Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015 : Didaktik och miljöer på fritidshemDela
  1. Välkomna till det här seminariet om
    didaktik och miljöer på fritidshem.

  2. Jag heter Helena Ingvarsdotter,
    chefredaktör för Fritidspedagogik.

  3. Jag ska presentera vår talare
    Anneli Hippinen Ahlgren.

  4. Hon gillar att vara i stugan
    i Dalarna och röja runt.

  5. -"Röja runt"? Skogsröja.
    -Skogsröja. Ja.

  6. Då behöver hon inte tänka mycket,
    för det gör hon annars.

  7. Särskilt just nu, när du jobbar med
    din avhandling. Fritidspedagog-

  8. -adjunkt på grundlärarprogrammet
    på Stockholms universitet.

  9. Doktorand,
    snart klar med avhandlingen.

  10. Nu ska du dela med dig av dina
    tankar, erfarenheter och kunskaper.

  11. Anneli kommer att hålla en före-
    läsning, sen har vi en diskussion.

  12. Ni kommer att få prata med varandra,
    sen kommer Anneli tillbaka.

  13. -Bra. Då kör vi. Varsågod.
    -Tack.

  14. Jag har döpt
    den här miniföreläsningen-

  15. -till "Didaktik och miljöer på
    fritidshem". Jag börjar i miljöerna.

  16. Min avhandling och forskning handlar
    mest om didaktik på fritidshemmet.

  17. Men det finns så mycket
    på fritidshemmet-

  18. -som man behöver forska kring.

  19. Så jag har skrivit en del om miljöer
    på fritidshem i två antologier.

  20. Sen har jag också startat
    ett nytt forskningsprojekt-

  21. -som handlar om barns röster
    på fritidshem.

  22. Jag har börjat få in data
    där barn får skriva-

  23. -vad de gör på fritidshemmet, vem de
    gör det med och vad de tycker om det.

  24. Just nu känns arbetet, som mest är
    att skriva ihop allting, trist-

  25. -när allt annat finns runt omkring.

  26. Jag ska börja på miljöer
    på fritidshem. Jag tänker så här:

  27. Det pratas mycket om artikulering
    av fritidshemmets verksamhet.

  28. Att man ska skriva fram det.

  29. Vilka begrepp ska man använda
    inom fritidshemmets verksamhet?

  30. Då tänker jag att miljöerna
    på fritidshemmet är så viktiga.

  31. För de är så centrala
    för fritidshemmets arbete.

  32. De handlar om att möta
    det här vardagsnära arbetet.

  33. Vad händer i fritidshemsvardagen
    när eleverna rör sig runt-

  34. -i miljöerna på fritidshemmet?

  35. Då tänker jag så här:
    Miljön kan verkligen ses-

  36. -som en del av
    den pedagogiska strategin.

  37. Den meningsfulla fritiden
    för eleverna-

  38. -är när de själva får välja vad
    de vill göra och var de vill vara.

  39. Då befinner de sig
    i de här miljöerna.

  40. Och fritidspedagogen möter eleverna
    situationellt i stunden-

  41. -i de här miljöerna. Jag känner
    att det är en stor del av-

  42. -den pedagogik som finns
    på fritidshemmet.

  43. Om man kan göra pedagogiska
    planeringar för den här miljön...

  44. Det som inte är uttalat nu
    på fritidshemmet till stor del.

  45. För om man börjar nysta i det
    kan man få fram nya begrepp-

  46. -inom det här med miljöer.
    Så här säger Skolverket:

  47. Det står i de allmänna råden-

  48. -att vi i en dialog med eleverna
    ska tala om det här med miljön.

  49. Vad vill de ha
    och vilka behov finns det?

  50. Det här kommer väldigt väl in i
    yrkesrollen på fritidshemmet.

  51. Att föra en demokratisk dialog
    och arbeta med värdegrundssaker.

  52. Men det här är det viktiga:
    eleven i miljön.

  53. Vad har vi för synsätt
    på eleven i miljön?

  54. Är det eleven som har problem
    eller miljön?

  55. Har eleven springproblem
    i korridoren-

  56. -eller är miljön uppbyggd
    så att de börjar springa?

  57. Man kan fråga sig hur eleverna blir
    i de olika miljöerna.

  58. För att kunna arbeta med det här...
    Jag går fort fram.

  59. För jag får bara prata i tio minuter.

  60. Ifall ni börjar undra varför jag
    går in i olika områden så snabbt.

  61. Nånting som jag har märkt och som vi
    skrev om i den förra boken-

  62. -är dekonstruktion. Ett teoretiskt
    begrepp på universitetet-

  63. -som jag tror att man kan bryta ner
    och använda på fritidshemmet-

  64. -när man börjar planera nya saker.

  65. Det handlar om att få syn på
    det förgivettagna i fritidshemmet-

  66. -och i skolan för att kunna förändra
    de vanor och mönster som finns.

  67. Om vi tittar på miljön finns det
    en forskare som heter Davidsson-

  68. -som skrev om klassrummet
    och förskoleklassrummet.

  69. Hon såg att i klassrummet-

  70. -byggde läraren miljöer där läraren
    hade överblick och kontroll.

  71. Att eleverna ofta blir placerade
    två och två så de ser läraren.

  72. Och det fanns få möjligheter
    för interaktion med andra elever.

  73. På samma skolor var förskoleklass-
    rummen uppbyggda på ett annat sätt.

  74. Det var rum i rummet, läraren
    förflyttade sig mer bland eleverna-

  75. -och bord med plats för fler elever
    och möjligheter då till interaktion.

  76. Det här är de forskningsobjekt som
    hon sett på de skolor där hon varit.

  77. Så här behöver det inte se ut över-
    allt. Men hon såg att det ofta var-

  78. -ett glapp mellan förskoleklassrummet
    och klassrummet.

  79. Om man skulle börja fundera på
    det här.

  80. Att miljöerna på skolan-

  81. -kan ses som naturliga,
    förgivettagna miljöer.

  82. I de här miljöerna finns det
    nästan alltid ett klassrum.

  83. Det finns alltid t.ex. ett rum
    som innehåller ett kök.

  84. Det finns rum för skapande, rum för
    bygge, rum för lek och rum för spel.

  85. Kanske några mer hörnor. Jag menar
    inte att det finns speciella rum-

  86. -utan det kan vara rum i rummet.
    Det finns ytor för de här delarna.

  87. Hur skulle en dekonstruktion
    av de här miljöerna-

  88. -kunna se ut i en samverkan mellan
    fritidshem och skola?

  89. Hur skulle man kunna etablera
    ett didaktiskt verktyg för det här-

  90. -för att fördjupa meningsskapandet
    och lärandet?

  91. Det har jag börjat fundera på. Klass-
    rum ser ofta ut på ett visst sätt.

  92. Varför gör de det? Ska de göra det?

  93. Ja, de kanske ska se ut på ett visst
    sätt med bänkar och bord och så.

  94. Eller gruppbord.

  95. Då kanske man ska jobba med ett visst
    lärande där under skoltiden-

  96. -och kanske med ett visst lärande där
    under fritidshemstiden.

  97. Men sen, på fritidshemmet,
    kanske man skulle kunna bygga upp-

  98. -nån slags mattehörna
    som är mer utforskande-

  99. -där man kan leka sig fram med matte
    eller att man kan jobba-

  100. -på sätt som är fritidshemspedago-
    giska. Och när man har samverkanstid-

  101. -tar man med sig eleverna dit
    när man jobbar med matte.

  102. Och på fritidshemmet kanske eleverna
    börjar utforska den här hörnan mer-

  103. -och börjar leka sig fram och tänker
    inte på att de jobbar med matte.

  104. Nu tog jag matte som exempel,
    men jag menar inte-

  105. -att vi ska flytta skolans miljöer
    och lärande in på fritidshemmet.

  106. Utan det här kan vara en möjlighet
    att jobba fritidshemspedagogiskt-

  107. -med barns lärande kring matematik.

  108. För sen integreringen
    har vissa skolor...

  109. Vissa skolor brottas fortfarande
    med samverkansbiten.

  110. För det handlar om att...

  111. Skolan och fritidshemmet
    flyttades ihop-

  112. -medan det är lärandet
    som finns i skolan-

  113. -som på nåt sätt känns överordnat.

  114. Medan det var meningen
    att även det fritidshemspedagogiska-

  115. -skulle finnas där som gagn
    för elevers lärande.

  116. Det tycker jag har tappats bort
    och att vi behöver se-

  117. -hur vi ska få fatt i
    de förgivettagna miljöerna-

  118. -för att se att både fritidshems-
    pedagogiken och skolpedagogiken-

  119. -ska vara det bästa
    för elevers lärande.

  120. Det var tanken i integreringen
    mellan skola och fritidshem.

  121. Man skulle ha olika pedagogik
    från de olika verksamheterna-

  122. -och sen bygga upp nåt för eleven.
    För deras meningsfullhet och lärande.

  123. Då menar jag
    att klassrummet kanske är-

  124. -väldigt bra på fritidshemstid
    för vissa saker.

  125. Att det finns en samverkan
    där man kan jobba-

  126. -både i alla miljöer som finns
    i skolan och på fritidshemmet.

  127. Jag tänkte avsluta med att prata om
    elevens motstånd mot miljön.

  128. För när vi håller på med
    dekonstruktion...

  129. Jag har pratat mycket om hur man kan
    jobba med lärandet och så.

  130. ...så finns det nånting
    som eleven gör.

  131. De väljer var de ska vara
    för den här meningsfullheten.

  132. De kan skapa om miljöer för att
    de ska få plats med sin lek.

  133. I Sparrmans avhandling såg man att
    eleverna gjorde motstånd mot miljön.

  134. De hängde för filtar där det var
    glasdörrar för att förhindra insyn-

  135. -för att de ville vara ifred,
    medan fritidspedagogerna-

  136. -ville se vad som hände och ha mer
    översyn. Därför fanns det glasdörrar.

  137. Det tyckte inte eleverna var bra.

  138. Det kan man fundera över.
    Att man hela tiden tänker på:

  139. "Var är eleverna? Varför gör de
    motstånd i den här miljön?"

  140. "Varför är de aldrig här?
    Varför hittar vi dem i korridoren?"

  141. -Så. Då kommer jag tillbaka till dig.
    -Du är så välkommen. Jätteintressant.

  142. Jag funderar ändå på barnens
    inflytande och du talar om motstånd.

  143. Vad har de egentligen för inflytande
    över miljön i fritidshemmet?

  144. En bra fråga.
    Jag vet inte hur det ser ut där ute-

  145. -men det som är, är ju att...

  146. Som det stod i allmänna råden också
    finns det två sätt att se på det här.

  147. Utifrån ett barnperspektiv
    eller utifrån barns perspektiv.

  148. Att man antingen kan tänka att...
    man gör observationer och ser-

  149. -var de gör motstånd mot miljön
    och kanske förändrar miljön lite där-

  150. -eller lockar med sig eleverna till
    en annan typ av rum...

  151. Vi behöver sprida ut dem, för det är
    så många elever på fritidshemmet.

  152. Så de behöver vara överallt.
    Det är ett barnperspektiv.

  153. Sen kan barn få vara med
    och utforma miljöer.

  154. Att man kan ha diskussioner med dem
    hur det här ska gå till.

  155. Du pratar om samverkan.
    Det är inskrivet i styrdokument.

  156. Men varför ska man samverka
    mellan skola och fritidshem?

  157. Jag tänker att det är
    för elevens skull.

  158. Det är eleven som är nummer ett.

  159. Det är för elevens lärande
    och meningsfullhet-

  160. -och helhetssynen på eleven.

  161. Jag tycker att de nya allmänna råden
    är väldigt bra-

  162. -för att jag tycker att de också
    tar med det här med att...

  163. Det står: "En elev kan inte lära sig
    om de inte är socialt trygga."

  164. Om de inte är trygga i gruppen.
    Just att arbeta med det sociala-

  165. -är väldigt centralt
    i fritidspedagogernas arbete.

  166. Samverkan är det viktigaste-

  167. -för att eleven ska få det bästa,
    för att få helhetssynen.

  168. Och så känns det som om fritidshemmen
    tjänar mer på lite mer samverkan.

  169. Säger jag utifrån
    ett fackligt perspektiv.

  170. -Är det så?
    -Hur menar du nu?

  171. Fritidshemmet blev lite undanskuffat
    när man slog ihop miljöerna.

  172. Att samverkan behövs för
    fritidsverksamhetens skull mer.

  173. Fast om vi tänker för elevens skull,
    då tänker jag-

  174. -att fritidshemmet och skolan
    har lika stora roller.

  175. Det är viktigt att man från
    fritidshemmets sida får arbeta med-

  176. -den yrkeskompetens och den verksam-
    het man har i den här samverkan.

  177. Annars gagnar det inte eleven
    om båda kommer från ett skolhåll.

  178. Jag tycker att man verkligen
    ska bevara fritidshemmets särart.

  179. Jättebra, det tycker jag också.

  180. Hade du nån fråga? Plantera nån
    fundering hos dem som sitter här?

  181. Ja. Nu har ni fått lyssna lite
    och vi är lite snabba nu.

  182. Vi tänkte att
    för att förankra det här hos er-

  183. -och att ni ska få prata med varandra
    och fundera över det vi pratat om-

  184. -har jag en fråga. Vi kan ta
    en bikupa i tre, fyra minuter-

  185. -och så stoppar vi er om en stund
    innan vi går in i den andra delen.

  186. Det är så här: Hur ser du på
    miljön på fritidshemmet?

  187. Jag vet inte vilka som lyssnar. Om ni
    jobbar på fritidshem eller inte-

  188. -eller har sett fritidshem. Men hur
    ser du på miljön på fritidshemmet?

  189. Gör eleverna motstånd mot miljön?

  190. Diskutera med varandra
    i några minuter.

  191. Vad härligt att höra
    att ni hade så mycket att prata om.

  192. Jag glömde att ställa en fråga till
    Anneli innan hon ska gå vidare.

  193. Begreppet dekonstruktion
    är rätt krångligt.

  194. -Kan du inte säga lite mer om det?
    -Ja, det är rätt krångligt.

  195. Det är teoretiskt och det finns
    ett teoretiskt ramverk bakom det.

  196. Men man kan tänka på det som att man
    försöker förändra det förgivettagna.

  197. Men också få syn på
    vad det är som är förgivettaget-

  198. -i den här miljön, på det här
    fritidshemmet, i samverkan och så.

  199. Om man har med det
    i sina diskussioner och planeringar-

  200. -kanske man får fatt i nåt nytt.
    Jag kan tänka mig några miljöer-

  201. -som man kan fundera över.
    T.ex. en kö.

  202. Varför går vi i den här typen av led
    till t.ex. matsalen-

  203. -eller när vi går på utflykt?

  204. Det kanske är
    för att det är mest säkert.

  205. Men varför går vi två och två
    eller går vi tre och tre-

  206. -eller varför får de inte
    flytta sig mellan?

  207. Just det här med led och gå
    är väldigt förgivettaget.

  208. Bara i vardagen
    det här med att man köar.

  209. I Sverige och i många länder
    köar man-

  210. -men man blir väldigt förgrymmad
    om nån ställer sig före en.

  211. Det är förgivettaget för att det är
    mest praktiskt och demokratiskt-

  212. -att alla kommer fram i sin tur.

  213. Vissa förgivettagna miljöer
    kanske måste vara på det sättet.

  214. För det passar för vissa elever
    eller en viss typ av aktivitet.

  215. Men att man ändå har kommit fram
    till: "Det här är det bästa."

  216. Bra. Fortsätt, varsågod.

  217. Står jag i vägen för bilden?
    Jag flyttar mig.

  218. Nu tänkte jag gå in på didaktiken.

  219. Eftersom den här föreläsningen
    handlar om-

  220. -didaktik och miljöer på fritidshem.

  221. Men jag börjar i lärande och
    meningsfullhet på fritidshemmet.

  222. Forskning visar att det finns tre
    typer av lärande på fritidshemmet.

  223. Formellt lärande, informellt lärande
    och situationsstyrt lärande.

  224. Det situationsstyrda kommer också
    in mycket i det informella lärandet.

  225. Formellt lärande handlar om
    att man har t.ex. instruktioner-

  226. -eller avgränsat utrymme
    för det man gör-

  227. -och att man har mer interaktion
    med läraren än med dem runt omkring.

  228. Det informella är vardagslärande
    som pågår hela tiden-

  229. -i miljöerna på fritidshemmet där
    också det situationsstyrda kommer in.

  230. Det situationsstyrda lärandet finns
    benämnt nu i de nya allmänna råden.

  231. Man pratar mer om
    situationsstyrt lärande.

  232. Det situationsstyrda är så spännande
    och ett bra begrepp.

  233. Det är i stunden, i de aktuella
    situationerna som lärandet sker.

  234. Jag återkommer till det.
    Elevens intresse i centrum.

  235. Ja, eleverna på fritidshemmet
    får välja mycket vad de vill göra-

  236. -och var de ska vara. Men också att
    de fritidspedagoger som jobbar där-

  237. -plockar upp elevernas intresse.

  238. Jag har sett... Jag tittar alltid på
    sociala medier kring fritidshem.

  239. Nu har det varit halloween-pyssel.
    Det har poppat upp nya läskiga saker-

  240. -som man kan göra. Att man fångar upp
    deras intresse hela tiden.

  241. Sen det erfarenhetsbaserade lärandet.

  242. Att man bygger på
    elevernas erfarenheter.

  243. Men också att de delar med sig
    av sina erfarenheter-

  244. -till andra elever.
    Sina kompisar runt omkring.

  245. Det pratar jag om när jag kommer in
    på exemplet från min forskning.

  246. Lärandemiljöer har vi varit inne på.
    Grupporienterat är centralt-

  247. -på fritidshemmet. Man jobbar mycket
    för den sociala kompetensen.

  248. En process mer än en produkt. Även
    fast man håller på i mattehörnan-

  249. -eller halloween-pyssel,
    är det den här processen-

  250. -som leder fram till produkten som är
    det viktiga, och samtalet som händer.

  251. Progression är viktigt.
    Om man jobbar mycket-

  252. -med elevens identitetsskapande
    kan man inte säga:

  253. "De här timmarna jobbar vi med
    den här sociala kompetensen"-

  254. -"och då är de klara på fredag."
    Utan det är en lång progression-

  255. -för att komma fram till det här.
    Det leder till bildning för livet.

  256. Det unika man gör på fritidshemmet är
    nåt som man har med sig hela livet.

  257. För att återgå till
    det situationsstyrda lärandet-

  258. -handlar det om pågående situationer.

  259. Ursberg talar om
    att det är här och nu.

  260. Man är här och nu med de elever
    man har omkring sig-

  261. -hela tiden på fritidshemmet.

  262. Man utgår ifrån eleven
    och situationen.

  263. Man är tillsammans med dem
    i situationen.

  264. Att fritidspedagogen hela tiden
    är med eleverna.

  265. I samtal eller i den aktivitet
    som man gör.

  266. Man är medaktör.

  267. Det här är ett unikt förhållningssätt
    som inte finns på skolan.

  268. Att man är i den här situationen
    med de här eleverna.

  269. Skolverket säger i de allmänna råden:

  270. Här finns det situationella lärandet
    som synliggörs i styrdokumenten.

  271. Didaktiken utifrån lärandet
    är en framväxande forskningstanke.

  272. När jag började med mitt
    avhandlingsarbete lite smått-

  273. -för fem år sen
    kunde jag inte säga...

  274. Jag ville nysta i vad didaktik
    kunde vara på fritidshemmet.

  275. Då använde man inte det begreppet
    så mycket. Medan man nu gör det mer.

  276. Så det har verkligen växt fram,
    didaktikbegreppet på fritidshemmet.

  277. Saar, Löfdahl och Hjalmarsson
    talar om-

  278. -att fritidshemmets didaktik
    kan handla om-

  279. -att det är en verksamhetstanke.
    I skolan en kunskapstanke.

  280. Didaktiken på fritidshemmet
    rör hela verksamheten.

  281. Och att det är verksamheten
    som bedöms.

  282. I skolan handlar det mer om
    den individuella kunskapen-

  283. -hos individen. "Pedagogiken på fri-
    tidshem kan ge kunskapsmöjligheter"-

  284. -"som uppnås i det flöde som uppstår
    i praktiken av fritidshemsvardagen."

  285. Här kommer vi återigen in i miljöer
    och det situationella lärandet.

  286. Jag ska visa ett exempel
    från min forskning.

  287. För att förenkla, för det finns
    så mycket att prata om-

  288. -men som jag inte har tid till, har
    jag använt de didaktiska frågorna.

  289. Vad är innehållet, hur är till-
    vägagångssättet, varför är syftet-

  290. -och vem är barnen runt omkring
    och deras kontext.

  291. Jag kommer att visa ett exempel
    som är...

  292. När jag... Jag kan backa lite.

  293. Jag har varit på tre fritidshem
    och studerat fritidspedagoger.

  294. Jag har observerat, intervjuat
    och filmat dem.

  295. Det här kommer från filmen.
    I filmerna har jag verkligen sett-

  296. -vad som sker på fritidshemmet.
    Där kan jag se-

  297. -att bara på några minuter
    händer det jättemycket.

  298. Under det situationella lärandet
    på fritidshemmet...

  299. ...har jag försökt observera
    och skriva ner vad som händer.

  300. Jag har anteckningar som jag fick lov
    att transkribera på en gång.

  301. Det var samma sak att jag försökte
    filma fritidspedagoger-

  302. -i deras vardag och har försökt
    följa dem med kameran.

  303. Men vi insåg att det inte gick i alla
    verksamheter som var informella.

  304. Fritidspedagogen kunde vända sig om
    och ha min kamera i nyllet.

  305. Jag kunde inte vara för långt bort,
    för pedagogen rörde sig hela tiden.

  306. Men det här är filmat.
    Ett exempel där fritidspedagogen-

  307. -är ute i skogen och går
    med eleverna.

  308. Det händer nåt under bara nån minut-

  309. -som får spår under flera dagar
    efteråt.

  310. En fritidspedagog går först, en går
    i mitten och en går på slutet.

  311. Fritidspedagogen som jag filmar
    går i slutet.

  312. Mellan dem
    får eleverna röra sig fritt.

  313. Då finns det chans
    att hinna leka nånting.

  314. Den sista fritidspedagogen
    försöker håva in barnen som leker.

  315. Men jag ska visa.

  316. Fritidspedagogen hör
    hur Elev 1 säger så här:

  317. "Kåda, kåda, kåda!" Fritidspedagogen
    säger: "Ja, titta där!"

  318. En annan elev säger: "Var är kådan?"
    Fritidspedagogen säger: "På tallen."

  319. "Ser du det där bruna, kletiga
    som rinner på trädet? I barken?"

  320. "Men det rinner egentligen inte, det
    är nog hårt." Elev 1 tar lite kåda.

  321. Fritidspedagogen säger:
    "Får jag lukta på kådan?"

  322. Eleven håller fram kådan och
    fritidspedagogen luktar på kådan.

  323. Fritidspedagogen säger:
    "Kådan luktar inte mycket."

  324. Elev 2 säger: "Får jag lukta
    på kådan?" Det får hon.

  325. Fritidspedagogen säger:
    "Får jag röra på kådan?"

  326. Och då håller hon i kådan.
    "Den känns inte så kladdig."

  327. "Kådan ser ut som apelsinskal."
    Och så ger hon tillbaka den.

  328. Vad är det som händer här om vi bara
    tittar på de didaktiska frågorna?

  329. Fritidspedagogen använder
    elevinitierat-

  330. -en situation och skapar
    ett kort lärtillfälle om kåda.

