad man inte är nöjd med.

  357. Kritik måste också få finnas.
    Det ska vara en balans.

  358. Där är den springande punkten
    på många arbetsplatser.

  359. Man går olika vägar,
    och sen blir det dålig stämning.

  360. Det är viktigt att vi som jobbar
    kan påverka skolledningen.

  361. Om nån säger
    att "vi skulle behöva ha planering"-

  362. -så måste man vara lyhörd
    och kunna ändra.

  363. "Ni behöver den här tiden."
    Och så kanske ta bort ett annat möte.

  364. Jag har varit på skolor där man
    på möten sätter sina frågor först.

  365. "Det här behöver vi prata om.
    Det här vill rektorn."

  366. "Det här vill förvaltningen
    att vi pratar om."

  367. Om man inte hinner är det det
    som kommer utifrån som får lida.

  368. Det är inte alltid så populärt.

  369. Det finns de som beskriver det
    som en strategi.

  370. Det gäller också
    att lyfta fram vad som är "utifrån".

  371. Vem bestämmer vad som kommer där?

  372. Vad är det för uppdrag
    jag som rektor och lärarna har?

  373. Och det är ju samma uppdrag för mig:
    Det ska gynna eleverna.

  374. Det är vårt gemensamma uppdrag,
    som ska gynna elevernas lärande.

  375. Så vackert är det ju. Man kan
    komprimera det ganska mycket.

  376. Det är viktigt som du säger, Elin-

  377. -att man som lärare kan komma
    till rektorn eller skolledaren-

  378. -och säga att vill göra nåt annat
    med konferenstiden.

  379. Den kritiken är fantastiskt bra.

  380. Så jobbar vi också, och sen
    får man kanske diskutera det här.

  381. Det som vi gör har ett syfte.

  382. Men det ska inte vara ett själv-
    ändamål. Så det är otroligt viktigt.

  383. Du pratade förut om två olika
    kategorier av lärare, Carola.

  384. Forskarna har pekat på det
    under de senaste sju-åtta åren-

  385. -att man ser att vi får en grupp
    professionella, inom olika yrken-

  386. -som blir regelföljare.
    Man ser till att ha ryggen fri-

  387. -så att ingen ska kunna angripa en.

  388. Det innebär att man inte behöver ha
    en egen kunskapsbas.

  389. Man ser sig mer som en tjänsteman
    än som lärare eller polis.

  390. Sen har vi lärare som känner
    att de är bra på att lösa problem.

  391. "Jag kan hantera klassrummet och
    diskutera inköp av nya läromedel."

  392. Då ser man sig som nån som fattar
    beslut utifrån sin kunskapsbas.

  393. Vi ser att de här två sätten
    att vara håller på att kollidera.

  394. Och här finns lite spänningar.
    Så hur löser vi detta?

  395. Givetvis är det bra
    att ha stöd från policydokument-

  396. -men läroplanen ändras hela tiden.

  397. Inte därför att vårt vetande ändrar
    sig utan för att politiken gör det.

  398. Vilken av grupperna
    är mest stressade?

  399. Den frågan ställde ju du också.

  400. Tyvärr är man stressad i båda.

  401. Att följa till punkt och pricka
    kan bli väldigt stressande.

  402. Den andra gruppen har en
    yrkesstolthet att falla tillbaka på-

  403. -men även de
    kan känna sig överspelade.

  404. Så det finns problem i båda grupper.

  405. Så vi behöver ha nåt gott
    från det ena och nåt från det andra.

  406. Det är bra att vi har de här mötena.
    Vi är rektor, lärare och forskare.

  407. Och journalist.
    Det kan ju inte bli bättre!

  408. Jag hade en härlig kollega
    när jag var nyexad.

  409. Hon var en gammal, garvad lärare och
    hon sa att jag inte skulle stressa.

  410. Och det ligger i huvudet. "Är det
    nån idé att gå i gång på det här?"

  411. Vad är det viktigaste för eleverna?
    Är det att jag är tipptopp i allt-

  412. -eller är det
    gott nog att jag är där?

  413. Vad prioriterar eleverna?
    Att det står en vikarie där-

  414. -eller att jag ibland skjuter från
    höften men att det går bra ändå?

  415. Det kan vara lättare
    att känna att man får gilla läget-

  416. -eftersom man vet att man
    kan ta upp det på mötet nästa vecka.

  417. Man har en struktur
    där man jobbar med det.

  418. Vi löser inte det nu, men
    organisationen stöttar dig.

  419. Då kan man vara "laid-back"
    i stressade situationer.

  420. Sen har vi ett stort engagemang.

  421. Vi kan ge oss uppdrag själva också.

  422. Vi tycker det är spännande att vara
    med i projekt. Det är positivt.

  423. Men ibland får man säga till nån
    att stoppa lite-

  424. -så att vi inte har
    för många projekt.

  425. Engagemanget kan ju också skapa
    stress utan att vi tänkte på det.

  426. Men det kan ju också
    vara positiv stress.

  427. Komplext. Det är det verkligen.

  428. -Tack för att ni kom hit.
    -Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lärarens arbetsmiljö

Avsnitt 18 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Lärare, Lärarrollen, Psykosocial arbetsmiljö, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss