Titta

UR Samtiden - Robotdagen 2015

UR Samtiden - Robotdagen 2015

Om UR Samtiden - Robotdagen 2015

Det har sagts att vi står på tröskeln till en ny era. På allt fler områden tar maskinerna plats jämte oss. Vad innebär det för människan, samhället och våra arbeten? Behöver vi ompröva arbetslinjen eller är robotiseringen kanske en ny industriell revolution, som kommer att skapa många nya arbetstillfällen? Ledande experter i robotik, filosofi och ekonomi belyser robotarnas genombrott tillsammans med politiker och arbetsmarknadens parter. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Robotdagen 2015: Var inte räddDela
  1. Vi ska prata om robotar. Har vi
    en gemensam idé om vad en robot är?

  2. Den stereotypa roboten ligger ganska
    långtifrån de robotar vi använder.

  3. Finns det en robotdiskurs
    och är den relevant?

  4. Forskaren Andreas Lösch
    har skrivit om-

  5. -hur våra bilder av tekniken
    kan innehålla mening eller inte.

  6. Han har skrivit om idén-

  7. -att det i framtiden åker
    små rymdskepp i våra blodkärl-

  8. -och rättar till saker.

  9. Det, understryker Lösch,
    är bara en fantasi.

  10. Ingen tror på
    minimala rymdskepp i våra blodkärl-

  11. -trots att vi på många sätt använder
    nanoteknik. Det här är ren fantasi.

  12. Men bilden används ändå av forskare,
    politiker och kommunikatörer-

  13. -och därför blir den
    nånting mer än en framtidsbild.

  14. Den här bilden
    får en medierande funktion.

  15. Kanske har bilderna
    en politisk funktion-

  16. -när de målar upp
    en imaginär framtidsbild.

  17. En intressant fråga
    är robotframtiden.

  18. Är det en utopi eller en dystopi?

  19. Jag skulle säga att digitalisering
    har en demokratiserande funktion.

  20. Med en smartphone i handen-

  21. -kan en person i Afrika
    starta ett företag.

  22. ICT-frågorna är viktiga-

  23. -för att ge den delen av världen
    som nu är fattig, stora möjligheter.

  24. Det finns andra funktioner också.

  25. I länder där kvinnor har sämre
    tillgång till det offentliga rummet-

  26. -innebär internet och smartphones
    möjligheter att kommunicera-

  27. -utbilda sig, ta del av information
    om sjukvård och läsa nyheter.

  28. Många har understrukit Twitters
    betydelse för den arabiska våren.

  29. Information är grundläggande när vi
    söker demokratisering av världen.

  30. Det krävs inte globala frågor för att
    se hur teknik är demokratiserande.

  31. Elcykeln är ett roligt exempel.

  32. Vår vanliga cykel
    är ett maktmedel på många sätt.

  33. Vem skulle behöva cykla?
    Ja, de som har svårt att röra sig.

  34. Men det är inte lätt att trampa
    uppför en backe om man är över 80.

  35. Med elcykeln kan många fler cykla.

  36. Det kan vara en poäng för folk
    i medelåldern som har tappat flåset-

  37. -men vill på utflykt med sina barn.

  38. Elcykeln
    - en demokratiserande teknik.

  39. Internet ger oss också möjligheter
    att verka som kulturskapare.

  40. Att skriva texter, lägga ut filmer
    och bilder på internet.

  41. Men man får alltid frågan:
    Tar robotarna våra jobb?

  42. Kort svar: nej. Vi har alltid haft
    denna typ av strukturomvandlingar.

  43. Arbete har ersatts med teknik
    i två sekel.

  44. Det är inget nytt. Strukturomvandl-
    ingarna har ibland varit smärtsamma.

  45. Ibland naturliga,
    i takt med att nya jobb kommer in.

  46. Digitaliseringen vi ser just nu är
    att inte bara manuella jobb ersätts-

  47. -utan också
    jobb som revisorer och jurister.

  48. Det får vilken tjänsteman som helst
    på regeringskansliet att blekna.

  49. Den här typen av strukturomvandlingar
    fortsätter.

  50. Ibland ser man lätt
    vilka jobb som kan ersättas-

  51. -men har svårare att se
    vilka jobb som kommer till.

  52. Forskaren David Autor på MIT
    brukar ta upp-

  53. -att då fler bankomater installerades
    minskade inte antalet bankkontor.

  54. Trots bankomaterna
    gick folk till bankkontoren.

  55. De gjorde andra uppgifter.
    Man diskuterade sin privatekonomi-

  56. -fick goda råd om placeringar etc.

  57. Det finns enklare exempel.
    Vi såg robotgräsklipparna.

  58. I Nacka har alla mina grannar
    robotgräsklippare.

  59. Inte jag,
    för jag har en ynklig gräsmatta.

  60. Man vill ju inte ha robot-
    gräsklipparen i sin bod hela vintern.

  61. Då startas robotgräsklippardagis.
    Har ni sett såna?

  62. Robotiseringens nya arbeten kan
    finnas på andra marknader än vi tror.

  63. Men effekten som robotiseringen
    och digitaliseringen har-

  64. -är att arbetslöshetsklyftan ökar
    mellan hög- och lågutbildade.

  65. Både i Sverige och internationellt
    ökar arbetslösheten hos lågutbildade-

  66. -medan arbetslösheten hos hög-
    utbildade är konstant eller minskar.

  67. Vi kan inte låta robotiseringen och
    digitaliseringen öka samhällsklyftan.

  68. Här behöver vi politiska lösningar-

  69. -så att strukturomvandlingen kring
    digitaliseringen inte blir plågsam.

  70. En politisk lösning är utbildning.

  71. Både att utbilda ungdomen
    i relevanta områden-

  72. -och att vi utbildar oss fler gånger.

  73. I en värld med stark teknikutveckling
    blir snart våra kunskaper inaktuella.

  74. Det vi lär oss
    är inte aktuellt hela livet.

  75. Vi behöver komma tillbaka till
    utbildning och hitta nya kunskaper.

  76. Det är aktuellt när vi ser
    stora flyktingströmmar till Sverige.

  77. En stor del är högutbildade,
    mellan 1/3 och 1/4.

  78. Vi behöver validera deras kunskap
    för att få deras input-

  79. -i vårt robotiserade
    och digitaliserade samhälle.

  80. Har roboten ett kön?

  81. Många har väl förtjusats
    av idén om cyborger-

  82. -som den bl.a. uttrycks
    av feministen Donna Haraway.

  83. Med digitalisering, robotisering
    och internet kan vi uttrycka oss-

  84. -oberoende av vår könsroll, och agera
    utan att avslöja vilket kön vi har.

  85. Samma maktstrukturer finns på
    internet som i den omgivande världen.

  86. Kvinnor är underrepresenterade
    i förhållande till teknik.

  87. Kvinnor använder internet mindre
    och har mindre tillgång till datorer.

  88. När jag började på teknisk fysik
    för tjugo år sen var vi 1/5 flickor.

  89. Den siffran
    har inte ökat speciellt mycket.

  90. Kvinnor är underrepresenterade
    i de organ som styr över tekniken.

  91. Det blir
    ett allt större demokratiskt problem.

  92. Globalt utgör kvinnor 2/3
    av alla analfabeter.

  93. Hur tillgodogör man sig den demokrat-
    iserande kraften i digitalisering?

  94. Jo, man behöver tillgång till teknik
    och behöver kunna läsa och skriva.

  95. Vi ser oroväckande trender
    att friheten på internet minskar.

  96. Enligt tankesmedjan Freedom house
    minskar den fyra år i följd.

  97. Det drabbar kvinnorätts-
    organisationer, människorättskämpar-

  98. -och civilsamhälle, som utsätts för
    cyberattacker, censureringsförsök-

  99. -och sexuella trakasserier av
    kvinnliga journalister och så vidare.

  100. Om digitaliseringen ska bryta makt-
    strukturer måste vi se över det här.

  101. Annars konserverar den
    de maktstrukturer vi har.

  102. Med en cyberfeministisk agenda-

  103. -kan vi utnyttja
    den demokratiserande potential-

  104. -som vi har
    i robotisering och digitalisering.

  105. Är den ljusnande framtid vår?
    Ja, hävdar jag.

  106. Digitaliseringen
    ger oss en ljusnande framtid.

  107. Om vi bemöter den med utbildning, med
    hjälp till de som hamnar i kläm-

  108. -så finns det stora möjligheter.

  109. Man hör
    att robotarna kommer att jobba-

  110. -och vi kan ligga i skuggan
    och dricka lemonad.

  111. Det blir nog inte så, även om vi har
    en ljusnande robotframtid.

  112. Vi behöver ändå hitta sätt att
    finansiera vår gemensamma välfärd.

  113. En politikers mardröm om ingen skulle
    jobba, för vad skulle vi beskatta då?

  114. På många andra sätt
    har vi en ljusnande framtid-

  115. -ihop med
    digitalisering och robotisering.

  116. Framtiden är väldigt intressant.

  117. Hur kan vi använda
    våra bilder om framtiden i politiken?

  118. Man blir politiker för
    att kunna bygga en bättre framtid.

  119. Människor som engagerar sig
    i samhällsfrågor säger-

  120. -att de vill bygga en bättre värld
    för nästa generation.

  121. Men ganska lite av politiken handlar
    om nästa generations väl och ve.

  122. Vi får inte låta
    förutfattade meningar om framtiden-

  123. -styra vårt dagliga handlande
    för mycket.

  124. Prognoser och förutsägelser
    tenderar att vara fel.

  125. Nånstans här i relationen
    till framtiden bör politiken landa.

  126. Även den politik som behöver
    förbereda vår robotisering.

  127. Tack så mycket.

  128. Vi får i arkivet leta upp
    bilden på dig och se hur den ser ut.

  129. Gör inte det.

  130. Du nämnde hur viktig utbildning är.

  131. Det pratade Hans Wester om tidigare.
    Det var hans önskemål.

  132. Att kompetensförsörjningen var svår.

  133. Vad kan regeringen göra
    för att förbättra situationen?

  134. Vi behöver sluta tänka att utbildning
    är nåt vi gör mellan vi är 15 och 21.

  135. Vi behöver
    kontinuerlig vidareutbildning-

  136. -och behöver kunna omskola oss.

  137. Hans påpekade att vi behöver
    personer med tekniskt kunnande.

  138. På vissa sätt sant, även om prognoser
    om vilka arbeten som försvinner-

  139. -även pekar ut matematiker.

  140. Hur får vi ungdomen
    intresserad av teknik?

  141. Diskussionen är så gammal
    att man är trött på den.

  142. Där behövs
    en demokratiserande diskussion.

  143. Teknikområdet är enda området
    där flickor inte är i majoritet-

  144. -om vi tittar på utbildningssystemet
    i dag.

  145. Vi behöver en bredare diskussion.
    Har teknik för låg status?

  146. Varför tycker vi att det är dåligt
    att våra barn spelar datorspel?

  147. Varför är det status
    att spela teater?

  148. Det kanske är minst lika kul
    och utvecklande att programmera.

  149. I artiklar förfasas man över att 52 %
    av ettåringarna använder Ipad.

  150. De andra 48 % - de ettåringarna
    borde vi oroa oss för.

  151. Det är en större diskussion.

  152. Inte en moraliserande, nedvärderande
    syn på teknik.

  153. Kan du vara ännu mer konkret?

  154. Kan man lägga konkreta förslag
    för det livslånga lärandet-

  155. -eller för
    att få fler kvinnor in i tekniken?

  156. Vad kan man göra ännu mer konkret?

  157. Vi har
    kunskapslyftsminister Aida Hadzialic.

  158. Vi ska titta på hur vi lättare
    kan vidareutbilda oss mitt i livet.

  159. Hur kan vi göra
    ett nytt kunskapslyft?

  160. Politiken måste följa med
    i stora tekniska förändringar.

  161. När samhället förändrar sig
    behöver vi ny lagstiftning.

  162. Det har hänt
    gång på gång i historien.

  163. Det ställer nya krav
    på lagstiftning och politiken.

  164. Det speciella med den digitala
    revolutionen är att den är global.

  165. Verktygen är oftast nationella.

  166. Vi ser inte de närmaste åren
    nationalstatens upplösning.

  167. Lagstiftning och beskattning
    är nationella.

  168. Problemen vi ser är ofta globala.

  169. Du kom in på slutet och nämnde
    att vi inte kan beskatta robotar.

  170. Hela vårt välfärdssamhälle bygger på
    att vi har beskattat arbetet.

  171. Hur ska det se ut framöver, då?

  172. Hur ska vi få in ekonomi till
    samhället? Hur ska skatterna se ut?

  173. Frågan är hur långt jag vågar gå
    innan Magdalena Andersson ringer.

  174. Precis som teknik och lagstiftning
    behöver följa med i utvecklingen-

  175. -måste
    våra ekonomiska instrument det.

  176. Arbetar vi mindre måste vi titta på
    hur vi ska finansiera välfärden.

  177. Det finns tecken på
    att man arbetar mer-

  178. -i och med den digitala revolutionen.

  179. Det måste politiken
    vara följsam kring.

  180. Både diskussionen som Anders
    tar upp... Vilken teknik vill vi ha?

  181. Hur kan vi underkasta tekniken
    demokratins medel?

  182. De stora samhällsförändringarna
    har inte skett av teknik allena-

  183. -utan när teknik är inbäddad i
    sociala och kulturella system.

  184. De normförändringar vi har sett
    under de senaste två seklen.

  185. Det är en klassisk fråga... Vi
    kommer tillbaka till den efter lunch.

  186. Varför man över huvud taget
    ska arbeta.

  187. Du var inne på att det blir mer och
    mer att tjänstemannayrken tas över.

  188. Och robotisering och digitalisering
    påverkar över hela arbetsmarknaden.

  189. Kan vi inte införa medborgarlön, då?

  190. -Vi inför inte medborgarlön.
    -Ett klart besked från regeringen.

  191. Diskussionen om arbetets värde
    är väldigt viktig.

  192. Jag tycker, precis som Anders-

  193. -att robotisering och digitalisering
    förbättrar arbetets kvalitet.

  194. Under 1900-talet har det skett.
    Farliga arbeten har försvunnit.

  195. Arbeten
    där robotar har varit lönsamma.

  196. Det har blivit dyrare
    för vi har krävt från politisk sida-

  197. -skydd av arbetare.
    Därför är robotar lönsammare.

  198. Där behöver man en dialog.

  199. Politiken behöver ställa krav
    som fylls upp med politik.

  200. För att parafrasera Anders...

  201. Dialogen vill jag se med ingenjörer,
    filosofer, politiker och allmänheten.

  202. Då är du ett exempel på det,
    som är doktor i teknikhistoria-

  203. -som har kommit in i
    regeringskansliet.

  204. Tycker du att du får gehör? Kan du
    bidra till den här diskussionen?

  205. Bortsett från att jag alltid får laga
    kaffemaskinen?

  206. Det är en tillgång
    att vara ingenjör i politiken.

  207. Jag är så respektlös mot teknik.

  208. Det finns en rädsla
    från politiskt håll för teknik.

  209. Ett sätt att behandla den
    fristående från samhället.

  210. Det gör man inte som ingenjör. Man
    ifrågasätter tekniken och ingenjörer.

  211. Vi behöver en mycket bredare
    politisk diskussion om teknik.

  212. Vi tackar Maja!

  213. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Var inte rädd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad kommer att hända med jobb, utbildning och arbetsliv i framtiden? Vilken påverkan har robotiseringen och digitaliseringen på arbetsmarknaden? Maja Fjaestad, statssekretare i Regeringskansliet, talar om digitaliseringens demokratiserande funktion. Som exempel tar hon möjligheten att via smartphones och appar starta företag, oavsett var du bor i världen. I mindre demokratiserade länder har teknikutvecklingen varit viktig då människor har fått tillgång till utbildning, upplysning och nyheter via internet. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Ämnen:
Teknik
Ämnesord:
Arbete, Digitalisering, Maskinteknik, Robotar, Robotteknik, Teknik, Teknikutveckling
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Robotdagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Bortom robotfronten

Var befinner sig utvecklingen på robotfronten idag och var kommer den att vara imorgon? Vad är spekulationer och vad är faktisk vetenskap? Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi vid KTH och ledamot i Sveriges unga akademi, berättar om hur det har sett ut och i vilken riktning utvecklingen går framåt. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Var inte rädd

Vad kommer att hända med jobb, utbildning och arbetsliv i framtiden? Vilken påverkan har robotiseringen och digitaliseringen på arbetsmarknaden? Maja Fjaestad, statssekretare i Regeringskansliet, talar om digitaliseringens demokratiserande funktion. Som exempel tar hon möjligheten att via smartphones och appar starta företag, oavsett var du bor i världen. I mindre demokratiserade länder har teknikutvecklingen varit viktig då människor har fått tillgång till utbildning, upplysning och nyheter via internet. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Vem vill opereras av en robot?

Vilken roll har människan i framtidens vård och vilken ska robotens vara? Vilka känslor väcker en robot hos oss? Litar vi på roboten? Ett samtal om etik, mänsklighet och behov. Medverkande: Sara Ljungblad, doktor i människa-maskin interaktion, Simon Winter, interaktionsdesigner och doktor i kognitionsforskning och Clara Lindblom, äldre- och personalborgarråd. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

När roboten tar över

Kommer roboten att bli smartare än människan? Hur ska vi agera om en superintelligens tar över jorden? Är det ren science fiction eller ett tänkbart scenario? Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute vid University of Oxford berättar om hur intelligenta robotarna kan bli. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Robotdagen 2015

Vems är skulden när en robot gör fel?

Vilka beslut ska robotar programmeras att tas i vilka situationer? Hur ska till exempel en självkörande bil bestämma när det råder en värdkonflikt? Vems är ansvaret? Kan en robot fatta moraliska och etiska beslut? Michael Laakasuo, doktor i filosofi vid Helsingfors universitet och Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute, University of Oxford, diskuterar ämnet. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Paneldebatt

De flesta experterna på seminariedagen Gruvor i fokus var nog överens om att ett gruvprojekt skulle skada Vättern och området runt omkring. Kan det finnas andra infallsvinklar? Publiken ställer frågor till experterna. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss