Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015: Blyga och ängsliga elever i skolanDela
  1. Välkomna. Jag är glad
    att så många har tagit sig tid-

  2. -att ägna sig åt
    blyga och ängsliga elever.

  3. Det är något
    som jag har ägnat mycket tid åt.

  4. Jag är psykolog och forsknings- och
    utvecklingsledare på BUP i Linköping.

  5. På BUP har jag i min forskning
    ägnat mig åt frågor som rör skolan.

  6. Det är delvis skolfrånvaro
    och så är det också social rädsla-

  7. -när man kan ha svårt med
    att prata i klassrummet-

  8. -att våga räcka upp handen
    och så vidare.

  9. Natur och Kultur bad mig för några år
    sedan att skriva en bok för lärare.

  10. Det är delvis den jag kommer att utgå
    från i dag när jag pratar för er.

  11. Jag har bland annat intresserat mig
    för elever med social rädsla.

  12. Elever som kanske har
    de här tankarna:

  13. "Jag vill ju svara.
    Men tänk om jag svarar fel."

  14. "Jag vågar inte räcka upp handen."

  15. "Varför är det bara jag som är
    så tyst? Vilken idiot jag är."

  16. Just i dag är det ju höstlov-

  17. -så i dag kanske det inte är
    så många elever som tänker så här-

  18. -men på en vanlig skoldag förekommer
    nog många sådana här tankar.

  19. Det finns de som tänker-

  20. -de första två, tre raderna. De vågar
    inte riktigt svara men gör det ändå.

  21. Sedan finns det de som inte räcker
    upp handen och som lider av det.

  22. Men det här är inte bara ett problem
    för den här eleven-

  23. -som vill delta
    och som vill svara som alla andra.

  24. Det kan vara ett problem för läraren,
    som kan känna frustration över-

  25. -att man inte kan bedöma eleven.

  26. Man vet att den här eleven kan-

  27. -men uttrycker sig inte muntligt.

  28. Så det är vanliga besvär-

  29. -men också ouppmärksammade besvär.

  30. Inte bara social rädsla,
    utan annan oro och rädsla.

  31. Det är ju liksom vanligt.
    Det ingår i den normala utvecklingen-

  32. -att känna olika rädslor. Och i olika
    åldrar är vi rädda för olika saker.

  33. Så det är helt normalt,
    och det är viktigt att komma ihåg.

  34. Men oro och rädsla kan också
    utvecklas till stora besvär.

  35. Och när vi pratar om stora besvär-

  36. -då har upp till vart femte barn
    någon gång haft en period-

  37. -med handikappande oro,
    rädsla eller ångest.

  38. Men barn med oro och rädsla
    uppmärksammas många gånger inte-

  39. -vare sig utav föräldrar,
    vården eller skolan.

  40. Orsaken verkar delvis vara
    att det är så normalt-

  41. -så man tänker inte
    att man ska remittera de här barnen-

  42. -eller söka hjälp.
    För alla är väl lite oroliga ibland?

  43. Det blir tyst om det tysta.

  44. Man uppmärksammar inte någonting
    som man uppfattar som vanligt-

  45. -och så vågar man inte störa. När man
    i internationella studier tittat på-

  46. -varför barn med den här typen
    av problem och besvär-

  47. -remitteras mindre än utagerande-

  48. -så är det bland annat för att man
    tänker att man inte ska lägga sig i-

  49. -och att det kanske förvärrar.
    Man tassar lite grann.

  50. Som ni ser: Bara 1 av 5 med besvär
    av oro och ångest har sökt vård.

  51. Så det finns all anledning
    att uppmärksamma-

  52. -och se till
    att de som behöver vård får det.

  53. Nu är ju ni i skolans värld,
    och man kan undra:

  54. Är det här verkligen någonting
    som har relevans för er?

  55. Behöver ni lära er
    om blyga och ängsliga barn?

  56. När ni gick in i det här rummet hade
    ni kanske elever som ni tänkte på-

  57. -som det här kanske skulle handla om.

  58. Besvär av oro och rädsla har
    för många elever en negativ inverkan-

  59. -på deras skolgång,
    både socialt och kunskapsmässigt.

  60. Det fina är, och det var därför jag
    skrev boken, att med kunskap om...

  61. ...hur oro och rädsla
    kan ta sig i uttryck hos elever...

  62. ...så kan man som pedagog med väldigt
    små medel lotsa den här eleven...

  63. ...över de här besvären...

  64. ...och förebygga stora besvär
    och allvarliga konsekvenser.

  65. Därför bör vi känna till uttrycken
    för oro och rädsla-

  66. -och det är det
    jag ska ägna mig åt i dag.

  67. Vad det har för inverkan på skolgång,
    rädsloteman i skolan-

  68. -och hur vi kan förebygga,
    upptäcka och bemöta.

  69. Oro och inlärning, vad vet vi om det?

  70. En sammanställning kom från Kungliga
    Vetenskapsakademien för fem år sedan-

  71. -där man har tittat på förhållandet
    mellan psykisk ohälsa och inlärning.

  72. Där såg man att det fanns
    en ömsesidig påverkan-

  73. -och det gällde även för
    oro och ängslan.

  74. Hur kan det här hänga ihop
    just när det gäller oro och ängslan?

  75. Om man är orolig för någonting-

  76. -och sitter i skolan
    och funderar på-

  77. -hur det ska gå på provet eller
    om man kom ihåg att låsa cykeln-

  78. -så blir man kanske inte så fokuserad
    på undervisningen.

  79. Man tar inte in allt som sägs, utan
    man blir störd i sin koncentration.

  80. Om man blir det ganska mycket,
    om man har ganska mycket oro...

  81. Man kan väl klara
    att missa någonting-

  82. -men om man har oro
    nästan hela tiden-

  83. -så är det risk att man inte riktigt
    hänger med i vad läraren sa.

  84. Kanske man till och med kommer efter-

  85. -vilket i sin tur
    kan leda till mer oro.

  86. När man går därifrån
    så vet man inte riktigt-

  87. -"Vad var det vi fick i läxa nu?"
    eller "Hur skulle jag göra det där?"

  88. Men oro för att göra fel
    och också att vara blyg-

  89. -kan ju leda till
    att man inte ber om hjälp.

  90. Man sitter där i sin bänk
    och räcker inte upp handen.

  91. "Om jag räcker upp handen hörs det
    kanske vad jag frågar läraren."

  92. "Det skulle vara så pinsamt, för tänk
    om alla förstår och inte jag."

  93. "Eller tänk om läraren inte hör
    vad jag frågar."

  94. Då finns det en risk att man inte
    korrigerar sin uppfattning-

  95. -eller att man inte får
    den hjälp man behöver-

  96. -eller i alla fall
    att det tar mycket längre tid.

  97. Det man har sett i olika studier är-

  98. -att barn med oro, och lite mer oro
    än kanske det vanliga-

  99. -ofta har
    en sämre relation till lärare.

  100. Det kan ta sig i uttryck
    både i att man är mer klängig-

  101. -men också att man är svårare
    att få kontakt med.

  102. Och det här i sin tur...

  103. En relation som av lärare skattas
    som dålig eller svag-

  104. -det har man också sett
    att det har inverkan på skolresultat.

  105. Så det är av godo
    att ha en bra relation med läraren.

  106. Man kan ju också förstå
    hur det här kan komma sig-

  107. -om man har en elev som smyger efter
    hela tiden med oroliga frågor.

  108. Eller om man har en elev
    som är blyg-

  109. -och som man som lärare inte vet
    "Kan jag skoja med henne?"-

  110. -eller "Ska jag inte ge
    uppmärksamhet? Vad är rätt?"

  111. Man kan tycka att man trots upprepade
    försök att få kontakt inte lyckas-

  112. -och sedan ger man upp.

  113. Och de här eleverna känner sig många
    gånger väldigt osynliga i skolan.

  114. Som lärare kanske man skulle säga:
    "De vill ju inte ta för sig."

  115. "De vill inte synas."

  116. Båda delarna är sant.

  117. Sedan det här, som jag får höra
    väldigt många av mina patienter säga.

  118. "Om du bara pratade mer
    skulle du få högre betyg."

  119. "Jag vet ju det", säger de.
    "Det hjälper mig inte att höra det."

  120. "Om du bara pratade mer
    skulle du få högre betyg."

  121. "Ja, jag vet."

  122. Det är inget nytt. Det är
    hur man ska göra som man undrar.

  123. Så det är ganska tydligt
    det här sambandet mellan att ha oro-

  124. -och att det påverkar inlärningen.

  125. Kort lite grann
    om konsekvenser också.

  126. Är det så farligt? Hur illa är det
    att ha besvär av oro och rädsla?

  127. Det finns en koppling
    till skolfrånvaro.

  128. Det är ju ett annat
    av mina favoritområden.

  129. Man säger
    att ungefär tre fjärdedelar av dem-

  130. -med en problematisk skolfrånvaro,
    alltså är borta en lång tid-

  131. -eller har mycket ströfrånvaro-

  132. -de har någon typ av besvär
    av ångest, rädsla och oro.

  133. Men här kan det ju vara så att det
    har börjat med en social rädsla-

  134. -eller någon annan problematik
    som gör att man stannar hemma-

  135. -och sedan utvecklar man
    de här ångestbesvären.

  136. Så det går i båda riktningarna-

  137. -men det finns väldigt många i
    den här gruppen som har ångestbesvär.

  138. Det kan ju vara så
    att man är rädd för att redovisa-

  139. -och man vet inte
    vilken dag det ska vara redovisning.

  140. Man vet att nu är det en period när
    vi ska syssla med sådana uppgifter-

  141. -och så kanske man då stannar hemma
    fler dagar än en dag-

  142. -för att man inte är säker på
    vilken dag det blir redovisning.

  143. Eller så har man varit borta en dag-

  144. -och för att det inte ska se ut
    som att man inte var sjuk-

  145. -stannar man hemma några dagar till.
    Sedan är man inne i det där-

  146. -att det känns lättare att vara hemma
    fastän det samtidigt är svårare.

  147. Man kommer efter och så vidare.

  148. Flera studier visar att man presterar
    under sin kapacitet-

  149. -och att man kanske inte
    fullgör skolgången.

  150. Det kan ju bero på att man har hamnat
    i långvarig skolfrånvaro-

  151. -men det kan också vara så
    att man avbryter gymnasiestudierna-

  152. -eller inte söker till gymnasiet-

  153. -för att man är så rädd för
    att till exempel grupparbeta-

  154. -eller att redovisa. Det blir så
    förlamande att man inte klarar det.

  155. Så för den här gruppen
    kan det vara riktigt stora besvär.

  156. Man kan inte välja
    den utbildning man vill.

  157. Jag ska komma in på
    lite olika rädsloteman-

  158. -som är mer vanliga i skolan.

  159. Rädsla kan finnas
    i en massa sammanhang-

  160. -men nu tänkte jag uppehålla mig vid
    vad som kan vara i skolan.

  161. Men först ska jag säga
    att det finns ett antal uttryck-

  162. -som går igen
    i alla de här rädslotemana-

  163. -som också går igen i andra besvär.
    De som ni ser här nu-

  164. -kan ju även vara en elev
    som är nedstämd, deprimerad.

  165. Det kan vara en elev som far illa-

  166. -som har en orolig situation hemma.

  167. Det kan vara
    rena uppmärksamhetssvårigheter.

  168. Men om man ser de här uttrycken
    ska man alltid fundera lite.

  169. Man ska lägga pussel,
    lägga samman bilden och se:

  170. Kan det röra sig om oro och ångest
    som ställer till det för eleven?

  171. Undvikande, till exempel.
    Skolfrånvaro pratade jag om.

  172. Det kan ju bli en konsekvens,
    men det är också ett första tecken.

  173. Ledsenhet. Man känner att man inte
    klarar uppgifter som andra.

  174. Man blir nedslagen
    och känner sig inte så duktig.

  175. Koncentrationssvårigheter har vi
    pratat om. Tankarna är på annat håll.

  176. Jag hade en lite kille
    som gick i trean, tror jag.

  177. Han hade utvecklat orosproblematik.
    Han hade inte haft det tidigare.

  178. När jag pratade med honom sa han:

  179. "Malin, säg till min fröken att jag
    har så mycket tankar i huvudet."

  180. "Hon säger att jag är
    slarvig och inte uppmärksam."

  181. Och fröken hade ju rätt.

  182. Han var inte så uppmärksam
    som tidigare.

  183. Det var inte lätt för henne att veta
    att oroliga tankar flög i huvudet.

  184. "Hur ska det bli med det där?
    Vem ska jag vara med på rasten?"

  185. "Kom jag ihåg att låsa
    när jag gick hemifrån?"

  186. Det var svårt att koncentrera sig då.

  187. Magont och huvudvärk är typiskt.

  188. Det kan vara för att man oroar sig
    mycket, att man spänner sig.

  189. Det kan också vara ett sätt
    att slippa undan någonting jobbigt.

  190. Man får vara hemma den dagen när det
    är någon jobbig uppgift i skolan.

  191. Men magont och huvudvärk är också
    ett symtom när vi känner ångest.

  192. Det kör i magen,
    man kan bli tom i huvudet-

  193. -eller man kan känna
    olika kroppsliga besvär.

  194. Det är ganska vanligt att man inte
    tycker om när det är stökigt.

  195. Då är det större risk
    att det händer någonting dåligt.

  196. "Om det är stökigt i klassrummet
    kanske jag inte hör fröken"-

  197. -"och då missar jag någonting."

  198. Eller att det ska bli bråk,
    att någon ska bli arg.

  199. Stök och oro är någonting som är
    mer känsligt för de här barnen-

  200. -just utifrån det här
    att tänk om någonting går fel.

  201. Fokus på tänkta faror. Det här är ju
    att det faktiskt kan bli någonting.

  202. Att någon är taskig och att fröken
    inte ser det för att det är oroligt.

  203. Men fokus på tänkta faror är
    att man har ett uppmärksamhetsfokus.

  204. Eleverna som har de här besvären-

  205. -har liksom en kamera
    som zoomar in på tänkta faror.

  206. Jag brukar jämföra med mig själv och
    säga att om jag ska till Liseberg-

  207. -så tänker jag inte på hur roligt
    det skulle vara med karuseller-

  208. -utan mer på:
    "Låter den här lite konstigt?"

  209. "Håller den här på att gå sönder?"

  210. Jag har väldigt fokus på det
    som skulle kunna vara en fara.

  211. Men de där karusellerna går dagarna
    i ända och det händer inte så mycket.

  212. Så det är ett fokus på faror
    som är överdrivet.

  213. Det är inte faror som är
    sannolika eller som finns-

  214. -utan det är överdrivet fokus-

  215. -och överdriven tro på
    att det här skulle hända.

  216. Det kan vara att man håller sig nära
    läraren eller att man är på distans.

  217. Höga krav på sig själv
    kan också vara ett tecken.

  218. De här är ganska generella,
    så jag vill att ni lyssnar mer nu-

  219. -när jag kommer till
    de här andra bilderna.

  220. Och en form, ett tema-

  221. -det är de här som drömmer om
    att bli pensionärer.

  222. Där man är ständigt orolig
    för stort och smått.

  223. Det kan vara
    att mamma och pappa ska skilja sig-

  224. -fastän det inte finns anledning till
    att tro det.

  225. Men det kan också vara
    att man ska missa bussen på morgonen.

  226. Så både stora och små saker.

  227. Man oroar sig hela tiden.
    Man har svårt att koppla bort oron.

  228. Man tänker: "Tänk om det där händer.
    Tänk om det blir så."

  229. Och då är det inget positivt avslut,
    utan "tänk om" och så något dåligt.

  230. Man kan lite grann beskriva dem
    som de här lite skvallrande eleverna:

  231. Lill-polisen som försöker hålla koll
    på allt och alla-

  232. -som kanske ser om man är på utflykt
    att Rasmus är längst bak där-

  233. -och nu finns det en fara
    att han inte kommer med bussen.

  234. Då säger man det till fröken:
    "Rasmus är där borta, långt bak."

  235. Och det tycker inte Rasmus var så
    himla kul. Han skulle fixa med något-

  236. -som kanske inte läraren skulle se.

  237. De här eleverna är ständigt oroliga
    för att någonting dåligt ska hända.

  238. De drivs av att undvika katastrofer,
    så egentligen är det inte skvallrigt-

  239. -utan det är för att skydda sig själv
    och dem man har runtomkring sig.

  240. De här eleverna...
    Det är förstås inte alla-

  241. -men det ger en bra bild av
    vad det här handlar om.

  242. De kan ha en stor väska
    där de har med sig allt möjligt-

  243. -för att inte någonting ska bli fel.

  244. Man kanske har med sig extra kläder,
    extra pennor, extra det och det.

  245. Man kanske till och med har föräldrar
    som stoppar ner lite extra saker.

  246. Min kompis mamma har med sig
    en repstege när hon åker på hotell-

  247. -för att kunna ta sig ut
    om det börjar brinna.

  248. Det är jättesmart, men det blir ju
    väldig fokus på faror, eller hur?

  249. Man packar med sig
    för att hela tiden vara rustad.

  250. Man söker försäkringar hos vuxna.
    Det kanske inte verkar ångestdrivet-

  251. -men det sker väldigt ofta.

  252. Om eleverna har
    riktigt svår problematik-

  253. -har de svårt att slappna av och kan
    ha muskelvärk och sömnsvårigheter.

  254. Om man inte har så stora problem
    behöver det inte vara på det sättet.

  255. Men det här kan också vara elever-

  256. -som ni som lärare uppfattar
    som väldigt ansvarstagande.

  257. Det är kanske dem man sätter med
    lite stökigare elever i grupparbete-

  258. -eller dem som man kanske ber
    hjälpa till med någon uppgift.

  259. Och man gör det i all välmening.

  260. Men det är
    som en andra natur hos dem.

  261. De eleverna tänker kanske inte heller
    på att det är ett problem-

  262. -och att de är bekymrade över
    alla orostankar.

  263. Det kommer efter ett tag, när man är
    trött på att hela tiden oroa sig.

  264. Man är först på skolan för att man är
    så rädd för att missa bussen-

  265. -att man tar två tidigare bussar
    än vad man behöver. Varje dag.

  266. Det blir ganska tröttsamt.

  267. Det kan vara en grupp
    som är lätt att missa-

  268. -för att de verkar så ansvarstagande.

  269. Är ni med på vilka det kan vara?

  270. De vill ha ständiga försäkringar-

  271. -att något farligt
    inte kommer att hända eller har hänt.

  272. Det kan vara "Sa jag rätt?"
    Så det kan vara bakåt i tiden.

  273. Det kan ha hänt bakåt i tiden-

  274. -men det kan vara en oro för
    hur det skulle påverka framåt.

  275. Man har mycket frågor för att
    minska osäkerhet och ha kontroll.

  276. "Fröken, kommer jag att klara provet?
    Tror du det?"

  277. "Kan ebola komma till Sverige?"
    Och så frågar man det igen och igen.

  278. Man vill ha försäkringarna om och om
    igen, och man kanske inte ens hör-

  279. -hur mycket man frågar.
    "Hinner vi i tid till bussen?"

  280. "Vem ska jag sitta bredvid
    när vi byter platser nästa gång?"

  281. Om det håller på så här hela tiden
    är det inte helt lätt-

  282. -att hålla koncentrationen. Det
    behöver inte vara det i alla fall.

  283. "Vem ska jag sitta bredvid
    när vi byter platser nästa gång?"

  284. Det kan ju ligga väldigt långt fram.

  285. Man kan oroa sig för
    skolavslutningen.

  286. "Tänk om jag snubblar när jag ska
    hämta betyget och gör bort mig."

  287. Så det behöver inte vara i nutid.
    Det kan ligga långt där framme.

  288. Det gör att det inte är så lätt
    som förälder eller lärare-

  289. -att fånga upp vad den här eleven
    är orolig för just nu.

  290. Och om eleven inte heller tänker på
    att den har ett problem med oro-

  291. -så är det inte säkert
    att den kommer och berättar.

  292. En annan rädsla är också
    mitt favoritområde: social rädsla.

  293. Där handlar det om att man är
    rädd för att göra bort sig-

  294. -att andra ska tycka
    att man gör dåligt.

  295. Man förväntar sig verkligen
    att andra ska tycka det.

  296. Man tror starkt på det. Man har
    en stark negativ förväntan om-

  297. -att andra kommer att tycka
    att man presterar dåligt.

  298. Det kan vara på alla möjliga sätt.

  299. Det kan vara
    att man inte vill äta bland andra-

  300. -för att man tror att de ska tycka
    att man håller gaffeln fult.

  301. Man vill inte vara med på gympan
    för att man tänker-

  302. -att man ska ta bollen fult,
    att man rör sig fult.

  303. Det kan vara att man ska säga fel,
    att man ska uttala någonting fel.

  304. Bara för att man är rädd för
    att göra bort sig-

  305. -försöker man undvika uppmärksamhet.
    Själva grejen med social rädsla blir-

  306. -att man försöker undvika
    att få uppmärksamhet.

  307. "Om de inte har sett mig
    så ser de inte när jag gör bort mig."

  308. Då undviker man sociala
    men också nya situationer.

  309. Tänk er till exempel att man ska på
    den första skolutflykten-

  310. -eller på en friluftsdag
    för första gången-

  311. -och man vet inte riktigt
    hur det går till.

  312. "Vad ska man ha med sig?
    Vem kommer jag att få sitta med?"

  313. "Ska man hänga upp kläderna
    när man kommer dit?"

  314. Det är helt nytt. Det är inte
    som de vanliga skoldagarna.

  315. Nya situationer blir läskiga för att
    man inte vet hur det går till-

  316. -och då kanske man gör fel.

  317. När vi säger "social rädsla" tänker
    vi mest att det är när man ska prata-

  318. -men det kan också vara
    nya situationer.

  319. Det märks på att man gömmer sig,
    så att säga.

  320. Det kan man ju inte göra. Man kan
    inte gå där med en osynlighetsmantel.

  321. Men ni förstår hur plågsamt det kan
    vara. Man ska ju vara med hela tiden.

  322. I extremfallet kanske man är
    på toa hela rasterna-

  323. -men också att man inte rör sig i
    klassrummet. Man sitter på sin plats.

