Titta

UR Samtiden - Skolforum 2015

UR Samtiden - Skolforum 2015

Om UR Samtiden - Skolforum 2015

Föreläsningar från Skolforum 2015 om den senaste forskningen kring pedagogik, didaktik och hälsa. Inspelat den 26-27 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2015: Jämställdhet i praktikenDela
  1. Hej! Vad kul att vara här.

  2. Vi kommer från företaget Jämställt
    som vi driver med Kristina Henkel.

  3. Vi har hållit på i tio år
    och utbildat i de här frågorna.

  4. I dag ska vi köra en minivariant av
    vår tretimmarsföreläsning.

  5. Den är ett axplock
    av det som vi pratar om.

  6. Vi ska försöka presentera
    hur ojämställdhet skapas-

  7. -och försöka hitta på en quick fix
    hur vi kan skapa jämställdhet.

  8. Vi kör i gång på en gång.
    Vi brukar prata om jämställdhet.

  9. Nu tänkte vi hur man pratar
    jämställdhet med elever.

  10. Man kan prata på olika sätt
    beroende på hur stora eleverna är.

  11. Jämställdhet betyder
    att alla är lika mycket värda-

  12. -var och en ska ha möjlighet att få
    vara som den vill, med vem den vill-

  13. -få ta lika mycket plats,
    se ut och klä sig som den vill-

  14. -bestämma om den vill kallas hen, hon
    eller han, bli kär i vem den vill-

  15. -utan att bli hotad
    eller att nån skrattar åt en.

  16. När man pratar med elever om det här,
    brukar de flesta gå med på det här.

  17. Prata inte om det med eleverna ifall
    de inte haft frågor om jämställdhet.

  18. För min femåring, exempelvis,
    skulle det här vara förödande.

  19. Det är viktigt att möta eleverna
    där de är-

  20. -men det här är ett sätt
    som de flesta elever går med på.

  21. Poängen är att inte lyfta fram...
    Ni ser att kön inte finns med.

  22. För att inte förstärka skillnader
    pratar vi om-

  23. -att alla ska få vara som de vill.
    I stället för att säga indelningar-

  24. -som kan förstärka ojämställdheten.
    Det handlar om allas möjligheter.

  25. Precis. Jämställdheten handlar inte
    om att alla ska bli likadana-

  26. -inte att vi ska göra tvärtom
    eller ta bort nånting.

  27. För oss handlar jämställdhet om att
    öppna upp handlingsutrymmet för folk.

  28. Att skapa fler möjligheter.

  29. Det är det grundläggande för oss
    när vi pratar om jämställdhet.

  30. För att skapa en gemensam grund om
    vad vi pratar om-

  31. -kring jämställdhet, handlar
    jämställdhet framför allt om kön.

  32. Det är det som ordet står för.

  33. Men det har blivit
    ett större begrepp.

  34. Tittar vi på kön finns det olika
    former av kön och olika syn på kön.

  35. Det finns inte längre en tanke om
    att det bara ska finnas två kön.

  36. T.ex. kan vi säga att alla föds med
    snopp eller snippa. 1 procent-

  37. -föds med obestämbart, men opereras
    oftast in i snopp eller snippa.

  38. Det är det som ofta sägs vara
    det biologiska könet.

  39. Sen finns det mentala könet.
    Det kön jag är.

  40. Hur tänker jag kring mig själv
    som person? Jag är man eller kvinna.

  41. Det måste inte höra ihop med
    det kön som jag har fötts med.

  42. Och så finns det juridiska könet. I
    Sverige finns bara man eller kvinna.

  43. Juridiskt kön går att korrigera
    till det mentala kön som jag är.

  44. Det går också att korrigera det bio-
    logiska. Men alla kan vara separata.

  45. Om jag är man med snippa, måste jag
    inte korrigera det juridiska könet.

  46. Jag måste inte korrigera
    det biologiska.

  47. Men det viktiga är att socialt kön
    inte heller är bestämt-

  48. -av nåt av de könen ovanför.
    För det sociala könet-

  49. -eller förväntningarna kring vad som
    anses vara manligt och kvinnligt-

  50. -är hur vi tror eller känner att folk
    förväntar sig att vi ska vara.

  51. Det blir allt det som påverkar
    våra elever-

  52. -i väldigt stor utsträckning.
    Genus är föränderligt.

  53. Genom historien kan vi se
    att det har förändrats.

  54. På 1700-talet var det manligt
    inom adeln gå i peruk-

  55. -visa känslor offentligt, sminka sig,
    gråta o.s.v.