  331. Fritidspedagogen använder olika
    handlingar i interaktionen.

  332. Fritidspedagogen talar om
    kådans karaktär.

  333. Den är kladdig, hård, luktar inte så
    mycket, den ser ut som apelsinskal.

  334. Och så gör hon nåt annat.
    Hon använder fysiska handlingar.

  335. Hon luktar och känner på den.
    Det gör även eleverna runt omkring.

  336. Så det är både talhandlingar
    och fysiska handlingar.

  337. Varför gör hon det? Att lära eleverna
    om kåda i en autentisk miljö.

  338. Men också att hon har förhållnings-
    sättet att följa elevernas intresse.

  339. Vem gör hon det för? För de elever
    som är närmast vid det tillfället.

  340. Det här är nånting
    som händer hela tiden.

  341. Men jag kunde höra
    hur andra elever som inte var där-

  342. -började prata om kåda.
    De började prata om bärnsten.

  343. Det hände jättemycket efter
    den här sekvensen med andra elever.

  344. Det här kan jag komma ihåg från
    när jag jobbade som fritidspedagog-

  345. -och har sett att det händer mycket
    i korta sekvenser-

  346. -som blir ett lärande. Jag har valt
    ett naturvetenskapligt fenomen.

  347. Men det här kunde jag också se
    ofta i sociala sammanhang.

  348. En av fritidspedagogerna
    använde mycket metaforer.

  349. Hon berättade om händelser.
    T.ex. om det var konflikter-

  350. -kunde hon dra en historia om:

  351. "Hur tror du att det känns
    om man inte känner sig trygg?"

  352. Det kunde jag höra bland eleverna
    i den gruppen att man berättade-

  353. -"så här känns det för mig"
    och kunde ta till såna metaforer.

  354. Och just det här att eleverna
    lär av varandra.

  355. Sen är det didaktiken.

  356. Ska vi använda begreppet didaktik på
    fritidshemmet? Ska vi ha ett annat?

  357. Ska man använda gemensamma begrepp
    på fritidshemmet och i skolan-

  358. -men ha utgångspunkt i
    de olika verksamheterna?

  359. Om man har samma begrepp,
    finns de redan ute i samhället.

  360. Andra har hört dem. Det kan göra
    att det underlättar. Man kan säga:

  361. "Didaktik på fritidshemmet
    kan se ut så här."

  362. "Medan didaktik i skolan
    ser ut så här."

  363. Det finns begrepp
    som redan är etablerade.

  364. Men t.ex. situationellt lärande
    kan finnas också i skolan.

  365. Men det är väldigt
    fritidshemspedagogiskt.

  366. Jag har inte nån färdig lösning.
    Men det viktiga är-

  367. -att tala om begrepp, att artikulera
    yrkesrollen och professionen.

  368. Det är det viktiga. Många har kanske
    börjat med pedagogiska planeringar.

  369. Att man gör det också utifrån
    fritidshemmets verksamhet-

  370. -och gör det utifrån fritidsverksam-
    het och inte försöker flytta över-

  371. -de didaktikbegrepp som finns
    i skolan till fritidshemmet.

  372. Jag tycker att vi ska få med
    det fritidshemspedagogiska i skolan.

  373. Det viktigaste är att sätta ord på
    det man gör.

  374. Så, Helena. Jag tror att jag stannar
    där, om du har några funderingar?

  375. Man får jättemycket funderingar.

  376. Varför ska vi använda begrepp
    som riskerar att missförstås-

  377. -om didaktik betyder en sak i
    skolan... Säg nånting mer kring det.

  378. Ja...jag tänker mer
    att det kan vara bra att ha begrepp-

  379. -som redan är etablerade i samhället.

  380. Så att det är lättare för folk
    som inte är i fritidshemmets värld-

  381. -att förstå att det också är
    en pedagogisk verksamhet.

  382. Men vissa saker som man gör
    på fritidshemmet-

  383. -går inte att översätta till skolan.
    Där vill jag ha varningsflagg för-

  384. -att det inte blir skola
    på fritidshemmet också.

  385. Utan man förklarar "så här är
    didaktiken på fritidshemmet"-

  386. -och att man kan sätta det på
    exemplen i vardagen-

  387. -när man jobbar med elevernas
    meningsfulla fritid.

  388. Vad är skälet till att du hissar
    varningsflagg för det?

  389. Att det är...

  390. Att etablerade skolbegrepp...
    Det kan vara svårigheter-

  391. -i att...förstå hur de fungerar
    utifrån fritidshemmets verksamhet.

  392. Och inte anamma att det ska vara
    ett skollärande hela dagen.

  393. Utan hela tiden bevara den unika
    särarten som fritidshemmet har.

  394. Då kan det vara svårt att förstå för
    andra än dem i fritidshemmet? Okej.

  395. Skola hela dagen tror jag många
    funderar på nu.

  396. Det är nya styrdokument på väg.

  397. Hur ska man göra för att det
    inte ska bli det, tänker du?

  398. Det är en jättesvår fråga.
    - De flesta av er har väl hört-

  399. -att vi ska få ett kapitel i Lgr 11-

  400. -om hur man jobbar med
    pedagogisk planering.

  401. Det är viktigt att man förstår
    de begrepp-

  402. -som finns i Lgr 11. Det som kommer
    att skrivas fram är inte färdigt.

  403. Att de används
    fritidshemspedagogiskt.

  404. Och att det inte blir skola där
    också. Samma sak med att...

  405. Vi har fått nya begrepp
    i och med skollagen-

  406. -som kom 2011 där det blev "elev"...

  407. Jag har sagt elev, fast i mitt hjärta
    kanske jag vill säga barn.

  408. Och jag säger...
    Det handlar om lärandet och så.

  409. Det är det jag tänker. Det här med
    begreppen... Det är så viktigt-

  410. -att vi använder dem
    fritidshemspedagogiskt-

  411. -och att det inte blir skola.
    Det viktigaste för skolan är-

  412. -att kunna använda sig av oss
    och vår kompetens.

  413. Det är det bästa för eleverna.

  414. Bra. Ett litet brandtal på slutet!

  415. Tack så jättemycket. Vad har du mer
    på gång förutom din avhandling?

  416. -Hur ser det ut för dig framöver?
    -Jag jobbar i grundlärarutbildningen.

  417. Så det är roligt att möta studenterna
    och hålla mina små brandtal.

  418. Men...sen är det...mest den här
    som jag sa i början.

  419. Att jag håller på med ett projekt där
    jag försöker få fatt i barns röster.

  420. Bara i förra veckan läste jag
    från tre elever-

  421. -vad de hade gjort på fritidshemmet
    och hur de tänkte kring det.

  422. Jättespännande. Det hoppas jag att
    jag nästa år kan dela med mig av.

  423. Att jag kan skriva nånting om det,
    för jag har varit så fokuserad-

  424. -i min forskning på
    fritidspedagogerna och vad de gör.

  425. Nu får man också fram
    hur barnen tänker.

  426. Vad tycker de om fritidshemmet? Det
    är bara glada nyheter än så länge.

  427. -Det blir jätteroligt att få läsa om.
    -Jättespännande att följa.

  428. Tack så jättemycket
    Anneli Hippinen Ahlgren.

  429. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Didaktik och miljöer på fritidshem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik
Ämnesord:
Fritidshem, Fritidspedagoger, Fritidspedagogik, Fritidsverksamhet, Grundskolan, Samhällsvetenskap, Skolan, Skolpersonal, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Hjärnforskning + pedagogik = sant?

Med moderna metoder kan hjärnforskare numera se vad som händer i hjärnan när vi lär oss något. Står då utbildningsvetarna på kö för att få ta del av de nya rönen? Nej, hittills har de inte riktigt gjort det. Klyftan mellan de båda disciplinerna är omvittnad och går långt tillbaka. Men kanske är den nu på väg att överbryggas. I Umeå samarbetar forskare från utbildningsvetenskap, neurovetenskap och psykologi för att bättre förstå den lärande hjärnan. Vi åkte dit för att ta reda på hur utbytet ser ut och vad det är för upptäckter som de gör tillsammans.

Fråga oss