  324. Om jag behöver hämta papper
    eller pennvässare eller någonting-

  325. -så undviker jag det i det längsta,
    och jag kanske gör det-

  326. -när det är stökigt i klassrummet
    så att jag inte syns så mycket.

  327. Eller jag sitter och spanar först:
    "Vart ligger pennvässaren?"

  328. Eller: "Hur kan jag göra det här
    så att jag syns så lite som möjligt?"

  329. Eller att man går bakom andra.

  330. Man är som en skugga bakom
    sina kompisar och låter dem prata.

  331. Om man ska gå och fika
    säger man "Jag ska ha samma"-

  332. -för att inte säga fel
    på det där kaknamnet.

  333. Säg någon krånglig kaka.
    Schwarzwaldtårta.

  334. "Tänk om jag säger fel." Nu kanske
    ungdomar inte äter Schwarzwaldtårta.

  335. Ja. Ett annat sätt att gömma sig är
    att tala tyst eller otydligt.

  336. Och varför gör man det, då?
    Är inte det jätteknäppt?

  337. Det är för att man tänker: "Om jag
    talar tyst eller så här otydligt"-

  338. -"då hör ju inte ni
    om jag säger fel."

  339. Det är ett sätt att klara situationen
    fastän det blir ju lätt tvärtom.

  340. Skolfrånvaro kan också vara
    att man inte äter i skolmatsalen-

  341. -dels för att man är rädd för
    att göra något tokigt-

  342. -att det ska skaka när man dricker
    eller att man ska spilla-

  343. -men också för att det är
    en mer fri situation-

  344. -och vad ska man prata med andra om?
    "Jag som är så tråkig."

  345. "Jag har inget att säga.
    Ingen skrattar åt mig."

  346. Så det är svårt även på det viset.

  347. Nu måste jag fråga dem som spelar in
    här: Står jag på rätt ställe?

  348. Ingen som protesterar.

  349. Talängslan är
    en form utav social rädsla-

  350. -men den är lite mer begränsad.
    Då kanske man inte är rädd för-

  351. -att prata med någon på rasten
    eller att prata i telefon.

  352. Då kanske man bara är rädd för
    att prata inför en publik-

  353. -eller att prestera på andra sätt.
    Dansuppvisning, musikuppvisning-

  354. -eller att man på idrotten
    examineras i att dyka-

  355. -eller att man gör någonting
    där andra ser på.

  356. Alltså ett utförande inför andra.

  357. Att prata inför grupp är
    den vanligaste sociala rädslan-

  358. -inte bara i Sverige,
    utan i andra länder.

  359. Här refererar jag till
    Utbildningsradions undersökning 2010-

  360. -men jag har fått fram
    ungefär samma siffror i mina studier-

  361. -och även i andra länder
    ser det ut på det sättet.

  362. Gissa vem - en känd idrottsman.
    "Jag är ruskigt blyg."

  363. Vem skulle ni gissa på här?
    Stenmark? Ja.

  364. Men vad säger ni om det här, då?

  365. Fredrik Ljungberg.

  366. Så stod det i Dagens industri
    den 4 maj 2012. Jag skulle föreläsa-

  367. -och det var
    just det temat jag skulle prata om.

  368. Vad jag vill visa är inte
    att just Fredrik Ljungberg sa så här.

  369. Jo, faktiskt.

  370. Det är inte säkert att vi uppfattar
    en människa som blyg-

  371. -fastän den är det.

  372. Det är vanligt. 40-50 procent känner
    sig som blyga när de får säga själva.

  373. "Känner du dig blyg?" 40-50 procent
    svarar ja på den frågan.

  374. En hög siffra. Men det här kan vara
    att man är blyg i en viss situation.

  375. Kanske ihop med någon av det andra
    könet eller en anställningsintervju.

  376. Men andra känner det mer ständigt
    och betraktar sig som blyga.

  377. Men det är också hur mycket man lider
    av sin blyghet.

  378. En del har inget besvär,
    de är helt tillfreds-

  379. -medans andra har det.

  380. Många som jag träffar säger också
    att de inte kommer till sin rätt.

  381. "Om du bara pratade lite mer",
    och det är inte ens temperament.

  382. Så det ligger ju också mycket
    i samhället vad som räknas.

  383. Många föräldrar frågar:
    "Hur ska det gå för mitt barn?"

  384. "Hon är inte utåtriktad."

  385. Så man får inte riktigt vara bekväm
    med sitt temperament.

  386. Och fastän blyghet är så här vanligt-

  387. -så är det en riskfaktor för
    att utveckla social rädsla.

  388. Men för många är det också så
    att det går över.

  389. När man har hittat jobb och partner
    och så där-

  390. -så är det inte lika viktigt
    som i tonåren.

  391. Det är jobbigare att vara blyg
    och ha social rädsla i tonåren.

  392. Provrädsla finns det också.
    Det kanske ni också har stött på.

  393. Då är man rädd och har en förväntan
    om att misslyckas på prov.

  394. Det är inte bara att man är rädd för
    att misslyckas på provet.

  395. Man tänker sig att i förlängningen
    skulle läraren eller andra tycka-

  396. -att man var en dålig människa.

  397. Det är inte givet att alla tänker på
    det här sättet, men det är vanligt-

  398. -att man drar den slutsatsen.

  399. Det kan synas genom
    att man kanske inte skriver prov-

  400. -eller att man lämnar blankt
    eller sitter över tiden.

  401. Man suddar mycket. Man skriver långt.

  402. Det kan också vara så att man pratar
    mycket om prov och provresultat-

  403. -och är bara nöjd med högsta betyg.

  404. Man klarar skolarbetet bra,
    men provresultaten är inte-

  405. -i överensstämmelse med
    hur man presterar för övrigt.

  406. Ämnesångest tog jag inte riktigt upp-

  407. -men det är att man är rädd för att
    prestera just i matte, till exempel.

  408. Vi har få studier på det här hos
    yngre barn. Det är mest på studenter.

  409. Separationsångest
    har viss betydelse för skolan.

  410. Som ni ser är skolfrånvaro vanligt.
    Tre fjärdedelar.

  411. Det kan ju vara
    en tillfällig problematik-

  412. -men man har en oro för att
    vara ifrån mamma och pappa oftast.

  413. Man tror då att man ska
    skiljas från dem för evigt.

  414. Jag hade ett barn
    som var oroligt och blygt i skolan.

  415. Hon stod och tittade i fönstret
    innan föräldrarna skulle komma-

  416. -och på kvällarna var hon ledsen.
    Till slut kom det fram-

  417. -att hon trodde att pappa inte
    skulle komma och hämta.

  418. De föräldrarna var helt så här:
    "Hur kan du ens tro det?"

  419. Det fanns inget skäl till det. Det
    var ingen familj där sådant hände.

  420. Det är en orimlig rädsla att man inte
    ska få se sina föräldrar igen.

  421. Det kan göra att man har magont och
    huvudvärk när man ska till skolan-

  422. -eller åka på läger-

  423. -och man försöker kontrollera
    föräldrarna överdrivet under dagen.

  424. Alla de här rädslorna
    kan man ju också försöka dölja-

  425. -så det är inte så lätt för pedagoger
    och föräldrar att upptäcka.

  426. För det är ju någonting inuti,
    som inte är så tydligt.

  427. Därför ger jag er de här bilderna av
    vad som kan vara uttryck för-

  428. -att känna sig rädd.

  429. När jag var liten
    hade jag inte separationsångest-

  430. -men när mamma bad mig hämta
    någonting i frysen nere i källaren-

  431. -var jag lite rädd för mörkret.

  432. Så jag ropade och frågade mamma
    olika saker.

  433. Då fick jag ju höra hennes röst.
    Samma sak med sådana här rädslor.

  434. Man skaffar sig skäl
    för att få fråga saker.

  435. Man skaffar sig ett skäl att få ringa
    till mamma och pappa i skolan-

  436. -för att höra om man kan få vara
    med en kompis efter skolan.

  437. Egentligen vill man bara kolla:
    Lever de?

  438. Så mycket är maskerat
    bakom andra frågor eller beteenden.

  439. Sedan i skolan
    så finns det ju andra rädslor.

  440. Man är rädd för vatten, att ta
    sprutor, att åka hiss, insekter...

  441. Det är kanske mer
    när man ska på skogsutflykter.

  442. När det är kräksjuka.

  443. Insektsrädslorna
    har väl snart gått över-

  444. -och nu börjar snart
    kräkrädslan komma.

  445. Selektiv mutism. När man pratar
    i vissa situationer men inte i andra.

  446. Man är mol tyst. Det är inte
    så vanligt, men det drabbar skolan.

  447. Panikattacker är inte heller vanligt
    och syns sällan före 15 års ålder-

  448. -eller före puberteten, ska jag säga.

  449. Men det kan finnas,
    och det är oftast väldigt skrämmande-

  450. -när man är med om det.

  451. Upptäcka, bemöta och förebygga.
    Jag har lagt det i samma rubrik-

  452. -för de går verkligen ihop.

  453. När man upptäcker
    så kan man förebygga-

  454. -och sättet att upptäcka är också
    ett sätt att bemöta.

  455. Som ni har sett nu...

  456. Det jag har försökt säga nu är
    att de här rädslorna är helt vanliga.

  457. De förekommer hos väldigt många.
    De kan vara små eller stora.

  458. Men när man pratar med eleven,
    ta det på allvar-

  459. -och förmedla hur vanligt det är
    att känna rädsla.

  460. Då får man mer svar. När man
    förmedlar det här kan eleven känna:

  461. "Jaha, jag är inte knäpp. Det är inte
    bara jag som känner så här."

  462. Förmedla att oro och rädsla
    är vanligt. Normalisera.

  463. Och inte att man då säger:
    "Ja, du vet, alla är lite rädda."

  464. Då har vi inte tagit
    det här barnets oro på allvar.

  465. Utan: "Du, det är väldigt många
    som känner som du. Visste du det?"

  466. "Rädsla är jättevanligt."

  467. Utan att förminska
    den här elevens besvär.

  468. Våga fråga
    och våga ställa följdfrågor.

  469. Om ni inte får svar på första
    eller får svar våga fråga lite till.

  470. Och ge er när ni inte får svar,
    för då är det sannolikt inget.

  471. Undvik att fråga eleven
    varför de inte redovisar.

  472. Ta i stället reda på: "Vad brukar du
    tänka när du ska redovisa"-

  473. -"eller när du ska på gympan?"

  474. "Vad brukar du känna?"

  475. Varför-frågor får ofta
    en anklagande klang.

  476. Om man inte har en sådan ton så är
    det ändå en risk med de här frågorna.

  477. Eleven kanske inte vet
    vad de har för känslor.

  478. De kanske inte har tänkt på
    vad de har för tankar.

  479. Lyssna också.
    Validera känslan, bekräfta känslan-

  480. -så att man i sitt frågande
    frågar lyssnande.

  481. Men också att man hanterar egen oro
    när man frågar.

  482. Att man inte går i spinn själv,
    utan hanterar den oro-

  483. -som man kanske känner av
    att eleven berättar de här sakerna.

  484. Det var lite samtalsteknik det sista.

  485. Men hur ska man förebygga, då?

  486. En sak som jag vill säga, som man
    skulle kunna prata om enskilt:

  487. Jag har inte pratat
    om riskfaktorer i dag.

  488. Mobbning är en riskfaktor.
    Ängsliga barn blir lättare mobbade-

  489. -och barn som har blivit mobbade
    utvecklar lättare ängslighet.

  490. Någonting viktigt ni kan göra är
    att förebygga och hantera mobbning.

  491. Men jag säger inte mer om det.
    Ni kan det sedan tidigare.

  492. Att skapa ett respektfullt
    och tryggt klimat i klassrummet-

  493. -och att uppgradera att vara
    inåtvänd. Hur tusan vi nu gör det.

  494. Att uppgradera det inåtvända,
    det blyga-

  495. -handlar om att se
    de osynliga eleverna.

  496. De här eleverna
    känner sig ofta osynliga.

  497. Det säger också lärare till mig.

  498. "Jag tror att hon
    har blivit osynlig för oss."

  499. Men man kanske faktiskt
    har gjort det här av ett skäl.

  500. Man frågar inte den här eleven
    på lektionerna-

  501. -för att man inte vill besvära.

  502. Man vill inte att hon ska bli orolig
    eller ställa till det på något sätt.

  503. Därför kanske man inte ens
    tittar på eleven.

  504. Och i stället för
    att gå från 0 till 100-

  505. -och börja se den här eleven
    och fråga massor-

  506. -så kan man lägga sig
    någonstans däremellan.

  507. Bara det att försöka få ögonkontakt-

  508. -att le, att säga god morgon...

  509. Man tänker
    "Ja, men det gör jag väl?"-

  510. -men man kanske har kommit in i ett
    mönster där man för att vara snäll-

  511. -inte ser de här eleverna.

  512. Fundera varje dag på:
    "Vad har jag gjort i dag"-

  513. -"för att se de mer blyga
    och osynliga eleverna?"

  514. "På vilket sätt har jag bidragit till
    att de har kunnat känna sig sedda?"

  515. Och att också få visa sina styrkor-

  516. -på andra sätt än genom prat.

  517. Men det kan också vara sådant som
    inte bara är att visa sina styrkor-

  518. -utan man kanske också
    kan släppa saker.

  519. Om man har fått tillstånd att säga
    någonting en blyg elev har skrivit-

  520. -eller någonting
    den här eleven har sagt-

  521. -så kan man lyfta in det
    i klassrummet. "Som Emma sa..."

  522. Utan att Emma säger det
    med sin egen röst-

  523. -så ger läraren en röst
    åt Emmas åsikt.

  524. Och att till exempel låta eleven-

  525. -hjälpa till att duka
    eller hämta frukt-

  526. -eller följa med till kopierings-
    rummet och hämta någonting-

  527. -bara för att våga visa sig lite mer
    utan att det måste vara prat.

  528. Förmedla att det är okej
    att vara blyg.

  529. Man ska inte behöva ändra på sig.

  530. Många säger att det måste vara okej
    att vara blyg och så vidare.

  531. Absolut måste vi tänka så, men då
    måste vi också förändra kontexten.

  532. Vi kan inte å ena sidan säga
    att man måste få vara blyg-

  533. -men å andra sidan fortsätta
    att premiera det utåtvända.

  534. För det är bara att göra det plågsamt
    för den som är blyg.

  535. I så fall måste man också tona ner
    det utåtriktade-

  536. -och lyfta fram det mer tysta.

  537. Mer reflekterande, mer tysthet-

  538. -mer utav sådana aktiviteter.

  539. Man kan inte bara säga
    att de blyga måste få vara blyga-

  540. -och sedan ha kvar samma kontext.

  541. Att inte sätta etikett:
    "Han är så blyg."

  542. Man gör ofta det för att hjälpa,
    urskulda och skydda-

  543. -men det blir lätt uppfyllande. "Jag
    är så blyg, jag kan inte säga något."

  544. "Hur ska det bli den dagen jag säger
    något?" Det är många rädda för.

  545. Vilken reaktion ska det bli-

  546. -när man efter två år plötsligt
    säger någonting i klassrummet?

  547. Jag jobbade med en tjej
    som hade en annan typ av rädsla.

  548. Hon berättade en dag: "Jag är också
    rädd för att prata i klassen."

  549. "Jag har börjat jobba med det själv."

  550. "Jag har börjat räcka upp handen
    och prata i klassen."

  551. "Nu börjar de andra titta på mig
    och fråga mig saker."

  552. För mig lät det som att hon hade
    varit i en klass där man spelade med.

  553. Man lät henne vara. Man utsatte inte
    henne för frågor och så.

  554. Men när hon började säga saker fick
    hon blickarna till sig och frågor-

  555. -så hon blev mer delaktig.

  556. Att vara en brygga.

  557. Som pedagog kan man ge inledande
    hjälp att ta kontakt med andra.

  558. "Vem ska du vara med på rasten?
    Om du får nej, vem ska du fråga då?"

  559. Inte bara så att de är beredda på
    att det går bra.

  560. Man kan också få ett nej.

  561. Man kan vara ute på rasten
    och se ut som att man är med.

  562. För man går där och ler, och man
    kanske har kompisar på fritiden-

  563. -men i själva verket är man bara
    där ute och vågar inte fråga någon.

  564. Så man måste vara ganska aktiv.
    Fråga på utvecklingssamtal-

  565. -hör med föräldrar,
    fånga upp saker och se:

  566. "Kan jag vara en brygga här?"

  567. Ja.

  568. Att våga prata och våga visa sig.

  569. Till exempel
    att man stegvis vågar be om hjälp.

  570. Man kanske har kommit överens om-

  571. -något ämne
    där man kan räcka upp handen-

  572. -eller en fråga som man har kollat av
    med läraren innan.

  573. "Jag kommer att räcka upp handen
    och fråga det här."

  574. Så att man känner sig trygg.
    Man lägger upp det så med eleven-

  575. -att man stegvis ska träna på
    att höra sin egen röst i klassrummet.

  576. Att jämföra att tala tyst och
    att tala lite högre. Hur blir det?

  577. Man kan också som lärare säga,
    utan att förlöjliga:

  578. "Om jag pratar så här tyst, hur blir
    det då? Och när jag pratar högre?"

  579. De tänker ofta att deras röst är
    mycket högre än vad den är.

  580. Att få jämföra det. "Vad blir det för
    effekter och hur känner jag mig?"

  581. Men också hjälpa dem
    att minska överdriven förberedelse.

  582. Många upptäcker när de går hos mig...

  583. En tjej skulle förbereda sig för
    ett utvecklingssamtal.

  584. "Den här gången förberedde jag mig
    inte, och det var mycket skönare."

  585. Att förbereda in i minsta detalj
    vad man ska säga-

  586. -kanske bara gör
    att man känner sig mer orolig.

  587. Sedan är det olika för olika elever,
    så man måste lägga upp det här-

  588. -specifikt med den enskilda eleven.

  589. Men också sådana här saker
    som att träna sociala färdigheter.

  590. Man kanske inte behöver säga
    så mycket, bara ge ögonkontakt.

  591. Eller att kunna ge en komplimang.
    Vad säger man?

  592. Man kanske inte har vågat fråga:
    "Vad säger man för att få kontakt?"

  593. Men också att våga säga ifrån.
    "Vad kan jag säga?"

  594. Jag förstår inte hur jag ska klara
    det här på tre minuter.

  595. Träna klassen att redovisa.

  596. Som Utbildningsradion har pekat på:

  597. Att våga tala och bli lyssnad på
    är en demokratisk rättighet.

  598. Det handlar om att träna effektiva
    tekniker att redovisa och att lyssna.

  599. Att man har regler för hur vi gör
    i klassrummet när vi lyssnar.

  600. Att det är tyst och nolltolerans
    mot fniss under en redovisning.

  601. Att elever får träna sig på
    att visa uppmärksamhet-

  602. -genom kroppsspråk och mimik
    och att ställa frågor efteråt.

  603. Man har sett i flera studier-

  604. -att ett tryggt klassrumsklimat
    hjälper de här eleverna.

  605. Det hjälper alla elever, men särskilt
    de här med social rädsla.

  606. Så ni kan göra väldigt mycket.

  607. Det där är ju mer på klassrumsnivå-

  608. -men när det gäller blyga elever,
    träna i små steg.

  609. Kan man få ha en kortare redovisning
    först? Kan man ha i mindre grupp?

  610. Eller bara för läraren och sedan
    i mindre grupp och sedan ensam?

  611. Och att eleven tränar sig att ha
    fokus utåt och inte på sig själv-

  612. -och inte på sina nervösa beteenden.

  613. Träna: Vad blir det för effekt om jag
    släpper mina säkerhetsbeteenden-

  614. -som att prata tyst eller snabbt
    eller gömma mig bakom papperet?

  615. Om jag släpper dem, hur känns det då?
    Hur blir mitt framträdande-

  616. -när jag inte använder mig av
    mina säkerhetsbeteenden-

  617. -som jag tror att jag behöver?

  618. Kan det vara tvärtom,
    att de bara sabbar för mig?

  619. Och tala inte om det här för eleven.
    Låt eleven få testa.

  620. Ni ska inte vara mästare. Ni ska
    utforska tillsammans med eleven.

  621. Avslappning kan också vara en hjälp.

  622. Ju mer man spänner sig,
    desto mer oro känner man.

  623. Att slappna av räcker oftast inte
    som enda del, men som en bland flera.

  624. Det handlar om att minska undvikande,
    att stegvis hjälpa eleven-

  625. -och att då också kunna lägga
    händerna på ryggen. Låt eleven klara.

  626. Man ska göra
    en tillfällig anpassning-

  627. -men den ska man
    hela tiden utvärdera.

  628. För de här eleverna vill delta
    på samma sätt som andra.

  629. De vill inte att rädslan hindrar dem.
    De vill vara delaktiga.

  630. Där kan ni göra ett jättestort jobb.
    Öka "self-efficacy"-

  631. -att de känner att de klarar saker.
    Det kan man inte prata sig till.

  632. Man måste anpassa situationen
    så att man kan klara den.

  633. Sänk hindren så att de successivt
    kan känna: "Jag klarar det här."

  634. Det ni kan göra är att lära er
    att se tecknen på oro och rädsla-

  635. -och fråga lyssnande
    så att eleven känner sig förstådd-

  636. -och vågar berätta mer,
    så att ni får uppslag.

  637. Jag har inte svaren.
    Jag har vissa principer-

  638. -men det är ni och eleven som kan
    lägga upp hur man kan minska rädslan.

  639. Hjälp elever att lägga av sig oro
    och klä på sig styrkor.

  640. Förmedla att det är okej
    att vara blyg, och stötta i stunden.

  641. Känslor är känslor,
    inte farliga saker.

  642. Det här ger en chans att dela
    stolthet och glädje med eleverna.

  643. Tack så mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Blyga och ängsliga elever i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Blyghet, Elever, Fysiologisk psykologi, Känslor, Psykologi, Rädsla, Skolan, Social fobi, Ångest
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss