Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015 : Läraren och relationerDela
  1. Jag är lärare på
    nystartade Glömstaskolan i Huddinge.

  2. Jobbat som lärare i 26 år och en dag.

  3. Jag skulle jobba en vecka och
    blev kvar i 13 år. Sen har jag bytt.

  4. Jag har tre barn. Det är spännande
    att se skolan från det hållet.

  5. Jag är också fritidspolitiker.
    Det vill jag uppmana alla till.

  6. Fler lärare borde engagera sig,
    oavsett partifärg. Det spelar roll.

  7. Det här spelar också roll.
    Det är min utgångspunkt.

  8. Fungerande relationer mellan
    lärare och elev, mellan elever-

  9. -mellan lärare och lärare,
    och lärare och förälder.

  10. Det spelar roll
    och stöder elevernas lärande.

  11. Med fungerande relationer
    blir det bättre lärande.

  12. Det gör dessutom min vardag lättare.

  13. Det är ett skäl som är nog
    så viktigt, att jag får det bättre.

  14. Och det går att förändra relationer.
    Det här med personkemi stämmer inte.

  15. Kemi kan man inte påverka,
    men det här kan vi påverka.

  16. Vi är många som gör det. Ingen
    kan göra allt, alla kan göra något.

  17. Jag brukar börja med syftet
    med läraruppdraget, men inte nu.

  18. I stället:
    Vad är kärnan i läraruppdraget?

  19. Det är oerhört komplext.
    Det är många bitar.

  20. Om man skalar löken, vad hittar vi
    i mitten? Vad är kärnan?

  21. Vi ska inte ha en bikupa,
    men det är bra att ställa sig frågan.

  22. Precis som varför vi blev lärare
    och vad som kan få oss att fortsätta.

  23. Svaret på den frågan för mig
    är stjärnglanständningen.

  24. Jag gillar styrdokumenten, vi
    har ju ett uppdrag från regeringen.

  25. Vi jobbar på regeringens uppdrag.
    Tydligt med utveckling och framtid.

  26. Och riksdagens. De säger
    att vi ska pyssla med undervisning.

  27. Processer som leds av oss, som
    syftar till lärande och utveckling.

  28. Ulrika Jonson,
    fantastisk specialpedagog-

  29. -fångade verkligen
    vad som var undervisning.

  30. Det finns inte "the" undervisning.
    Det är inte så.

  31. Undervisning uppstår där och då.

  32. Mellan mig och mina elever,
    och mellan elever. Och hos elever.

  33. Det är inget fast och bestämt.

  34. Det bygger på att vi har modet
    att våga prova nåt nytt.

  35. När vi märker att det inte gick hem,
    måste vi våga prova nytt.

  36. Den som lär sig nåt,
    måste våga prova nåt nytt.

  37. Man kan inte lära sig nåt
    om man inte är beredd att våga prova.

  38. När det gör det...
    När eleven går från "jag kan inte"-

  39. -till "Magnus,
    jag kan det här, jag fattar"...

  40. Jag får ståpäls bara jag tänker på
    de stjärnglanständningsögonblicken.

  41. Därför är jag lärare.

  42. Det uppstår inte av sig självt.

  43. Vi är med
    och påverkar det ganska mycket.

  44. Hör ni, en fråga: Hur många beslut
    fattar en lärare på en dag?

  45. Va? Det vet ni ju om ni är lärare.

  46. Just det, det är tusentals.
    Många är rätt svar.

  47. Professor Gunnel Colnerud säger:

  48. En lärare fattar 300-500 moraliskt
    signifikanta beslut varje dag.

  49. Beslut som påverkar andras liv.

  50. "Ska jag gå till Kim eller Mika?"

  51. Det spelar roll för Kim och Mika.
    Det spelar roll för hela gruppen.

  52. Jag kan sällan säga: "Time out,
    magistern ska tänka lite först."

  53. Det funkar inte så. Man bara går.

  54. Vi kan inte efteråt säga att
    det var självklart rätt eller fel.

  55. Med tiden upplever jag att
    man allt oftare är på rätt ställe.

  56. När Lisa kommer fram med sitt papper,
    vad ger jag för respons?

  57. "Vad kul", eller "gå och sätt dig"?

  58. "Vad roligt att du har skrivit nåt",
    eller "vad fint"?

  59. "Vad styckindelat",
    eller "vad bra stavat"?

  60. All den responsen
    kan vara helt rätt och helt fel.

  61. Jag har 0,3 sekunder på mig
    att bestämma. Och det spelar roll.

  62. Vi kan tänka att "vad jobbigt" och
    inse varför vi är trötta ibland.

  63. Men det är yrkets kärna,
    att faktiskt våga fatta de besluten.

  64. 300-500 beslut varje dag kan inte
    bli rätt. Men många av dem blir det.

  65. Ni vet att jag ofta twittrar om
    "lärares professionella bedömning".

  66. Det är viktigt.
    Skolforskningsinstitutet var här.

  67. De var tydliga med
    att de tar fram forskningsresultat-

  68. -som underlag för våra bedömningar.
    Kokböcker funkar inte i vår värld.

  69. De gör underlag
    för lärares professionella bedömning.

  70. Jag tänker att det finns stunder
    när jag visar empati och kärlek.

  71. "Vad är det Kim känner och behöver?"
    Verkligen.

  72. Sen kan jag vara diktator.
    "Kim, vi sparkar inte på varandra."

  73. "Vi är ute nu."
    Ingen empati, ingen förståelse.

  74. Diktator är ett hårt, men
    tydligt ord. Varför ludda till saker?

  75. Ibland måste man vara orubblig.
    "Vi sparkar inte på varandra här."

  76. "Nej, vi gör inte det."

  77. Man måste inte välja.
    Det är inte svart eller vitt.

  78. Det är färgglatt, man kan blanda.
    "Just nu, med den här eleven"-

  79. -"hur mycket empati
    och hur mycket diktator?"

  80. Man kan blanda och fundera på det.
    Det är ledarskap.

  81. Det blir aldrig riktigt rätt.
    Ledarskap är svårt.

  82. Det måste man reflektera över,
    och så göra bättre.

  83. För mig är det charmen med yrket.
    Jag lär mig saker varje dag.

  84. Den lärare som säger sig vara färdig,
    den är nog färdig.

  85. "Lämna byggnaden."
    Man blir inte färdig. Det är viktigt.

  86. Forskaren Per Lindqvist
    har skrivit en fantastisk artikel-

  87. -om den ödmjuka orubbligheten.

  88. Filosofen Martin Boberg talar om den.
    Per vrider och vänder på det.

  89. Ska vi verkligen vara våta fläckar?
    Eller ska vi vara nånting?

  90. Vi måste ta in eleverna. En lärare
    som inte tar hänsyn till dem-

  91. -gör inte sitt jobb.
    Vi måste ta in, men också stå fast.

  92. Som jag läser skollagen
    ska vi inte vika från vissa saker.

  93. Allt kan diskuteras,
    men vi är demokratifundamentalister.

  94. Vi står för grundläggande värden. Vi
    ska stå för att man inte får sparkas.

  95. Du får tycka att man ska få det,
    men man får det inte.

  96. Om du tycker det,
    så försök påverka riksdagen.

  97. Men nu gäller det här.

  98. Den hjälper mig mycket.
    Vi tjänar på att utveckla det.

  99. Båda ensamma och tillsammans.

  100. Hur är en bra lärare?
    Det var vår första praktikuppgift.

  101. Den ställde jag på praktiken, och
    har ställt till alla elever sen dess.

  102. Hur är en bra lärare? Ungarna
    älskar frågan, alla vet svaret.

  103. Alla är engagerade. Min femåring vet,
    högstadieelever vet.

  104. Gymnasieelever vet. Äntligen en fråga
    som de är intresserade av.

  105. Det kan man ägna en lektion åt.
    Brainstorming och omröstning.

  106. De gillar det. Vad blir svaret?

  107. Det här är vad jag har märkt. Det
    viktigaste är att läraren är rättvis.

  108. Oavsett ålder.

  109. "Tydlig och sträng"
    är viktigare än "snäll" för de små.

  110. Sen nånstans i femman
    glider "kunnig" upp.

  111. Ni vet, de yngre eleverna
    tänker att magistern kan allt.

  112. Sen upptäcker de att det inte var så.
    Ännu mer ju äldre de blir.

  113. På universitetet blir man arg
    om de inte kan sitt ämne.

  114. Pedagogikprofessorn får inte vara
    opedagogisk. Hur är man rättvis, då?

  115. Hur är man rättvis? Det är inte lätt.

  116. Jag har högskolepoäng i rättvisa.
    Fyra poäng i praktisk filosofi.

  117. Fantastisk kurs, men efteråt har man
    ingen aning om vad rättvisa är.

  118. Vad är rättvist? I tur och ordning?
    Det är en princip.

  119. Efter behov är en annan.

  120. Efter vad man förtjänar,
    det är en tredje princip.

  121. De krockar. Beroende på vilken
    princip man väljer så blir det olika.

  122. Alla elever tycker det är viktigast.

  123. Jag har inte frågat gymnasieelever,
    men de lärarna har fått samma svar.

  124. Vad handlar det om, om man skrapar
    under ytan? Inga gullegrisar.

  125. Vi tar frågorna sen.

  126. Inga gullegrisar. Min erfarenhet
    är att eleverna inte har problem-

  127. -med att Kim kan få gå ut
    när det behövs.

  128. Alla vet att Kim har lite myror
    i brallan och behöver gå ut.

  129. Det har de inga problem med. Men om
    det är för att jag gillar Kim bättre-

  130. -då är det kört.
    Det fattar eleverna, de märker det.

  131. Vad rättvisa är
    kan vi prata mycket om.

  132. I morse lämnade jag Nea fem år
    till förskolan. Igen.

  133. I dag tillbringar hon mer vaken tid
    med förskolläraren än med mig.

  134. Igen. Hur skulle jag kunna göra så
    om jag inte litade på-

  135. -att hon blir etiskt rimligt
    behandlad och lär sig det hon ska?

  136. Det hade inte gått.
    Hon är fem och envis nummer tre.

  137. Men hon lämnades ju
    när hon var helt värnlös.

  138. Jag hänger inte där.
    Inga webbkameror. Jag litar på dem.

  139. Mina äldre döttrar,
    jag kollar dem inte med prov.

  140. Jag litar på att lärarna gör det de
    ska, och att de lär sig det de ska.

  141. Jag säger till föräldrarna
    att de får hälsa på.

  142. "Häng i skolan en dag."

  143. Som förälder har jag inte varit
    nån förebild. Jag har inte hängt där.

  144. Ändå känner jag... Jag är inte den
    som läser veckobrev noga.

  145. "Det verkar lira."
    Vad är det som gör det här?

  146. Hur skapas förtroende?
    För det uppstår.

  147. SOM-institutet gör mätningar
    över folkets förtroende.

  148. Skolan har ganska gott förtroende.
    Inte jättegott, men ganska gott.

  149. De som har barn där,
    de har högt förtroende för skolan.

  150. De som inte har barn har lägre.

  151. Man har högre förtroende för
    de egna barnens skola. Den är bättre.

  152. Och alla har en lite bättre lärare.
    Alla litar på sina barns lärare.

  153. Man undrar
    vem som har de andra lärarna.

  154. Inga har högre förtroende är egna
    barns förskollärare. Inte konstigt.

  155. Hur skulle man annars
    kunna lämna tvååringen?

  156. Det kan överföras...
    Jag är duktig på undervisning.

  157. Att göra nåt vettigt med 70 ungar
    klarar jag. Men bilar?

  158. Man sätter i nyckeln
    och det ska funka.

  159. Man måste ibland
    lämna in den på service.

  160. Jag hade märkesverkstad.
    Det var snyggt och man fick kaffe.

  161. De ringde jämt och sa: "Kardanaxel-
    knuten behöver bytas. Ska vi det?"

  162. "Ja, gör det om det behövs.
    Jag kan inte avgöra det."

  163. "Jag kan inget om dem."

  164. Mycket kostade det.
    Men vad ska man göra?

  165. Fast jag bytte ändå verkstad.

  166. Den nya är liten, det är skitigt.
    Man får inget kaffe.

  167. Men man känner att de älskar bilar.
    Man känner att de gillar bilar.

  168. Var vill jag lämna den? Inte där jag
    får kaffe, utan där de gillar bilar.

  169. Jag märkte
    när jag lämnade Nea på förskolan-

  170. -att här gillar de att hänga med Nea.

  171. Det är viktigt för mig.
    Och det är inget skrivet.

  172. Man känner det när man kommer.
    Det är inte jag som är i fokus.

  173. Vi valde förskola för tio år sen.
    Vi valde inte den som var närmast.

  174. Det var nåt, även om jag
    inte kan sätta fingret på det.

  175. Vi valde en lite längre bort.
    Det var nåt.

  176. Det kan vi jobba med.

  177. Grejen är att man har en chans
    att ge ett första intryck.

  178. En chans. Ta den.
    Om man har ett föräldramöte-

  179. -eller inskolningssamtal,
    eller vad man nu har.

  180. Där jag jobbade först var mina
    kolleger drottningar i klassrummen.

  181. Men när det blev föräldramöte...

  182. De var små blöta fläckar vid väggen
    och kunde knappt säga sina namn.

  183. Jättemärkligt!
    Vad ger det för signaler?

  184. Jag vill ha lärare
    som kan stå inför grupp.

  185. Det är skillnad på en grupp vuxna
    och barn. Men vi måste faktiskt...

  186. Det räcker inte
    med ett bra möte i augusti.

  187. Vi siktar på att varje möte blir bra.
    Det går inte, men flest goda möten.

  188. Jag gillar inskolningssamtal.
    Vi möts innan terminen har börjat.

  189. Då kan jag ställa frågan:
    Vad behöver jag veta om ditt barn?

  190. Det är bättre
    än att jag efter tre dagar ringer.

  191. "Din son har sparkat sina kamrater."
    Det är inget bra första möte.

  192. Det är bättre om vi har ett möte
    där vi knyter en relation...

  193. ...utifrån nåt positivt.
    Vad är mer positivt för dem-

  194. -än att jag vill veta saker
    om deras barn?

  195. Ingen förälder ogillar den frågan.

  196. I början hade jag sliten t-shirt.
    "Så klär sig föräldrarna här."

  197. Jag trivs i alla kläder.
    Min syster jobbar med varumärken.

  198. "Brorsan, hur ska du få status
    om du glider omkring så där?"

  199. Jag insåg att
    jag inte skulle vara deras polare.

  200. Jag ska vara läraren.
    Vad är deras bild av en lärare?

  201. I många kulturer
    förväntar de sig en man i kostym.

  202. Det har jag bara på avslutningar.

  203. Stryka skjortor är tråkigt,
    men det gör skillnad.

  204. Nu är jag på en annan skola
    och kör namnskylt. "Leg. lärare".

  205. Finns inte en läkare eller
    sjukgymnast som inte har sin bricka.

  206. Det är en professionell sköld.
    När patienten är arg-

  207. -är den i allmänhet arg på systemet.

  208. Då har man den här.
    "Det är min roll du är arg på."

  209. Jag tyckte inte så förut,
    men man måste väl få ändra sig?

  210. Anneli Frelin skrev en avhandling.

  211. Fantastisk, den blev en lärarfavorit.
    Ganska svårläst, men viktig.

  212. Sen gjorde hon som tur är
    en populärversion, "Lyhörda lärare".

  213. Hon pratar om förtroendekapital
    och undervisningsrelationer.

  214. Det var inget nytt,
    men hon satte ord på det.

  215. "Om vi kallar det undervisnings-
    relation så kan vi prata om det."

  216. "Kan vi kalla det eleverna har,
    de har inte valt sin grupp själva"-

  217. -"för undervisningsgemenskap?"

  218. Hon skriver om förtroendekapitalet.
    Vi börjar sällan på noll.

  219. I kraft av att vara lärare
    så börjar vi en bit upp.

  220. Om jag inte har dåligt rykte förstås.

  221. Om jag inte har det
    börjar jag en bit upp.

  222. Det gäller att bygga upp förtroendet.
    Hur gör man det?

  223. Genom att hålla det man lovar
    och vara rättvis.

  224. Sen gör man fel. Jag vet inte hur det
    är med er, men jag är inte ofelbar.

  225. Jag gör fel.
    300-500 beslut varje dag.

  226. Jag är engagerad,
    det har fördelar och sina problem.

  227. Det här rasar när man gör fel.
    Det måste finnas kapital att ta av.

  228. Sen gäller det att bygga upp det.

  229. Frelin pratar om bankkontot
    förtroendekapital.

  230. Bygg upp, det händer, bygg upp.

  231. Det måste man se över tiden.
    Man bygger upp det.

  232. Per Lindqvist
    har forskat på anmälningar.

  233. De som blir anmälda har ofta missat
    att bygga upp. Det är ingen garanti.

  234. Det handlar om att visa respekt,
    inte om att inte få göra fel.

  235. Jag gillar Lärares yrkesetik.
    De har en monter med den här lilla.

  236. Den är bra, lagom storlek.
    Den har funnits i 15 år.

  237. Det finns ingen läkare som
    inte kan hänvisa till sin yrkesetik-

  238. -som stöd för tanke och handling.
    Vi borde också göra det.

  239. En del här förbinder vi oss till.
    En självklarhet:

  240. Föräldrar skickar det käraste de har
    rätt i våra händer.

  241. Och förväntar sig att vi tar ansvar
    för det. Det verkar rimligt.

  242. Vi måste ständigt bli bättre.

  243. Jag skulle inte acceptera...
    Jag har opererats två gånger.

  244. Snacka om tillit.
    Lägga sig och låta de söva en.

  245. Man kan inte påverka nånting.
    Man hoppas att de skär rätt-

  246. -och att man vaknar igen.

  247. Jag skulle inte lita på en kirurg
    som sa "det här nya gör inte jag"-

  248. -"jag kör på gamla sättet".
    Nej, det skulle jag inte.

  249. Det handlar om att faktiskt...
    Tänker jag.

  250. Det här med kommunikation. Att bygga
    förtroende handlar mycket om det.

  251. En av de viktiga... Vi vet
    vad det är, två burkar med ett snöre.

  252. Jag provade det med sexåringarna,
    de hade ingen aning.

  253. Att det var en telefon,
    det hade de inte greppat.

  254. Men vi vet.
    Det var rätt roligt att leka telefon.

  255. Det man sa kom inte alltid fram.
    Överföringen blir så där.

  256. Det gäller inte bara då.

  257. Det är viktigt att komma ihåg att man
    inte kan låta bli att kommunicera.

  258. Även när vi inte säger nåt
    så säger det nånting.

  259. Men ingen blir glad
    av överkommunikation.

  260. Men vad vi än gör så kommunicerar vi.

  261. Sen är det så att jag vet
    att du tror att du förstår...

  262. ...vad du tyckte att jag sa.
    Men jag är inte så säker på...

  263. ...att du inser att vad du hörde
    inte var vad jag menade.

  264. Den här lägger jag
    på första föräldramötet.

  265. "Snälla föräldrar, när ni tänker
    att vad menar magistern"-

  266. -"tänk tanken
    att han kanske inte menade så."

  267. "Kolla det med mig.
    Jag vill veta om jag är otydlig."

  268. "Menade du verkligen så?" Om jag
    gjorde det så kan jag svara det.

  269. Eller så kan jag säga
    att jag inte menade det.

  270. "Men om du direkt mejlar rektorn
    om vad jag lägger ut på Facebook..."

  271. "Det blir dåligt.
    Snälla, prata med mig först."

  272. "Om du sen inte håller med mig,
    då kan du gå till rektor."

  273. "Men kolla med mig
    för att undvika missförstånd."

  274. "Då lovar jag att göra likadant
    om du mejlar mig."

  275. Den funkar även med rektor.

  276. Vi måste inte utgå
    från att rektorn är illasinnad.

  277. Vi kan utgå från att jag
    kanske inte förstod vad som menades.

  278. Då kan man fråga.
    Det är en bra idé i kommunikation.

  279. Föräldrarna, då? En del lärare
    önskar att man slapp dem.

  280. Nej, vi måste jobba med dem. De är
    en resurs, nummer ett för sina barn.

  281. Styrdokumenten. Första föräldramötet.

  282. Varje föräldramöte
    viftar jag med läroplanen.

  283. Jag glömde den i klassrummet.

  284. "Ni har tur. Ni har en lärare
    som försöker följa läroplanen."

  285. "Här står vad jag ska göra och inte."

  286. "Det som inte står här
    gör vi i mån av tid."

  287. "Har ni problem med vårt uppdrag?
    Prata med riksdagen."

  288. "Prata inte med mig,
    jag är tjänsteman."

  289. Den ödmjuka orubbligheten. "Jag
    lyssnar på dig, men jag står fast."

  290. "Jag har utbildning, jag kan
    min läroplan. Här är mitt uppdrag."

  291. "Men jag lyssnar."
    Det här har vuxit fram:

  292. Ska vi ge föräldrar det de vill ha?

  293. Eller det de och deras barn
    faktiskt behöver? Det är skillnad.

  294. "Vi vill ha mer information."
    "Ni vill egentligen ha kontroll."

  295. "Ni vill ha trygghet. Kan vi skapa
    det på ett annat sätt? Ja, ofta."

  296. Kommunikationsmönster,
    jag ska gå kurs på det.

  297. Det handlar om hur vi kommunicerar.

  298. Kommunicerar jag med dig på ett sätt
    som om du vore vuxen?

  299. Tar du ansvar för det du säger? Och
    tänker jag att du kan ta emot det?

  300. Då har vi ett sätt
    att kommunicera på.

  301. Eller kommunicerar jag som förälder-
    barn? Jag talar om hur det är.

  302. Du blir liten och tar emot, eller så
    trotsar du. Det är ett annat mönster.

  303. Eller så kommunicerar jag med dig
    som om du vore förälder och jag...

  304. "Om du är dum, tänker jag vara dum."
    Det blir olika hur vi kommunicerar.

  305. Vi tjänar
    på att kommunicera vuxen till vuxen.

  306. "Du är en klok individ, som kan
    ta det jag säger och prata med mig."

  307. "Jag tar det som om du är vuxen."

  308. Det gäller även gentemot barn.

  309. Om jag kommunicerar med små barn
    som om de vore, så växer de ofta.

  310. Men framförallt med föräldrar ska vi
    inte hamna i föräldrar-barn-relation.

  311. Föräldramöte, varför har vi det?

  312. Varför har vi föräldramöte?

  313. När jag frågar det, får jag svaret
    "rektorn säger att vi måste".

  314. Det är ett dåligt skäl. Om det är
    enda skälet borde vi inte ha några.

  315. Många föräldrar tycker likadant.

  316. Som förälder
    är det tajt att klämma in.

  317. Kvällar med tre barn är fulltecknade.

  318. Det är inte alltid man säger "yes,
    nu fick vi en sak till att göra".

  319. Det måste ju ge nåt. Vad är syftet?
    Varför har vi ett föräldramöte?

  320. Fundera på det innan.
    Vad är det förväntade resultatet?

  321. Vad vill jag ha ut av det och
    vad ska föräldrarna gå därifrån med?

  322. Är syftet att berätta nåt
    de kan läsa om i ett veckobrev?

  323. Är det ett bra syfte år 2015?

  324. Läskunnigheten är hög. De som inte
    är läskunniga kommer ändå inte.

  325. Det kan vi fundera över.
    Är syftet att skapa ett förtroende?

  326. "Now we're talking." Det förväntade
    resultatet blir att förtroendet ökar.

  327. Nu blir det spännande.
    Hur och när ska vi ha det? Var?

  328. Att pressa in föräldrar
    i för små bänkar i rader-

  329. -det är sällan en bra början.

  330. De föräldrar som hade det tufft
    i skolan lär inte jubla.

  331. Dålig start.
    Fundera på hur vi har ett bra möte.

  332. Den här möbleringen passar om bara en
    ska prata. Är det så vi ska ha det?

  333. Kort och kärnfullt. Ledartröjan på.
    Ledartröjan ska jag ha på mig.

  334. Om jag tar av mig den, så kommer den
    inte att bli liggande där.

  335. Min erfarenhet är att nån plockar upp
    den. Det är sällan den schysta.

  336. Nån plockar upp den.
    Det gäller både föräldrar...

  337. Barn i grupp är sällan spontan-
    demokratiska. Inte föräldrar heller.

  338. Första mötet brukar de få sitta
    i grupper och diskutera en kvart.

  339. "Vad förväntar ni er av skolan?"

  340. De diskuterar det i grupper.
    Sen frågar jag första gruppen.

  341. Vi för upp det på tavlan.
    Digitalt, men typ whiteboard.

  342. "Bra. Ingen mobbning, knyta skorna."

  343. Inga kommentarer. Bara "tack, nästa".

  344. "Det som ingen har sagt fyller vi
    upp, ingen mobbning står redan."

  345. "Sista gruppen, bra. Nu har vi
    en lista med vad ni förväntar er."

  346. "Nu går vi igenom listan.
    Ingen mobbning?"

  347. "Jag lovar att göra vad jag kan,
    men jag är inte naiv."

  348. "Det kommer att förekomma.
    Frågan är om och när vi ser det."

  349. "Jag lovar att göra vad jag kan
    för att förebygga det."

  350. "När det uppstår kommer jag inte att
    titta bort. Då jobbar jag med er."

  351. "När jag säger att ditt barn
    är inblandat, snälla tro mig."

  352. "Jag ringer inte om det inte är så.
    Så kul är det inte."

  353. "Knyta skorna? Glöm det."

  354. "Om du ger knytskor till dem,
    så lär du dem att knyta."

  355. Föräldrar gillar att man är tydlig.
    De blir lite matta.

  356. Det är mycket som är deras ansvar.

  357. "Se varje barn? Jag gör vad jag kan.
    Men jag kan inte se ditt barn jämt."

  358. "Det är vi nog glada för också."

  359. "Men varje dag ser jag varje barn.
    Jag lovar."

  360. "Men ni inser själva, 42 ungar.
    Jag ser inte allt hela tiden."

  361. Man går igenom listan.
    De är så nöjda.

  362. Det blir tydligt.
    Vem gillar inte det?

  363. Nästa grupparbete: Våra förväntningar
    på er? De jobbar med det fem minuter.

  364. "Vi förväntar oss att ni levererar
    mätta, utvilade och frågade barn."

  365. "Om ditt barn inte har ätit frukost,
    spelar det ingen roll."

  366. "Det blir ingenting lärt."

  367. "Om ditt barn har spelat spel hela
    natten, så spelar det ingen roll."

  368. "Den orkar inte. Jag har hört
    att det går att stänga av nätverket"-

  369. -"och att de över 18
    bestämmer över de under 18."

  370. "Jag lägger inte era barn.
    Jag har fullt upp med mina."

  371. "Jag vet var nätverket stängs av."

  372. "Jag laddar mina barns paddor
    där jag kan se dem."

  373. "Jag hjälper dem med det."

  374. "Ställ varje dag frågan
    vad de har lärt sig i dag."

  375. "Inte hur de har haft det,
    de är i skolan för att lära sig."

  376. Jag frågar mina barn det,
    de är trötta på det.

  377. Man får inte alltid bra svar,
    men det spelar ingen roll.

  378. Min tolvåring vet vad pappa
    förväntar sig att hon gör i skolan.

  379. Jag förväntar mig
    att hon lär sig saker.

  380. Om man ska lära sig saker, måste man
    ha det bra. Men det räcker inte.

  381. Fokus ska inte vara hur vi har det,
    utan vad vi lär oss.

  382. "Snälla föräldrar, ställ frågan."

  383. Vi måste ha mandatet att undervisa
    och tillrättavisa deras barn.

  384. Mandatet kommer hemifrån.

  385. När jag har gjort nåt tokigt,
    när och inte om...

  386. Om barnet säger:
    "Vet du vad magistern gjorde?"

  387. Om föräldern då säger "vilket pucko",
    så blir det jättedåligt.

  388. Barnet vet inte vem...
    Om man i stället säger "oj då".

  389. "Magistern hade nog sina skäl.
    Jag tar reda på dem."

  390. "Då märker ditt barn att vuxna
    pratar med varandra. Fråga mig sen."

  391. "Jag har förhoppningsvis mina skäl.
    Annars får du ringa rektor."

  392. Vi kan ha en dialog om skälen. Det
    är smartare än att förvirra barnet.

  393. Det tjänar ingen på.
    Framförallt inte barnet.

  394. Det är för deras skull vi är där.
    Mandatet kommer hemifrån.

  395. Om föräldern säger att skolan
    är viktig så blir den viktig.

  396. "Magister Magnus är bra."
    Då tycker barnen det.

  397. Det kan vi ibland
    behöva tipsa föräldrarna om.

  398. Flippat föräldramöte,
    det har jag provat nu.

  399. I stället för att berätta
    för föräldrarna när skolan börjar-

  400. -så ger man informationen skriftligt
    eller i film.

  401. Filma i dag är så enkelt
    att till och med lärare klarar det.

  402. Det måste inte vara proffsigt, utan
    vi kan visa att annat är viktigare.

  403. Vi gör en film där vi presenterar oss
    och har frågor och svar.

  404. Vi skickar hem det en vecka innan
    mötet. "Här är all information."

  405. "Nu får ni den innan. Sen träffas vi
    och går igenom frågor."

  406. När vi sen träffas
    förtydligar vi det som var otydligt.

  407. Resten av tiden ägnar vi åt att prata
    med varandra i stället för att mässa.

  408. Är föräldrarna nöjda med det?

  409. Gör ni enkäter efter era möten
    om hur föräldrarna upplevde dem?

  410. Brukar ni ha 95 % mycket nöjda?

  411. Inte jag. En förälder sa
    "det var väl som alla möten".

  412. Men 95 %
    sa att det här var mycket bättre.

  413. Det tog ingen tid.
    För oss var det mycket skönare.

  414. Snälla, ställ er frågan hur
    ni skulle vilja ha mötet och varför?

  415. "Varför vill jag ha det så?"

  416. När ska läraren
    vara tillgänglig för föräldrar?

  417. I klassrummet, i skolan,
    på byn, mejl, telefon?

  418. Det måste vi fundera över.
    Jag är tydlig.

  419. När det är undervisning
    så är mitt fokus eleverna.

  420. Om föräldern vill prata,
    bokar vi en tid.

  421. Eller så är vi tre lärare
    och större grupper.

  422. Jag tänker inte längre jobba
    i mitt klassrum, det är ohållbart.

  423. Ofta kan nån gå iväg, men annars
    är mitt huvuduppdrag undervisning.

  424. Samma utanför klassrummet.
    Utan kaffe blir jag en dålig lärare.

  425. Vi tar det sen. Eller så tar vi det
    över en kopp kaffe.

  426. På byn? Jag har
    inte utvecklingssamtal på Ica.

  427. Det förväntar sig inte föräldrar
    numera. Men den tiden fanns.

  428. Det påverkar förtroendet negativt.

  429. Läkare diagnosticerar inte heller
    på fritiden.

  430. Mejl? Man kan inte störa mig på mejl.

  431. De får mejla mig när de vill,
    när det passar dem.

  432. Men jag är ansvarig för
    när jag läser mejlen.

  433. Jag läser när det passar mig.

  434. Jag läser inga mejl söndag kväll.

  435. Jag är mycket i sociala medier.

  436. Men på söndag kväll bara dör det.

  437. Det går inte att få tag på Magnus då.

  438. Det är omöjligt. Jag kopplar ur.

  439. De mejlen gör mig inte till en bättre
    lärare på måndag. Jag läser dem då.

  440. Det är så jag överlever.

  441. Det måste var och en ta ansvar för.
    Men var tydlig.

  442. Förr ringde man hem till läraren.

  443. Det förekommer väl inte längre.
    Jag skulle bli förvånad.

  444. Om det har varit dödsfall i familjen
    så vill jag faktiskt veta det.

  445. Men om de frågar om nån läxa... "Det
    tar vi inte nu. Ring nån förälder."

  446. Jag ringer inte min läkare på kvällen
    om jag har en extra diagnos.

  447. Vi kan förvänta oss samma.
    Sociala medier?

  448. När jag började i Djursholm
    så var jag lite nervös.

  449. Nytt område och så.
    "Jag bloggar. Om skolan."

  450. "Alla vet att jag har 5B. Det är
    om era barn jag bloggar indirekt."

  451. De sa: "Åh, vad kul. Äntligen
    får vi veta hur en lärare tänker."

  452. Det var så. En massa följare
    på Twitter. Det var deras upplevelse.

  453. Rätt hanterat. På Glömstaskolan
    har vi inga veckobrev.

  454. Vi har blogg. När nåt händer,
    så skriver vi på bloggen.

  455. När det är nåt viktigt. Kanske tre
    inlägg en dag, sen tre veckor utan.

  456. Om du följer bloggen, då vet du.

  457. Simhallen på fredag.

  458. Inga lappar i hallen eller väskorna.
    Bara bloggen.

  459. För att veta vad barnet gör,
    gäller Instagram.

  460. Hur bra som helst. Jag som lärare:
    Klick, klick.

  461. Som förälder kan man se i realtid.
    "Nu jobbar de med bokstaven f."

  462. "Nu är de i simhallen."
    Just där blev det inga.

  463. Det kräver yrkesetiska överväganden,
    men sociala medier...

  464. Yrkesetiska rådet
    har bra tips på hur man ska tänka.

  465. Sen ska vi ge gensvar till föräldrar.
    Varför?

  466. Varför kontaktar vi föräldrar? Är
    syftet att få rätt? "Jag har rätt."

  467. Eller är syftet
    att förstå hur föräldern tänker?

  468. Eller att skapa förtroende?
    Det blir olika.

  469. Alla syften kan vara rätt eller fel.
    Det är bra att i förväg-

  470. -fundera på vad som är syftet.

  471. Ska jag ge beröm? Det är ganska bra
    att berömma föräldrar, det funkar.

  472. Precis som beröm till rektorn funkar.
    De är ovana vid det.

  473. Det får inte bara handla om problem.
    Vi måste också säga:

  474. "I dag lärde sig ditt barn."

  475. Jag har ämnesraden "ditt barn i dag".
    De blir nervösa först och glada sen.

  476. Ibland måste man korrigera föräldrar.

  477. "Att ditt barn kommer för sent
    är dåligt för ditt barn."

  478. Jag behöver inte lägga värderingar
    i det.

  479. Det ska vara specifikt och befogat.
    Inte "ditt barn kommer jämt sent".

  480. Utan "hon kom 8.27, vi börjar 8.20".
    Specifikt, befogat.

  481. Då hamnar man inte i argumentationen
    om det har hänt eller inte.

  482. "Okej, det har faktiskt hänt."

  483. Johan Hofvendahl forskade i
    utvecklingssamtal. Jobbigt att läsa!

  484. Han sa att lärarnas vanligaste
    uttryck var "det går bättre nu".

  485. Vad betyder "det går bättre nu"?

  486. Jag påstår att för oss lärare betyder
    det att vi har ett problem.

  487. "Det går dåligt för ditt barn.
    Lite bättre, men dåligt."

  488. Budskapet är att det går dåligt.

  489. Föräldrar till barn det går dåligt
    för, eller som har svårigheter...

  490. Det de hör är att det är lugnt.

  491. Vi pekar på ett problem,
    de hör att det är lugnt.

  492. Det blev dålig kommunikation.

  493. Sen dess har jag...
    Vad många gånger jag har sagt det.

  494. Jag fick ångest. Det är skönt att
    få veta, då kan man göra det bättre.

  495. Jag förstår inte mina första elever
    som säger att det var så bra.

  496. Det är kul att de tror det.
    Säg inte att det går bättre nu.

  497. Vi har lärt oss sandwichmetoden.

  498. Först säger man nåt bra, sen det man
    vill och så nåt bra. Så ska man göra.

  499. Nu har jag hört att det är helt fel,
    och jag har insett att det är det.

  500. Jag blir skeptisk
    när rektor säger olika saker.

  501. Då vet jag att han försöker
    manipulera mig. Vem vill bli det?

  502. Den känslan
    vill vi inte ge föräldrar.

  503. I stället för att hålla på sådär,
    så säg det du ska.

  504. "Att ditt barn ofta kommer för sent.
    Det blir ett problem."

  505. Sen kommer det svåra: Att vara tyst.
    Jag tycker det är så svårt.

  506. Om man vågar vara tyst, säger
    föräldern att de ska bättra sig.

  507. "Det är en bra idé.
    Då kan vi hjälpa Kalle bättre."

  508. Det blir bättre än att säga "Kalle
    är duktig, men han är lite sen".

  509. De hör inte det. Så snälla, sluta.

  510. Ansvar.

  511. Ansvar är nåt man har, tar, ger
    och får. Nåt man kan lära sig.

  512. Det här är mitt ansvar,
    det där är ditt. Vi tar eleven först.

  513. Jag är en superlärare. "Jag tar
    hur mycket ansvar som helst."

  514. "Oj, vad duktig jag är."

  515. Hur lär man sig ansvar?

  516. Genom att få ta det.
    Den gröna eleven lär sig inte ansvar-

  517. -utan bara "jag kan inte".
    Inlärd hjälplöshet är livsfarligt.

  518. Den här läraren går in i väggen. En
    utbränd magister är till ingen nytta.

  519. Men då får eleverna
    ta massor med ansvar då.

  520. Har vi inte prövat det här?

  521. Pisa-resultaten kan förklaras
    av att vi lärare inte tog ansvar.

  522. Vi måste fundera
    över ansvarsfördelning.

  523. Du får så mycket ansvar du klarar
    och lite till. Men inte för mycket.

  524. Den modellen
    funkar även för mig och föräldern.

  525. "Jag har ansvar för att undervisa,
    du ska mätta barnet och heja på oss."

  526. "Mitt ansvar är att säga att vi
    ska till simhallen i utlovad kanal."

  527. "Ditt ansvar är att titta där
    och packa badkläder." Rimligt.

  528. Jag och min kollega eller rektorn.
    Prata om ansvar.

  529. "Vem äger apan" är en gammal bok.
    Man ser apor som problem på axlarna.

  530. Eller man ser problem
    som apor på axlarna.

  531. Så här breda är de. Jag ska bära
    mitt eget ansvar, inte andras.

  532. När du för över ditt,
    så säger jag nej.

  533. "Det är ditt ansvar, rektor."

  534. Nu blir det matte plötsligt.

  535. De som är snabba ser direkt
    att 4 plus 7 inte är 12.

  536. Eller hur? Det är fel.
    "Magnus, du har fel!"

  537. Det är fel. Ungarna får inte gå genom
    livet i tron att 4 plus 7 är 12.

  538. Men mycket blev rätt. Hur vi rättar
    det här är en pedagogisk fråga.

  539. Ibland ska vi nog säga "det var fel",
    ibland "det var bara slarvfel".

  540. Båda kan vara rätt. Det beror på.

  541. Det blir fel ibland. Det blir fel.

  542. John Hattie är tydlig med
    att det är den viktigaste skolregeln.

  543. Det är okej att göra fel om vi lär
    oss av dem. Lärande inbegriper fel.

  544. Man ska inte göra samma fel jämt.

  545. Det är skillnad
    på misstag och misslyckande.

  546. Enda sättet att inte göra fel,
    det är att inte göra nånting.

  547. Det är verkligen inte rätt.
    300-500 beslut om dagen...

  548. Ska vi försöka göra rätt,
    eller inte göra fel?

  549. Här ser jag en samhällstrend
    som inte är så himla lyckad.

  550. Där måste vi fundera.

  551. Bara för att man kan göra nåt
    ska man inte göra det.

  552. Det gäller i alla relationer.

  553. Om vi vill förändra det här,
    byggdes Rom på en dag?

  554. Nej, men nån la första stenen. Ska vi
    bygga måste vi lägga första stenen.

  555. Mitt nya motto: Håll i, håll ut.

  556. När vi gör nya saker
    kommer vi att möta motstånd.

  557. Om vi tror att flippat föräldramöte
    är bra, måste vi testa det.

  558. I stället för att göra som vanligt.

  559. Att inte ge människor det de vill ha,
    utan det de behöver.

  560. Machiavelli var inte så sympatisk,
    men han hade sina poänger.

  561. Att ändra tingens ordning
    är att storma en fästning.

  562. Man måste vara tre gånger så många
    som anfaller.

  563. "Vi gör som vi brukar."
    Jag måste ha tre argument mot det.

  564. "Det finns en fördel."
    Då måste jag ha tre nya.

  565. Ibland är det värt det.

  566. Sen är det ett fantastiskt jobb.

  567. När det är bra är det fantastiskt,
    och fungerande relationer till alla-

  568. -gör jobbet bättre.
    Vi är med som vuxna och påverkar dem.

  569. Det här bildspelet kommer att finnas.
    "Share is caring".

  570. På bloggen, eller på min hemsida.
    Tack för att ni lyssnade.

  571. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läraren och relationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Lärare och elever, Lärare och föräldrar, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaNobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Sedan 1988 har man varje höst arbetat med projektet Nobel i Rinkeby som leds av författaren Gunilla Lundgren. Under höstterminen får eleverna göra studiebesök, bland annat i Stockholms stadshus, som de tecknar och skriver om. Projektet toppas med ett besök av Nobelpristagaren i litteratur i samband med Nobelfesten i december.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Skolsegregation, konkurrens och lottning i USA

Skolsystemet i USA:s huvudstad Washington D.C. har vissa likheter med det svenska. Dessutom har skolorna liknande utmaningar, även om problemen med segregation i USA går längre tillbaka och har en egen historik. Vi hör vad föräldrar och elever i Washington tänker om skolsegregation, friskolornas roll och om vilket urvalssystem som egentligen är mest rättvist - lottning, kötid eller närhetsprincip. Det här är frågor som debatteras intensivt i USA, precis som i Sverige.

Fråga oss