Titta

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Om UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Föreläsningar och diksussioner från Utrikespolitiska institutets fortbildningsdag med tema Mellanöstern. Hur påverkar händelseutvecklingen i Mellanöstern oss i Sverige? Vilken roll spelar Mellanöstern i den akuta flyktingsituationen? Vilka blir Irans utrikespolitiska kärnfrågor? Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mellanöstern och global politik : Från Osmanska rikets fall till idagDela
  1. Om vi ser på utvecklingen
    i Mellanöstern påverkar den oss-

  2. -mer än någonsin tidigare, samtidigt
    som skeenden är svåra att förstå.

  3. Världsutvecklingen i stort
    har många oroande tendenser.

  4. Vi märker det här på institutet
    också. Vad är det som händer-

  5. -och varför händer allt just nu?

  6. Vi kommer inte
    att få svar på alla frågor i dag-

  7. -men en djupdykning i den här
    regionen ger en djupare förståelse-

  8. -för en del av de här skeendena.
    Det är syftet med den här dagen.

  9. Vilka är riskerna, men finns det
    också möjligheter i Mellanöstern?

  10. Under vilka förutsättningar
    i såna fall?

  11. Vad får det som händer
    för konsekvenser för oss i Sverige?

  12. Vi ska börja med
    att knyta an till historien.

  13. Det osmanska, ottomanska
    eller till och med turkiska riket.

  14. Per Jönsson, journalist och mellan-
    östernanalytiker ska berätta.

  15. Per, hur påverkar
    uppdelningen av det osmanska riket-

  16. -dagens Mellanöstern? Du ska försöka
    knyta ihop säcken. Välkommen.

  17. Hur började det hela?

  18. Var och hur började det kaos
    och elände som vi bevittnar i dag?

  19. Inbördeskriget i Syrien,
    krigsliknande tillstånd i Irak-

  20. -Islamiska statens framryckning
    i flera länder.

  21. Det turkiska kriget mot kurderna,
    kurdernas situation.

  22. En rad andra konflikter.
    Den Israel-palestinska konflikten.

  23. Det kan man ge
    flera svar på flera plan på.

  24. Det närmast till hands liggande
    är att visa på Arabvåren 2011.

  25. Det var ju då
    den här rörelsen började-

  26. -och det var den som satte i gång det
    som blev ett inbördeskrig i Syrien.

  27. Man kan också peka på USA:s
    totalt havererade invasioner-

  28. -och ockupationer
    av Irak och Afghanistan-

  29. -som i en mening
    födde Islamiska staten-

  30. -och i en mening har dragit med sig
    en mängd obalanser och våldsutbrott-

  31. -över halva Mellanöstern.

  32. Man kan hoppa ett par år tillbaka
    till, till den 11 september 2001.

  33. Attackerna mot World Trade Center-

  34. -Usama Bin Ladins och al-Qaidas
    riktigt stora triumf som de såg det.

  35. Det var ju den som utlöste USA:s
    invasion av Afghanistan och Irak.

  36. 11 september tycker många
    är ett lämpligt datum att börja.

  37. Men då ska man tänka på
    att Usama bin Ladins al-Qaida-

  38. -startade långt tidigare,
    på 80-talet i Afghanistan-

  39. -som ett led i motståndet
    mot den sovjetiska ockupationen-

  40. -av Afghanistan, 1980 till 1989,
    kan man säga.

  41. Det kan man också se som ett led i
    det kalla kriget mellan öst och väst-

  42. -mellan Sovjetunionen och USA-

  43. -där en mängd länder och rörelser
    drogs in i den globala maktkampen-

  44. -ibland med och ibland mot sin vilja.

  45. Då kan man säga att det hela
    är en följd av kalla kriget-

  46. -en fortlöpande utveckling
    från kalla kriget.

  47. Men frågan är om man inte kan gå
    ännu längre tillbaka i tiden-

  48. -och se hur, så att säga,
    dagens Mellanöstern skapades.

  49. Då ska man tänka på att alla stater
    i Mellanöstern i dag-

  50. -utom Iran, som har en 2500-årig
    kontinuerlig historia bakom sig-

  51. -alla stater
    är mindre än 100 år gamla.

  52. Det har funnits länder som har hetat
    Egypten, Syrien, Marocko-

  53. -men dagens statsbildningar
    är mindre än 100 år gamla.

  54. De allra flesta
    av Mellanösterns stater-

  55. -upprättas som en direkt följd
    av första världskriget, dess utgång-

  56. -av osmanska rikets sammanbrott-

  57. -av kolonialmakterna Frankrikes
    och Storbritanniens manipulation.

  58. Dels upprättade de en del stater-

  59. -och dels upprättades en del stater
    som följd av deras koloniala politik.

  60. Den viktigaste biten i det här-

  61. -är osmanska rikets sammanbrott
    efter första världskriget.

  62. Osmanska riket valde att ställa sig
    på Tysklands och Österrikes sida.

  63. I det fenomenala nederlag
    som den alliansen led 1918-

  64. -upplöstes fyra imperier,
    kan man säga-

  65. -varav det största
    var det osmanska imperiet.

  66. Det var en världshistoriskt unik
    politisk skapelse.

  67. Det varade i ungefär 600 år,
    från ungefär 1300 till cirka 1920.

  68. Det beror på vilket år
    man bestämmer att det upphörde.

  69. Formellt upphörde det 1923,
    eller till och med 1924.

  70. Några år tidigare
    slutade första världskriget.

  71. Det är alltså ett gigantiskt rike
    när det var som störst-

  72. -och det var ett flerkulturellt,
    ett europeiskt-

  73. -ett turkiskt,
    med ett turkiskt folk från Asien-

  74. -delvis arabiskt,
    nordafrikanskt välde.

  75. Jag har en lista som jag inte ska gå
    igenom. Nästan 30 av dagens stater-

  76. -och regioner har någon gång-

  77. -under större delen av sin tid
    styrts av osmanska väldet.

  78. Det som man kan tänka på är att bland
    muslimer i stort i världen-

  79. -i den muslimska diskussionen-

  80. -ses osmanska riket
    som det mest fullständiga bygget-

  81. -av islamiska politiska institutioner
    i historien-

  82. -och den mest utbredda,
    mest inflytelserika-

  83. -islamiska statsmakten i historien.

  84. Jag har en liten video här
    som jag tänkte visa.

  85. Den är lite rolig.
    Jag har hittat den på Youtube.

  86. Den visar hur... Jag hoppas
    att det är ljud på den här.

  87. Den visar hur det börjar som en liten
    statsbildning i norra Turkiet-

  88. -och hur det bredde ut sig. Här ser
    vi den lilla svarta pricken mitt på.

  89. Så ser man årtalen.
    1320 är det ungefär.

  90. Osman hette den första härskaren.

  91. Han upprättade riket 1299.

  92. Ungefär 1299.
    Sen utvidgades det som vi ser här.

  93. Det var ett rike
    med ständigt skiftande gränser-

  94. -och som nästan alltid
    befann sig i krig-

  95. -antingen som här, när man erövrar
    nya områden hela tiden...

  96. Ekonomin var mycket byggd på
    att erövra och plundra nya områden.

  97. Här ser vi det magiska 1453.
    Där tog man Konstantinopel.

  98. Där erövrar man den sista utposten
    av Bysans, det östromerska väldet.

  99. Sen fortsatte det
    att utvidgas mer och mer.

  100. Nu kommer ett viktigt årtal - 1516.

  101. Plötsligt tar man nästan hela det
    som i dag kallas Mellanöstern-

  102. -i ett stort slag 1516.

  103. Och man börjar sakta möta motstånd
    från europeiska stormakter-

  104. -England, Frankrike, naturligtvis.

  105. Även Ryssland,
    från 1600-talet och framåt.

  106. Man slogs hela tiden
    mot Iran i öster.

  107. Det var... Ni ser att gränserna
    växlar. Ungefär vid den här tiden-

  108. -1600-talet, började det gå tillbaka
    och man mötte större motgångar.

  109. Framför allt gentemot Tsarryssland.

  110. En fascinerande liten video.

  111. 1699 och senare började det
    kontraktera ordentligt.

  112. Även om det då och då breder ut sig.

  113. När de slåss mot Persien, som då
    börjar försvagas också, eller Iran.

  114. På 1800-talet sker en försvagning-

  115. -och ett försök att reformeras
    i mer europeisk riktning-

  116. -med modern teknik
    och att man lär sig av Västeuropa-

  117. -och moderna...tekniker.

  118. Nu händer snart...
    Man är fortsatt hela tiden i krig.

  119. Strax... Där kommer Storbritannien
    och erövrar Egypten och Sudan.

  120. Frankrike erövrar Algeriet. Det
    krymper under första världskriget-

  121. -och efter första världskriget. Kvar
    är nåt som inte är osmanska riket-

  122. -utan det är nationalstaten Turkiet.

  123. Den där borde vi stänga av nu.
    Jag hoppas den gör det av sig själv.

  124. Då undrar man: vad betyder osmanskt?
    Å ena sidan är det islam.

  125. Det är islam i sin storhet.

  126. I en mening är det
    ett enreligiöst välde.

  127. Den styrande principen är islam.

  128. Sultanen i Istanbul
    övertog kalifatet-

  129. -efterträdarposten till Muhammed, som
    tidigare hade legat i arabvärlden-

  130. -i Egypten, men vid slaget 1516
    i Dabiq i norra nuvarande Syrien-

  131. -så vann sultanen Selim den grymme-

  132. -Selim II, över Egypten
    och det egyptiska väldet-

  133. -och man tog hela Levanten, Egypten
    och en stor del av arabvärlden.

  134. Dabiq är en symbol, numera,
    i dag, för Islamiska staten.

  135. Deras tidskrift kallas Dabiq,
    av olika skäl.

  136. Om man glömmer religionen var det
    också ett unikt politiskt system-

  137. -med en härskarelit, osmanerna-

  138. -med slavar som naturliga delar
    i statsförvaltningen och i styret.

  139. Det var inte feodalstyre
    som i Europa-

  140. -utan sultanen och sultanatet
    ägde all mark i riket-

  141. -och förläningar var bara på livstid.
    De gick inte att ärva.

  142. Det som är mest känt för många
    är att riket var mångspråkigt-

  143. -med kanske 50 olika språk,
    det var mångetniskt-

  144. -med kurder, olika albaner,
    araber, turkar...

  145. Det var mångkulturellt.
    Judar sökte sig till osmanska riket-

  146. -och fick de en fristad bland annat
    från spanjorerna efter 1492.

  147. Det är en sanning med modifikation.
    Det var mångreligiöst.

  148. Judar kunde verka, kristna
    och andra religioner kunde verka-

  149. -men alla andra religioner, framför
    allt judar och kristna, som tilläts-

  150. -var andra klassens religioner
    och betalade en särskild skatt-

  151. -till sultanatet-

  152. -men i gengäld slapp de värnplikt
    och slapp delta i krigsmakten.

  153. Faktum är att osmanska riket
    inte var angelägna om-

  154. -att de kristna
    skulle övergå till islam.

  155. Man kunde utvinna mycket skatt
    av dem. Det var en stor inkomstkälla.

  156. Vi kommer tillbaka till det.

  157. Det innebär att osmanska härskare,
    Osmans familj, osmanerna...

  158. Man ska inte se dem som turkar.
    De kom från en turkisk stam-

  159. -men de själva såg sig inte som
    turkar, utan som en gudomlig elit.

  160. Om man upptog individer
    från andra folk-

  161. -och gjorde dem till muslimer så
    kunde de ingå i eliten, byråkratin-

  162. -armén och sultanens hov
    och de kunde bli guvernörer.

  163. Det är lite förenklat här.
    Det var krigsmakten, byråkratin-

  164. -och det var ky... Inte kyrkan,
    utan det var de religiösa ledarna.

  165. Det här går jag inte in på tror jag.

  166. Det här kan vara roligt
    att komma ihåg.

  167. Man hade olika härskartekniker,
    dels för att överleva-

  168. -och dels för att härska över andra.
    Man beskyddar andra religioner-

  169. -i utbyte mot
    att man tar en tämligen hög skatt.

  170. Ett sätt att ta in skatt var att
    plocka upp unga män i kristna länder-

  171. -ta dem från familjerna,
    med våld eller övertalning-

  172. -och ta dem till Istanbul.

  173. Det var unga pojkar,
    kanske i tolvårsåldern-

  174. -som tvingades att övergå till islam-

  175. -och så såg man vad de var bäst på.
    En del blev soldater-

  176. -en del blev bokligt lärda,
    andra blev till andra yrken.

  177. En slav i osmanska riket
    kunde vara nåt väldigt fint.

  178. Han kunde vara
    den närmaste under sultanen.

  179. Många familjer på Balkan,
    påstår dåtida skrifter-

  180. -var väldigt glada
    när sultanens män tog deras söner-

  181. -för då visste man att de fick
    en bra framtid i osmanska riket.

  182. Det här kalifatet antog man 1516,
    och det blev periodvis viktigt-

  183. -att sultanen i Istanbul
    också var beskyddare av-

  184. -och företrädare för
    alla världens muslimer.

  185. Det spelade roll vid första
    världskrigets utbrott.

  186. Han var alltså också kalif.

  187. Kalif - profeten Muhammeds
    efterträdare eller ställföreträdare.

  188. Man hade jihadbegreppet,
    att krig mot otrogna...

  189. Under sultanatet
    var det egentligen alltid-

  190. -den politiska makten som förklarade
    jihad, eller snarare kalifen.

  191. Det var en hopblandad roll. De man
    främst krigade mot, det var otrogna.

  192. De främsta fienderna var
    avfällingarna från sunni-islam-

  193. -det vill säga
    shiamuslimer och andra.

  194. Där nämner vi Dabiq,
    att det blev ett mytiskt begrepp.

  195. Dabiq är också i islamisk mytologi-

  196. -platsen för slutstriden
    mellan de otrogna och muslimerna.

  197. Sista striden, så att säga.

  198. Man kallar sig mycket självmedvetet
    "Bysans och Östroms arvtagare".

  199. Det var en väldigt självmedveten
    styrelseform i ett enormt rike-

  200. -som gjorde enastående intryck på den
    muslimska samfälligheten i världen.

  201. Men, som jag sa under filmen,
    man försvagades-

  202. -och slogs mot europeiska stormakter
    och förlorade en bit efter den andra.

  203. Egypten och där omkring
    till britterna 1882.

  204. Övriga Nordafrika
    till Frankrike tidigare.

  205. Vid 1914 var det bara det här kvar.

  206. Alltså dagens Turkiet och Levanten,
    länderna vid östra Medelhavet...

  207. ...och ungefär halva arabiska halvön.

  208. Det där har en lång historia,
    hur det till slut föll samman.

  209. Man kan nämna några här.
    Jag kommer in på det senare igen.

  210. Balfourdeklarationen
    och Sykes-Picot-avtalet-

  211. -som var ett avtal
    mellan Storbritannien och Frankrike.

  212. Om man vinner första världskriget,
    om osmanska riket faller-

  213. -hur ska man då dela upp spillrorna?
    En grov uppdelning var då-

  214. -att man drog en linje från
    ungefär Haifa i nuvarande Israel-

  215. -till Mosul i nuvarande Irak.
    Allt norr därom tillföll Frankrike-

  216. -det söder därom Storbritannien.

  217. Balfourdeklarationen är det berömda
    brittiska utrikesministerns brev-

  218. -till Lord Rothschild,
    världssionismens representant-

  219. -att Storbritannien ser med välvilja
    på att upprätta ett judiskt hem-

  220. -i kallas Palestina, men det får inte
    gå ut över ursprungsbefolkningen.

  221. Medan den första delen i löftet
    förverkligas på olika sätt-

  222. -så glömde man bort det andra.

  223. Jag kommer in på Sèvresfördraget.

  224. Vad som blir kvar av osmanska rikets
    sönderfall efter första världskriget-

  225. -var ungefär de här bitarna.
    Balkanstaterna.

  226. I stort sett hela Balkan
    tillhörde osmanska riket tidigare-

  227. -och kaos där
    har vi sett både åren efteråt-

  228. -men framför allt
    kanske i modern tid, på 90-talet.

  229. Den mest konkreta efterföljden
    var Atatürks Turkiet.

  230. Mustafa Kemal Atatürk,
    som grundade Turkiet.

  231. Sen har vi hundra års konflikt mellan
    det som i dag är Palestina/Israel-

  232. -som inte var det för hundra år sen.

  233. Palestina var en geografisk
    beteckning och inget politiskt.

  234. Vi har Libanon,
    med dess femton års inbördeskrig-

  235. -vi har Saddam Husseins Irak
    och vi har Hafiz Assads Syrien.

  236. Riktiga konflikthärdar allesammans-

  237. -som uppstår
    ur osmanska rikets smulor.

  238. Jag kan inte gå in på dem så noga-

  239. -men jag illustrerar
    med en framsida på tidskriften Time.

  240. Det är roligt att se
    att de alltid har varit på hugget-

  241. -med att visa på världspolitikens
    viktiga personer och händelser.

  242. Det var det här Sèvresfördraget,
    som jag nämnde nyss.

  243. Det var segrarmakternas avtal
    när det gällde osmanska riket.

  244. Då upplöstes formellt osmanska riket.

  245. Inte nog med att man delade upp det
    i Mellanöstern och Balkan-

  246. -utan man skulle också dela upp
    Turkiet i en massa småbitar-

  247. -ungefär så här. Det enda som skulle
    vara kvar var det gula i mitten-

  248. -ett litet område runt Ankara. Sen
    var det italienska och franska zoner-

  249. -och eventuellt en kurdisk stat
    och en armenisk stat.

  250. Det fanns grekiskt inflytande
    i det blåa i väster-

  251. -inte bara inflytande,
    grekisk ockupation.

  252. Det där accepterade inte
    krigshjälten Kemal Atatürk-

  253. -och en grupp nya turknationalister-

  254. -som inte alls
    bar det osmanska arvet.

  255. Det osmanska arvet var ju
    mångnationalistiskt och muslimskt.

  256. De här nya turkiska nationalisterna
    med Atatürk i spetsen-

  257. -ville efterlikna Europa,
    de skulle göra en nationalstat-

  258. -en riktig turkisk nationalstat,
    som bara var turkisk, inget annat.

  259. För det utkämpade man
    ett befrielsekrig i 20 år-

  260. -mycket framgångsrikt.
    Atatürk var en mästerlig strateg.

  261. Han hade till och med vunnit
    över britterna 1915 vid Gallipoli.

  262. Han lyckades kasta ut greker,
    britter och andra under tre års krig-

  263. -och upprättar
    den nya turkiska staten 1923-

  264. -där man i ett internationellt
    fördrag lade fast Turkiets gränser.

  265. Det verkligt konstituerande
    i den nya turkiska republiken var-

  266. -och det går aldrig att glömma bort,
    att den var turkisk.

  267. Inte mångnationell,
    mångetnisk eller mångspråkig-

  268. -och framför allt inte kurdisk.

  269. Eftersom kurderna var missnöjda
    med att Sèvresfördraget inte blev av-

  270. -ledde det till kurdiska uppror
    redan på 20-talet.

  271. Atatürk och hans kompisar
    sa föraktfullt att alla var turkar-

  272. -och kurderna var bergsturkar
    för att de bodde i bergen.

  273. Vi hoppar över hela Turkiets historia
    till 1984-

  274. -då en ny kurdisk rörelse
    med marxistiska inslag-

  275. -inleder ett separatistiskt krig
    mot centralmakten i numera Ankara-

  276. -som blev den nya huvudstaden 1923-

  277. -som ännu inte har avslutats
    och som i år har blossat upp igen-

  278. Även under det mjukislamistiska AKP-

  279. -och premiärminister,
    numera president, Erdogan-

  280. -har man uttryckt en vision om
    att återskapa det osmanska väldet-

  281. -i en mening, alltså sunnimuslimernas
    främsta företrädare i världen.

  282. Där är man delvis
    i konkurrens med Islamiska staten-

  283. -fast med helt andra medel.

  284. Sen har vi
    den här hundraåriga konflikten.

  285. Vad det bottnar i
    har ju en lång europeisk historia.

  286. Sionismen, det är ju inte
    ämnet för i dag, uppstod i-

  287. -Theodor Herzls och andras idé
    om att skapa en stat för judar-

  288. -för att judar har förföljts
    i alla andra länder-

  289. -och enda sättet för judar att leva i
    fred är att skapa en egen stat.

  290. Man fick medhåll från Storbritannien
    1917, i Balfourdeklarationen-

  291. -då judarna lovas ett slags hemland,
    lite odefinierat vad det betyder.

  292. Händelsernas utveckling...

  293. Britterna klarar inte av
    att styra sitt mandat i Palestina-

  294. -som man har fått uppdrag att sköta,
    ett slags koloni-

  295. -utan drar sig ur 1947.
    Däremellan har vi andra världskriget-

  296. -och Förintelsen
    av sex miljoner judar-

  297. -vilket gör att världsopinionen
    stöder skapandet av en judisk stat.

  298. Det blev också väldigt motstånd
    från arabvärlden, så då utropade-

  299. -första premiärministern, David Ben-
    Gurion, Israel ensidigt 14 maj 1948.

  300. Det infaller
    under ett betydande stort krig-

  301. -där Israel utvidgar
    sina gränser en bra bit utöver-

  302. -det som FN:s delningsmandat
    från 1947 hade förutsett.

  303. Sen kommer ett antal krig startade
    av Israel eller av arabländerna-

  304. -och den stora händelsen är att
    Israel ockuperar övriga Palestina-

  305. -i sexdagarskriget 1967.

  306. Sen har vi också sett att med
    en delvis annan politik så har...

  307. ...judiska bosättningar
    med arméns hjälp förvandlat...

  308. ...större delen av Västbanken
    till i stort sett israeliskt land.

  309. I dag heter det
    i det stora mantrat i Israel-

  310. -att judar ska ha rätt att bosätta
    sig i hela landet Israel-

  311. -alltså inte staten Israel, som
    utropades 1948, utan i landet Israel-

  312. som vagt definieras
    som det bibliska Israel.

  313. Här ser vi det grafiskt...

  314. 1947 var det gröna där
    palestinskt land, i nån mening.

  315. Vi ser FN:s delningsplan 1947,
    ungefär 50/50-

  316. -efter sexdagarskriget,
    och som det ser ut i dag-

  317. -vad som återstår
    av palestinskt territorium.

  318. Det palestinska statsprojektet
    fanns inte för hundra år sen.

  319. Visserligen var det
    en arabrevolt av stora mått 1936-39-

  320. -men det var i minst lika hög grad
    mot det brittiska styret-

  321. -över Nationernas förbunds
    mandat Palestina. Det slogs ner.

  322. Sen har vi då 1948,
    där araberna i Palestina-

  323. -verkligen förlorade
    mot den nya judiska staten-

  324. -och en övervägande majoritet
    av araberna som bodde där flydde.

  325. Det är först därefter, egentligen
    i samband med sexdagarskriget 1967-

  326. -som det uppstår
    en riktig palestinsk nationalism.

  327. Det finns spår av det tidigare,
    i intellektuella kretsar-

  328. -men dessförinnan var de som bodde i
    Palestina först osmanska undersåtar-

  329. -och sen brittiska undersåtar, och
    en palestinsk nationalism växte fram-

  330. -på allvar efter sexdagarskriget.

  331. Det ledde efter ett par decennier
    till ett riktigt folkligt uppror-

  332. -som efter några år,
    och delvis med USA:s ingripande-

  333. -ledde till Osloavtalet,
    där det uppstår en palestinsk stat.

  334. Det ska bli permanent fred
    mellan israeler och palestinier.

  335. Nu var det en massa händelser,
    som mordet på premiärminister Rabin-

  336. -och Netanyahu och det nya Likud,
    som gjorde att det aldrig blev av.

  337. Det var mycket nära år 2000, när...

  338. ...president Clinton var nära ett
    fredsavtal, men det lyckades inte.

  339. Den andra intifadan utbröt 2000,
    och höll på i ungefär fem år.

  340. Det var en styrd intifada,
    inte alls lika spontan.

  341. Den var väpnad och mycket blodig.

  342. Israel vann en förkrossande seger
    över palestinierna i området.

  343. Sen dess har inte palestinierna
    hämtat sig.

  344. Det var så att säga sista spiken
    i kistan gentemot Israel-

  345. -och därefter blev det så att den
    palestinska rörelsen splittrades-

  346. -i en sekulär del
    som styr på Västbanken-

  347. -och en islamistisk del,
    Hamas, som styr i Gaza.

  348. Det innebär att även motståndet
    mot Israel är splittrat.

  349. Man kan säga att Israel
    definitivt har vunnit den här kampen-

  350. -först mot arabstater
    i fyra-fem krig-

  351. -och sen mot palestinierna
    på det palestinska området.

  352. Det där är naturligtvis nåt
    som en del höjer på ögonbrynen åt-

  353. -men det är min definitiva bedömning.

  354. Libanon är liksom Syrien och Irak-

  355. -också en konstruerad stat.

  356. Libanon skapades av Frankrike 1920.

  357. Frankrike hade en föreställning,
    sen korstågens tid och 1500-talet-

  358. -och under alla århundraden-

  359. -att man slår vakt
    om de kristna i Mellanöstern.

  360. När det här gyllene tillfället
    öppnar sig skapar man 1924-

  361. -en kristet dominerad utpost
    i Mellanöstern.

  362. Man slet loss en bit
    med kristen befolkning-

  363. -centrala Libanon, berget Libanon.

  364. Man lade till Bekadalen
    och lite kustområden-

  365. -med muslimsk majoritet
    och skapade staten Libanon-

  366. -alltså nånting
    som aldrig hade funnits tidigare.

  367. Den muslimska befolkningen
    växte snabbare än den kristna-

  368. -och med tiden
    blev det muslimsk majoritet.

  369. Det var en orsak till
    att det utbröt inbördeskrig 1975-

  370. -även om startpunkten var
    en inomkristen strid.

  371. Femton års förfärligt inbördeskrig.

  372. Sen dess har Libanon aldrig varit
    o-ockuperat, om man säger så.

  373. Det har hela tiden varit dominerat
    av utländska makter.

  374. Syrien, Israel,
    Hizbollah, som är Iran, kan man säga.

  375. Det finns arton officiellt erkända
    religiösa sekter i Libanon.

  376. Efter inbördeskriget
    har det varit relativt lugnt.

  377. Eftersom de där arton sekterna
    är reglerade konstitutionellt-

  378. -och håller olika maktpositioner
    i statsapparaten-

  379. -så är Libanon lite grand
    som ett mini-osmanska riket.

  380. Visserligen inte
    centralt styrt från en sultan-

  381. -men man har det mångkulturella,
    mångreligiösa, mångetniska.

  382. Det är ett mini-osmanska riket
    i nån mening.

  383. Sen har vi Irak då, som också
    skapades av britterna ungefär 1920-

  384. -även om det inte blev
    en formell stat förrän 1932.

  385. Den var också konstruerad Man tog
    tre provinser i osmanska väldet-

  386. -Basraprovinsen,
    Bagdadprovinsen och Mosulprovinsen-

  387. -och slog ihop till en stat.
    Det tog några år.

  388. Där installerade man
    främmande fåglar på tronen.

  389. Man tog kungar från arabiska halvön-

  390. -som var söner till en kung
    som britterna lurade grundligt-

  391. -under och efter första världskriget.

  392. Man kompenserade genom att sätta
    söner på troner i Jordanien och Irak.

  393. Utmärkande...

  394. ..var att såväl under det osmanska
    väldet som det brittiska...

  395. ...som under kungarna,
    och senare Saddam Hussein...

  396. ...så styrdes Irak
    av sunnimuslimska, arabiska eliter.

  397. Eftersom sunnimuslimerna bara utgör
    20 procent av befolkningen i Irak-

  398. -innebär det att under alla dessa år
    blev det två stora folkgrupper-

  399. -som diskriminerades
    och stundom förtrycktes.

  400. Det ena var shiamuslimerna
    i söder och centrala...

  401. Här ser man bilden.
    Det gröna är shiamuslimer.

  402. Och kurderna, femton-tjugo procent,
    i norr. Det röda.

  403. Det här är väldigt grovt. De
    förtrycktes av en sunnimuslimsk elit.

  404. Det var alltså i hundratals år
    detta var ett fall-

  405. -men i och med att USA
    störtade Saddam Hussein 2003-

  406. -och införde demokrati från ovan-

  407. -alltså väljardemokrati -
    en man, en röst-

  408. -så var det ganska givet hur
    det skulle gå i parlamentsvalet 2005-

  409. -nämligen att shiamuslimerna,
    som alltid hade diskriminerats-

  410. -röstade bara på shiamuslimska
    politiker och partier-

  411. -vilket gör att den politiska
    centralmakten i Bagdad-

  412. -är helt dominerad
    av shiamuslimska intressen-

  413. -och indirekt delvis av iranska,
    eftersom Iran stödde shiamuslimerna-

  414. -under hela Saddam Hussein-perioden.

  415. Tack vare demokratin har man
    låst fast ett slags majoritets-

  416. -inte diktatur,
    men ett majoritetsstyre-

  417. -som missgynnar
    sunnimuslimska araber och kurder.

  418. Så har vi det kanske ännu märkligare
    fallet av konstruerade länder-

  419. -som också skapades
    av kolonialmakten Frankrike-

  420. -det försvagade Frankrike-

  421. -som hade förlorat sina soldater
    i första världskriget-

  422. -och inte hade nån ekonomi kvar.
    De kom på ett nytt sätt att styra.

  423. Man tog en av folkgrupperna i Syrien,
    nämligen alawiterna-

  424. -och erbjöd alawiterna
    att bli kolonialpoliser.

  425. Alawiterna var
    en etnisk och religiös minoritet-

  426. -en avläggare av shiaislam,
    som i över 1 200 år-

  427. -hade förtryckts å det gruvligaste-

  428. -i Syrien och dessförinnan
    i det som i dag är Irak.

  429. De hade aldrig haft nån ställning
    och hade levt uppe i...

  430. Ni ser det röda där, i västra...

  431. Det finns en bergskedja
    som ibland kallas Alawitbergen-

  432. -eller Alawibergen,
    en bit innanför gränsen.

  433. Fransmännen gav dem...
    Man kan jämföra alawiterna i Syrien-

  434. -under fram tills dess
    med romernas historia i Europa.

  435. Absolut utanförstående samhället
    under många hundratals år-

  436. -och sedda på
    med samma förakt och nedlåtenhet.

  437. Fransmännen såg en möjlighet.
    Man utbildade kolonialsoldater-

  438. -som höll landet i schack, delvis-

  439. -genom att man gav alawiterna
    pengar, uniform, vapen, status, jobb-

  440. -sysselsättning,
    en plats i samhället.

  441. När Syrien 1946 blev självständigt-

  442. -så fortsatte det här
    i viss utsträckning.

  443. Den sunnimuslimska elit som skulle
    föra politik klarade inte av det-

  444. -utan det var statskupp vartannat år
    i ett halvt sekel.

  445. Under tiden fortsatte alawiterna
    att utbildas på officersskolor.

  446. Till slut, 1970,
    tog en alawitgeneral...

  447. ...pappa Assad, makten.

  448. Hafiz al-Assad tog makten 1970
    i en oblodig kupp.

  449. Efter det har det fram till 2011
    varit i stort sett lugnt.

  450. På den tiden i Mellanöstern, att
    en alawit blev president i Syrien-

  451. -var ungefär som att en kastlös hade
    blivit maharaja i en indisk stat-

  452. -eller att en jude hade blivit tsar
    av det judefientliga Ryssland.

  453. Det var en enorm händelse.

  454. Fortsättningen vet ni. Sista steget
    i det här är framväxten av IS.

  455. Man kan på sitt sätt säga
    att IS är...

  456. Det finns många aspekter,
    men IS är i viss mån en reaktion-

  457. -mot Mellanösterns utveckling-

  458. -som skapades
    av kolonialmakternas framfart-

  459. -eller sätt att styra
    efter osmanska rikets fall.

  460. Man ser här...

  461. Det är IS målsättning
    att upphäva alla nuvarande gränser-

  462. -alltså de gränser
    som formades kring 1920 och framåt.

  463. Och man ska utkräva hämnd
    för alla de oförrätter-

  464. -som IS upplever, men som också
    väldigt många sunnimuslimer upplever-

  465. -att sunnimuslimer
    i hela Mellanöstern har utsatts för.

  466. Här har vi en sån självbild av detta.

  467. Målsättningen är att dels
    riva upp det där statssystemet-

  468. -dels skapa ett kalifat,
    ett ord från det osmanska riket.

  469. Man vill återskapa kalifatet.

  470. Efter att Atatürk
    upphävde kalifatet 1924-

  471. -har det funnits ett slags dröm
    bland många sunnimuslimer-

  472. -att återupprätta kalifatet, för att
    det är rätt sätt att styra muslimer.

  473. Den där bilden har vi sett
    många gånger tidigare-

  474. -den lite svåra, knöliga,
    som ser ut som en spindel.

  475. Vi kan också se att IS
    har skapat en mängd nya provinser.

  476. Ofta får man se från IS-medier
    en karta som ser ut ungefär så här-

  477. -det vill säga
    mycket större än kärnterritoriet.

  478. Det här är fortsättningen av
    kärnterritoriet och målsättningen.

  479. Det är ett återupprättande
    av det osmanska kalifatet-

  480. -som det såg ut en gång i tiden-

  481. -fast ännu mycket större.

  482. Där nånstans tror jag
    man hittar den riktiga kärnan-

  483. -bakom IS framgångar
    i så många länder-

  484. -och bland många muslimer, även om de
    flesta tar avstånd från IS metoder.

  485. -Jag slutar där.
    -Strålande, Per. Stort tack.

  486. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från Osmanska rikets fall till idag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Ämnen:
Geografi > Asien, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Andra länders politik och statsskick
Ämnesord:
Historia, Mellanöstern, Osmanska riket, Turkiet, Turkiets historia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Dela vatten

Jordanfloden, freden och politiken

Jordanfloden gränsar till fem länder och har varit en källa till konflikt i årtionden. Längs floden finns ömsesidigt beroende och samtidigt väldigt olika förutsättningar i sårbarhet och motståndskraft. Karin Aggestam, föreståndare för freds- och konfliktforskning vid Lunds universitet, menar att det är för mycket fokus på tekniska lösningar och modeller formade i Bryssel istället för i den lokala verkligheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - migration

Gränslöst?

Det blir allt svårare att ta sig över gränsen och in i Europa, särskilt för migranter från Afrika och Asien. Vad skulle hända om man tog bort visumkravet? Vi samtalar med bland andra socialantropologen Sharam Khosravi och Bo Malmberg, professor i kulturgeografi.

Fråga oss