Titta

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Om UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Föreläsningar från konferensen Limmud 2015 med teman judiskt liv, kultur, politik och jiddish. Inspelat den 14-15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Till första programmet

UR Samtiden 2015 - Limmud 2015: Läromedel på JiddischDela
  1. Välkomna. Den här sessionen kommer
    att handla om att lära ut jiddisch-

  2. -och hur man tittar framåt.

  3. Det är ett samtal som involverar tre
    personer. De presenterar sig själva.

  4. De har gemensamt
    att de jobbar med in- och utlärning-

  5. -av språk - jiddisch framförallt -
    och pedagogik.

  6. Vi börjar med
    Paula Grossman och Ricky David.

  7. Lite senare släpper vi in
    Kolya från New York.

  8. Men det om en liten stund.
    Vi börjar med Paula och Ricky.

  9. Okej. Jag heter Paula Grossman.

  10. Jag är lärare och pedagog
    och tycker att det är jätteviktigt-

  11. -att jiddisch talas och lärs ut-

  12. -och att många unga
    kan lära sig jiddisch-

  13. -och läsa litteratur på jiddisch.

  14. Jag känner att det här
    är jätteviktigt att jobba för.

  15. Jag heter Ricky David
    och jag är tvärtom.

  16. Jag har undrat
    varför jiddisch var så viktigt.

  17. Men jag är profilansvarig
    för det judiska högstadiet Vasa real.

  18. Under de senaste fem åren har jag
    förstått hur viktig jiddisch är.

  19. För jiddisch har präglat
    den europeisk-judiska mentalitet-

  20. -som vi har i dag. Det värsta när
    den äldre generationen försvinner-

  21. -är att vi förlorar nåt viktigt.
    Så jag har ändrat inställning.

  22. Jag vill se till att jiddisch införs
    i undervisningen.

  23. Vi jobbade ihop på Skolverket
    i våras.

  24. Jag tycker
    att det är smått historiskt-

  25. -att vi i dag
    har en kursplan på jiddisch.

  26. Att barnen kan välja jiddisch.

  27. Att de kan få betyg på jiddisch. Om
    mina föräldrar hade vetat om det här-

  28. -hade de inte trott att det var sant.

  29. Jag är uppvuxen med jiddisch, men
    skämdes för det när jag var liten.

  30. Men nu är det
    ett av språken i skolan.

  31. Det är tack vare Skolverket-

  32. -och utbildningsförvaltningen
    och flera andra.

  33. Skärpning av minoritetslagen möjlig-
    gör att vi kan erbjuda jiddisch-

  34. -under elevens val på Vasa real.

  35. Du kommer att berätta lite mer om
    vad ni gör på Vasa real.

  36. Jag har jobbat med jiddisch
    under många år.

  37. Jag tycker
    att vi har kommit jättelångt-

  38. -när barnen är intresserade av
    att lära sig jiddisch.

  39. Vi är en hel mängd vuxna
    som har förkovrat oss i jiddisch.

  40. Jag har lärt mig jiddisch på egen
    hand. Att läsa och kunna grammatik.

  41. Jag kunde bara "köksjiddisch",
    det som talades hemma till mig.

  42. Nu har vi en ny generation.
    Det är helt fantastiskt.

  43. Vi ska titta litegrann på kursplanen.

  44. Kursplanen omfattar både jiddisch
    som förstaspråk och som andraspråk.

  45. Jiddisch som förstaspråk
    är inte så intressant.

  46. Det är inte så många i Sverige.

  47. Det var en familj som kunde räknas
    som jiddisch som förstaspråk.

  48. I Stockholm, kanske.

  49. Det som är intressant för oss
    är jiddisch som andraspråk.

  50. Vi kan snabbt titta litegrann.
    Det här är alltså kursplanen.

  51. Jiddisch
    som nationellt minoritetsspråk.

  52. Jag tittade på
    de andra minoritetsspråken.

  53. Det är ungefär likadant formulerat.

  54. Det var viktigt att det skulle vara
    så lika som möjligt.

  55. Det som jag har markerat med rött...
    Jag vet inte om ni ser det.

  56. Det är de huvudsakliga målen
    som kommer till uttryck sen-

  57. -i det centrala innehållet.
    Vi ska titta här...

  58. Om vi fastnade... Det här är
    den viktiga pedagogiska biten.

  59. Våra elever förväntas formulera sig
    och kommunicera i tal och skrift.

  60. Vi är i början av att införa jiddisch
    och det är inte många jiddischtalare.

  61. Vi måste få hjälp med olika program-

  62. -så att vi kommer upp
    till en sån utbildningsnivå.

  63. Vi ska titta lite på
    det centrala innehållet.

  64. Vi börjar i årskurs 1-3.

  65. Vad vi som jobbade med kursplanen
    månade om-

  66. -var inte bara att man skulle få
    en viss grund i språket-

  67. -utan att det också skulle ge
    väldigt mycket kulturellt.

  68. Att man skulle få en ingång till
    sin egen jiddischhistoria.

  69. Det kan vi höra sen vilka
    era erfarenheter är från Vasa real.

  70. Hur ni hanterar den kulturella biten.

  71. Vi tyckte, vi som satt i gruppen...
    Ricky, jag och Jean Hessel.

  72. ...att det här skulle vara
    en stor bit av undervisningen.

  73. Jag skummar litegrann här,
    så kan vi se...

  74. Årskurs 4-7, då står det:

  75. "Sång och andra estetiska
    uttrycksformer i jiddischkulturen."

  76. "Levnadssätt historiskt i
    jiddischspråkiga samhällen."

  77. "Den judiska befolkningens historia
    i Sverige."

  78. Det är nåt som de har
    mycket glädje av att känna till.

  79. Årskurs 7-9...
    Det är ganska mycket listat här-

  80. -i kulturbiten.

  81. Här står det som en viktig del några
    jiddischförfattare och deras verk.

  82. Det ska de kunna känna till. Det
    finns en mängd jiddischförfattare-

  83. -och det är okänt, förutom Isaac
    Bashevis Singer som fick Nobelpriset.

  84. Det är en jättevärld av litteratur
    som speglar samhället-

  85. -som judarna levde i
    i mer än tusen år.

  86. Vi lämnar kursplanen där
    och tittar på fortsättningen.

  87. Utifrån kursplanen...
    Jag tar så här...

  88. Jag, med hjälp av några andra,
    fick uppdraget att göra läromedel.

  89. Det uppdraget gavs
    alla minoritetsspråken.

  90. Det har varit ett stort arbete
    och ett jätteroligt arbete.

  91. För att det verkligen
    skulle bli förankrat i nutiden-

  92. -så funderade vi på-

  93. -om vi kunde få
    en jiddischtalande familj-

  94. -att framträda i läromedlet.

  95. Och det var
    lite av övertalningsförmåga.

  96. Jag vet inte.
    Får vi prata med dig, Daniel?

  97. Det är UR,
    men du kan ju höra med dem sen.

  98. Det är Daniel Ram som sitter där.

  99. Och han är en medlem i familjen,
    och det är tre generationer-

  100. -som medverkar i filmsnuttarna.

  101. De är utgångspunkt för det
    språkliga materialet i läromedlet.

  102. Det här är ungefär som det kommer
    att se ut på Skolverkets hemsida.

  103. Materialet kommer att ligga
    här på webben från januari.

  104. Då blir alla minoritetsspråks
    läromedel tillgängligt för alla.

  105. Det är jätteroligt.

  106. Om vi ska titta på uppbyggnaden
    så är det fyra avsnitt.

  107. Jag tänkte att vi skulle titta på
    den första presentationsfilmen.

  108. Shalom Alejchem

  109. -Shalom Alejchem.
    -Shulem.

  110. Jag heter Perl.
    Det är jag som är läraren.

  111. -Välkommen. Kom in.
    -Tack.

  112. -Jag heter Channa.
    -Trevligt att träffas.

  113. -Jag heter Shmuel.
    -Trevligt.

  114. -Och jag heter Helen.
    -Mycket angenämt.

  115. Och mitt namn är Daniel.

  116. -Hur gammal är du, Channa?
    -Jag är tretton år gammal.

  117. -Och hur gammal är du, Shmuel?
    -Jag är femton.

  118. -I vilken klass går du?
    -Jag går i sjunde klass.

  119. -I sjunde klass. - Och du, Shmuel?
    -Jag går i nionde klass.

  120. -Helen, förstår du jiddisch?
    -Jag förstår lite jiddisch.

  121. -Jaha, och pratar du jiddisch?
    -Jag pratar lite jiddisch.

  122. Men jag vill lära mig mer jiddisch.

  123. Jag förstår jiddisch ganska bra,
    och jag pratar det lite.

  124. Utmärkt.

  125. -Nå, barn, vill ni lära er jiddisch?
    -Ja, jag vill lära mig jiddisch.

  126. -Jag pratar bara lite.
    -Jag vill också lära mig jiddisch.

  127. Bra. Då börjar vi lära oss jiddisch.

  128. Vill du lära dig jiddisch med mig
    och med familjen?

  129. Skulle vi kunna göra så...?

  130. Daniel,
    vill du svara på några frågor?

  131. Kan ni...? - Vill du komma hit?
    - Hörs Daniel?

  132. Jag får passa på när du är,
    som är en av skådespelarna i filmen.

  133. Medan de fixar...
    Det som är väldigt bra med upplägget-

  134. -är att jag som inte förstår jiddisch
    hjälps av det pedagogiska läromedlet-

  135. -att komma i gång med jiddisch.
    Det är Paulas originalidé.

  136. Tanken är att barnen ska kunna känna
    en närhet till språket.

  137. Det är inte ett dött språk. Det är
    ett språk som talas i Stockholm.

  138. I det här fallet talas det
    till vardags av Daniels far och mor.

  139. Daniel förstår jiddisch och hans fru
    Helén förstår också jiddisch.

  140. Barnen har varit väldigt intresserade
    av att lära sig jiddisch.

  141. Det här var ett tillfälle för dem
    att barnen fick lära sig jiddisch.

  142. Men det var bara ett delmål. - Hur
    har det varit att vara med i filmen?

  143. Jag var den som tryckte på
    och tyckte att vi skulle delta.

  144. För den goda saken, om inte annat.

  145. Jag är uppväxt med jiddisch,
    så det var viktigt.

  146. -Det var inte så enkelt.
    -Det svåra var att övertala barnen.

  147. Och Helén i viss mån,
    men hon var med på tåget.

  148. Vad tycker de så här i retrospektion?

  149. Tyckte de att det blev roligt
    och att de lärde sig nånting?

  150. Hanna skäms lite efteråt.
    Hon vill inte se det.

  151. Samuel tycker att det är spännande.
    I det stora hela var det roligt.

  152. De har varit fantastiskt duktiga.
    Det var ju mycket jobb-

  153. -att lära in replikerna,
    och vi fick göra omtagningar.

  154. Jag var imponerad att de lärde sig
    så fort som de gjorde med uttal.

  155. Det är inte helt enkelt.

  156. Vi ska gå vidare och
    titta lite mer på hur det är upplagt.

  157. Det är fyra teman
    som ska täcka en årskurs.

  158. Förhoppningsvis kan vi fortsätta med
    material till ytterligare en årskurs.

  159. I varje tema presenteras
    vad eleverna kommer att få lära sig.

  160. Som ni ser här
    är det filmer och olika övningar.

  161. Vi hinner nog titta på en film till.

  162. Vi ska se här. Det här är
    hur man presenterar sig på jiddisch.

  163. -Alejchem Sholem.
    -Sholem Alejchem.

  164. -Jag heter Channa. Ett, två, tre.
    -Jag heter Rivka. Ett, två, tre.

  165. -Jag heter Shmuel. Ett, två, tre.
    -Jag heter Noa. Ett, två, tre.

  166. Jag pratar jiddisch. Fyra, fem, sex.

  167. -Allt gott.
    -Allt gott.

  168. -Allt gott.
    -Allt gott.

  169. Det är roligt
    att det är elever i skolan-

  170. -som får se sig själva.
    Det kan vara lite pinsamt också.

  171. Idén var inte att Hanna ska känna så.
    Fler skulle vara med i filmen.

  172. -Så hon inte känner sig ensam.
    -Men det var bra.

  173. Materialet innehåller mycket
    muntligt. Att lyssna och säga efter.

  174. Och många sånger.

  175. Jag skrollar litegrann,
    så att ni får se...

  176. Lite grammatik... Tanken är att
    det ska vara så roligt som möjligt.

  177. Alfabetet får de också lära sig.

  178. En grundbok har jag skrivit-

  179. -som heter
    "Laykhṭer lernen leyenen yidish".

  180. Det handlar bara om
    att lära sig läsa-

  181. -så att man får bokstäverna.
    Det brukar de tycka är kul.

  182. Det finns filmer som ska underlätta
    för dem att lära sig alfabetet.

  183. Vi kanske ska se alfabetsfilm 1.

  184. Jag vet inte om vi hinner det.
    Jag föredrar att skrolla på här.

  185. Som ni ser här
    kommer också faktadelar in.

  186. Här är det judiska namn, efternamn...

  187. De ska surfa och hitta...

  188. Det var nåt vi pratade om. Vi vill
    att realia är en stor del i början-

  189. -för att få ett intresse
    och att det blir ett sammanhang.

  190. Vi kan titta på innehållet i tema 2.

  191. Här är det familjeord, språk och så.

  192. Och om "shtetl" och staden Vilne.

  193. Vi vill ju knyta an också eftersom
    Daniels pappa kommer från Vilne.

  194. Vi har tagit det som ett exempel på
    en stad som många judar kom ifrån.

  195. Jag tror att vi tittar på
    den här filmen.

  196. Jiddisch, jiddisch, jiddisch
    Det sanna språket

  197. Jiddisch talar man lätt
    Det gör man med ett leende

  198. Jiddisch, jiddisch, jiddisch
    Det sanna språket

  199. Jiddisch talar man lätt
    Det gör man med ett leende

  200. Det här är min farfar, som ju är
    pappas pappa. Han heter Israel.

  201. Det här är min farmor,
    pappas mamma. Hon heter Genia.

  202. Och det här är min farbror,
    pappas bror. Han heter Josef.

  203. Jag är den äldre brodern.
    Jag är fyra år äldre än Daniel.

  204. Och jag har tre barn -
    två döttrar och en son.

  205. Vi bor också i Stockholm.

  206. -Farfar, hur gammal är du?
    -Jag är 93 och hoppas leva till 120.

  207. -Farmor, hur gammal är du?
    -Det frågar man inte en dam.

  208. Jag är född år 1925.

  209. Farfar, när kom du till Sverige?

  210. Jag kom hit till Sverige 1957.

  211. -Var föddes du?
    -Jag är född i Vilnius.

  212. -Och du, farmor?
    -Jag är född i Wielun, en liten ort.

  213. Farmor, vilka språk talar du?

  214. Jag talar polska, jiddisch, svenska
    och lite engelska.

  215. -Farfar, vilka språk talar du?
    -Jag talar fem språk.

  216. Jiddisch, hebreiska, svenska, polska
    och ryska.

  217. Farmor, kan du säga nåt på polska?
    Säg: "Jag heter Genia."

  218. Ja się nazywam Genia.

  219. Vilka språk lär ni er i skolan, barn?

  220. Jag lär mig engelska, hebreiska
    och också spanska.

  221. Jag förstår lite jiddisch,
    men jag kan inte tala mycket.

  222. Jag lär mig också
    engleska, hebreiska och spanska.

  223. Och jag vill lära mig jiddisch.

  224. Mycket bra.

  225. Ja, okej. Jag har en tid att passa.

  226. Men som ni ser
    är det är det mycket material.

  227. Jag tror
    att det ska räcka till en årskurs.

  228. -En timme i veckan är det tänkt.
    -Under två år.

  229. Det här räcker under ett år,
    så får vi se om vi kan fortsätta-

  230. -med material
    som räcker under två år.

  231. Vi har sån tur att vi har
    två av lärarna här från Vasa real.

  232. En lärare.
    Peppe, som är lärare för jiddisch.

  233. Peppe är jätteduktig.
    Han kan tyska och hebreiska.

  234. Därför blev det naturligt
    att han skulle ta jiddisch.

  235. Peppe, du lär dig jiddisch också nu.
    Du har inte mikrofon.

  236. Peppe läser jiddisch på online-kurs,
    så det blir jättebra.

  237. Här är jiddisch på Vasa real.
    Det blir på elevens val.

  238. Det får man under två skolår. Man
    får välja till det under årskurs 8.

  239. Under två skolår, en timme i veckan.

  240. Baserat på Paulas alfabetsbok
    och läromedel som vi har på sajten.

  241. Dessutom kommer vi att ha
    mycket realia.

  242. Det är realia som eleverna
    går i gång på rätt så mycket.

  243. Jag tycker att det är jättespännande.

  244. -Och det är 28 elever nu.
    -Ja, 28 elever har valt det.

  245. Det var bråk med skolledningen. De
    sa: "Vem kommer att välja jiddisch?"

  246. "Hur ska det här gå till?"
    Jag hade delvis intervjuat eleverna-

  247. -under hela processen med Skolverket.
    Jag fick, som jag sa i början-

  248. -övertala mig själv
    att det här är nåt viktigt.

  249. När jag kom fram till
    den slutsatsen...

  250. I samtal med eleverna som hade
    förlorat en zeide eller bube-

  251. -förstod jag att det här
    kommer de att vilja lära sig.

  252. När vi gick ut med förfrågan var det
    väldigt många som skrev upp sig.

  253. Det här är utanför eller ovanför
    vanliga skolschemat.

  254. Så de behöver inte.
    De kan faktiskt gå hem.

  255. Men de väljer att göra det,
    och det är fantastiskt.

  256. Vi kanske hinner med nån fråga.
    Vi hinner kanske se...

  257. ...ett filmavsnitt till. Nån som vill
    fråga nåt om läromedlet, kursplanen?

  258. Om eleverna på Vasa real?

  259. Om inte, så backar vi här. Oj.

  260. Och tittar.

  261. Vi kan titta lite
    på tema 3:s innehåll.

  262. Det handlar om att lära sig verb.
    "Vos tust du?"

  263. Det är mycket i jiddischkulturen
    som handlar om mat.

  264. Barnen har hört talas om
    många maträtter-

  265. -som "gefilte fisch", "challe"
    och så vidare.

  266. Så att de kan använda
    det här ordförrådet-

  267. -och bygga på det
    för att använda det i sin vardag.

  268. Vi vill också introducera
    jiddischförfattare.

  269. Den första författaren är
    Sholem Aleichem.

  270. Då får de läsa "Min bror Eliez Dryk"-

  271. -i "Motl dem"... "Motl"?

  272. Vad heter den? "Motl Pejsi"...

  273. Nu glömde jag bort titeln
    bara för det.

  274. Den är på svenska, och så har de
    möjligheten att läsa den på jiddisch.

  275. Här får de...en egen lärare.

  276. Vi ska titta på den här filmen.

  277. En bok och en sko

  278. Farfar, lär oss lite jiddisch.

  279. Mycket gärna.
    Ni frågar och jag svarar.

  280. -Vad heter det på jiddisch?
    -Ajn shtul.

  281. -Och vad gör jag nu?
    -Du sitter på stolen.

  282. -Och vad heter det på jiddisch?
    -Ajn tish.

  283. Nu sitter vi båda vid bordet.

  284. -Vad gör jag nu?
    -Du läser en bok.

  285. -Och vad heter de här på jiddisch?
    -Det heter ajn tzeitung.

  286. -Jag läser en tidning.
    -Mycket fint.

  287. -Vad är det här?
    -Det är ajn shuch.

  288. Ajn buch un a shuch.
    Jag har en bok och en sko.

  289. Ja, du har en bok och en sko.

  290. -Vad är det här?
    -Det är en keshefon. En ficktelefon.

  291. -Och heter det här keshelomp?
    -Det är en lompterl.

  292. Tack för lektionen, farfar. Nu går
    jag för att prata i min mobiltelefon.

  293. -Ha det bra.
    -Tack, tack.

  294. Ja. Farfar är en fantastisk lärare.

  295. Han har verkligen lärartalangen.

  296. Jag tycker att barnen är
    väldigt duktiga, eller vad tycker ni?

  297. De är fantastiska.

  298. Så så här ser materialet ut, och jag
    hoppas att det kommer att fungera.

  299. Jag tror det. Vi har gjort det
    så roligt som möjligt-

  300. -och varierat, med mycket sång.

  301. Ni ser här "Az der Rebbe zingt".

  302. Många filmer. Dels spelfilmer,
    dels introducerande filmer-

  303. -där jag visar hur alfabetet fungerar
    på ett roligt sätt, tror jag.

  304. Så, då ska vi lyssna på...

  305. Då ska vi hoppa över till en annan
    typ av kurs som bedrivs på nätet.

  306. Vi ska kolla
    om vi kan koppla upp till New York.

  307. Då ska vi se.

  308. -Kolya?
    -Ja. Kan du höra mig?

  309. Ja, och det gör alla andra här också.

  310. -Är ljudet bra?
    -Det hörs bra, eller hur?

  311. Du kan inte se dem,
    men vi kan höra och se dig.

  312. Så... Välkommen.
    På engelska, då.

  313. Kan du berätta lite
    om dig själv och Arbeter Ring först?

  314. Och sen om kursen
    och hur ni jobbar kring den.

  315. "Sholem Alejchem, kära vänner."
    God kväll, kära vänner.

  316. Alla jiddischintresserade
    är mina vänner.

  317. Det är en stor ära att få tala till er
    på ert viktiga evenemang.

  318. Jag heter Kolya Borodulin.

  319. Jag är ledare i jiddisch
    på Der Arbeter Ring.

  320. Jag tror att vi har det största språk-
    och kulturprogrammet i jiddisch i USA.

  321. I höst är 220 vuxna elever anmälda.

  322. Hälften läser jiddisch online.

  323. Det är ett nytt program som jag
    känner mig lyckligt lottad att få driva.

  324. Innan jag berättar mer om det-

  325. -vill jag säga
    att jag undervisar barn också.

  326. Vi har Arbeter Ring-skolor
    på några olika orter.

  327. New York, New Jersey,
    Long Island, Boston...

  328. Vi har precis startat
    en skola i Chicago.

  329. Jag har väldigt kul
    tillsammans med barnen.

  330. Det var roligt, för i veckan som gick-

  331. -undervisade jag
    en grupp barn och deras föräldrar.

  332. Det var en snabbkurs i jiddisch.

  333. I varje kurs
    brukar jag lära ut "dagens ord".

  334. Jag sa då att dagens ord var vichtik.

  335. Jag frågade om nån kunde ordet. En
    tioårig pojke sa: "Det betyder viktigt."

  336. Jag undrade hur han visste det.
    Jo, han hade bott ett år i Sverige.

  337. Nu när jag har lyssnat på er
    förstod jag en del svenska.

  338. Jag hörde "viktig" fler gånger.

  339. Det är väldigt viktigt...

  340. ...att tillsammans
    fortsätta lära ut jiddisch-

  341. -och visa vilket vackert språk det är.

  342. Nu har vi ett verktyg
    som gör att vi kan samla-

  343. -människor från hela världen.
    De kan ta del av detta vackra språk.

  344. Jag ska berätta lite
    om vårt program online.

  345. Vi började i blygsam skala 2013
    med tre kurser.

  346. Nu under hösten 2015-

  347. -har vi mer än hundra elever
    från tio länder.

  348. Australien, Kina,
    Ryssland, Ukraina, Sverige-

  349. -Tyskland, Frankrike,
    Argentina, Kanada och USA.

  350. De är från arton amerikanska delstater
    och tre kanadensiska provinser.

  351. Alla studerar jiddisch live
    i ett interaktivt format.

  352. Blandningen av elever gör att vi når ut
    till ovanligt många spännande platser-

  353. -för både elever och lärare.

  354. Kurserna ges på alla nivåer.

  355. Nybörjare I, nybörjare II,
    fortsättningskurs, avancerad kurs.

  356. Vi har även fyra kurser-

  357. -i jiddisch läs- och skrivkunnighet.

  358. En del har aldrig sett
    hebreiska bokstäver.

  359. Man lär sig att läsa jiddisch.
    Målet är att kunna läsa några dikter-

  360. -skrivna av barn i gettot
    under förintelsen.

  361. De flesta når detta meningsfulla mål.

  362. Våra kurser online på avancerad nivå...

  363. ...undervisas av experter i jiddisch.

  364. En av de bästa jiddischlärarna
    i världen, Itskhok Niborski.

  365. Han håller
    en kurs om Eliezer Steinbargs fabler.

  366. Avraham Lichtenbaum håller i
    två kurser. En om Sholem Aleichem.

  367. De stora jiddischförfattarna,
    och även humoristiska författare.

  368. Han undervisar också om tio författare
    som är mindre kända-

  369. -för jiddischstudenter i gemen.

  370. Vi är också glada att Sheva Zucker-

  371. -som har skrivit de mest användbara,
    moderna läroböckerna i jiddisch-

  372. -för nybörjare, jobbar hos oss.

  373. Hon håller i
    nybörjar- och fortsättningskurserna.

  374. Hon ger inte bara eleverna
    instruktioner och skriver på tavlan.

  375. Hon kan också dela in grupperna
    i mindre grupper-

  376. -och undervisa i dessa grupper.

  377. Modern teknik är fantastisk vad gäller
    de möjligheter den skänker oss.

  378. Det här är
    några från Shevas nybörjarkurs.

  379. I kursen nybörjare II
    är det mer undervisning på jiddisch.

  380. Sheva är en utomordentlig lärare.

  381. I fortsättningskursen
    talar studenterna jiddisch.

  382. Om ni inte har hört talas om
    Avraham Lichtenbaum...

  383. Här ser ni en bebis som
    är hänförd över Avrahams föreläsning.

  384. Han är en fantastisk lärare i jiddisch.

  385. Han kan kombinera språkets konst
    med sin expertis i traditioner-

  386. -religion, modern konst, musik...

  387. Studenterna inspireras väldigt mycket
    av dessa föreläsningar.

  388. Den plattform som vi använder
    under kurserna är Adobe connect.

  389. Den gör att eleverna
    lätt kan kommunicera i realtid-

  390. -och använda audiovisuella hjälpmedel.

  391. Lärarna har stor nytta av programmet.

  392. Vi kan använda ljud- och videomaterial
    och skriva på whiteboardtavlan.

  393. Jag känner mig så lyckligt lottad-

  394. -för jag har en gåva från himlen.

  395. Vi har
    några tekniskt kunniga volontärer-

  396. -som det aldrig skulle funka utan.

  397. Och ni kan fråga en av eleverna,
    Fredrik, som sitter hos er nu.

  398. Vi fortsätter med Fredrik, hoppas jag.

  399. Jag funderade på om vi skulle kunna
    starta en nybörjarkurs här-

  400. -men det är ett framtida projekt.

  401. Ju tidigare vi diskuterar det, desto
    större chans att vi kan genomföra det.

  402. Precis. Tack, Kolya!

  403. -Ett stort tack, Kolya.
    -Tack. Ha det bra.

  404. -Tack.
    -Okej.

  405. Vi har fem minuter kvar. Vill ni se
    nåt mer filmavsnitt från läromedlet?

  406. Vill ni se lite mer? Vi får passa på.
    - Hur kommer jag tillbaka dit?

  407. Där ska vi se.

  408. Här är Samuel lärare.

  409. Först var jag lärare,
    sen var farfar lärare-

  410. -och nu är det Samuel
    som är läraren själv.

  411. Det här är filmat på Vasa real.

  412. Nu är jag lärare i jiddisch.

  413. Jag ska säga till er vad ni ska göra.

  414. Sätt i gång.

  415. Gå till fönstret.

  416. Öppna fönstret och titta ut.

  417. Bra. Stäng fönstret.

  418. Du också, gå till dörren.

  419. Noach, öppna dörren och gå ut.

  420. Noach, kom in och stäng dörren.

  421. Dina, kom till mig
    och ställ dig på ett ben.

  422. Bra. Sätt dig på en stol.

  423. Dina, res dig upp och shpring.

  424. Nej, nej, det där är inte shpringen.
    Se på mig, jag gör rätt.

  425. Hoppa tre gånger.

  426. Dina och Noach, spring runt salen.

  427. Jag springer också.

  428. Ha det bra.

  429. -Det var förra årets nior.
    -De ska ge andra uppmaningar.

  430. Jag hoppas att de kommer att göra det
    på jiddisch efter det här.

  431. -Ja, då tackar vi för oss.
    -Tack så mycket.

  432. -Tack så mycket.
    -Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Läromedel på Jiddisch

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Jiddisch, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Jiddisch, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkundervisning, Språkvetenskap, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Jan Schwarz om författaren Isaac B Singer

Jan Schwarz är lektor i jiddisch vid Lunds universitet och berättar om sitt arbete om Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer. Singer växte upp i en rabbinsk familj och föräldrarnas olikheter präglade honom och hans författarskap. Singer fick Nobelpriset i litteratur 1978 och var produktiv nästan hela tiden fram till sin död 1991. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Den judiska arbetarrörelsen Bund

Historikern Håkan Blomqvist berättar om den judiska arbetarrörelsen Bund som var verksam i Sverige under 1940- och 1950-talen. Hur mötte bundisterna i Sverige efterkrigstidens nya värld? Rörelsens bas i Polen hade förintats och deras politiska ideal ställdes inför alternativ som stalinism i öster, kapitalism i väster och det sionistiska projektet Israel. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Nya finska ord

Vet ni vad nättroll, smarta byxor eller ananashår betyder? frågar Riitta Eronen publiken. Hon jobbar som forskare vid Institutet för de inhemska språken och har tittat närmare på nya finska ord från 2000-talet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss