Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Föreläsningar av 2015 års Nobelpristagare i litteratur, medicin, fysik, kemi och ekonomi. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien. Inspelat i december 2015.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015: William C. Campbell, medicinDela
  1. William C. Campbell
    tog en kandidatexamen-

  2. -vid Trinity College,
    Dublins universitet på Irland, 1952-

  3. -och en doktorsexamen
    vid Wisconsins universitetet 1957.

  4. Han jobbade vid Merck Institute
    for Therapeutic Research från 1957.

  5. Under 1984 blev han chef
    för assayforskning och utveckling.

  6. Campbell är i dag forskare emeritus
    vid Drew University i USA.

  7. En applåd för dr Campbell,
    som ska ge sin Nobelföreläsning:

  8. "Ivermectin:
    en betraktelse över enkelhet."

  9. Eders excellenser,
    mina damer och herrar.

  10. Som titeln visar
    avser jag prata om enkelhet.

  11. Enkelhet i
    den vetenskapliga kontexten.

  12. När jag talar om enkelhet
    försöker jag inte antyda-

  13. -att vetenskapen i sig är enkel.

  14. Jag ska heller inte antyda
    att utvecklingen av ivermectin-

  15. -var en övning i enkelhet.

  16. Jag vill snarare rikta fokus
    mot vetenskapens inslag av enkelhet.

  17. Det tänker jag göra genom att peka på
    enkelhetens framträdande roll-

  18. -vid ivermectins tillblivelse.

  19. Det är sedan länge erkänt-

  20. -att enkelhet har
    en inneboende tjusning-

  21. -för både forskare och andra.

  22. Enkelheten prisas ofta
    inom vetenskapen-

  23. -som något vackert.

  24. Jag vill dock prata om enkelhet,
    inte som något vackert-

  25. -utan som något av reell nytta.

  26. Föreställ er
    följande verkliga, faktiska händelse.

  27. På en viss dag, den 9 maj 1975-

  28. -fanns det en mus i en låda
    på ett laboratorium.

  29. Den hade infekterats med mask,
    i små mängder, så den inte blev sjuk.

  30. På just denna dag
    förändrades musens diet.

  31. Den förändrades genom att en vätska
    blandades ner i musens föda.

  32. Den åt blandningen i nästan en vecka.

  33. Sen återgick den
    till sin vanliga diet.

  34. Nästan en vecka senare
    var den fri från maskar.

  35. Musen hade blivit botad.

  36. Från det ögonblicket
    inleddes en händelsekedja-

  37. -som ledde till ett framsteg-

  38. -inom både humanmedicin
    och veterinärmedicin.

  39. Detta framsteg
    och vetenskapen bakom-

  40. -ledde i sin tur till förändringar
    i behandlingen av sjukdomar.

  41. Läkemedlet ivermectin
    kom alltså till stånd-

  42. -tack vare enkel vetenskap.

  43. Det var inte konventionell
    eller självklar vetenskap-

  44. -men däremot enkel vetenskap.

  45. Jag skulle vilja göra en utvikning
    med koppling till en annan fråga.

  46. Jag har fått frågan hur det kändes-

  47. -när jag fick veta
    att jag hade tilldelats priset.

  48. Jag kan säga att
    jag genast fylldes av två känslor.

  49. Den ena var glädje och tacksamhet,
    den andra var sorg.

  50. Sorgen berodde på
    att jag genast insåg-

  51. -att alla de som bidrog
    till läkemedlets utveckling-

  52. -inte kunde hedras individuellt.

  53. Därför är jag här som representant
    för Mercks forskningsgrupp-

  54. -och i den rollen
    är jag oerhört tacksam och hedrad.

  55. Vad fanns då i den där vätskan-

  56. -som blandades med
    musens vanliga föda den 9 maj?

  57. Det var en vätska i vilken
    en bakteriestam hade fått föröka sig.

  58. Den hade brutit ner näringsämnen
    och skapat diverse biprodukter-

  59. -alltså metaboliter av olika slag.

  60. Med andra ord
    hade vätskan som tillsattes-

  61. -blivit fermenterad
    av bakteriestammen.

  62. Stammen hade isolerats
    och skickats till Merck-

  63. -av dr Satoshi Ōmura,
    som ni nyss lyssnade på-

  64. -och som också tilldelas priset
    som förde hit oss i dag.

  65. Många år senare hade jag nöjet
    att besöka honom i Tokyo.

  66. Alla mikrober ser inte identiska ut
    och beter sig heller inte identiskt-

  67. -men Kitasato Institute och Merck
    var båda intresserade-

  68. -av att hitta mikrober
    som stack ut i mängden.

  69. Mikrobiologer ledsnar på
    att upptäcka-

  70. -mikroorganismer
    som redan har upptäckts.

  71. Professor Ōmura skickade mikrober
    som var nya för mikrobiologerna.

  72. Vi upptäckte att
    en av dessa nya mikrober-

  73. -producerade en ny substans-

  74. -och att denna substans hade
    en stor effekt på maskparasiter-

  75. -och även vissa andra parasiter,
    men den historien får anstå.

  76. Musen som jag nämnde var ensam.

  77. Jag menar inte att den var ogift...

  78. ...utan att den särskilda dieten...

  79. ...testades i en enda mus.

  80. Oftast testar man saker
    på större grupper av möss-

  81. -men det här testet gjordes
    i en enda mus.

  82. Andra möss fick föda blandad med
    andra vätskor från andra bakterier-

  83. -men bara en mus och en vätska
    gav det lyckade utfallet.

  84. Metoden, som kan tyckas ovanlig-

  85. -utvecklades på parasitologienheten
    hos Merck av dr John Egerton.

  86. På samma enhet
    var dr Dan Ostlind en pionjär-

  87. -i att minska experimentgrupper
    till att omfatta ett enda djur.

  88. Enkelheten var början
    på ivermectins historia.

  89. Därefter följde komplexitet.

  90. Många års komplex grundforskning-

  91. -och många års komplex utveckling.

  92. Farmakologisk utveckling präglas inte
    av enkelhet, utan av komplexitet.

  93. Många forskare och många discipliner
    var inblandade i denna utveckling.

  94. Jag ska nämna en eller två,
    kanske med fokus på parasitologi-

  95. -men jag utgår ifrån att jag,
    i den skrivna versionen av mitt tal-

  96. -får chansen att tacka mina kollegor,
    min familj och mina vänner-

  97. -mer ingående.

  98. Många saker hände samtidigt.

  99. Mikrobiologerna beskrev
    bakteriestammen-

  100. -som en ny art av Streptomyces.

  101. Kemister och biologer isolerade
    den substans som dödade maskarna.

  102. De övertygade mikroorganismen-

  103. -att producera substansen
    i större mängd.

  104. Analytiska kemister slog fast
    dess kemiska struktur.

  105. Det rörde sig om en familj molekyler
    som vi gav namnet "avermectin".

  106. Synteskemisterna lyckades skapa
    en ännu bättre variant.

  107. Jag ska visa er molekylstrukturen.

  108. Det här en bild
    som jag tog på dr Ōmura år 1990.

  109. Som ni ser
    har han inte förändrats alls.

  110. Det här är originalsubstansen,
    avermectin B1a.

  111. Bilden är förenklad
    och många detaljer saknas.

  112. Den kallas även abamectin.
    Det är alltså originalsubstansen.

  113. Våra vänner
    inom den organiska kemin-

  114. -medger att bakterier gör substanser
    som människor inte kan göra-

  115. -men verkar anse att bara kemister
    kan göra dem ordentligt.

  116. Därför modifierade de substansen.

  117. De skapade en bättre version
    som visas här.

  118. Jag antar
    att ni genast såg skillnaden...

  119. ...men om ni till äventyrs inte
    gjorde det...

  120. ...ska ni rikta uppmärksamhet mot
    det övre högra hörnet.

  121. Där ser ni bindningen
    mellan kol 22 och kol 23.

  122. De har båda fått
    en extra vätebindning.

  123. Det uppnåddes genom hydrering
    av avermectin-

  124. -och resultatet är ivermectin.

  125. Ivermectin är alltså
    22,23-dihydroavermectin B1a.

  126. B1a är en molekyl ur den nya gruppen.

  127. De hade gjort detta genom hydrering-

  128. -och därför ville de
    kalla substansen "hyvermectin"-

  129. -eftersom man använt hydrering.

  130. Det påpekades för dem att "hyver"
    på vissa språk betyder testikel.

  131. Därför blev "hyvermectin"
    till ivermectin.

  132. Trots sitt unika ursprung
    har ivermectin nu många släktingar-

  133. -varav många finns i handeln,
    främst inom veterinärmedicinen.

  134. Det är en hel familj
    av närbesläktade föreningar-

  135. -som kallas makrocykliska laktoner
    och mycket har skrivits om dem.

  136. Parasitologer upptäckte under tiden
    vilka maskar den dödade.

  137. Biokemister insåg hur den dödade,
    eller snarare paralyserade, dem.

  138. För när det gäller parasitmaskar...

  139. ...är paralysering lika bra,
    eller dåligt, ur maskens synvinkel...

  140. ...som att döda dem.

  141. Kroppen gör sig själv av med
    paralyserade maskar.

  142. Tack vare all ny information
    blev projektet högprioriterat-

  143. -och ännu fler forskningsområden
    blev inblandade.

  144. Jag ska nämna ett exempel
    på ett sådant forskningsområde.

  145. Jag vill ta upp
    de veterinära parasitologerna.

  146. Vi fick stöd av sådana forskare,
    inte bara i vårt eget land-

  147. -utan från forskningsinstitut
    världen över.

  148. De bjöds in i projektet-

  149. -och hade en förbluffande bred
    och djup kunskap om parasiter.

  150. De undersökte ivermectins effekt-

  151. -på många olika parasiter
    i många olika värddjur och länder.

  152. De öppnade för ivermectins framgång
    inom veterinärmedicinen-

  153. -där det har blivit dominerande
    bland parasitmedlen.

  154. Ibland kan saker som ses som dåliga
    visa sig vara bra.

  155. Om ett bredspektrumparasitmedel-

  156. -visar sig vara overksamt
    mot något visst, viktigt patogen-

  157. -brukar det innebära slutet
    för det som läkemedel.

  158. Om det missar en viktig parasit.

  159. Men så är det inte alltid.
    I fallet med hjärtmask hos hundar-

  160. -är det mest betydelsefulla patogenet
    masken i dess vuxna form.

  161. Ivermectin är inte verksamt-

  162. -mot vuxna Dirofilaria immitis
    hos hundar.

  163. Men vid rutinmässig avmaskning
    av hundar-

  164. -och observera
    att jag säger "rutinmässig"-

  165. -vore det farligt
    att döda vuxna maskar.

  166. Om man dödar den vuxna masken
    kommer hunden troligen också att dö.

  167. Det är farligt för hunden och
    därmed även för veterinärens rykte.

  168. Ivermectin är alltså overksamt-

  169. -på precis det sätt
    som man skulle önska.

  170. Ivermectin används alltså ofta
    mot hjärtmask hos hundar.

  171. Det används profylaktiskt.
    Innan vi upptäckte ivermectin-

  172. -hade jag inlett ett projekt på Merck
    gällande just hjärtmask.

  173. Lyndia Blair och jag hade byggt upp
    hela livscykeln på labb.

  174. Det var i gång
    lagom till att det behövdes-

  175. -för att testa ivermectin.

  176. Vi såg att det var verksamt
    mot tidiga parasitstadier.

  177. Vi kunde göra forskningen som ledde
    till den månatliga behandlingen-

  178. -som alltså motverkar hjärtmask
    hos hundar.

  179. Ivermectins potential
    inom humanmedicinen-

  180. -förbisågs inte.

  181. Jag insisterade på
    att våra mål skulle omfatta-

  182. -utveckling av läkemedel
    mot parasiter hos människor.

  183. När mina kollegor John Egerton
    och Lyndia Blair såg-

  184. -att ivermectin var verksamt
    mot Onchocerca cervicalis-larver-

  185. -i huden hos hästar-

  186. -då visste jag
    att det var dags att gå vidare.

  187. Min chef, dr Jerry Birnbaum,
    godkände entusiastiskt mitt förslag-

  188. -att be australiern dr Bruce Copeman-

  189. -att göra tester på
    Onchocerca gutturosa i boskap.

  190. Vi finansierade hans forskning-

  191. -och han fann också
    att ivermectin var verksamt.

  192. Allt tydde på att ivermectin
    kunde vara verksamt hos människor-

  193. -mot en mängd parasitmaskar,
    bland annat hakmask.

  194. Det var uppenbart,
    när man utvärderade situationen-

  195. -att den viktigaste tillämpningen
    inom humanmedicinen-

  196. -vore att använda medlet
    mot flodblindhet-

  197. -som orsakas av Onchocerca volvulus.

  198. Dr Birnbaum och jag gick
    med det budskapet-

  199. -till den högsta ledningen
    inom Mercks forskningsenhet.

  200. Det var spännande för oss båda.

  201. På den tiden var forskningschefen
    en viss dr Roy Vagelos-

  202. -som själv var läkare och kemist.

  203. De lyssnade intresserat på oss-

  204. -och godkände en klinisk prövning
    av ivermectin i människa.

  205. En försiktig prövning-

  206. -hos patienter i det tidigaste skedet
    av flodblindhet-

  207. -långt innan blindhet inträder.

  208. De var alltså smittade,
    men sjukdomen var i ett tidigt skede.

  209. Det var en mycket försiktig prövning.

  210. Det var en i en serie prövningar
    under ledning av dr Mohammed Aziz-

  211. -som var en av Mercks
    kliniska chefer.

  212. Han organiserade den kliniska
    prövningen i Senegal.

  213. Den utfördes av dr Aziz-

  214. -dr Diallo vid Dakars universitet-

  215. -dr Larivière vid Paris universitet
    och deras kollegor.

  216. De visade att ivermectin var verksamt
    mot de mikroskopiska larver-

  217. -alltså maskungarna,
    som levde i patienternas hud.

  218. Det visade sig vara
    precis det som behövdes.

  219. Vissa studier hade tytt på att
    det var farligt att döda larverna-

  220. -men det visade sig i stället
    vara helt ofarligt.

  221. För att förstå varför medlets verkan
    mot larverna var viktig-

  222. -ska man veta att det i flodblindhet,
    till skillnad från vid hjärtmask-

  223. -är ungarna, larverna,
    som skapar skador i huden-

  224. -och i ögonen,
    vilket leder till blindhet-

  225. -utöver hudsjukdomar och kliande.

  226. Dödar man larverna kan man motverka
    att sjukdomen bryter ut.

  227. Man kan blockera den i förväg,
    vilket är precis vad ivermectin gör.

  228. År 1987 var dr Vagelos vd för Merck-

  229. -och meddelade att företaget
    skulle donera läkemedlet-

  230. -för att användas mot flodblindhet.

  231. Det ledde till...

  232. ...en makalös omvandling
    av donationen...

  233. ...till en distribution av läkemedlet.

  234. Det var ett invecklat projekt
    där många grupper samverkade.

  235. Jag ska bara nämna några av dem-

  236. -som exempelvis WHO,
    Mercks Mectizan donationsprojekt-

  237. -som instiftades direkt,
    för att bevaka distributionen-

  238. -och Cartercentret i Atlanta.

  239. Många andra organisationer
    var också inblandade.

  240. Många ledare
    var också inblandade i processen-

  241. -liksom många chefer.
    Jag ska nämna en av dem.

  242. Jag måste nämna honom,
    eftersom han är svensk.

  243. Det är dr Björn Thylefors-

  244. -och jag är hedrad över
    hans närvaro under Nobelveckan.

  245. Jag ska visa några bilder till...

  246. Det här är en skulptur
    som visar en välbekant syn-

  247. -i endemiska områden,
    där flodblindhet förekommer.

  248. Vuxna, blinda människor
    leds av barn.

  249. Ibland leds 3-5 personer
    av samma barn.

  250. Det är vanligt och det är där
    flodblindhetsprojektet kommer in.

  251. Effekten av ivermectin
    på flodblindhet-

  252. -och särskilt effektens omfattning
    har studerats i många år.

  253. Den är nu väl dokumenterad
    och inget jag behöver ta upp här.

  254. Jag vill bara visa bilder
    från den tidiga behandlingen.

  255. Jag var med som observatör
    i det tidiga projektet.

  256. Här är
    dr Mohammed Aziz, klinikchefen-

  257. -som var ansvarig för prövningen
    och valde sina medarbetare-

  258. -och såg till att allt gjordes
    i enlighet med reglementet.

  259. Här är en bild
    på tre viktiga personer.

  260. Min fru och jag syns till vänster-

  261. -och jag behöver inte förklara
    varför min fru är viktig.

  262. Personerna till höger är viktiga.

  263. Jimmy Carter, chef för Cartercentret,
    och tidigare president.

  264. Tack vare sitt förflutna
    kunde han underlätta distributionen.

  265. Bredvid honom, tvåa från höger,
    ser vi dr Roy Vagelos-

  266. -som fick bestämma
    hur läkemedlet skulle användas-

  267. -och som valde att donera det.

  268. Det är bortkastat att prata
    om alla som föreslog det-

  269. -i olika världsdelar
    vid olika tillfällen.

  270. Det viktiga är vem som tänkte tanken
    och kunde göra det.

  271. Om man kan ställas till svars
    blir beslutet stort.

  272. Därför är Roy Vagelos så viktig.

  273. Jag vill inte prata mer om
    vilken stor effekt medlet hade-

  274. -utan om musexperimentet-

  275. -alltså det jag inledde talet med.

  276. Experimentets utförande var enkelt,
    som jag förklarade tidigare.

  277. Utförandet var enkelt,
    liksom principen bakom.

  278. Att tänka ut det hela
    krävde rejäl innovationsförmåga-

  279. -men den bakomliggande principen
    var enkel.

  280. Den var bisarr, men enkel.
    Jag har beskrivit den som följer:

  281. "Man radar upp
    en serie infekterade möss."

  282. "Man behandlar varje mus med
    en okänd mängd av ett okänt ämne"-

  283. -"där mängden kan vara noll.
    Sen kollar man om det fungerade."

  284. Vid första anblick
    kan det tyckas gå emot-

  285. -allt vi får lära oss om vetenskap-

  286. -som noga reglerade system
    och fokus på mätbarhet.

  287. Men vi måste förstå att även detta
    är noga reglerad vetenskap.

  288. Empirisk forskning
    baserad på observationer och försök-

  289. -och screening av substanser-

  290. -har varit grunden för upptäckten
    av många parasitmedel.

  291. Men under de senaste årtiondena
    har screeningansatsen-

  292. -hamnat i skamvrån
    och kommit att användas allt mindre.

  293. På många håll har den övergetts helt.

  294. När den överges kan vi aldrig veta-

  295. -hur mycket vi betalar
    i form av "icke-upptäckter".

  296. Jag har nyligen lämnat ett förslag...

  297. Ursäkta.

  298. Innan jag pratar om förslaget
    ska jag visa de sista bilderna.

  299. Jag såg ju prövningarna.

  300. Det här är i norra Togo,
    där fick jag se tidiga prövningar.

  301. I såna här avlägsna byar
    samlades byborna på skolgården-

  302. -för att få behandling.
    Till vänster vägs en flicka-

  303. -eftersom man förde
    noggrann statistik.

  304. Det visade sig senare
    att vågen var helt onödig-

  305. -och bortkastade pengar.

  306. Den ersattes av en mätpinne,
    som var mer praktisk och effektiv.

  307. Barn fick små piller
    som de lätt kunde svälja.

  308. De svalde och gapade sen
    för att visa att de hade svalt.

  309. Här är en byäldste.
    Vid samlingar när behandlingen gavs-

  310. -såg man blinda äldre människor
    med hudförändringar-

  311. -som orsakats av
    lång tids flodblindhet-

  312. -och som föregåtts
    av mycket svårt kliande.

  313. Sorgligt nog träffade man personer
    som denne blinde man.

  314. För dem kom behandlingen för sent.

  315. Ivermectin kan motverka blindhet,
    men inte bota den.

  316. De roligaste besöken att få
    på skolgården-

  317. -var alla barn som gick
    en tryggare framtid till mötes-

  318. -eftersom de slapp undan hotet-

  319. -om hudsjukdomar, kliande
    och blindhet.

  320. Jag har nyligen lämnat ett förslag
    om att söka i hela världen-

  321. -efter naturprodukter,
    särskilt mikroorganismer-

  322. -som ett sätt att hitta nya molekyler
    att basera nya behandlingar på.

  323. Det kan vara ett bra komplement-

  324. -till pågående massbehandlingar
    mot diverse olika sjukdomar.

  325. Men farmakologisk behandling
    ska inte ses som ett slutgiltigt mål.

  326. Onaturliga medel brukar ha
    oförutsägbara naturliga konsekvenser.

  327. Ju bredare spektrum
    en biodynamisk substans har-

  328. -desto mer vaksamma måste vi vara
    på omdömeslöst bruk.

  329. Vi kan inte räkna med omdömesgillhet.

  330. Vi bör försöka få bukt på sjukdomar
    utan kemiska substanser.

  331. Det finns få godkända vaccin
    mot parasiter-

  332. -men vi kanske kan lära oss
    att göra bättre och fler dylika.

  333. Vi kan skapa folkhälsoåtgärder-

  334. -som kan motarbeta parasiter
    på ett diskretare sätt än tidigare.

  335. På eftermiddagen
    brukar jag ofta bestiga en kulle.

  336. Den är bara 800 meter hög
    och kallas "800-meterskullen".

  337. Från krönet får man en fin utsikt
    över skog och sjöar-

  338. -med en himmel som ofta färgas
    av solnedgången.

  339. Det är en stund
    fylld av uppmuntrande lugn-

  340. -men man inser samtidigt
    att alla inte bor i sådan skönhet-

  341. -eller i fredliga omgivningar.

  342. Globalt är det många som arbetar
    för att motverka sådan obalans.

  343. Ett av deras mål är
    att förbättra den globala hälsan.

  344. När vetenskapen tillämpas
    på såna problem-

  345. -hoppas jag att vi kan tänka på
    att lösningar ibland står att finna-

  346. -i en enkel vetenskap. Tack.

  347. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

William C. Campbell, medicin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Farmakologi, Kulturell verksamhet, Läkemedel, Medicin, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Nobelpristagare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Svetlana Aleksijevitj, litteratur

Nobelpristagaren i litteratur 2015 Svetlana Aleksijevitj håller tal. Hon berättar om sin bakgrund och läser bitar ur sina böcker som alla består av en mängd röster hon intervjuat. Journalistik och skönlitteratur smälter samman när hon beskriver den ryska historiens mörkaste sidor. Inspelat den 7 december 2015 i Börshuset i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Takaaki Kajita, fysik

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Arthur B McDonald, fysik

Den kanadensiske fysikern Arthur B McDonald fick tillsammans med japanske fysikern Takaaki Kajita Nobelpriset i fysik 2015. Här berättar Arthur B McDonald om arbetet bakom upptäckten som har ändrat vår förståelse av materiens innersta och kan visa sig avgörande för vår bild av universum. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tomas Lindahl, kemi

Tomas Lindahl har fått Nobelpriset i kemi för sin forskning om dna. Här berättar han om sin forskning och vad priset innebär för det fortsatta arbetet. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Paul Modrich, kemi

Paul Modrich är professor i biokemi och har tilldelats 2015 års Nobelpris i kemi. Här berättar han om vad hans forskning tillsammans med kollegerna innebär. Inspelat den 8 december 2015 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Aziz Sancar, kemi

Nobelpristagaren i kemi Aziz Sancar har, tillsammans med två andra kollegor, upptäckt hur celler lagar dna. Här berättar han detaljerna om upptäckten. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Jennifer fick narkolepsi

Jennifer Blom är 14 år och har narkolepsi. Sjukdomen började ett par veckor efter att hon vaccinerat sig mot svininfluensan 2009. Hon berättar om vardagen med kataplexier, konstant trötthet och beroendeframkallande mediciner.

Fråga oss