  56. På många ställen just nu anses det
    inte vara genusmässig manlighet.

  57. Så det förändras genom historien
    och beroende på var vi är.

  58. Så det positiva är att vi kan
    vara med och påverka hur genus ses.

  59. Vi vill göra alla medvetna om att
    genus bara är förväntningar på oss.

  60. Vi kan lägga till och skapa
    möjligheter-

  61. -oavsett ifall vi är han, hon
    hen, den eller nånting annat.

  62. För att kunna komma till
    hur vi skapar jämställdhet-

  63. -måste vi börja med
    hur vi skapar ojämställdheten.

  64. Det tänkte jag gå igenom nu.
    Då börjar vi med den här saken.

  65. Vad är det för nånting?

  66. En streckgubbe?
    Det är inte en streckgubbe.

  67. Det ska föreställa ett barn.
    Ett naturtroget barn.

  68. Mina barn ser ut så där med en lock
    längst fram.

  69. Ojämställdheten börjar egentligen
    redan i magen.

  70. När jag föreläser när jag är gravid
    säger nån alltid:

  71. "Det är en typisk flickmage.
    Du har sura uppstötningar, det..."

  72. Jag kommer inte ihåg vad det betyder.
    Kanske en pojke.

  73. Redan i magen blir det viktigt
    för många att få reda på vad det är.

  74. Vi försöker mänskliggöra
    det i magen.

  75. Därför att vi har lärt oss
    att kön spelar väldigt stor roll.

  76. Kön är vårt absolut största
    sorteringsinstrument. Det gör vi-

  77. -redan när bebisen ligger i magen.
    När den kommer ut visar forskningen-

  78. -att vi möter barnen olika
    från början. Det är första delen i-

  79. -hur vi skapar ojämställdhet.
    Vi placeras in i flicka eller pojke.

  80. De lådor som förväntas vara
    hur vi ska vara.

  81. Det betyder att vi delas upp.
    Vi får olika kläder, olika leksaker-

  82. -vi blir tilltalade olika. Det är
    viktigt för många att det ska synas-

  83. -om det är en pojke eller en flicka.
    Den här uppdelningen påverkar-

  84. -vilka intressen vi utvecklar,
    vilka yrken vi kommer till o.s.v.

  85. Uppdelningen finns där.
    För mig blev det tydligt-

  86. -när mitt första barn var litet
    vad det betydde vad hon hade på sig.

  87. För tio år sen tyckte jag att hon
    skulle vara mer könsneutral.

  88. Folk trodde att hon var pojke,
    främst.

  89. Vi var på vår lokala pizzeria.
    Pizzabagaren ville bonda med barnen.

  90. Agnes står där med
    sina könsneutrala kläder.

  91. Pizzabagaren säger: "Jag ska baka
    en extra stor pizza till dig."

  92. Vi gick hem och åt. Sen tog det
    två veckor innan vi åt pizza igen.

  93. Vi kommer ner. Samma pizzabagare,
    samma barn. Ett hårspänne.

  94. Pizzabagaren säger:
    "Orkar du äta en hel pizza?"

  95. Hårspännet ändrade attityden
    hos pizzabagaren till barnet.

  96. Det gjorde han helt omedvetet,
    så klart.

  97. Ett hårspänne gjorde att hon blev
    bemött på ett annat sätt.

  98. Så uppdelningen påverkar oss.
    Vi får öva på olika saker.

  99. Flickor över i högre utsträckning på
    intimitet.

  100. Pojkar övar i högre utsträckning
    förmågan till självständighet.

  101. Jämställdhetsarbetet handlar om-

  102. -att alla ska få tillgång till
    både intimitet och autonomi.

  103. Inte nog med det. Vi har plusset
    på pojken och minuset på flickan.

  104. Det betyder att vi värderar det
    som förknippats med manlighet högre-

  105. -än det som förknippats med
    kvinnlighet.

  106. Vi säger "du kör som en kärring",
    exempelvis, till män-

  107. -som förolämpning.

  108. Det handlar om
    att vi värderar manlighet högre.

  109. Det är lättare för en tjej att spela
    fotboll än en kille att dansa balett.

  110. Han går ner i status
    när han tar till sig-

  111. -saker som förknippas
    med kvinnlighet.

  112. Länge har vi jobbat med att få
    flickor att ta mer plats.

  113. Men när pojkar ska ta till sig av
    traditionellt kvinnliga egenskaper-

  114. -tar det stopp, för det blir ett
    statusbryt. Man kan få höra saker-

  115. -ifall man som man inte lever upp
    till bilden av att vara man.

  116. Värderingen påverkar också
    vilka yrken kvinnor och män väljer.

  117. Ju fler kvinnor som kommer in i ett
    yrke, desto mer sjunker statusen.

  118. Så det påverkar hela livet.

  119. Men inte nog med det. Den sista delen
    i hur ojämställdheten skapas-

  120. -är hjärtat mellan kvinnorna
    och männen.

  121. Den förmodade kärleksrelationen som
    ska uppstå mellan kvinnor och män.

  122. Alltså heteronormen. Heteronormen
    påverkar också jämställdhetsarbetet.

  123. En man går ner i status
    när han beter sig som en kvinna.

  124. Han kan också få höra "jävla bög"
    om han beter sig för feminint.

  125. Det påverkar vänskapsrelationen
    mellan kvinnor och män.

  126. En förväntad kärleksrelation
    gör att vi också hålls isär.

  127. När jag och David
    är ute och föreläser-

  128. -delar vi hotellrum ibland.
    Det är alltid nån som säger:

  129. "Jaha, ni är ihop." Det är alltid
    nån i publiken som undrar.

  130. "Undrar om de är ihop. Undrar
    om de har varit ihop nån gång."

  131. När jag föreläser med Kristina,
    ställer aldrig nån den frågan.

  132. Och jag som är bisexuell
    borde inte dela hotellrum med nån.

  133. Eller hur? Men det är det här
    som påverkas i heteronormen.

  134. Den förväntade kärleksrelationen
    gör vänskapsrelationen svårare-

  135. -över könsgränserna. Det håller
    den här uppdelningen isär.

  136. Det påverkar synen på familj.

  137. Kärnfamiljen står fortfarande
    jättemycket som norm i vårt samhälle.

  138. Uppdelning, värdering och
    heteronormen samverkar.

  139. Det gör att vi inte tänker på
    hur ofta vi säger:

  140. "Hör ni, tjejer, hör ni killar,
    lilla gumman."

  141. Vi lever i nån slags apartheid
    när det gäller kön i Sverige i dag-

  142. -som vi tycker är självklar,
    men det är de här delarna-

  143. -som skapar ojämställdheten.

  144. Olika löner, att män tar ut
    färre föräldraledighetsdagar.

  145. Så länge vi fortsätter att dela upp
    oss värderar vi manlighet högre-

  146. -än kvinnlighet, och ojämställdheten
    finns kvar. Men vi har en lösning.

  147. Om vi kan se hur ojämställdhet skapas
    utifrån den forskning som finns-

  148. -borde vi kunna vända det.

  149. Om vi har de här tre delarna
    som skapar ojämställdhet-

  150. -tänker vi
    att vi skulle kunna vända det.

  151. Uppdelning, värdering och heteronorm
    måste vi motverka.

  152. Det ska vi prata vidare om.
    Det handlar om att ifall det är så-

  153. -att människor värderas olika och att
    det beror på kön, då handlar det om-

  154. -att upphöja det som fortfarande
    stereotypt anses vara-

  155. -kopplat till kvinnlighet.
    Alltså upphöja det.

  156. Heteronormen är ett problem
    i jämställdhetsarbetet.

  157. Det skapar ojämställdhet.
    Då måste vi utmana heteronormen.

  158. Vi har lagt till "bygga självkänsla"
    för att stå emot ojämställdheten.

  159. Väldigt viktigt för att skapa
    individer.

  160. "Motverka rättande".
    Det finns många tillfällen-

  161. -där vi medvetet eller omedvetet
    råkar rätta varandra.

  162. Knuffa in varandra
    i stereotypa mönster.

  163. Det här är bitarna
    som vi tänker prata om i dag.

  164. Vi ska se en film från Machofabriken
    som finns att titta på gratis.

  165. Den handlar om rättande och normer.

  166. Där kommer den.

  167. Vad fan gör du?
    Ärligt talat, skärp dig.

  168. Sanna Nielsen?! Vad är det för
    bögmusik du lyssnar på?

  169. Jag har sagt att det är min syrras.

  170. Jag säger varje dag att hon inte ska
    lägga in sin skitmusik på min dator.

  171. Här är nåt jag lyssnar på.
    Hide the Knives.

  172. My girl, she's a honey
    She's gonna dance for a lot of money

  173. Hallå? Ja, jag ska hem och kolla.

  174. We've gotta live for something

  175. But she's gotta give
    We've gotta give it away

  176. Sitting here alone with my memories

  177. staring at a picture of you and me

  178. They say I look fine,
    but if walls could talk

  179. they'd tell you all about
    how much I break apart

  180. I think we were right,
    but we did it wrong

  181. Ever since you left me
    I just can't go on

  182. No, I can't even read the news today

  183. 'cause everything reminds me
    of yesterday

  184. Empty room, empty heart

  185. Since you've been gone I must move on

  186. Empty room

  187. I never realized it could make me cry

  188. to hear the children laugh
    and play outside

  189. A walk in the park
    shouldn't be so bad

  190. En talande film om hur det är
    att leva som man i vårt samhälle.

  191. De här extremt snäva ramarna.
    Lådorna ska symbolisera maskulinitet.

  192. Det finns en tydlig låda
    för vad som förväntas av en som man.

  193. När vi visar den här filmen
    för ungdomar-

  194. -håller vissa klasser på att dö
    när han sätter på Sanna Nielsen-

  195. -och när han blir påkommen
    av sin kompis.

  196. Det säger ganska mycket om
    vad man ska leva upp till.

  197. I vissa klasser reagerar ingen
    så det finns olika normer.

  198. Men de flesta kan relatera till
    den här fortfarande.

  199. Det handlar om det som händer
    när folk går utanför sina lådor-

  200. -och beter sig på ett annat sätt
    än vad som förväntas av oss.

  201. I filmen krävdes en blick för att han
    skulle gå tillbaka till sin låda.

  202. Han gick tillbaka
    genom att kompisen tittade på honom.

  203. Han hade visserligen fått höra innan:
    "Vad är det för jävla bögmusik?"

  204. Men en blick gjorde
    att han gick tillbaka.

  205. Folk som bryter mot normen
    blir rättade på olika sätt.

  206. Man kan bli osynliggjord.
    Det handlar om tillsägelser.

  207. Att folk blir tillsagda. Det gör
    elever mot varandra hela tiden.

  208. "Det där är tjejkläder,
    vad är du för fjolla?"

  209. Det finns hur många olika sorters
    tillsägelser som helst.

  210. Förlöjligande är
    en av de vanligaste rättningarna.

  211. Vi skrattar åt dem eller skämtar
    kring det. Jargonger är rättande.

  212. Hot och våld pågår också
    väldigt tydligt i vårt samhälle.

  213. När folk bryter mot normer är det
    en större risk för repressalier.

  214. Också en av de viktiga grejerna
    kring rättande-

  215. -handlar om den positiva bekräftelse
    vi ger till dem som följer normerna.

  216. Positiv bekräftelse till folk
    som beter sig som de ska-

  217. -vilket gör det tryggare
    att stå i lådorna.

  218. Jag förstod det här tydligt
    när mitt äldsta barn var fyra.

  219. Hon hade mest könsneutrala kläder
    på sig.

  220. Min kusin skulle ta studenten. Farmor
    hade köpt en klänning till henne.

  221. Jag tänkte:
    "Klart hon ska få ha klänning."

  222. Jag springer in på förskolan,
    en varm försommardag, alla är ute.

  223. Jag byter om på Agnes från
    pojkflickan till den söta prinsessan.

  224. Hon blev jättesöt. De allra flesta
    blir fruktansvärt söta i klänningar.

  225. Alla pedagoger kommer fram och säger:
    "Gud, vad söt du är."

  226. Hon har aldrig fått så mycket
    bekräftelse som i den stunden.

  227. Dagen efter säger Agnes:
    "Jag vill ha klänningen, mamma."

  228. Så klart. Hon hade inte fått
    den bekräftelsen förut.

  229. Förskolepedagogerna
    tyckte väl synd om henne-

  230. -med den där mamman, så de gav henne
    mer cred än vad hon hade fått annars.

  231. Efter den dagen började hon vilja ha
    klänning, för så blev hon bekräftad.

  232. Att vi rättar folk som bryter mot
    normer och ger positiv bekräftelse-

  233. -till folk som följer normerna gör
    att det upplevs tryggare-

  234. -att stå i lådorna
    och följa normerna.

  235. Samtidigt som det inte är
    ett fritt val att stå i lådorna.

  236. Min stora näsa är inte ett val.
    Ifall den inte passar in i en låda-

  237. -sticker min näsa alltid utanför
    lådan. Så är det för många människor.

  238. Det är inte val för många, utan
    en realitet. Då utsätts vi ofta-

  239. -antingen inte för det positiva eller
    rentav de negativa konsekvenserna.

  240. Om vi går in på de praktiska tipsen
    har vi gjort ett axplock.

  241. Vi har valt ut några saker
    som vi ska nämna.

  242. Vill ni veta mer är det bara
    att höra av sig.

  243. Är vi inne på
    att bygga självkänsla...

  244. Jag behöver stå emot ojämställdhet
    eller det jag kan utsättas för.

  245. Då blir det viktigt att vi vill
    hjälpa till med elevers självkänsla.

  246. Ett sätt kan vara att bryta
    de negativa förväntningarna.

  247. Vi har ofta förutfattade meningar
    om elever om hur de kan vara.

  248. Jag lade märke till det nyligen
    när jag cyklade, hade jättebråttom-

  249. -fick blodsockerfall och tänkte:
    "Jag stannar och köper godis."

  250. "Nej, nu måste jag låsa cykeln." För
    det var en ungdom utanför affären.

  251. En ungdom som hade svart hår
    och verkade vara fjorton år.

  252. Där kom mina negativa förväntningar
    direkt och jag suckade inombords.

  253. Men jag stoppade mig. Just den här
    gången hade jag så mycket tur-

  254. -att jag hann tänka efter. Jag bad
    i stället pojken att vakta min cykel-

  255. -sprang in, köpte godis, kom ut och
    han ser ut som om han vaktar guld.

  256. Jättenöjd. Jag blev så glad. Jag har
    nog inte förändrat den personens liv.

  257. Det spelar ingen roll
    att en person en gång inte agerar-

  258. -på sina negativa förväntningar.
    Men nu har jag ett bra exempel.

  259. Även om jag jobbat med det i nio år
    har jag de negativa förväntningarna.

  260. Forskningen visar
    att förväntningar på elever-

  261. -förverkligas ifall vi har
    de förväntningarna.

  262. En annan sak kan vara
    att undvika tjatövertalning.

  263. Vi alla behöver få känna
    att mina gränser tas på allvar.

  264. Även här har jag råkat göra fel.
    Senast i går sa jag till mitt barn:

  265. "Kan du plocka upp de där sakerna?"
    "Nej", sa mitt barn.

  266. Nej! Jag ställde en fråga
    i stället för att säga till.

  267. Vi är så vana att ställa frågor.

  268. Vi brukar säga:
    "Kan du ge mig vatten?"

  269. Vi tänker inte att en vuxen säger
    "nej". Det är en artighetssak.

  270. Men om vi vill lära barn
    att deras nej tas på allvar-

  271. -kan vi inte ställa en fråga
    och inte ta svaret på allvar.

  272. Forskningen visar att fler flickor
    tjatövertalas än killar.

  273. Fler kvinnor känner att deras gränser
    inte tas på lika stort allvar.

  274. Det blir viktigt
    att vi är tydliga med att stärka-

  275. -barns och ungdomars gränssättning
    och acceptera det.

  276. Det sista handlar om
    att bygga en självkänsla på person.

  277. Inte på utseendet
    och inte på prestationer.

  278. Vi märker jättetydligt i dag
    att många har svårt att skilja på-

  279. -sina prestationer och hur de
    känner sig. Sin självkänsla.

  280. Det innebär att vissa kan säga:
    "Det gick dåligt, men jag är bra."

  281. "Jag tycker om mig själv
    men kan göra nåt dåligt."

  282. Andra känner: "Jag är så dålig,
    för det här gick så dåligt."

  283. Min självkänsla är tätt förknippad
    med vad jag presterar.

  284. Där måste vi kunna hjälpa barn
    att skilja på det.

  285. Vi måste kunna misslyckas
    för att lära oss nånting.

  286. Då är det viktigt att inte känna att
    min självkänsla raseras p.g.a. det.

  287. Här har vi ett exempel på hur det kan
    låta med barn och ungdomar.

  288. "Vad duktig du är på
    att dricka kaffe."

  289. Så skulle vi inte säga mellan vuxna,
    men så här får många barn höra.

  290. "Vad duktig du är
    som skrev den här texten."

  291. "Vad duktig du är som åkte
    rutschkana." Vad det nu kan vara.

  292. Det handlar om
    att vi hela tiden bedömer-

  293. -och nästan ger ett betyg på vad barn
    gör. Det skapar inte en skillnad-

  294. -mellan person och prestation.
    Uppmärksamma personerna i stället.

  295. "Var det gott kaffe?"
    Eller vad det nu kan vara.

  296. Nästa del är att motverka uppdelning.

  297. Maria pratade om den här uppdelningen
    som vi ser överallt, sker konstant.

  298. Grundtipset blir förstås:
    Dela inte in efter kön.

  299. Ojämställdhet skapas p.g.a. en
    uppdelning i två kön i Sverige i dag.

  300. Kvinnor och män. Då blir det jätte-
    viktigt att vi inte är en del av det.

  301. Vi ska undvika slentrianmässiga
    indelningar. "Tjejerna mot killarna."

  302. "Vi gör en tjejgrupp så ni kan
    koncentrera er utan killarna."

  303. "Nu har vi en killgrupp
    så att ni kan få leva ut."

  304. Då visar vi att vi grupperar folk.

  305. Vi skulle aldrig göra det
    med andra saker.

  306. "Alla med svart hår eller stor näsa
    ska få vara i en grupp tillsammans."

  307. Det skulle folk reagera på direkt.
    Med kön är vi fortfarande där.

  308. Benämn alla med namn eller säg:
    "Barn, kan ni sluta..."

  309. Undvik att dela in efter kön.

  310. Det andra kan vara att tänka på
    hur vi använder kroppsspråk och ord.

  311. För fem år sen jobbade jag på
    en gymnasieskola-

  312. -och märkte att jag hälsade olika
    på eleverna.

  313. Till vissa elever sa jag "hej",
    till vissa sa jag "tja".

  314. T.o.m. kroppsspråket var annorlunda.

  315. Jag började tänka
    vilka som fick vilken hälsning.

  316. Trots att jag jobbat med jämställdhet
    hälsade jag olika på elever.

  317. Det var fler tjejer som fick "hej"
    och fler killar som fick "tja".

  318. Helt galet. Jag sprang in i
    lärarrummet och berättade om det.

  319. Som tur var, var folk generösa.
    "Gjorde du så? Hur gör jag?"

  320. Vi började tänka på hur vi hälsar.
    Det finns mycket omedvetet vi gör.

  321. Forskningen visar att det är olika
    vilka som får närhet, längre samtal-

  322. -eller att vi pratar på samma nivå,
    medan andra får en axeldunk-

  323. -eller att jag pratar
    lite på avstånd.

  324. Vi bemöter folk olika.

  325. Nu kommer vi in på den tredje delen
    av hjulet, som handlar om-

  326. -att upphöja femininiteten.
    Inte att stärka kvinnor som grupp.

  327. Det man pratade om på 90-talet.
    Det handlar om-

  328. -att höja statusen på det som har
    förknippats med femininitet.

  329. Det är viktigt när det handlar om
    skolarbete. Mycket av skolarbetet-

  330. -att plugga o.s.v. - förknippas med
    femininitet. Om vi fortsätter-

  331. -att nedvärdera femininiteten
    tar inte pojkarna till sig-

  332. -lusten att plugga.

  333. Man ska vara smart men inte plugga
    som kille i skolan i dag.

  334. En bild som ska visa att vi kan
    försöka lägga till saker.

  335. Batman kan också vara förälder.

  336. Ett axplock ur
    hur vi kan upphöja femininitet.

  337. Mycket handlar om mikrohandlingar.

  338. En sak kan vara att upphöja biroller,
    exempelvis.

  339. Om man tittar igenom i böckerna-

  340. -finns absolut flest män
    i huvudroller i böcker och filmer.

  341. Birollerna har det traditionellt sett
    varit kvinnor som har tagit.

  342. Biroller är nånting
    vi måste öva på att vara.

  343. Vi är huvudroller i våra egna liv,
    men måste kunna vara biroller-

  344. -i andra människors liv. Tyvärr har
    främst kvinnor övat på det här.

  345. Vi nedvärderar den rollen också.

  346. Jag vet ett tillfälle
    när jag skulle hämta mitt barn.

  347. Hon står i rad med tre andra tjejer
    och hejar fram-

  348. -tre killar som hoppar genom
    en rockring på en tjockmatta.

  349. De hejar, killarna hoppar. Jag blir
    oerhört provocerad av bilden.

  350. Det är fruktansvärt att se mitt barn
    heja fram killarna.

  351. Jag ser mitt liv passera revy
    där jag hejat fram mina pojkvänner.

  352. Vad gör jag? Jag går fram till Agnes.
    "Varför är inte du med och hoppar?"

  353. Jag lägger skulden på henne,
    och Agnes säger:

  354. "Det är ju roligt att hoppa."

  355. De hade tagit fram en koreografi,
    en hejaramsa.

  356. Jag osynliggjorde det de gjorde,
    för det viktiga var att hoppa.

  357. Det är viktigare att Agnes lär sig
    heja än att hoppa genom en rockring.

  358. Egentligen är det det jag ska credda.
    Men det är så vanligt med det här.

  359. Vi sänker statusen
    på det feminint kodade hela tiden.

  360. Det som är förknippat med kvinnlighet
    är inte lika bra.

  361. Jag tyckte inte att mitt första barn
    skulle gå i rosa.

  362. Det förknippades med kvinnlighet och
    var inte lika bra. Jag har vänt om.

  363. Nu vill jag att alla mina barn ska gå
    i rosa för att höja statusen på det.

  364. Vi sänker slentrianmässigt statusen.
    Vill vi ha vuxna som är-

  365. -omhändertagande och tar ansvar,
    måste vi höja statusen på de sakerna.

  366. Mycket av slentrian-neggandet
    av femininitet gör vi omedvetet.

  367. Det är viktigt att få med det
    i ett jämställdhetsarbete.

  368. Vad skrattar vi åt?
    Jag tänker på tv-serien "Vänner".

  369. Är det nån annan
    som har sett "Vänner"?

  370. Jag älskar den serien, men jag får
    ta av mig genusglasögonen-

  371. -för nästan alla skämt handlar om
    att killarna blir för lika tjejerna.

  372. Allting handlar om rädslan
    att vara för lik en kvinna.

  373. Ständigt nedvärdera
    det som är kvinnligt.

  374. För att få bukt med ojämställdheten
    måste vi upphöja femininiteten.

  375. Så det kan bli lika självklart att
    dansa balett som att spela fotboll.

  376. Jämställdhetsarbetet handlar om
    att alla får tillgång till det.

  377. Att intimitet
    är en del av det vi lär barnen.

  378. Det är viktigt att vi inte gör den
    klassiska jämställdhetspedagogiken-

  379. -där barnen delas upp och ska öva
    på olika saker. Då missar man barn-

  380. -som inte lever upp till normerna
    för att vara flicka och pojke.

  381. Jobba med alla barn som individer-

  382. -och jobba mest på
    ens eget bemötande-

  383. -jargongen
    och hur man pratar om saker och ting.

  384. Vi har tagit fram ett memory för att
    visa att man kan leka med det här.

  385. Barbie rider på en dinosaurie,
    en Transformer dansar balett-

  386. -och bjuder på te.

  387. Man behöver inte ta bort saker,
    man ska lägga till grejer.

  388. Också för att visa på
    hur mycket bilder spelar roll.

  389. När vi tog fram det här spelet
    var mitt mellanbarn två år.

  390. Efter att memoryspelet kom ville han
    bara köra pärlor i lastbilen.

  391. Det var inte meningen, men det visar
    hur mycket bilderna påverkar oss.

  392. "Vi gör som vi ser att det finns."
    Då är det bra att visa på alternativ.

  393. Heteronormen är viktigt i
    det här arbetet mot ojämställdheten.

  394. Det handlar om att se över
    hur böckerna ser ut på skolan.

  395. Vilka exempel tar jag?
    När och hur pratar jag om kärlek?

  396. Pratar jag om alla sexualiteter-

  397. -eller om heterosexualiteten
    och sen homosexualiteten?

  398. Det förstärker uppdelningen
    mellan olika sorters kärlek.

  399. Det handlar om att bredda synen på
    kärlek och det viktigaste är-

  400. -att inte sexualisera vänskaps-
    relationerna, som vi gör mycket.

  401. Vi säger till en flicka och en pojke:
    "Ni gifter er med varandra." Eller:

  402. "Här sitter ni och tänker på tjejer."

  403. Det finns så mycket av heteronormen
    som bubblar i skolan på många sätt.

  404. Främja vänskapsrelationerna.
    Att tvåsamhet ska vara livets mening-

  405. -kommer de att fatta i alla fall
    att samhället tycker.

  406. Och vad skönt det skulle vara
    om tvåsamhet inte var normen heller.

  407. Utgå inte ifrån heteronormen.

  408. Ni har ingen aning om vilken
    sexualitet era elever har.

  409. Var förutsättningslös i mötet.

  410. Visa att det är självklart att alla
    kan ha olika sorters sexualiteter.

  411. Här har vi tagit fram en bild som
    visar på vilken tjejtjusare han är.

  412. Redan från början sexualiseras barnen
    extremt mycket. Eller rättare sagt-

  413. -heterosexualiseras. Historien
    bygger på att jag var på babysim-

  414. -med min tvåmånaders. Föräldrarna
    tyckte: "Han är en tjejtjusare!"

  415. Han är två månader! Låt honom få ha
    sin sexualitet i fred.

  416. Men det läggs på barnen tidigt
    och förstärker uppdelningen-

  417. -om det hela tiden ska tjatas om
    den heterosexuella kärleken.

  418. Då kommer vi in på sista delen:
    Motverka rättande.

  419. I stället för att ge er tips
    tänkte vi visa en film-

  420. -som handlar mycket om det här.

  421. Att motverka rättande handlar mycket
    om att bli medveten om-

  422. -vad det är jag berömmer eller
    vad jag ger positiv uppmärksamhet.

  423. Hur råkar jag knuffa in folk i lådor?

  424. Men också på vilket sätt
    jag råkar rätta människor.

  425. Vad säger jag när Maria kommer
    med en ny jacka?

  426. "Tog du rosa på dig i dag?
    Vi ska ju föreläsa."

  427. Eller: "Vad kul att träffa dig." Då
    tror jag att hon skulle bli gladare.

  428. Det finns många situationer
    i vardagen där vi rättar varandra.

  429. Subtila eller väldigt klumpiga. Barn
    och ungdomar i förskola och skola-

  430. -rättar varandra konstant
    och ofta tydligt.

  431. Det blir viktigt
    att vi försöker motverka det.

  432. Ni som jobbar med barn, jag är säker
    på att ni varit med om tillfällen-

  433. -då ni har varit med och berört
    ett barns liv på nåt sätt.

  434. Det är starkt och därför är det
    fantastiskt att jobba med barn-

  435. -och vara med
    och kunna göra skillnad.

  436. Att göra skillnad bara för nån,
    då har ni gjort mycket.

  437. Det är det vi vill uppmuntra med
    att t.ex. prata om de här bitarna.

  438. Ska vi summera det hela
    så finns det ingen quick fix.

  439. Vi kommer inte att kunna ge er
    en lista.

  440. "Nu blev det jämställt,
    vi gjorde som de sa."

  441. Vi har ändå försökt visa att ojäm-
    ställdhet skapas på det här sättet.

  442. Det betyder att fokuserar vi på
    de här områdena-

  443. -är det lättare
    att skapa jämställdhet.

  444. Det är lättare att skapa fler
    möjligheter för alla barn.

  445. Bygg självkänsla, motverka
    uppdelning, upphöj femininitet-

  446. -utmana heteronormen
    och motverka rättande.

  447. Alla de här bitarna blir en viktig
    del av jämställdhetsarbetet.

  448. När vi har ettårsutbildningar med
    skolor har vi handledningar-

  449. -utifrån en av delarna av hjulet
    i taget. Så man kan kartlägga-

  450. -och hitta metoder för vad som passar
    just för den skolan.

  451. Så att man inte tror att man ska
    börja med allt på en gång.

  452. Vi är jätteglada att vi fick komma
    hit. Ni får gå in på vår hemsida.

  453. Det finns mycket gratis material där.
    Följ oss på Instagram och Facebook.

  454. Vi har några minuter
    ifall nån har nån fråga.

  455. Jag har upptäckt att jag säger
    "duktig" hela tiden.

  456. Jag tänker på exemplet ni hade.
    "Vad duktig du är som dricker kaffe."

  457. I stället sa man: "Var kaffet gott?"
    Då lyfter man fram kaffet.

  458. Det är jättesvårt att hitta...
    Det här med hur man bedömer.

  459. Jag skulle vilja ha mer exempel
    där man lyfter fram personen.

  460. Det är väl att visa intresse för
    vad personen tycker om det här-

  461. -i stället för att göra bedömningen.
    Vi lyfter fram kaffet men också-

  462. -vad personen tycker om det.
    Det blir ändå-

  463. -att man förstärker personens känslor
    i stället för dens prestation.

  464. Det ena är att stärka personen-

  465. -utan att vi märker att den vill bli
    sedd för att den har nåt på sig.

  466. Då är det att stärka personen
    för den den är. Det andra-

  467. -är tillfällena då folk klippt håret
    och vill få en kommentar om det.

  468. Man behöver inte alltid bedöma det,
    utan fråga:

  469. "Var klippte du dig nånstans?
    Det verkar jätteskönt."

  470. Att vi ställer frågor
    och lägger märke till personen.

  471. Tusen tack för att ni kom.

  472. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jämställdhet i praktiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Genus (socialt kön), Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Jämställdhet i praktiken

Jämställdhet ska vara ett kunskapsområde som diskuteras med eleverna och som utvecklas i takt med deras skolgång. Det menar de båda jämställdhetsexperterna David Flato och Maria Hulth. Här ger de en samling enkla förslag på hur man som pedagog kan förklara genus och jämställdhet. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Från formativ till summativ till formativ bedömning

Något som diskuteras flitigt inom skolvärlden just nu är bedömning och betygssättning. Det finns flera metoder och det är lätt att känna sig förvirrad som lärare. Här försöker Anders Jönsson, professor i naturvetenskapernas didaktik att reda ut begreppen. Inspelat den 27 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Meningsfulla samtal i skolan

Petter Iwarsson från Bris talar om samtalet som ett verktyg för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, och om samtalet som grund för att möjliggöra ett framgångsrikt lärande. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Läraren och relationer

Magnus Blixt menar att han som lärare är beroende av väl fungerande relationer för att arbetet ska fungera. Det gäller relationen till eleverna såväl som relationen till kollegor och till elevernas föräldrar. I förlängningen stöder det här elevernas lärande och utveckling - får vi bättre relationer blir det bättre lärande, förklarar Magnus i sin föreläsning. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Om språk, identitet och författarskap

Författaren Zulmir Becevic berättar här om sin bok "Avblattefieringsprocessen", en bok som handlar om att inte passa in i Sverige sedan ett främlingsfientligt parti är i majoritet. I boken tvingas huvudpersonen gå på kurs för att bli en riktig svensk. Men vad innebär det egentligen att vara riktigt svensk? Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

127 sisters - bara för tjejer

Naziha Hariri och Eva Hariri tycker att det kan kännas som att tjejer måste skrika för att höras. De har varit med och startat 127 sisters för tonårstjejer i postnummerområdet 127 i södra Stockholm. Gruppen startades för att ge tjejer ett sammanhang utanför skolan där de kan ta plats och vara sig själva. Gruppen jobbar nu med att sätta upp en musikal som ska handla om deras egen verklighet.

Fråga oss